31.5.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 173/73

Föredragande:

Etele BARÁTH

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) stöder de prioriteringar som anges i kommissionens årliga tillväxtöversikt för 2017, dvs. skapandet av nya arbetstillfällen och tillväxt genom den årliga tillväxtöversiktens tre pelare: strukturreformer, en ansvarsfull finanspolitik och investeringar. Denna årliga granskning utgör en lämplig grund för att inleda den europeiska planeringsterminen och därefter utarbeta de ”landsspecifika rekommendationerna”.

1.2

Den europeiska planeringsterminen är ett bra instrument för fortsatta framsteg inom politik och reformer som leder till återhämtning och sysselsättning. I den årliga tillväxtöversikten 2017 anges de mest akuta ekonomiska och sociala prioriteringarna och den innehåller också specifika rekommendationer. EESK tar dock mycket allvarligt på de negativa aspekterna av stabilitets- och tillväxtpaktens regler och av de landsspecifika rekommendationer som tillämpas på nationell nivå för att bestämma den finanspolitiska inriktningen i euroområdet.

1.3

I tillväxtöversikten redovisas många positiva utvecklingstendenser och tecken på återhämtning i EU. Investeringarna har börjat komma i gång, 8 miljoner nya jobb har skapats sedan 2013, sysselsättningsmålet på 75 % är inom räckhåll, det sker strukturella förbättringar på arbetsmarknaden, och den genomsnittliga nivån på den offentliga skulden har sänkts något i vissa medlemsstater.

1.4

Kommittén instämmer i att säkerställandet av en ljus ekonomisk framtid för alla utgör grunden för att kunna bevara den europeiska livsstilen, men anser att det krävs ytterligare ansträngningar i detta syfte. Den årliga tillväxtöversikten gör ingen hemlighet av att återhämtningen fortfarande är skör. Arbetslösheten är fortfarande hög, risken för att drabbas av fattigdom har till och med ökat, tillväxttakten i fråga om BNP och produktivitet är för låga, och investeringarna ligger oroväckande nog fortfarande kvar under nivåerna före krisen. Det finns fortfarande betydande obalanser och övergripande risker i euroområdet och EU som helhet.

1.5

EESK anser också att globaliseringen och den demografiska och tekniska utvecklingen, i synnerhet digitaliseringen, är viktiga källor till förändringar som alla bör kunna dra nytta av. Investeringar i kunskap, innovation och utbildning i informations- och kommunikationsteknik (IKT) – drivkrafter för hållbar tillväxt – måste finnas med bland de viktigaste insatserna.

1.6

Kommittén ställer sig bakom målen jämlikhet, rättvisa och social inkludering, och framhåller vikten av samordnade strategier och reformer.

1.7

Samtidigt konstaterar EESK att det är ytterst viktigt att stärka integrationen om man vill nå de gemensamma målen och få bukt med problemen. En säkerhet i detta avseende är ett europeiskt styre som bygger på samarbete, är ansvarsfullt och kännetecknas av både disciplin och flexibilitet. Den europeiska planeringsterminen visar att partnerskap på hög nivå mellan medlemsstaterna är ett effektivt sätt att ta sig ur krisen.

1.8

EESK stöder i princip de uppdrag som fastställs i tillväxtöversikten för 2017 och fördelningen av uppgifter mellan kommissionen och medlemsstaterna. Vi vill dock upprepa det förslag om att berika den europeiska planeringsterminen som vi presenterade i vår analys av tillväxtöversikten för 2016. Förutom ökade investeringar, strukturreformer och ett stärkande av den makroekonomiska balansen, de framsteg som ska göras när det gäller de indikatorer som går ”bortom BNP”, hör dessa målvärden av sociala och miljömässiga aspekter samt på hållbarhetsområdet till de främsta målen.

1.9

Endast ett omfattande system med indikatorer – såsom det nuvarande systemet som även kan ta hänsyn till sociala och miljömässiga effekter – kan lyfta fram verklig resultatbaserad ekonomisk tillväxt (bruttonationalresultat).

1.10

En tydlig och begriplig sammanfattning av de politiska och strategiska riktlinjerna för den närmsta framtiden och på längre sikt är oumbärlig. Det är viktigt att utvecklingsprocessen styrs av både de prioriterade frågor som drivs av Junckers kommission och målen för 2030, som grundar sig på Europa 2020-strategin och som även omfattar utmaningarna i fråga om hållbar utveckling.

