Accept Refuse

EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52017AE0002

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU vad gäller rangordningen av skuldinstrument utan säkerhet i en insolvenshierarki [COM(2016) 853 final – 2016/0363 (COD)]

OJ C 173, 31.5.2017, p. 41–44 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

31.5.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 173/41


Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU vad gäller rangordningen av skuldinstrument utan säkerhet i en insolvenshierarki

[COM(2016) 853 final – 2016/0363 (COD)]

(2017/C 173/08)

Huvudföredragande:

Daniel MAREELS

Remiss

Europeiska unionens råd, 3.1.2017

Europaparlamentet, 16.1.2017

Rättslig grund

Artiklarna 114 och 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

 

 

Ansvarig facksektion

Ekonomiska och monetära unionen, ekonomisk och social sammanhållning

Antagande vid plenarsessionen

22.2.2017

Plenarsession nr

523

Resultat av omröstningen

(för/emot/nedlagda röster)

169/0/3

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

EESK välkomnar kommissionens förslag om att ändra BRRD (1) i syfte att närmare bestämt fastställa en harmoniserad nationell rangordning av skuldinstrument utan säkerhet vid insolvensförfaranden. Förslaget ingår i det bredare paketet med nyligen offentliggjorda förslag till ytterligare bankreformer (2). I huvudsak syftar paketet till att införliva texter som utarbetats efter arbete i internationella sammanhang, t.ex. G20, Baselkommittén och rådet för finansiell stabilitet.

1.2

Kommittén anser att det är mycket viktigt att banksystemet är motståndskraftigt och tillräckligt kapitaliserat som förutsättning och grund för fortsatt finansiell stabilitet. Samtidigt måste man när en bank befinner sig i kris i första hand utnyttja aktieägares och andra bankborgenärers privata kapital (s.k. bail-in), så att man inte behöver utnyttja det offentligas eller skattebetalarnas medel. Även arbetstagarnas löner och pensionsförmåner bör till fullo hållas utanför.

1.3

Kommittén stöder idén om att det aktuella förslaget lyfts ut ur det ovannämnda paketet (se punkt 1.1) och behandlas snabbt och med prioritet. Den senaste tidens utveckling, som innebär att medlemsstaterna enskilt och på grundval av sin egen tolkning antar lagstiftning på detta område, kan mycket riktigt ge upphov till svårigheter, t.ex. vid tillämpningen av ”bail-in”-ordningen. Det är lämpligt att ändra kurs och överge detta individuella tillvägagångssätt till förmån för en harmoniserad strategi på EU-nivå, så att samma BRRD-regler gäller överallt.

1.4

En harmoniserad strategi förhindrar också ytterligare snedvridningar mellan medlemsstaterna och oönskad konkurrens på marknaden. Kommittén anser att det är viktigt att skapa rättvisare konkurrensvillkor mellan institut och medlemsstater och att minska riskerna i finanssektorn.

1.5

Kommittén välkomnar att förslaget bidrar till resolutionsmekanismens stabilitet och samtidigt förbättrar och kan påskynda dess operativa tillämpbarhet.

1.6

Kommittén anser att det bör finnas en ordning för förlustabsorbering för alla banker. I detta sammanhang är det positivt att det aktuella förslaget bidrar till genomförandet av specifika åtgärder på området för de globala systemviktiga bankerna. De innebär att G-SIB (3) måste ha en större förlustabsorberingsförmåga som kan utnyttjas i händelse av kris, den s.k. totala förlustabsorberingskapaciteten (TLAC (4)). Förslaget bidrar också till genomförandet av ”bail-in”-ordningen för andra banker genom att i tillämpliga fall minska risken för rättslig diskussion.

1.7

Kommittén välkomnar införlivandet av ovannämnda TLAC-ordning i de EU-krav som gäller för alla banker, de s.k. MREL-kraven (5), så att alla G-SIB omfattas av ett harmoniserat regelverk. Integreringen i ett enda regelverk kommer för övrigt också att bidra till ändamålsenligheten och effektiviteten vid resolution.

1.8

Bankerna har en mycket viktig roll att spela när det gäller att finansiera ekonomin, i synnerhet familjer och små och medelstora företag. Därför bör den eventuella negativa inverkan på bankernas finansieringskostnader begränsas så långt som möjligt. Samtidigt bör de nya reglerna inte bara underlätta och i möjligaste mån bredda emissionen av de skuldinstrument utan säkerhet som avses, utan också skapa största möjliga klarhet och rättssäkerhet för alla parter, även investerarna. Det är emellertid viktigt att reglerna om konsumentskydd inte påverkas och faktiskt tillämpas.

1.9

Den föreslagna strategin att enbart tillämpa den nya ordningen på framtida emissioner av de berörda skuldinstrumenten verkar vara det mest realistiska alternativet och kan därmed också stödjas.

