Accept Refuse

EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52016AE5954

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Rekommendation till rådets rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet [COM(2016) 726 final] och om Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska centralbanken, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén – Mot en positiv finanspolitisk inriktning i euroområdet [COM(2016) 727 final]

OJ C 173, 31.5.2017, p. 33–37 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

31.5.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 173/33


Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Rekommendation till rådets rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet

[COM(2016) 726 final]

och om

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska centralbanken, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén – Mot en positiv finanspolitisk inriktning i euroområdet

[COM(2016) 727 final]

(2017/C 173/06)

Föredragande:

Javier DOZ ORRIT

Medföredragande:

Petr ZAHRADNÍK

Remiss

Europeiska kommissionen, 27.1.2017

Rättslig grund

Artikel 304 i EUF-fördraget

 

 

Ansvarig facksektion

Facksektionen för Ekonomiska och monetära unionen, ekonomisk och social sammanhållning

Antagande av facksektionen

2.2.2017

Antagande vid plenarsessionen

22.2.2017

Plenarsession nr

523

Resultat av omröstningen

(för/emot/nedlagda röster)

218/4/4

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

EESK välkomnar kommissionens ansträngningar för att tillämpa en ekonomisk politik som inriktas på att stödja en stark, hållbar och balanserad tillväxt för alla för euroområdet samt en balanserad mix av monetära, finanspolitiska och strukturella instrument för att uppnå detta, inklusive en positiv finanspolitisk inriktning.

1.2

EESK välkomnar därför kommissionens rekommendation till en positiv finanspolitisk inriktning för euroområdet som också respekterar målen om långsiktigt hållbara offentliga finanser.

1.3

EESK skulle vilja uppmuntra kommissionen att fullt ut utöva sin roll som EU-fördragens väktare, med åtaganden om att bland annat förbättra välfärd, social utveckling och social rättvisa å ena sidan och ekonomisk välfärd och konkurrenskraft å andra sidan samt de nyligen ökade befogenheterna att tolka finanspolitiska regler på ett flexibelt sätt för att möjliggöra betydande ökningar av offentliga investeringar som under särskilda villkor inte bör beaktas vid beräkningen av underskottsmålen i stabilitets- och tillväxtpakten.

1.4

EESK välkomnar betoningen på att öka investeringarna och bygga vidare på den befintliga investeringsplanen. Detta måste finansieras på lämpligt sätt för att medföra en betydande ökning av EIB:s utlåning jämfört med de senaste åren. Förvaltningsstrukturerna bör säkerställa att medlen riktas på lämpligt sätt till länder där investeringarna har minskat särskilt kraftigt. Dessa åtgärder måste kombineras med lämpliga strukturella reformer som främjar tillväxt, sysselsättning och social sammanhållning.

1.5

EESK välkomnar kommissionens uppmaning till en symmetrisk anpassning av bytesbalansunderskott inom euroområdet. Detta bör delas både av medlemsstater med underskott och av de med överskott. Medlemsstaterna bör besluta om hur dessa anpassningar ska göras i enlighet med den gemensamma allmänna inriktningen.

1.6

Tonvikten bör läggas på strukturella reformer som kan stimulera efterfrågan och tillväxt även på kort sikt samtidigt som man undviker sådana som troligen skulle undergräva tillväxten genom att öka osäkerheten när det gäller arbetstillfällen och inkomster. De strukturella reformer som antas bör ha potential att åstadkomma påtagliga förbättringar av affärsvillkoren, minska hindren för investeringar och bidra till fullbordandet av EU:s inre marknad när det gäller alla aspekter.

1.7

Produktivitetstillväxten bör utgöra ett prioriterat mål för strukturella reformer. Dessa bör säkerställa en rättvis fördelning av produktionsvinsterna för att säkerställa påtagliga förbättringar när det gäller tillgång och efterfrågan.

1.8

Att återställa och öka produktivitetstillväxten och tillväxten av BNP bör anses som de viktigaste sätten för att återställa en sund ekonomi i de ekonomier som lider av de högsta skuldsättningsnivåerna.

1.9

Reformer som stöder skapandet av arbetstillfällen av hög kvalitet (dvs. stabila, med rättvisa löner) bör prioriteras.