1.11

De senaste prognoserna från Europeiska kommissionen (1) visar att den ekonomiska utvecklingen i EU:s medlemsstater inte kommer att förändras i någon större utsträckning mellan 2016 och 2018 jämfört med 2015, och att den främsta källan till tillväxt snarare kommer att vara konsumtion än investeringar. Denna prognos – som hänger samman med låg tillväxt och låga investeringar – är ogynnsam, inte minst med tanke på att en stärkt inhemsk efterfrågan är lika viktig som någonsin när det gäller att stimulera investeringar.

1.12

Med hänsyn till unionens begränsade rättigheter, bör samordningen av socialpolitikens alla instrument stärkas. Ett väl utformat riktmärkessystem, som kommer att föreslås inom den framtida europeiska pelaren för sociala rättigheter, skulle kunna stimulera reformprocessen och leda till en bättre samordning av den sociala politiken inom den europeiska planeringsterminen.

1.13

Analysen av graden av överensstämmelse mellan den traditionella sammanhållningspolitiken, som för närvarande är föremål för en halvtidsöversyn, och dess finansiering (ESI-fonderna) å ena sidan, och de nya investeringsinstrumenten (Efsi) å andra sidan, bör vara en av uppgifterna för den årliga tillväxtöversikten. Med tanke på att det är ett av de mest dynamiska arrangemangen för samarbetet mellan unionen och medlemsstaterna, är det viktigt att säkerställa en bättre samordning även i dess genomförande. Man bör samordna genomförandet av dessa förbättringar.

1.14

Stabilitets- och tillväxtpakten är en av de viktigaste pelarna för den europeiska planeringsterminens funktionssätt. En hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling på lång sikt måste grunda sig på lämpliga och samordnade finanspolitiska strategier på EU-nivå och på finansiella system som fungerar på ett förutsägbart och öppet sätt.

1.15

De strukturella förändringar som behövs för att uppnå en hållbar utveckling kräver avsevärda resurser som blir tillgängliga endast om budgetmedlen används mer effektivt och om investeringarna ökas avsevärt.

1.16

Även om den nya europeiska fonden, Efsi, verkligen bidrar till att öka resurserna i produktionssektorn och sektorn för fysisk infrastruktur, är det mycket problematiskt att nivåerna i fråga om offentliga och sociala investeringar ligger långt under vad som är nödvändigt. I detta hänseende bör man säkerställa tillräcklig budgetflexibilitet.

1.17

EESK rekommenderar uttryckligen att man prioriterar investeringar i utbildning, hälso- och sjukvård och andra sociala system, särskilt i regioner som utvecklas långsammare än genomsnittet.

1.18

Styrelseformerna i EU bör präglas av både ett delat ansvar och rimlig flexibilitet. En halvtidsöversyn av EU:s budget, en omprövning av dess mål, en avsevärd ökning av andelen egna medel och intäkter och en förbättring av effektivitet och ändamålsenlighet vid genomförandet skulle å ena sidan kunna bidra till utvecklingen av ett system där flexibilitet även kan betraktas som ett sätt att täcka risker. Å andra sidan kan förbättrade marknadsvillkor och smart lagstiftning främja den europeiska ekonomins konkurrenskraft i vid bemärkelse (även ur ekonomisk, social och miljömässig synvinkel).

2.1

Det är inte så mycket en gemensam politisk vilja att bygga en framtid som håller samman Europeiska unionen i dag, utan de rättsliga garantierna och kravet på ekonomiskt samarbete. Europeiska unionen är splittrad och står fortfarande inför en rad olika ihållande kriser. Brexitomröstningen och den påföljande osäkerheten är tydliga tecken på splittringen. Samtidigt som det politiska dödläget är djupare än det ekonomiska, finns det trots den ekonomiska återhämtningen fortfarande stora ekonomiska skillnader i vissa medlemsstater.

2.2

Migrationskrisen är bärare av ett tragiskt globalt budskap som gör det nödvändigt för Europa att på en och samma gång fullgöra sitt humanitära åtagande, bibehålla de europeiska samhällssystemen och sociala systemen samt befästa den roll unionen spelar utanför kontinentens gränser.

