Accept Refuse

EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52018XR3900

Resolution från Europeiska regionkommittén – Den ekonomiska politiken för euroområdet och inför den årliga tillväxtöversikten 2019

COR 2018/03900

OJ C 461, 21.12.2018, p. 1–4 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

21.12.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 461/1


Resolution från Europeiska regionkommittén – Den ekonomiska politiken för euroområdet och inför den årliga tillväxtöversikten 2019

(2018/C 461/01)

Framlagd av de politiska grupperna EPP, PES, ALDE, EA och ECR

EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉN HAR ANTAGIT DENNA RESOLUTION

med beaktande av meddelandet från kommissionen om den årliga tillväxtöversikten 2018 (1) och 2018 års europeiska planeringstermin,

med beaktande av sin resolution av den 11 oktober 2017 om den europeiska planeringsterminen 2017 och den årliga tillväxtöversikten 2018 samt sin resolution av den 1 februari 2018 om kommissionens årliga tillväxtöversikt 2018,

med beaktande av Europaparlamentets resolutioner av den 26 oktober 2017 om den ekonomiska politiken i euroområdet (2) och av den 14 mars 2018 om den årliga tillväxtöversikten 2018.

1.

Europeiska regionkommittén noterar den sammantaget långsamma och ojämna takten i EU-relevanta strukturreformer i EU, mätt som graden av genomförande av de landsspecifika rekommendationerna (3). Kommittén betonar att det behövs reformer i alla medlemsstater för att främja konkurrenskraft och tillväxt samt öka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen och den ekonomiska konvergensen, liksom motståndskraften mot externa chocker, som är avgörande för stabiliteten i euroområdet. ReK betonar att bristande egenansvar på framför allt landsnivå samt delvis även otillräcklig administrativ och institutionell kapacitet överlag betraktas som de huvudfaktorer som bidrar till det otillfredsställande genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna (4).

2.

ReK noterar den kraftiga ökningen av antalet landsspecifika rekommendationer som riktas direkt till de lokala och regionala myndigheterna (36 % år 2018, jämfört med 24 % år 2017) (5). ReK konstaterar också att med beaktande av de landsspecifika rekommendationer som inbegriper de lokala och regionala myndigheterna, om än indirekt, och de som inte inbegriper de lokala och regionala myndigheterna men har en territoriell inverkan, står territorierelaterade rekommendationer för 83 % av alla landsspecifika rekommendationer (jämfört med 76 % år 2017).

3.

Kommittén noterar att i 48 % av de 124 specifika rekommendationer som 2018 riktas till lokala och regionala myndigheter och/eller som avser utmaningar i fråga om territoriella skillnader upprepas det som lades fram redan 2015. ReK välkomnar därför kommissionens fleråriga bedömning av genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna, som visar att över två tredjedelar av de landsspecifika rekommendationer som utfärdats sedan den europeiska planeringsterminen inleddes 2011 har genomförts med åtminstone ”vissa framsteg” (6). Vi beklagar dock den ihållande bristen på insyn i de kriterier som denna bedömning bygger på.

4.

Kommittén betonar att den europeiska planeringsterminen måste anpassas till en långsiktig EU-strategi för att omsätta FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling på EU-nivå. Övergången till en ny strategisk europeisk ram efter Europa 2020-strategin skulle vara rätt ögonblick att reformera styrningen av den europeiska planeringsterminen.

5.

ReK insisterar med kraft på att man i de landsspecifika rekommendationerna uttryckligen bör ta upp territoriella utmaningar och de lokala och regionala myndigheternas roll i fastställandet och genomförandet av dem, medan territorierelaterade utmaningar och framtidsscenarier uttryckligen bör analyseras och tas upp i den årliga tillväxtöversikten och de landsspecifika rapporterna och avspeglas i de nationella reformprogrammen.

6.

Kommittén betonar behovet av att se till att den europeiska planeringsterminen är fullt förenlig med målet om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning i fördraget om Europeiska unionen, och föreslår att medlemsstaternas fleråriga sammanhållningsutmaningar ska tas upp i de landsspecifika rekommendationerna.

7.

