Accept Refuse

EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52016AE6004

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Inrättande av EFHU-garantin och EFHU-garantifonden [COM(2016) 586 final]

OJ C 173, 31.5.2017, p. 62–65 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

31.5.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 173/62


Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Inrättande av EFHU-garantin och EFHU-garantifonden

[COM(2016) 586 final]

(2017/C 173/11)

Föredragande:

Jan SIMONS

Remiss

24.11.2016

Rättslig grund

Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Ansvarig facksektion

Facksektionen för yttre förbindelser

Antagande av facksektionen

31.1.2017

Antagande vid plenarsessionen

22.2.2017

Plenarsession nr

523

Resultat av omröstningen

(för/emot/nedlagda röster)

205/1/0

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén välkomnar upprättandet av den externa investeringsplanen för EU (EIP) och förslaget till förordning om Europeiska fonden för hållbar utveckling (EFHU) och om inrättandet av EFHU-garantin och EFHU-garantifonden som steg i rätt riktning för att ta itu med grundorsakerna till den irreguljära migrationen. Utrotandet av fattigdom är också ett mål som EFHU bör vara inriktad på.

1.2

Kommittén efterlyser en särskild satsning på att lösa problemen i de länder som är huvudkällan till migration, där de ekonomiska, sociala och säkerhetsrelaterade förhållandena har lett till ekonomisk ödeläggelse och ökande fattigdom och hindrar allt arbete i riktning mot hållbar utveckling.

1.3

Kommittén hänvisar till sina tidigare yttranden, i vilka den har betonat att den privata sektorn måste delta i utvecklingen, på villkor att denna utveckling är i linje med målen för hållbar utveckling och att den privata sektorn respekterar grundläggande ekonomiska, miljömässiga och sociala rättigheter, Internationella arbetsorganisationens (ILO) kärnkonventioner och agendan för anständigt arbete. Detta bör även gälla de investeringsprojekt som EFHU finansierar.

1.4

Kommittén anser att förslaget om EFHU är förenligt med dess rekommendation om att använda utvecklingsbistånd som en multiplikationsfaktor för att para ihop privat kapital med investeringar i utvecklingsländer och knyta dem till tydliga mål, exempelvis att skapa fler och bättre arbetstillfällen, förbättra produktionskvaliteten och överföra know-how som rör förvaltning till den privata sektorn.

1.5

Kommittén uppmanar kommissionen att studera och analysera erfarenheterna från genomförandet av investeringsplanen för Europa och Europeiska fonden för strategiska investeringar för att undvika brister och hinder, med hänsyn till att läget i de partnerländer som omfattas av EFHU är mycket mer komplicerat än i EU-medlemsstaterna.

1.6

Kommittén välkomnar samordningen av samarbetet och styrningen genom EFHU:s strategiska styrelse, där alla behöriga institutioner och organ bör vara företrädda. Med tanke på det civila samhällets unika roll inom utvecklingssamarbete begär EESK observatörsstatus i den strategiska styrelsen och rekommenderar att representativa organisationer i partnerländernas civila samhälle ingår i beslutsfattandet, inbegripet förberedelserna inför konkreta projekt.

1.7

Kommittén rekommenderar att den gemensamma kontaktpunkten för investerarna inte bör begränsas till investeringsfrågor, utan ge vägledning och all nödvändig information och kontakter för dem som vill ägna sig åt utvecklingsverksamhet.

1.8

Kommittén föreslår att förordningen omfattar åtagandet att förlänga EFHU:s och garantins giltighet bortom 2020 efter att genomförandets resultat har utvärderats. Kommittén uppmanar kommissionen, rådet och Europaparlamentet att ta hänsyn till detta vid utarbetandet av den nya fleråriga budgetramen.

2.   Sammanfattning av kommissionens förslag

2.1

Vid sitt möte den 28 juni 2016 uppmanade Europeiska rådet kommissionen att lägga fram ett förslag till en långtgående extern investeringsplan (EIP) som ett led i EU:s nya partnerskapsram med tredjeländer inom den europeiska migrationsagendan (1). Den nya planen innehåller tre pelare, nämligen en ny investeringsfond (pelare 1), tekniskt stöd (pelare 2) för att hjälpa lokala myndigheter och företag att utveckla fler hållbara projekt och locka till sig investerare samt pelare 3, som utgörs av en rad tematiska, nationella och regionala EU-program för utvecklingssamarbete i kombination med en strukturerad politisk dialog som är inriktad på att förbättra investeringsklimatet och det övergripande regelverket i de berörda länderna.