2.3

När det gäller unionens funktionssätt har klyftan vidgats mellan synen på samhället och verkligheten. De partnerskapsrelationer som upprättats mellan det civila samhället och dess organisationer å ena sidan och unionens institutionella system å andra sidan, är långt ifrån tillfredsställande. EU-medborgarna har en tydlig känsla av att situationen försämras. Medborgarna och företagen – såväl små och medelstora företag som stora företag – förväntar sig verksamma initiativ.

2.4

De politiska krafter som ställer faktiska eller förmodade krav på nationell självständighet mot unionens regelverk ser sin ställning stärkas. Fokus i det vardagliga politiska livet ligger tyvärr på skillnader snarare än samverkan.

2.5

Redan vid utformningen av förslag inom ramen för halvtidsöversynen av Europa 2020-strategin, visade det sig nödvändigt att stärka de utvecklingsprocesser som direkt påverkar EU:s medborgare och relaterade instrument för att konkretisera de europeiska värderingarna och förverkliga unionens intressen.

2.6

Den ekonomiska krisen och den påföljande investeringsminskningen har skapat sprickor i den tillväxtberoende sammanhållningen mellan medlemsstaterna, och orsakat allt större spänningar. Trots unionens grundläggande mål ökar skillnaderna i utveckling mellan medlemsstaterna, i synnerhet mellan vissa regioner.

2.6.1

De regler om budgetunderskott som fastställdes 2005 bör dessutom anpassas till den nuvarande ekonomiska och sociala situationen i EU. De bör ta hänsyn till att vissa offentliga utgifter, såsom utbildning, måste lyftas ut ur beräkningarna av underskotten, eftersom de är viktiga investeringar för framtiden.

2.7

Europeiska unionens attraktionskraft är stark, men EU har generellt sett ännu inte återtagit sin roll som magnet för investerare. När det gäller produktiva investeringar tappar EU gradvis mark till Förenta staterna. De länder som hamnat på efterkälken håller tillbaka de mer dynamiska länderna. De minskade produktivitetsnivåerna och svaga innovationsprocesserna sänker det europeiska mervärdet i den globala konkurrensen.

2.8

I vissa länder har de produktiva investeringarna minskat trots ett väsentligt budgetöverskott. Detta innebär ett hinder för att komma ikapp. Reaktionen är långsam och byråkratisk.

2.8.1

EESK anser dock att investeringar och konsumtion i hög grad är nödvändiga för att skapa förutsättningar för en ekonomisk övergång till en hållbar ekonomi och för att hantera klimatförändringarna. Det bör finnas nya utbildningar och arbetstillfällen för att stärka den europeiska konkurrenskraften.

2.9

2014 lanserade Europeiska kommissionen ett nytt paradigm för ekonomisk utveckling. De uppsatta målen, nämligen skapande av arbetstillfällen och främjande av tillväxt, stärkande av den inre marknaden, förenkling av systemet för ekonomiska regleringar, konsolidering av gemenskapens prioriterade utveckling, energimarknaden, stöd till investeringar på marknaden och digitala tjänster, prioriterad behandling av intellektuella och fysiska nätverk för att förbinda de europeiska länderna och ökat miljöansvar, leder tillsammans till en avgörande ny dynamik för ekonomin.

2.10

De åtgärder som vidtagits för att genomföra programmet, det arbete som utförs inom ramen för Refit-programmet, Europeiska fonden för strategiska investeringar och tillhörande institutionell ram, tycks bekräfta att avsikterna är rimliga. Men som vi tidigare har påpekat är dessa tillväxtutsikter inte tillräckliga.

2.11

Avsaknaden av en tillväxtorienterad budgetpolitik för länder som har en hög offentlig skuld och stora budgetunderskott, i vissa fall till följd av det finansiella systemets och banksystemets kollaps snarare än slöseri med offentliga medel, har visat sig vara kontraproduktivt och har bidragit till att öka klyftan mellan länder med överskott och underskott. I vissa fall kan det vara mer effektivt att ge mer tid för att möjliggöra en mer gradvis anpassning eftersom ökad ekonomisk tillväxt har en viktig roll när det handlar om att minska underskott och skuldkvoter.

2.12

Man bör skapa en uppsättning utvecklingsverktyg för att skapa tillväxt, stimulera symmetrisk anpassning i hela EU och minska de sociala spänningarna. Den europeiska planeringsterminen gör det möjligt att skapa en landsspecifik process och kontrollera genomförandet, men denna process spelar bara en indirekt roll när det handlar om att bestämma den finanspolitiska inriktningen i euroområdet, såsom tydligt påpekas i kommissionens meddelande COM(2016) 726 final om den ekonomiska politiken i euroområdet.

