Accept Refuse

EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52015AE6764

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Årlig tillväxtöversikt för 2016 [COM(2015) 690 final] och Utkast till gemensam sysselsättningsrapport: Följedokument till kommissionens meddelande Årlig tillväxtöversikt för 2016 [COM(2015) 700 final]

OJ C 133, 14.4.2016, p. 37–45 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

14.4.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 133/37


Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Årlig tillväxtöversikt för 2016

[COM(2015) 690 final]

och Utkast till gemensam sysselsättningsrapport: Följedokument till kommissionens meddelande Årlig tillväxtöversikt för 2016

[COM(2015) 700 final]

(2016/C 133/08)

Föredragande:

Juan MENDOZA CASTRO

Den 22 december 2015 beslutade Europeiska kommissionen att i enlighet med artikel 304 i EUF-fördraget rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

Årlig tillväxtöversikt för 2016 och Utkast till gemensam sysselsättningsrapport: Följedokument till kommissionens meddelande Årlig tillväxtöversikt för 2016

[COM(2015) 690 final, COM(2015) 700 final].

Underkommittén för ”Årlig tillväxtöversikt för 2016”, som inrättats enligt artikel 19 i arbetsordningen och som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt utkast till yttrande den 12 januari 2016.

Vid sin 514:e plenarsession den 17–18 februari 2016 (sammanträdet den 17 februari 2016) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 139 röster för, 8 röster emot och 11 nedlagda röster.

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

De höga arbetslöshetssiffrorna kvarstår. Sju år efter krisens början vill kommittén framhålla sin oro över de höga arbetslöshetssiffrorna, i synnerhet i vissa medlemsstater. Även ungdomsarbetslösheten, antalet ungdomar som varken studerar eller arbetar och långtidsarbetslösheten ligger på en hög nivå.

1.2

Den årliga tillväxtöversikten för 2016 innehåller många fler sociala analyser och målsättningar, men om den nya strategin ska bli effektiv bör den inte grundas på en upprepning av de politiska rekommendationerna från tidigare år. Utöver den stimulans av privata investeringar som kommissionen hänvisar till kräver den stagnerande ekonomin och arbetsmarknaden åtgärder för att öka den inhemska efterfrågan samt betydande offentliga investeringar.

1.3

Den europeiska planeringsterminen. EESK välkomnar beslutet att öka ansträngningarna för att följa upp målen i Europa 2020-strategin liksom uppdelningen i en europeisk och en nationell del, eftersom det gör det lättare att fastställa vem som bär ansvar för att de fastställda målsättningarna verkligen genomförs. Det krävs också en större samstämmighet mellan EU:s styresformer och målen i Europa 2020-strategin.

1.4

Den europeiska planeringsterminen bör ta hänsyn till uppnåendet av de 17 målen för hållbar utveckling enligt FN:s 2030-agenda för hållbar utveckling.

1.5

Ekonomin. Europeiska unionen genomgår en blygsam återhämtning, även om den drar fördel av tillfälliga positiva faktorer. Euroområdets rekordstora exportöverskott avspeglar bland annat effekterna av eurons värdeminskning. Ett alltför stort inhemskt sparande i förhållande till investeringarna återspeglar den osäkerhet som fortfarande tynger den ekonomiska återhämtningen och tillväxten.

1.6

Med tanke på den avsevärda minskningen av investeringarna har Ekofinrådet pekat på det akuta behovet av att förbättra investeringsklimatet som helhet för att stödja den ekonomiska återhämtningen och öka produktiviteten och tillväxtpotentialen. EESK anser för sin del att det krävs en omorientering av den så kallade åtstramningspolitiken, för att göra den mer förenlig med tillväxtpolitiken (1).

1.7

Det stora antal människor som riskerar att drabbas av fattigdom och utestängning väcker frågor om uppnåendet av ett av de viktigaste målen i Europa 2020-strategin.

1.8

Mot bakgrund av den stora tillströmningen av asylsökande och flyktingar föreslår EESK åtgärder som baseras på gemensamma insatser och solidaritet, respekt för värderingar och internationell rätt, likabehandling och principen om att människors liv har företräde framför strategier som framför allt baseras på ”säkerhetspolitik”. Dessutom fastställer kommittén att Schengenavtalet är en hörnsten i uppbyggnaden av EU.

2.   EESK:s rekommendationer

2.1

I den årliga tillväxtöversikten för 2016 betonas särskilt vikten av investeringar i sysselsättning och socialpolitik såsom EESK hade föreslagit, något som kräver en ambitiös strategi från kommissionens sida.