2.2

Pelare 1 kommer delvis att genomföras genom inrättandet av den Europeiska fonden för hållbar utveckling (EFHU). Denna fond ska ha till huvuduppgift att tillhandahålla ett integrerat finansiellt paket för finansiering av investeringar som inleds i regioner i Afrika och EU:s grannskapsländer. EFHU ska bestå av regionala investeringsplattformar som ska kombinera finansiering från befintliga kombinerade faciliteter och EFHU-garantin. Fonden kommer att fungera som en gemensam kontaktpunkt för inlämnandet av finansieringsförslag från finansinstitut och offentliga och privata investerare samt tillhandahålla en rad olika former av finansiellt stöd till stödberättigade investeringar.

2.3

EFHU har till huvudsyfte att tillhandahålla ett integrerat finansiellt paket för finansiering av investeringar för länder som har undertecknat partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS-länderna), å ena sidan, och EU och dess medlemsstater å andra sidan (2), och EU:s grannskapsländer, för att därigenom skapa tillväxt och arbetstillfällen, maximera additionaliteten samt främja innovativa produkter och attrahera medel från den privata sektorn. EFHU förväntas mobilisera upp till 44 miljarder euro i investeringar med hjälp av medel från unionens allmänna budget och andra källor på 3,35 miljarder euro fram till 2020.

2.4

Unionen kommer att anslå totalt 750 miljoner euro till EFHU-garantin till 2020, både från unionens allmänna budget och elfte Europeiska utvecklingsfonden (EUF). Kommissionen kommer att föreslå att marginalen för oförutsedda utgifter används för att mobilisera 250 miljoner euro. Ytterligare bidrag från unionens budget kan lämnas i form av omfördelning eller omprioritering av programplanerade medel. Även andra bidragsgivare, t.ex. medlemsstaterna, kan bidra med ytterligare finansiering.

2.5

EFHU kommer att förvaltas av kommissionen och genomföras genom regionala investeringsplattformar som kommer att kombinera finansiering från befintliga kombinerade faciliteter för Afrika och grannskapsländer och medel beviljade inom ramen för EFHU-garantin. Kommissionen kommer att bistås av en strategisk styrelse och två operativa styrelser, dvs. en för varje regional investeringsplattform. Kommissionen kommer att förvalta EFHU-sekretariatet som ska utföra alla uppgifter och åligganden som måste genomföras för att investeringsplanens mål ska kunna uppnås.

3.   Allmänna kommentarer

3.1

EESK företräder det europeiska organiserade civila samhället i flera bilaterala kommittéer såsom AVS–EU, Euromed, det östliga partnerskapet, Latinamerika med flera, och lämnar synpunkter på hur det civila samhället kan främja utvecklingen (3). Det civila samhället kan ha en mycket viktig funktion när det gäller att utvärdera investeringsprojektens nytta och hållbarhet, att se till att det finns insyn i finansieringen och att övervaka genomförandet.

3.2

Kommittén anser att problemet med det stora antalet flyktingar och irreguljära migranter till EU är en av EU:s största utmaningar på senare år. De båda företeelserna har olika orsaker och kräver differentierade lösningar. Det måste vara världssamfundets högsta prioritet att satsa allt på att göra slut på militära konflikter och uppnå en fredsöverenskommelse för att skapa de förutsättningar som krävs för verklig utveckling och genomförande av målen för hållbar utveckling. Det civila samhället har en viktig roll när det gäller att förebygga, medla i och lösa konflikter, och EU bör som den största utvecklingsbiståndsgivaren ta på sig en ledande roll i detta arbete.

3.3

Orsakerna till irreguljär migration är ofta svaga ekonomiska utsikter och låg ekonomisk tillväxt i ursprungsländerna i kombination med dåliga sociala villkor och stora säkerhetsproblem, vilket leder till större fattigdom och tvingar tusentals människor att lämna sitt hemland. Kommittén välkomnar kommissionens och rådets arbete med att hitta det bästa sättet att lösa problemet med irreguljär migration genom att ta itu med dess grundorsaker.