2.13

Huvudmålen för Europa 2020-strategin gäller fortfarande. Arbetslöshetssiffrorna är fortfarande oacceptabelt höga, med över 22 miljoner arbetslösa i EU och över 17 miljoner i euroområdet. Antalet människor som lever i eller hotas av fattigdom överstiger 122 miljoner. Att de unga inte har några framtidsutsikter är ett stort hinder för ett Europa med hållbar framtid. Arbetskraftens rörlighet är svag. Systemet för livslångt lärande är fortfarande inte en central del av politiken. Trenderna rör sig bort från målen och är inte hoppingivande. Det finns redan mer än 70 gällande direktiv om sociala rättigheter. I sitt yttrande om den europeiska pelaren för sociala rättigheter hävdar EESK att uppåtgående konvergens måste vara ett mål för de sociala rättigheterna i Europa i samband med utarbetandet av den årliga tillväxtöversikten. Även behovet av att säkerställa tillväxt och konkurrenskraft inom EU betonas. I detta sammanhang vill kommittén framhålla den nödvändiga sammanlänkningen mellan ekonomisk politik, sysselsättningspolitik och socialpolitik (2).

3.1

3.1.1

I sin årliga tillväxtöversikt tillmäter kommissionen sammanfattningen av de åtgärder som syftar till att driva utvecklingen av det finansiella systemet vidare en central roll. Dessa åtgärder är viktiga, i synnerhet för att stärka sektorns funktion, öka effektiviteten i Efsi, undanröja hinder för investeringar och öka den europeiska ekonomins roll i världen.

3.1.2

EESK instämmer i att det är mycket viktigt att upprätta en kapitalmarknadsunion och skapa andra ramvillkor, så att man förbättrar finansieringsvillkoren, sprider riskerna och gör krediterna mer tillgängliga – särskilt genom att avlägsna hinder för små och medelstora företag – och se till att principen om lika möjligheter omsätts i praktiken.

3.1.3

I detta avseende bör man framhålla exempel som förordningen om riskkapitalfonder och den fortsatta utvecklingen av fonder för socialt företagande, möjligheterna till en ”andra chans” för företagare som misslyckats, en förbättring av insolvensförfarandena eller systemen för förebyggande omstrukturering. Att stödja bankernas deltagande och öka deras effektivitet bör vara en av hörnstenarna i utvecklingen av investeringsverksamheten.

3.1.4

Allt tyder på att Europeiska fonden för strategiska investeringar har en stor stimulerande effekt på den europeiska marknaden för investeringar. Beslut har dessutom redan fattats om att den ska utvidgas. Detta kan komma att spela en särskilt viktig roll när det gäller att uppnå målen för 2030, som också omfattar hållbarhetskriterier. Den gradvisa övergången till en koldioxidsnål, cirkulär ekonomi kommer att skapa nya arbetstillfällen, särskilt inom tjänstesektorn, och produkter som uppfyller hållbarhetskriterierna kan öppna nya vägar för innovation.

3.1.5

I tidigare yttranden har kommittén redan konstaterat att genomförandet av energiunionen och strategin för den digitala inre marknaden kommer att skapa möjligheter till investeringar. Internationella handelsavtal, där vissa kan påverkas negativt av förändrade attityder inom den globala politiken, och den tillgång till nya marknader som dessa innebär är också en förutsättning för ökad dynamik på dessa områden.

3.1.6

Enligt EESK är det viktigt att strukturfonderna mer än i dag kan användas för att stödja utbildning och rörlighet i samband med utbildning.

3.2.1

EESK ansluter sig till åtagandet att genomföra strukturreformerna på ett differentierat sätt, såsom överskommits. På europeisk och nationell nivå bör man se till att de medel som behövs för detta finns tillgängliga.

3.2.2

EESK ställer sig bakom Europaparlamentets åsikt att en fungerande flexibel arbetsmarknad är en förutsättning för utvecklingen av en gynnsam ekonomisk konjunktur. Kommittén anser dock också att det är nödvändigt att stärka den inre marknadens sociala dimension.

3.2.3

De landsspecifika rekommendationerna bör genomföras på ett sådant sätt att man garanterar att lämplig hänsyn tas till medlemsstaternas budgetmässiga resurser, så att de kan utforma en politik som främjar tillväxt och social delaktighet.