1.10

EESK betonar att det är av yttersta vikt att stärka och främja den sociala dialogen och dialogen med civilsamhället både på nationell nivå och på euroområdets nivå i syfte att komma överens om och framgångsrikt genomföra den politik som krävs för återhämtning och långsiktig ekonomisk hållbarhet.

1.11

Effektiva åtgärder mot penningtvätt, skattebedrägerier, användning av skatteparadis och illojal skattekonkurrens mellan medlemsstaterna kommer också att bidra till att uppnå målen i stabilitets- och tillväxtpakten.

1.12

EESK stöder inrättandet av ett europeiskt insättningsgarantisystem och anser att inrättandet av en gemensam säkerhetsmekanism för bankunionens gemensamma resolutionsfond bör påskyndas. Beslutsamma åtgärder bör vidtas för att lösa problemet med nödlidande lån samtidigt som konsumenternas rättigheter skyddas och relevanta principer för den europeiska pelaren för sociala rättigheter efterlevs.

1.13

EESK stöder initiativen för att fullborda Ekonomiska och monetära unionen, inklusive en stark europeisk pelare för sociala rättigheter, större finanspolitisk flexibilitet och finanspolitisk kapacitet för euroområdet, särskilt genom att främja inrättandet av en finansmyndighet för euroområdet, som i slutändan bör utfärda gemensamma obligationer, under stark demokratisk och politisk kontroll.

1.14

EESK efterlyser ytterligare förbättringar av den europeiska planeringsterminen med en förstärkt samordningsroll för kommissionen och ett tydligt åtagande från medlemsstaterna att genomföra den politik som de kommer överens om på rådsnivå, för att därmed undvika osäkerhet och skapa ett gynnsamt investeringsklimat.

2.   Bakgrund

2.1

Efter de fem ordförandenas rapport finns det ett åtagande enligt den europeiska planeringsterminen om att stärka integrationen mellan euroområdet och de nationella nivåerna. Liksom 2016 åtföljs den årliga tillväxtöversikten 2017 av ett förslag till rådets rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet. Syftet är att ge tillfälle till en tidig och fokuserad diskussion om euroområdet som helhet, inför de landsspecifika diskussionerna, så att de gemensamma utmaningarna fullt ut återspeglas i de landsspecifika åtgärderna.

2.2

För den europeiska planeringsterminen 2017 har kommissionen lagt fram följande fem rekommendationer om den ekonomiska politiken i euroområdet:

Att bedriva en politik som stöder tillväxt och konvergens och avlägsnar hinder för investeringar och skapande av arbetstillfällen. Länder med bytesbalansunderskott eller hög utlandsskuld bör sträva efter att öka produktiviteten, medan länder med överskott i bytesbalansen bör öka den inhemska efterfrågan och investeringarna.

Att uppnå en allmänt positiv finanspolitisk inriktning som stöder reformer och stärker återhämtningen. Att kombinera olika nationella ansträngningar för att uppnå såväl långsiktig finanspolitisk hållbarhet som makroekonomisk stabilisering. Att förbättra de offentliga finansernas sammansättning.

Att genomföra reformer för att främja skapande av arbetstillfällen, social rättvisa och konvergens, och en skatteväxling från skatt på arbete, särskilt för lågavlönade arbeten.

Att komma överens om ett europeiskt insättningsgarantisystem (Edis) och inleda arbetet med den gemensamma säkerhetsmekanismen för den gemensamma resolutionsfonden. Att ta itu med riskerna för livskraften i banksektorn och främja den metodiska saneringen av hög privat skuldsättning.

Att påskynda fullbordandet av EU:s ekonomiska och monetära union, bl.a. genom att genomföra de återstående åtgärderna enligt steg 1 i de fem ordförandenas rapport.

2.3

Ett nytt inslag i den europeiska planeringsterminen 2017 är meddelandet ”Mot en positiv finanspolitisk inriktning i euroområdet”. I detta dokument betonar kommissionen behovet av en positiv finanspolitisk inriktning, samtidigt som den ser en möjlighet att uppnå detta. För att uppnå en sådan finanspolitisk inriktning måste euroområdet anta en mer kollektiv strategi som tar hänsyn till de olika situationerna i olika länder. Kommissionen rekommenderar en finanspolitisk expansion på upp till 0,5 % av BNP under 2017 för euroområdet som helhet, med ett spektrum mellan 0,3 % och 0,8 % för att möjliggöra en differentiering mellan länder med olika risker när det gäller deras makroekonomiska stabilitet och finanspolitiska hållbarhet.