ReK välkomnar den europeiska planeringsterminens fokus på den europeiska pelaren för sociala rättigheter, och betonar att i 45 % av de landsspecifika rekommendationerna för 2018 ges de lokala och regionala myndigheterna en roll och/eller tar man upp utmaningar med koppling till territoriella skillnader när det gäller sociala rättigheter (7).

8.

Kommittén upprepar att de lokala och regionala myndigheternas deltagande som partner i planeringen och genomförandet av den europeiska planeringsterminen, tillsammans med antagandet av ordningar för flernivåstyre och en strukturerad, kontinuerlig och uttryckligen erkänd roll för de lokala och regionala myndigheterna, påtagligt skulle öka egenansvaret för de landsspecifika rekommendationerna på landsnivå. ReK betonar att detta deltagande är än viktigare mot bakgrund av de starkare kopplingarna mellan sammanhållningspolitiken och den europeiska planeringsterminen inom den fleråriga budgetramen 2021–2027 och det eventuella antagandet av reformstödsprogrammet, som också skulle förvaltas inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

9.

Kommittén pekar därför på ett stort behov av att sörja för bättre samordning och synergieffekter mellan den europeiska planeringsterminen och strategin med delad förvaltning samt ESI-fondernas decentraliserade karaktär. ReK upprepar sitt förslag om att EU ska anta en uppförandekod för de lokala och regionala myndigheternas deltagande i den europeiska planeringsterminen (8), och betonar att detta förslag är förenligt med subsidiaritetsprincipen och den nuvarande befogenhets- och ansvarsfördelningen mellan styresnivåerna i medlemsstaterna. I uppförandekoden bör man beakta relevanta erfarenheter av den europeiska uppförandekoden för partnerskap inom ramen för sammanhållningspolitikens ESI-fonder (9) samt befintlig god praxis i vissa länder för en omfattande medverkan av lokala och regionala myndigheter i den europeiska planeringsterminen.

10.

ReK välkomnar den starka rekommendationen från EU:s arbetsgrupp för subsidiaritet om att medlemsstaterna ska följa kommissionens riktlinjer om att uppmuntra större deltagande och egenansvar för de landsspecifika rekommendationerna mot bakgrund av att ekonomiska reformer kan få konsekvenser för alla styresnivåer. Utöver de nationella förvaltningarna bör detta omfatta de lokala och regionala myndigheterna, arbetsmarknadens parter och det civila samhället i stort (10).

11.

Kommittén beklagar att kommissionen fortfarande inte har lagt fram någon definition av ”strukturreformer” i samband med EU:s ekonomiska styrning och eventuellt stöd genom EU-program, såsom det föreslagna reformstödsprogrammet. ReK upprepar i detta sammanhang att i enlighet med subsidiaritetsprincipen bör tillämpningsområdet för de strukturreformer som är berättigade till EU-stöd enbart omfatta de politikområden som är relevanta för genomförandet av målen i fördraget och är direkt kopplade till EU:s befogenheter. ReK avvisar alla eventuella förslag om att finansiera ospecificerade strukturreformer i medlemsstaterna som inte har genomgått en förhandsbedömning av det europeiska mervärdet och som inte har en direkt anknytning till EU:s fördragsbaserade befogenheter. I detta sammanhang hänvisar ReK till sin resolution av den 1 februari 2018, i vilken kommittén förkastar kommissionens förslag av den 6 december 2017 till förordning om ändring av förordningen om gemensamma bestämmelser (EU) nr 1303/2013 (11).

12.

Kommittén framhåller att de lokala och regionala finansernas tillstånd förtjänar förnyad uppmärksamhet på europeisk och nationell nivå, och välkomnar därför det österrikiska ordförandeskapets begäran om att ReK ska undersöka denna fråga. ReK påminner om att de lokala och regionala myndigheternas budgetar, bl.a. sociala utgifter och socialt stöd i synnerhet, var bland de första som påverkades av den finansiella och ekonomiska krisen och av de efterföljande budgetkonsolideringarna och minskade överföringarna från centralregeringen. ReK noterar att medan krisen har ett årtionde på nacken är många lokala och regionala myndigheters finanser fortfarande ansträngda.

13.