3.4

Offentligt utvecklingsbistånd är fortfarande oersättligt i kampen mot fattigdom, särskilt i de minst utvecklade länderna och instabila stater samt för utsatta grupper, men det kan inte täcka alla utvecklingsbehov.

3.5

Kommittén drog i sina yttranden om den privata sektorns roll (4) och om utvecklingsfinansiering (5) slutsatsen att det är nödvändigt att mobilisera alla tillgängliga resurser och ge den privata sektorn en mycket mer framträdande roll, både på europeisk och lokal nivå, på villkor att denna utveckling är i linje med målen för hållbar utveckling och att den privata sektorn respekterar de mänskliga rättigheterna, däribland ekonomiska och sociala rättigheter, särskilt ILO:s kärnkonventioner. De nya arbetstillfällena bör vara förenliga med ILO:s agenda för anständigt arbete. Detta bör även gälla investeringsprojekt som genomförs med hjälp av Europeiska fonden för hållbar utveckling.

3.6

De nya instrumenten, såsom EFHU-garantin och garantifonden, bör användas som en multiplikationsfaktor för att dra till sig privat kapital till investeringarna i utvecklingsländer och knyta dem till tydliga mål, exempelvis att skapa fler och bättre arbetstillfällen, förbättra produktionskvaliteten och överföra know-how som rör förvaltning till den privata sektorn. Dessutom måste de kombinerade offentliga och privata investeringarna vara öppna och ha en nödvändig balans för att undvika att de privata investerarna inhöstar alla fördelar och den offentliga sektorn täcker förlusterna. Projektresultaten måste tydligt mätas och jämföras. Bland annat bör undanröjandet av orsakerna till den irreguljära migrationen värderas positivt.

3.7

Eftersom EFHU är inspirerad av investeringsplanen för Europa och Europeiska fonden för strategiska investeringar uppmanar kommittén kommissionen att dra lärdom av hur dessa fungerar, eftersom de inte kan beskrivas som en fullständig framgång. Denna erfarenhet måste grundligt studeras och analyseras för att undvika brister och hinder vid förvaltningen av EFHU, med hänsyn till att läget i partnerländerna är annorlunda och mycket mer komplicerat än i EU-medlemsstaterna.

3.8

Den föreslagna fonden för hållbar utveckling kommer att omvandla det befintliga kombinerade investeringsanslaget för Afrika (6) och investeringsanslaget för grannskapspolitiken (7) till två investeringsplattformar inom en och samma ram. Kommittén anser att det är nödvändigt att engagera representativa organisationer i det civila samhället i de nya plattformarnas operativa styrelser för att de ska kunna bidra till övervakningen av att det finns insyn i finansieringen och att investeringsprojekten är ändamålsenliga.

3.9

EU har alltför många finansiella instrument knutna till utvecklingsprogrammen (Elfte Europeiska utvecklingsfonden med dess olika anslag, faciliteter och plattformar, den fleråriga budgetramen 2014–2020 (EU:s budget) med dess olika territoriella och regionala program och sektorsprogram, EIB med dess faciliteter och program, EBRD osv.), vilket gör det mycket komplicerat för allmänheten och relevanta partner att förstå dem och komma underfund med hur de används. Det är tänkt att EFHU ska bli en gemensam kontaktpunkt för dem som är intresserade av att investera i utvecklingsländerna. Kommittén rekommenderar att den inte ska begränsas till investeringar, utan ge vägledning med all nödvändig information och kontakter för dem som vill ägna sig åt utvecklingsverksamhet.

3.10

Endast 6 % av EU:s utvecklingsbistånd gick till instabila stater, och det mesta av detta till de tio länder som har rika naturresurser. Kommittén räknar med att EFHU även skulle leda till positiva resultat för de instabila staterna, särskilt stater som präglas av militära konflikter, ödelagda ekonomier och misslyckad samhällsstyrning, där den föreslagna garantin kan göra att privata investerare går in i projekt med högre risker. Kommittén vänder sig också emot försöken att fastställa en gräns för hur många procent som garantin kan täcka, vilket skulle begränsa tillämpningen på investeringar i instabila stater.