3.   Allmänna kommentarer

3.1

EESK välkomnar kommissionens uppmaning att ge finanspolitiken i euroområdet en generellt konjunkturförstärkande inriktning. EESK oroas dock även över att en begränsning av den finanspolitiska expansionen till de två eller tre medlemsstater som för närvarande har finanspolitiskt utrymme enligt EU:s finanspolitiska regler troligen inte ger den generella konjunkturförstärkande inriktning som föreslås. Att stärka den ekonomiska tillväxten i euroområdet och i EU är oerhört viktigt i en tid av politisk kris och osäkerhet som förstärks av brexit och den politik som förs av Förenta staterna:s nya regering, i synnerhet den protektionistiska handelspolitiken. Den finanspolitiska expansionen och en starkare ökning av såväl de offentliga som de privata investeringarna kommer att öka den inhemska efterfrågan, vilket är en avgörande faktor för en stabil tillväxt. Även strukturreformer som syftar till att öka produktiviteten, förbättrade villkor för affärsverksamhet och undanröjande av investeringshinder kommer att bidra till detta.

3.2

Denna ändring av kommissionens bedömning av den ekonomiska situationen i euroområdet är i linje med EESK:s tidigare yttrande om den ekonomiska politiken för euroområdet (1), i vilket en aktiv användning av finanspolitiska åtgärder förespråkas för att stödja återhämtningen i euroområdet som helhet. Den konjunkturförstärkande inriktning som kommissionen föreslår är blygsam men – under förutsättning att den kombineras med en effektiv användning av investeringsplanen och Efsi – kan bidra till att lösa de djupare problemen med långsam tillväxt, delvis stagnation och fortsatta nivåskillnader när det gäller ekonomiska resultat i länderna i euroområdet.

3.3

EESK noterar att en positiv finanspolitisk inriktning för euroområdet som helhet bör anses som ett instrument på kort eller medellång sikt, som måste vara förenligt med långsiktig finanspolitisk hållbarhet. I nuläget bör BNP-målen för underskott och skuldsättning tillämpas flexibelt, med hänsyn till de mål och syften som anges för EU i allmänhet samt EMU och stabilitets- och tillväxtpakten, i enlighet med artiklarna 119 och 120 i EUF-fördraget.

3.4

EESK uppmanar kommissionen att leva upp till sin roll som EU-fördragens väktare, i synnerhet vad gäller artikel 3 i EU-fördraget, i vilken mål för att främja välfärd, sammanhållning och social rättvisa fastställs. Kommittén medger att de specifika numeriska begränsningarna i stabilitets- och tillväxtpakten samt det stela genomförandet av denna varken är lämpliga eller nödvändiga under rådande omständigheter av stagnation och historiskt låga räntor, en slutsats som delas av bland annat OECD. Att främja välfärd, sammanhållning och social rättvisa är fullt förenligt med ekonomisk tillväxt och produktivitetstillväxt.

3.5

EESK föreslår att den gyllene regeln antas vid genomförandet av stabilitets- och tillväxtpakten, varigenom de offentliga investeringar som kommer att bidra till att förbättra tillväxtpotentialen och den ekonomiska konkurrenskraften inte bör beaktas i stabilitets- och tillväxtpaktens underskottsmål. EESK upprepar de kommentarer som vi framförde i våra yttranden om investeringsplanen för Europa, om Europeiska fonden för strategiska investeringar och om förlängningen av dess löptid (2): det behövs större offentliga investeringar för att stimulera tillväxt på kort och lång sikt, och det senare är en nödvändig förutsättning för konsolideringen av de offentliga budgetarna.

3.6

EESK varnar för att ett misslyckande med att styra den ekonomiska politiken mot ett främjande av EU:s och EMU:s allmänna mål, bl.a. i den kommande vitboken om Europas framtid, kanske innebär att man inte kan stävja det växande motståndet mot EU och EMU. Det kan bli särskilt problematiskt med tanke på de aktuella utmaningar som bland annat den geopolitiska utvecklingen i EU:s grannskap, flykting- och migrantvågorna samt klimatförändringarna medför. Endast ett enat och ekonomiskt starkt Europa med starkt folkligt stöd kan med framgång omvandla sådana utmaningar till möjligheter. EU:s institutioner bör i samarbete med det civila samhälle som slår vakt om det europeiska projektet sträva efter att genom lämpliga åtgärder upplysa alla européer om alla de positiva saker som EU förväntas göra för dem på det politiska och ekonomiska området.