Kommittén upprepar sin oro beträffande den ihållande låga nivån av offentliga investeringar i EU, och i synnerhet lokala och regionala myndigheters investeringar, som 2017 fortfarande var över 30 % lägre än 2009 års nivå uttryckt som andel av BNP (12). ReK beklagar därför att offentliga investeringar ofta är de som påverkas mest av budgetkonsolideringspolitiken, trots att dessa investeringar har en direkt inverkan på de lokala ekonomierna och medborgarnas dagliga liv. Kommittén är också oroad över den ökande centraliseringen av investeringar: andelen offentliga investeringar som görs av lokala och regionala myndigheter har – även om den fortfarande i genomsnitt överstiger 50 % i EU – sjunkit påtagligt jämfört med nivån på 60 % i början av 1990-talet (13).

14.

ReK välkomnar kommissionens ambition att bygga vidare på erfarenheterna av Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) och investeringsplanen mer allmänt med sitt förslag om InvestEU-programmet. Kommittén erkänner att förslaget har potential att förenkla användningen av finansiella instrument, en begäran som ReK framfört sedan länge, eftersom den nuvarande komplexiteten hindrar en omfattande och effektiv användning.

15.

Kommittén beklagar tendensen till ökad protektionism i den internationella handeln, och varnar för de negativa konsekvenserna av att äventyra det multilaterala handelssamarbetet och de multilaterala tvistlösningssystemen. ReK upprepar emellertid att nya frihandelsinitiativ måste föregås av konsekvensbedömningar, som gör det lättare att tidigt kartlägga och kvantifiera eventuella asymmetriska effekter för de europeiska regionerna i syfte att möjliggöra snabba offentligpolitiska svar.

16.

ReK framhåller att handelspolitiken är en exklusiv EU-befogenhet och att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för närvarande är ett av de instrument som mildrar de eventuella negativa bieffekterna av handelspolitiska val. Kommittén beklagar att de medel som finns tillgängliga genom denna fond tidigare inte har utnyttjats till fullo, och noterar att vissa medlemsstater hittills har valt att i stället utnyttja ESF. ReK kommer i ett separat yttrande att noggrant analysera om kommissionens förslag om att utvidga tillämpningsområdet och uppdraget för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter och att sänka dess trösklar kommer att garantera att den reformerade fonden tillför mervärde och undviker överlappningar och kompromisser med ESF+, såsom för närvarande är fallet (14).

17.

Kommittén upprepar sin efterlysning av en stark och helhetsinriktad industripolitisk strategi för EU, en strategi som kommer att ge den europeiska industrin, och särskilt de små och medelstora företagen, möjlighet att hantera de utmaningar och möjligheter som digitaliseringen och utfasningen av fossila bränslen medför, med särskilt uppmärksamhet åt investeringar i teknisk förbättring av små och medelstora företag och i specialisering genom löpande fortbildning av arbetstagare. ReK framhåller återigen den centrala roll som de lokala och regionala myndigheterna spelar när det gäller att skapa regionala innovationsekosystem och kluster som är avgörande för framgångsrik innovation. ReK betonar att den europeiska inre marknaden står i centrum för EU:s ekonomiska och politiska integration, och påpekar att inrättandet av den inre marknaden är ett pågående projekt och att den fortfarande är ofullständig i viktiga avseenden, vilket i synnerhet påverkar konsumenter och små och medelstora företag. ReK välkomnar också kommissionens förslag till ett nytt program för den inre marknaden efter 2020, som tillhandahåller en ram för att stödja åtgärder i syfte att förbättra de europeiska små och medelstora företagens konkurrenskraft.

18.

ReK noterar att behovet av förbättrad administrativ och institutionell kapacitet står i centrum för de flesta strukturreformer som kartlagts inom den europeiska planeringsterminen. Kommittén betonar att andra politiska prioriteringar är ett av huvudskälen till det otillfredsställande genomförandet av strukturreformer inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Till detta kan läggas att vissa länder har en otillräcklig administrativ och institutionell kapacitet på olika styresnivåer: det hindrar offentliga och privata investeringar, minskar kvaliteten på de offentliga tjänster som tillhandahålls medborgarna och bromsar genomförandet av ESI-fonderna och andra EU-program. ReK betonar att 2018 handlade 63 % av alla rekommendationer som var direkt riktade till de lokala och regionala myndigheterna om förbättrad administrativ kapacitet.

19.