3.2.4

EESK välkomnar kommissionens lansering av ett samråd om en europeisk pelare för sociala rättigheter från mars 2016 och instämmer i att ekonomisk utveckling bör leda till större sociala framsteg och social sammanhållning. De medlemsstater som uppvisar de bästa resultaten i ekonomiska termer har tagit fram mer långtgående och verkningsfulla socialpolitiska strategier, men rent generellt behöver konkurrenskraften och den sociala dimensionen stärkas i Europa.

3.2.5

De reformer som medlemsstaterna genomför måste säkerställa tillgång till service och tjänster av hög kvalitet. Bättre utbildning, hälso- och sjukvård, boende och barnomsorg är en nödvändig förutsättning för ekonomisk utveckling och kommer att ha en direkt inverkan på förändringar i livsstil och social inkludering.

3.2.6

Arbetsmarknadens parter har en viktig roll i utformningen och genomförandet av strukturreformerna. Den måste bygga på en ny start för den sociala dialogen, en dialog som utgår från den nuvarande dialogen men med bättre verktyg för deltagande. Ett ansvarsfullt socialt engagemang är i hög grad beroende av tydlig och direkt kommunikation, och EESK välkomnar kommissionens aviserade planer på att involvera arbetsmarknadsparterna i den europeiska planeringsterminen på ett djupgående och systematiskt sätt.

3.2.7

Enhetlighet i utformning och genomförande av reformerna skulle också göra det möjligt att större hänsyn tas till den sociala dimensionen i den europeiska planeringsterminen. Det är lämpligt att utöka den ekonomiska politikens verktyg och metoder med en vision som fokuserar på resultat på lång sikt och sociala värderingar som också beaktar hållbarhet.

3.2.8

En del av reformprocessen bör vara att inrätta ett incitamentsystem som skapar lika konkurrensvillkor och bättre främjar tillväxt och begränsar möjligheterna till missbruk.

3.3.1

Genomförandet av stabilitets- och tillväxtpakten och övervakningen av hur dess bestämmelser tillämpas och vilken inverkan de får på de enskilda medlemsstaternas ekonomier är viktiga inslag i den europeiska planeringsterminen. Det är beklagligt att planeringsterminen har visat sig vara ett ensidigt instrument som förbjuder och straffbelägger höga skulder och underskott, men som för stora överskott helt enkelt bara föreskriver en minskning av dem. EESK ser positivt på flexibiliteten, särskilt när den möjliggör offentliga investeringar för att främja sektorer som också medför nytta på lång sikt (utbildning, hälso- och sjukvård).

3.3.2

EESK anser dock att det är mycket viktigt att stabilitets- och tillväxtpakten kompletteras med ett förfarande för sociala obalanser, liknande det befintliga förfarandet för makroekonomiska obalanser, med uppgifter om och analys av de sociala konsekvenserna av ekonomisk verksamhet i medlemsstaterna. Som nämns ovan måste man ägna särskild uppmärksamhet åt nationella budgetunderskott när dessa beror på investeringar i framtiden, t.ex. utbildning, eller investeringar som syftar till att skapa förutsättningar för en ekonomisk övergång till en hållbar ekonomi där man tar itu med klimatförändringarna.

3.3.3

EESK välkomnar en starkare roll för Europeiska centralbanken och kommissionens ansträngningar för att främja en finanspolitik som gynnar euroområdets monetära politik. EESK noterar den viktiga roll som Europeiska centralbanken spelar när det handlar om att återställa stabiliteten i krisens kölvatten. Detta måste kompletteras med starkare åtgärder för att höja ökningstakten när gäller att skapa ekonomisk tillväxt och nya arbetstillfällen. Mot denna bakgrund är det mycket oroväckande och en besvikelse att rådet avvisade kommissionens rekommendation om en positiv finanspolitisk inriktning i euroområdet.

3.3.4

De låga räntor som vi har i dag ger medlemsstaterna möjlighet att öka de offentliga investeringarna och samtidigt minska skuldkvoten. Mot bakgrund av stabilitets- och tillväxtpaktens begränsningar bör halvtidsöversynen av EU:s budget och förberedelserna inför nästa programperiod och införandet av en ”resultatinriktad EU-budget” vara ett tillfälle att inrätta nyskapande investeringsmetoder som stöder den ekonomiska tillväxten och säkerställer hållbarhet på lång sikt.