3.7

Investeringsplanen för Europa bör utgöra ett instrument som kan bidra till att återställa tillväxten och minska skillnaderna. Finansieringsnivån hittills har medfört att man endast kan bibehålla tidigare kreditnivåer från EIB med en stark inriktning mot investeringar i länder med minst svårigheter. Detta bör behandlas skyndsamt och man bör se till att det finns tillräcklig flexibilitet i stabilitets- och tillväxtpakten i förhållande till nödvändiga offentliga investeringar, för att därmed möjliggöra en avgörande ökning av investeringsnivåerna i energiomställning, utbildning och kompetens, infrastruktur och Efsi-finansierade projekt i hela euroområdet, samtidigt som man uppmuntrar investeringar i innovativa projekt inom den privata sektorn.

3.8

En skattepolitik med progressiv beskattning är en nyckelfaktor för att främja social rättvisa. I detta sammanhang är ett optimalt, lämpligt och tillväxtstimulerande skattesystem av yttersta vikt. Att minska skatten på de lägsta inkomsterna kan både bidra till makroekonomisk stabilitet och utgöra ett större incitament till förvärvsarbete. Alla skattesänkningar bör dock åtföljas av alternativa skattekällor för att se till att budgetunderskott undgås.

3.9

EESK välkomnar kommissionens uppmaning till medlemsstater med bytesbalansunderskott och hög utlandsskuld att inrikta sig på att förbättra sin produktivitetstillväxt. I detta sammanhang konstaterar kommittén att en rättvis omfördelning av inkomster och förmögenheter som härrör från produktivitetsvinster bör öka jämlikheten och få en gynnsam effekt på den inhemska och totala efterfrågan i euroområdet. Det är viktigt att stimulera den inhemska efterfrågan som en nödvändig förutsättning för att stödja tillväxt och övervinna krisen.

3.10

EESK anser att man inom de strukturella reformerna bör prioritera sådana reformer som ökar produktivitetstillväxten men som också stärker anställningstryggheten och det sociala trygghetssystemet inom ramen för lämpliga affärsvillkor. Ingen medlemsstat inom euroområdet kan konkurrera med låga löner och visstidsanställningar i den moderna världen. Tyngdpunkten bör ligga på reformer som kombinerar flexibilitet genom förhandlingar med trygghet för att förbättra och skapa incitament för att öka kompetens och innovation. Arbetsmarknadsreformerna bör främja ökad stabilitet inom arbetslivet, vilket kommer att bidra till att förbättra både tillgång och efterfrågan inom ekonomin i euroområdet, även på kort sikt.

3.11

EESK betonar än en gång (3) att de nuvarande problemen i euroområdet beror på svag efterfrågan, som i sin tur är resultatet av den finanspolitik och de asymmetriska anpassningar av bytesbalansen (främst baserade på arbetskostnader) som gjorts under föregående år under den största recessionen efter kriget, och inte på medlemsstaternas otillräckliga reformarbete. Kommittén betonar återigen att strukturella reformer som avser ekonomiernas utbudssida inte kommer att räcka långt för att stimulera investeringar och tillväxt, om inte en expansiv finanspolitisk inriktning i euroområdet antas och bibehålls fram tills återhämtningen är på god väg.

3.12

EESK beklagar att den sociala dialogen och dialogen med civilsamhället under krisen har äventyrats om inte helt åsidosatts i medlemsstaterna, särskilt av dem som behövde finansiellt stöd och som genomgick omfattande reformer på det sociala området och av arbetsmarknaden. Vissa huvudindikatorer som återspeglar den europeiska pelaren för sociala rättigheter i jämvikt mellan arbetsmarknadens parter bör rekommenderas att ingå i paradigmet för den europeiska planeringsterminen. EESK noterar att förfaranden för den sociala dialogen för närvarande inte garanteras i EU och många medlemsstater, vilket hindrar arbetsmarknadens parter från att effektivt delta i förfarandet för den europeiska planeringsterminen.