Kommittén noterar att även om ansökningarna inom stödprogrammet för strukturreformer kom från de flesta medlemsstater är utmaningen beträffande den offentliga förvaltningens kvalitet och kapacitet allvarligare i många syd- och östeuropeiska länder (15). ReK välkomnar möjligheten för lokala och regionala myndigheter att få tillgång till stödprogrammet, och uppmanar kommissionen att uppmuntra medlemsstaterna att ta itu med de lokala och regionala myndigheternas kapacitetsuppbyggnadsbehov. Kommittén välkomnar kommissionens engagemang för att stärka samordningen mellan de olika EU-finansierade kapacitetsuppbyggnadsåtgärderna, och upprepar att kommissionen bör göra detta på ett öppet sätt genom att utfärda ett enhetligt strategiskt dokument (16).

20.

Kommittén uppmanar kommissionen att göra en bedömning av hur EU-reglerna om offentlig upphandling har införlivats i nationell lagstiftning och hur de genomförs, med betoning på både hur de genomförs på lokal och regional nivå – med tanke på de lokala och regionala myndigheternas tyngd på området för offentlig upphandling – och i vilken utsträckning de nya standarderna har förenklat eller komplicerat regleringen på detta område. ReK noterar att ytterligare framsteg måste göras när det gäller digital offentlig upphandling och att medlemsstaterna bör eftersträva en snabb digital omvandling av förfarandena och införande av e-processer för alla viktiga skeden.

21.

Europeiska regionkommittén ger sin ordförande i uppdrag att översända denna resolution till Europeiska kommissionen, Europaparlamentet, det österrikiska rådsordförandeskapet och Europeiska rådets ordförande.

Bryssel den 10 oktober 2018.

Karl-Heinz LAMBERTZ

Europeiska regionkommitténs ordförande


(1)  COM(2017) 690 final.

(2)  http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?type=TA&reference=P8-TA-2017-0418&language=SV&ring=A8-2017-0310

(3)  Kommissionens meddelande om de landsspecifika rekommendationerna 2018, s. 3, https://ec.europa.eu/transparency/regdoc/rep/1/2018/SV/COM-2018-400-F1-SV-MAIN-PART-1.PDF. Se även kommissionens konsekvensbedömning av förslaget till reformstödsprogram, http://ec.europa.eu/transparency/regdoc/rep/10102/2018/EN/SWD-2018-310-F1-EN-MAIN-PART-1.PDF

(4)  Se s. 23–26 i den konsekvensbedömning som nämns i föregående fotnot.

(5)  http://portal.cor.europa.eu/europe2020/Documents/publi-file/2018-Territorial-Analysis-of-CSRs/2018_CSRs_draft_final.pdf

(6)  Kommissionens meddelande om de landsspecifika rekommendationerna 2018, s. 3.

(7)  http://portal.cor.europa.eu/europe2020/Documents/publi-file/2018-Territorial-Analysis-of-CSRs/2018_CSRs_draft_final.pdf

(8)  Se ReK:s yttrande om ”Förbättra styrningen av den europeiska planeringsterminen: en uppförandekod för de lokala och regionala myndigheternas deltagande” av den 11 maj 2017.

(9)  Delegerad förordning om den europeiska uppförandekoden för partnerskap inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna (nr 240/2014).

(10)  https://ec.europa.eu/commission/files/report-task-force-subsidiarity-proportionality-and-doing-less-more-efficiently_en

(11)  COM(2017) 826 final.

(12)  Källa: Eurostat (https://ec.europa.eu/eurostat/tgm/refreshTableAction.do?tab=table&plugin=1&pcode=tec00022&language=en).

(13)  Europeiska kommissionen, sjunde sammanhållningsrapporten (s. 168).

(14)  https://www.eca.europa.eu/Lists/ECADocuments/SR13_07/SR13_07_SV.pdf

(15)  Belägg för detta sammanfattas på s. 27 i kommissionens konsekvensbedömning av förslaget till reformstödsprogram, http://ec.europa.eu/transparency/regdoc/rep/10102/2018/EN/SWD-2018-310-F1-EN-MAIN-PART-1.PDF

(16)  https://memportal.cor.europa.eu/Handlers/ViewDoc.ashx?doc=COR-2018-00502-00-00-AC-TRA-SV.docx


Top