3.3.5

Prognoserna i den årliga tillväxtöversikten för 2017 är av särskild betydelse vid granskning av den strukturella utvecklingen av det europeiska samhället. Insatserna för att mildra de negativa effekterna av befolkningens åldrande för samhället ökar trycket på medlemsstaternas budgetar. Betydelsen av omskolning, det förebyggande arbetets roll inom hälso- och sjukvårdssektorn och behovet av en reform av det sociala trygghetssystemet bör än en gång betonas.

4.1

Det är både nödvändigt och brådskande att i detalj utveckla och genomföra ett prioriterat program som syftar till att fullt ut konsolidera euroområdets finansiella system. Detta bör dock inte leda till att klyftan mellan de europeiska länderna blir ännu större.

4.2

Den första utvecklingsperioden med två hastigheter som tillkännagivits av de ”fem ordförandena”, och som syftar till att färdigställa EU:s ekonomiska och monetära union, avslutas under 2017. En ”vitbok” förbereder den andra etappen. Mot bakgrund av brexit är stärkandet av de fyra unionerna – den ekonomiska, den finanspolitiska, den finansiella och den politiska – särskilt viktigt. Det är mycket viktigt för perioden efter brexit att den finansiella kapaciteten ökas.

4.2.1

Medan fokus tidigare i första hand låg på att stärka euroområdets ekonomiska och finansiella system – att inrätta av konkurrenskrafts- och produktivitetsnämnder, att stärka bankunionen och komma överens om dess tredje pelare, ett insättningsgarantisystem, att skapa ett organ med ansvar att övervaka efterlevnaden av budgetdisciplinen och att göra framsteg mot ett nära samarbete på kapitalmarknaden – bör beredskapen att uppmana till politiskt samarbete också höjas.

4.2.2

Detta är en tydlig uppmuntran till EU:s ledare att fastställa en övergripande strategisk inriktning baserad på en flexibel ekonomisk politik. I enlighet med Lissabonfördraget och regelverket för dess genomförande kommer en sådan inriktning att ta större hänsyn till samhälleliga och sociala särdrag liksom till enskilda länders motståndskraft, även där avtalen om ekonomisk reglering och deras instrument fungerar bra

4.3

Under tidigare budgetmässiga och finansiella perioder har kravet på att lyfta fram ett ”europeiskt mervärde” fått avgörande betydelse när det gäller fastställandet av program och uppdrag. De olika program som stöds av EU-medel har i allt högre grad riktat in sig på praktiskt samarbete mellan EU:s medlemsstater, inom ramen för vilket deras gemensamma insatser har uppnått mer än vad som skulle ha varit möjligt på enbart nationell nivå (fonden för ett sammanlänkat Europa, Horisont 2020 etc.). De har också främjat sammanfallande europeiska intressen mellan lokal och medlemsstatlig nivå (kampen mot arbetslöshet och fattigdom, utveckling av infrastruktur, urban och regional utveckling etc.). Storleken på de tillgängliga resurserna står dock inte i proportion till vad som behöver göras.

4.4

Ökad konvergens med målen i Europa 2020-strategin har också fått stor uppmärksamhet i de landsspecifika rekommendationer som lagts fram under den europeiska planeringsterminen. Förutom budget- och strukturreformer har medlemsstaternas reformprogram också varit tvungna att formulera specifika mål och ange bestämmelser för deras genomförande. De tre pelarna i Europa 2020-strategin – ett smart och hållbart Europa för alla – och dess indikatorsystem kan fortsätta att fungera som referens för att bemöta de nya utmaningarna fram till 2030.

4.5

De långsiktiga målen för social och miljömässig hållbarhet bör spela en större roll inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Denna process kommer att främja samförstånd i viktiga frågor såsom främjande av olika investeringar inom den sociala och offentliga sektorn, med hänsyn till långsiktiga och lönsamma investeringar vid beräkningen av budgetunderskottet, och utvecklingen av en institutionell struktur för medborgarnas välbefinnande. Det måste finnas en ny ”gyllene regel” som anger vad som är konsumtion och vad som är investeringar. Det är möjligt att skapa de nödvändiga förutsättningarna för detta ändamål genom att studera möjligheten att se över EU:s budgetmekanismer och öka intäktskällorna.