3.11

Kommittén anser att en viktig kvalitativ förändring av den rådande situationen kan vara att ta itu med samordningen och rationaliseringen av samarbetet och styrningen genom EFHU:s strategiska styrelse, där alla behöriga institutioner och organ bör vara företrädda. Med tanke på kommitténs roll i utvecklingssamarbetet uppmanar EESK kommissionen att ge kommitténs företrädare observatörsstatus så att det civila samhället kan göra sin röst hörd.

3.12

Kommittén anser att den nya externa investeringsplanens mycket stora mervärde bör kanaliseras via dess andra pelare, som avser tekniskt stöd, och den tredje pelaren, som omfattar frågorna om att förbättra samhällsstyrningen i partnerländerna, särskilt öppenhet, övervakning och ansvarighet, och skapa ett företagsklimat som främjar investeringar som leder till tillväxt och nya arbetstillfällen och utrotandet av fattigdom.

3.13

Det är även nödvändigt att förbättra kommunikationen om investeringsplanen och dess specifika projekt för att det civila samhället ska kunna övervaka genomförandet.

4.   Särskilda kommentarer

4.1

Enligt förslaget till förordning om EFHU-garantin (8) ska den beviljas för en inledande investeringsperiod fram till och med den 31 december 2020, vilket enligt kommittén är för kort tid för att den externa investeringsplanens mål ska hinna uppnås. Kommittén hoppas att det är möjligt att förlänga investeringsplanen och vidga dess räckvidd till andra länder och regioner som är beroende av dess framgång, och detta bör beaktas när den nya fleråriga budgetramen utarbetas.

4.2

Det föreslås att medlemsstaterna bör ha möjlighet att ge bidrag i form av garantier. Dessa bidrag skulle kunna öronmärkas för vissa regioner, sektorer eller investeringsfönster (9). Kommittén rekommenderar tillägget att medlemsstaternas bidrag bör vara i linje med EU:s utvecklingsprioriteringar.

4.3

Vi välkomnar kommissionens åtagande att årligen rapportera till Europaparlamentet och rådet om vilka finansierings- och investeringstransaktioner som täcks av EFHU-garantin, och noterar med tillfredsställelse att rapporten ska offentliggöras för att ge relevanta berörda parter, t.ex. det civila samhället, möjlighet att lämna synpunkter. EESK deltar gärna i utvärderingen av om EFHU bidrar till målen för hållbar utveckling, inbegripet det huvudsakliga skälet till att fonden inrättats – att undanröja orsakerna till irreguljär migration.

4.4

I alla sina yttranden om utvecklingssamarbete har kommittén insisterat på att biståndet måste ges på ett fullständigt öppet sätt för att förhindra bedrägeri, korruption, penningtvätt och skatteflykt. Den ställer sig därför bakom att dessa principer uttryckligen nämns i förslaget (10).

4.5

Kommittén föreslår att utrotandet av fattigdom ska tas med bland de mål för hållbar utveckling i artikel 3.2 som EFHU ska vara inriktad på, och att det även nämns bland de allmänna målen i artikel 8.1 a.

Bryssel den 22 februari 2017.

Georges DASSIS

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande


(1)  EESK:s yttrande REX 478 om ”Nytt migrationspartnerskap med tredjeländer” (se sidan 66 i detta nummer av EUT).

(2)  Undertecknat i Cotonou den 23 juni 2000 (”Cotonouavtalet”).

(3)  EUT C 264, 20.7.2016, s. 1, EUT C 303, 19.8.2016, s. 138, EUT C 44, 11.2.2011, s. 129, EUT C 229, 31.7.2012, s. 133, EUT C 487, 28.12.2016, s. 24.

(4)  EUT C 67, 6.3.2014, s. 1.

(5)  EUT C 383, 17.11.2015, s. 49.

(6)  C (2015) 5210 final.

(7)  C (2016) 3436 final.

(8)  Skäl 9.

(9)  Skäl 14 och artikel 14.4.

(10)  Artiklarna 17, 18, 19 och 20.


Top