2.   Bakgrund  (6)

2.1

Det aktuella förslaget (7) ingår i ett paket som omfattar fem lagstiftningsförslag som kommissionen nyligen (8) offentliggjort i fråga om bankreglering och som bygger vidare på den gällande lagstiftningen på detta område (9). Det lyfts nu ut ur paketet och tidigareläggs med sikte på ett snabbare antagande och genomförande.

2.2

Paketet syftar till att införliva texter som utarbetats efter arbetet i Baselkommittén för banktillsyn och rådet för finansiell stabilitet, även med beaktande av resultaten av den uppmaning att inkomma med synpunkter som kommissionen anordnade för att bedöma den nuvarande banklagstiftningens effektivitet och ändamålsenlighet.

2.3

I huvudsak syftar paketet med förslag till att

2.3.1

öka motståndskraften hos finansinstituten i EU och främja den finansiella stabiliteten,

2.3.2

förbättra bankernas utlåningskapacitet för att stödja ekonomin i EU, och

2.3.3

främja bankernas roll när det gäller att uppnå djupare och mer likvida europeiska kapitalmarknader, för att stödja skapandet av en kapitalmarknadsunion.

2.3.4

Samtidigt kan det nämnas att man eftersträvar en mer sofistikerad och långtgående tillämpning av den så kallade proportionalitetsprincipen till förmån för små och/eller icke-komplexa banker.

2.4

Mot denna bakgrund syftar det aktuella förslaget till att fastställa en harmoniserad nationell rangordning av skuldinstrument utan säkerhet. Detta är viktigt vid resolutionen av en bank inom ramen för BRRD-ordningen.

2.5

Vid en sådan resolution är det viktigt att förluster i första hand täcks med privatkapital och inte av skattebetalarna eller de offentliga myndigheterna. Detta uppnås genom ”bail-in”, dvs. avskrivning av skulder eller omvandling av dem till riskkapital.

2.6

I detta syfte måste alla banker ha en miniminivå av eget kapital och kvalificerade skulder, eller med andra ord uppfylla MREL-kraven.

2.7

Det nya är nu att man nått internationella överenskommelser om ytterligare krav på området för globala systemviktiga banker (G-SIB) inom ramen för hanteringen av frågan om institut som är för stora för att gå omkull (”too big to fail”). Ett annat av de ovannämnda förslagen i åtgärdspaketet syftar just till att införliva detta krav, som kallas ”total förlustabsorberingskapacitet” (TLAC), i den befintliga MREL-ordningen för dessa banker.

2.8

De båda skyldigheterna har redan fått ett antal medlemsstater (10) att på nationell nivå anpassa sin insolvenslagstiftning i fråga om rangordningen av vissa bankborgenärer.

2.9

Dessa anpassningar har genomförts på olika sätt i medlemsstaterna, vilket kan betraktas som otillfredsställande och inte helt önskvärt med hänsyn till de eftersträvade målen. Syftet med det aktuella förslaget är att avhjälpa detta genom att fastställa en harmoniserad ordning (se punkt 2.4).

3.   Anmärkningar och kommentarer

3.1

På det hela taget måste åtgärdspaketet och förslaget välkomnas. De medför en ytterligare komplettering och finjustering av det viktiga reformarbete som utförts efter krisen för att stärka finanssektorn. De bidrar också till att ytterligare minska riskerna inom denna sektor.

3.2

På det hela taget förblir det viktigt att banksystemet är motståndskraftigt och tillräckligt kapitaliserat. Det är i sin tur viktigt för att upprätthålla den finansiella stabiliteten. Denna stabilitet förutsätter att man när en bank befinner sig i kris i första hand utnyttjar aktieägares och andra bankborgenärers privata kapital (s.k. bail-in). På så sätt kan man undvika att behöva utnyttja det offentligas eller skattebetalarnas medel. Dessutom måste arbetstagarnas löner, pensionsförmåner och andra fasta ersättningar under alla omständigheter skyddas (11).

3.3

Detta tillvägagångssätt bör till fullo tillämpas på alla banker. I detta avseende välkomnar kommittén att man även eftersträvar förstärkta bestämmelser för globala systemviktiga institut (G-SIB) i enlighet med de överenskommelser som gjorts på G20-nivå.

3.4

Det är positivt att TLAC-ordningen genom detta förslag införlivas i de gällande MREL-kraven enligt BRRD. Detta förbättrar inte bara tillämpningen av de nuvarande reglerna, utan lägger samtidigt grunden för en harmoniserad ordning för de största betydande bankerna. Detta kommer i sin tur att inverka positivt på ordningens operativa tillämpbarhet.

3.5

Med tanke på den mycket viktiga roll som bankerna spelar för att finansiera ekonomin, i synnerhet familjer och små och medelstora företag, bör sådana instrument kunna emitteras under goda förhållanden och så brett som möjligt. Den nya ordningen bör skapa klarhet och rättssäkerhet för alla parter, även investerare. Man måste också ta hänsyn till kostnaderna. De nya reglerna måste så långt som möjligt begränsa den eventuella negativa inverkan på bankernas finansieringskostnader.