4.6

Särskilt viktigt när det gäller detta samförstånd är en bättre balans mellan känslan av medansvar, från det stadium då uppdragen fastställs fram till deras genomförande, och ett erkännande av de slutliga mottagarnas växande roll. De nationella parlamentens roll måste stärkas och deras betänkligheter i fråga om subsidiariteten respekteras.

4.7

Det finns ingen samstämmighet i framtidsvisionerna, den politiska viljan eller styrningen. Rättssystemet är komplicerat och deltagandet av arbetsmarknadsparterna och det civila samhället är rent formellt, vilket väl återspeglas av bristen på stöd från allmänheten. Detta stärker det demokratiska underskottet och undergräver förtroendet.

4.8

För närvarande bestäms utvecklingsprocessen av två typer av vitt skilda ekonomiska och finansiella instrument och institutioner, var och en med sitt eget förfarande. Den kompletterande karaktären mellan dessa instrument bör stärkas och det är i detta avseende inte tillräckligt att fastställa sådana riktlinjer. Det krävs en systemlösning.

4.8.1

Det handlar först och främst om de traditionella europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) vars mål är att främja sammanhållning. De tar sig uttryck i investeringsbidrag och utvecklingsbistånd som ständigt moderniseras även om de förblir oförändrade till sin karaktär, och är tillgängliga tack vare omfördelningen av unionsbudgeten som finansieras med bidrag från de mest utvecklade medlemsstaterna. I ett visst antal fall uppskattas inte dessa fonders verkliga värde av stödmottagarna, som hävdar att de ”har rätt” till dem.

4.8.2

Inom ramen för halvtidsöversynen som fastställs i den sjuåriga budgetramen, vilken löper fram till 2020, är det nödvändigt att komplettera och förenkla reglerna för att stödja den kompletterande karaktär som nämns ovan.

4.8.3

Det är i detta sammanhang man ska se kommissionens förslag, som syftar till att stärka finansiella mål, stimulera investeringar, ta itu med migrationsströmmarna och minska ungdomsarbetslösheten.

4.8.4

Att öka flexibiliteten och förenkla reglerna i fråga om tillgång till finansiering är av central betydelse.

4.8.5

Den andra uppsättningen av instrument för genomförandet av ”Junckerplanen” är Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), ett nytt marknadsbaserat finansiellt instrument som erbjuder möjligheten att stödja riskkapital och mobilisera offentliga medel, bankmedel samt privata medel. Beloppet från Efsi uppgår redan till 500 miljarder euro och dess referensperiod sträcker sig fram till 2020. Fonden kan mycket väl komma att spela en viktig roll i den kommande programperioden.

4.9

Det är viktigt att integrera den nya styrmekanism som skapats i de framtida utvecklingsinriktade styrelseformerna. En harmonisering av de två finansieringssystem bör också ske i samtliga medlemsstater. På längre sikt vore det meningsfullt att kombinera de två styrningsmekanismerna.

4.10

EESK ser positivt på kommissionens nya meddelande som innehåller en sammanfattning för perioden fram till 2030 av det strategiska riktlinjearbete som hittills har utförts i syfte att möta de utmaningar som är kopplade till hållbarhet.

4.11

Uppdragen inom ramen för den nya programplaneringsprocessen bör grunda sig på ett begränsat antal tydliga mål. Genomförandet innebär att man måste upprätta ett nytt strategiskt verktyg inom ramen för Europeiska kommissionen, och ett styrningssystem som bygger på samordning och även tar hänsyn till social kontroll.

4.12

På grundval av utvärderingen av effektiviteten i olika finansiella instrument har det redan visat sig nödvändigt att formulera ett förslag för perioden fram till 2030 för att få en bättre arbetsfördelning mellan de traditionella sammanhållningsmålen och investeringar i enlighet med marknadslogiken. Den föreslagna utvärderingsmekanismen med koppling till Efsi ger metodologiskt stöd av kvalitet, även vid användning av traditionella sammanhållningsinstrument.

4.13

För att öka effektiviteten i den europeiska planeringsterminen bör man stärka partnerskapets institutionella struktur och, med tanke på allmänhetens rätt att delta, öppna upp den för alla europeiska medborgare. Alla europeiska medborgare bör ha möjlighet att ta del av relevant information och att delta i besluten kring planering och genomförande. De bör även kunna framföra sina åsikter om förslag till program, upphandlingar och utvärderingsrapporter.