3.13

EESK anser dessutom att samordningen av den ekonomiska politiken inom ramen för den europeiska planeringsterminen bör förbättras och kommissionens roll i den förstärkas. För att öka förfarandets trovärdighet bör medlemsstaterna vederbörligen fullgöra sina åtaganden som gjorts i samband med rådets sammanträden.

4.   Särskilda kommentarer

4.1

EESK stöder kommissionens initiativ för att fullborda bankunionen, särskilt genom att inrätta ett gemensamt insättningsgarantisystem och en gemensam säkerhetsmekanism för den gemensamma resolutionsfonden. Dessa steg är nödvändiga för att avlasta de nationella offentliga budgeterna när det gäller att säkerställa banksystemets stabilitet, som är en kollektiv nyttighet. De är än viktigare med tanke på att utvecklingen mot en politisk union i nuläget fortfarande inte står på dagordningen.

4.2

EESK noterar också att frågan om bankernas nödlidande lån är av största betydelse för att komplettera en politik som syftar till att få fart på tillväxten. Omedelbara åtgärder bör vidtas för att ta itu med problemet, samtidigt som man tar hänsyn till konsumentskydd.

4.3

Skattebedrägerier och skatteflykt leder till betydligt lägre offentliga inkomster, som har en mycket negativ inverkan på genomförandet av målen i stabilitets- och tillväxtpakten samt på kapaciteten att öka de offentliga investeringarna. Skatteparadis i synnerhet är en förutsättning för storskalig skatteflykt och därmed förknippade brott (t.ex. penningtvätt). Att sätta stopp för användningen av skatteparadis bör prioriteras. EESK uppmanar alla institutioner inom EU och euroområdet att utan dröjsmål anta och genomföra direktiv i detta syfte.

4.4

Illojal skattekonkurrens mellan medlemsstaterna försämrar skatteuppbörden i ett antal medlemsstater och därmed deras möjligheter att uppnå målen i stabilitets- och tillväxtpakten. EESK anser att EU:s myndigheter bör vidta rimliga och balanserade åtgärder för att sätta stopp för metoder med illojal skattekonkurrens, i enlighet med OECD:s och IMF:s rekommendationer.

4.5

Samtidigt som kommittén inser att det är en enorm utmaning att fortsätta att stärka och utveckla euron både för närvarande och i den nära framtiden i syfte att långsiktigt säkra välfärd och stabilitet i euroområdet anser EESK att man bör försöka uppnå bl.a. följande mål:

Införa en enhetlig representation utåt för euroområdet i internationella ekonomiska forum (Internationella valutafonden, OECD osv.) (4).

Utveckla finanspolitisk flexibilitet och finanspolitisk kapacitet för euroområdet, inklusive möjligheten att emittera euroobligationer genom potentiella institutionella åtgärder såsom inrättandet av en gemensam finansmyndighet i euroområdet (5).

Stärka den europeiska pelaren för sociala rättigheter genom en riktig social dialog och genom att involvera arbetsmarknadens parter i alla lagstiftningsinitiativ (6).

Inrätta ett särskilt system för makroekonomisk dialog för euroområdet i enlighet med förslag i EESK:s tidigare yttranden (7).

Stärka den demokratiska kontrollen över EU:s politik (8).

Bryssel den 22 februari 2017.

Georges DASSIS

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande


(1)  EUT C 177, 18.5.2016, s. 41.

(2)  EUT C 268, 14.8.2015, s. 27, och EUT C 75, 10.3.2017, s. 57.

(3)  EUT C 177, 18.5.2016, s. 41.

(4)  EUT C 177, 18.5.2016, s. 16.

(5)  EUT C 451, 16.12.2014, s. 10, EUT C 268, 14.8.2015, s. 33, och EUT C 332, 8.10.2015, s. 8.

(6)  EUT C 451, 16.12.2014, s. 10, och EESK:s yttrande ”En europeisk pelare för sociala rättigheter” (EUT C 125, 21.4.2017, s. 10).

(7)  EUT C 13, 15.1.2016, s. 33 och EUT C 177, 18.5.2016, s. 35.

(8)  EUT C 332, 8.10.2015, s. 8.


Top