3.6

Det är i sig ytterst positivt att ett antal medlemsstater mycket snabbt börjat anpassa den nationella insolvenslagstiftningen för att ta hänsyn till utvecklingen i frågan på europeisk och internationell nivå (se ovan).

3.7

Tyvärr har detta skett på olika sätt, vilket medför stora skillnader mellan medlemsstaterna och ett antal oönskade effekter, såsom osäkerhet för emittenter och investerare och behandlingen av dem om bail-in-ordningen skulle tillämpas. Detta kan också försvåra tillämpningen av BRRD-ordningen på banker som är verksamma i flera länder.

3.8

Kommittén anser att det inte är önskvärt att skuldinstrument utan säkerhet behandlas olika, eftersom detta dessutom skulle leda till snedvridningar mellan finansinstitut och medlemsstater och oönskad konkurrens på marknaden.

3.9

Man bör därför agera skyndsamt, och det handlar då inte bara om att förhindra att varje enskild medlemsstat vidtar egna åtgärder, utan också och framför allt om att röra sig i riktning mot ett harmoniserat tillvägagångssätt. Detta leder inte bara till rättvisare konkurrensvillkor mellan institut och medlemsstater, utan bidrar samtidigt på bästa sätt till insatserna för att uppnå de grundläggande målen om att öka den finansiella stabiliteten och minska riskerna i finanssektorn.

3.10

Den nya ordningen omfattar inga bestämmelser om huruvida vissa investerare ska ha möjlighet eller inte att köpa eller förvärva dessa skuldinstrument utan säkerhet. En sådan ordning är sannolikt mindre lämplig i BRRD, och för övrigt handlar det i slutändan om att konsumentskyddet (12) på detta område är fullt tillämpligt och i praktiken kan få full verkan.

3.11

Denna ordning gäller endast de berörda framtida emissionerna och inte den befintliga stocken. Med hänsyn till rättssäkerheten och de – eventuellt oavsiktliga – effekterna för marknaderna, emittenterna och investerarna tycks detta vara en godtagbar strategi, även om det (tillfälligt) kan uppstå vissa konsekvenser för tillsynsmyndigheterna.

3.12

Slutligen förefaller det även lämpligt att eftersträva ett realistiskt datum för ikraftträdandet (13).

Bryssel den 22 februari 2017.

Georges DASSIS

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande


(1)  Förkortning av direktivets engelska titel ”Bank Recovery and Resolution Directive”. På svenska talar man om ”direktivet om återhämtning och resolution av kreditinstitut” (och värdepappersföretag).

(2)  Utöver ovannämnda text omfattar lagstiftningspaketet också ändringar av förordning (EU) nr 575/2013 (kapitalkravsförordningen eller CRR), direktiv 2013/36/EU (kapitalkravsdirektivet eller CRD) och förordning (EU) nr 806/2014 (förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen eller SRMR). För hänvisningar, se fotnoterna 8–10. Beträffande dessa förslag, se även EESK:s yttrande ECO/424, som håller på att utarbetas (februari 2017).

(3)  Förkortning av det engelska begreppet ”Global Systemically Important Banks”.

(4)  Förkortning av det engelska begreppet ”Total Loss Absorption Capacity”.

(5)  Förkortning av det engelska begreppet ”Minimum Requirement for Eligible Liabilities and Own Funds”. På svenska talar man om ”minimikrav för kapitalbas och kvalificerade skulder”.

(6)  Denna text grundar sig bl.a. på information från kommissionen (t.ex. pressmeddelande samt frågor och svar) om paketet och det aktuella förslaget.

(7)  COM(2016) 853 final

(8)  Den 23 november 2016. Se http://europa.eu/rapid/press-release_IP-16-3731_sv.htm.

(9)  Paketet omfattar ändringar av följande rättsakter:

Kapitalkravsförordningen (CRR) och kapitalkravsdirektivet (CRD) från 2013. Där fastställs tillsynskrav för kreditinstitut (banker) och värdepappersföretag samt bestämmelser i fråga om styrning och tillsyn.

Direktivet om återhämtning och resolution av banker (BRRD) och förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen (SRMR) från 2014. I dem fastställs bestämmelser om återhämtning och resolution av konkurshotade institut och införs den gemensamma resolutionsmekanismen.

(10)  Andra håller på med en sådan anpassning.

(11)  I enlighet med artikel 44.2 g i i BRRD.

(12)  Se Mifid- och Mifid 2-bestämmelserna. De sistnämnda träder i kraft i början av 2018.

(13)  I de nuvarande texterna föreskrivs den 1 juli 2017. Frågan är om det är genomförbart.


Top