2.2

I den årliga tillväxtöversikten för 2016 bör man fokusera på en förstärkt styrning för att effektivt kunna genomföra EU:s centrala politik för integrering av marknaderna och modernisering av ekonomin, samt framhålla EU:s paket om ekonomisk styrning. De effektiva nationella styrningsramarna bör å sin sida stärka förtroendet, återupprätta nödvändiga finanspolitiska buffertar (fiscal buffers) och undvika procyklisk finanspolitik.

2.3

Det är av avgörande betydelse att stärka synergieffekterna mellan investerings- och utvecklingsstrategierna i de nationella ekonomierna och i EU:s ekonomi.

2.4

EESK föreslår att man inom ramen för de politiska prioriteringarna särskilt koncentrerar sig på två områden, nämligen investeringar och sysselsättning.

2.5

Instrumenten inom den fleråriga budgetramen och Fonden för ett sammanlänkat Europa är grundläggande för att hantera krisen och få tillväxten att ta fart på nytt. EESK välkomnar att investeringsplanen för Europa har fått en bra start och föreslår i detta sammanhang att man lockar till sig fler institutionella investerare och att finansieringsmöjligheterna förmedlas bättre.

2.6

Det behövs omedelbara åtgärder för att ta itu med långtidsarbetslösheten (50 % av det sammanlagda antalet arbetslösa) och ungdomsarbetslösheten. Kommissionen bör dessutom lägga fram en övergripande strategi för jämställdhet på arbetsmarknaden.

2.7

Investeringarna för att förverkliga energiomställningen (Parisavtalet) bör bli en källa till skapande av arbetstillfällen och ekonomisk utveckling.

2.8

EESK efterlyser en mer samordnad insats för att bekämpa aggressiv skatteplanering, bedrägerier och skatteundandragande.

2.9

Kommittén förespråkar att arbetsmarknadens parter och andra representativa organisationer i det civila samhället ska involveras fullt ut i socialpolitiken och de nationella reformplanerna, t.ex. via de ekonomiska och sociala råden och liknande organisationer. När det gäller kommissionens förslag att inrätta nationella konkurrenskraftsnämnder inom euroområdet kommer EESK att anta ett separat yttrande i mars 2016. Dessa nämnder bör under alla omständigheter vara fullt förenliga med den fria förhandlingsrätten och mekanismerna för deltagande och dialog mellan arbetsmarknadens parter i varje medlemsstat.

2.10

Demokratisk legitimitet. Mot bakgrund av det demokratiska underskottet är det mycket viktigt att konsolidera de principer om social rättvisa som ligger till grund för Europeiska unionen, och förstärka ett socialt Europa som strävar efter att bekämpa social utestängning och bevara solidariteten.

3.   Inledning

3.1

Enligt den årliga tillväxtöversikten för 2016:

Europeiska unionen genomgår en blygsam ekonomisk återhämtning, trots att den drar fördel av tillfälliga positiva faktorer, bl.a. låga oljepriser, en förhållandevis svag euro och en ackommoderande penningpolitik.

Politiken bör därför inriktas på att konsolidera återhämtningen och främja konvergens med de länder som uppvisar de bästa resultaten.

Den ekonomiska aktiviteten förväntas successivt öka.

De ekonomiska resultaten, de sociala villkoren och genomförandet av reformer uppvisar stora variationer inom EU.

3.2

De tidigare politiska prioriteringarna med syfte att skapa ett balanserat ramverk mellan strukturella förändringar, solida offentliga budgetar och investeringar har inte förändrats. I den årliga tillväxtöversikten för 2016 återfinns mer specifika överväganden, bland annat när det gäller arbetsmarknaden, odeklarerat arbete, integration på arbetsmarknaden, ojämlikheter mellan könen och ungdomssysselsättning.

3.3

I tillväxtöversikten efterlyser man en modern och effektiv offentlig förvaltning som en förutsättning för att säkerställa snabba och högkvalitativa tjänster för företagen och medborgarna.

3.4

Fokus riktas även på att förbättra kvaliteten, oberoendet och effektiviteten hos medlemsstaternas rättssystem, vilket är en nödvändig förutsättning för att skapa ett gynnsamt klimat för investeringar och ekonomisk verksamhet.

3.5

De viktigaste slutsatserna i utkastet till gemensam sysselsättningsrapport är de stora skillnader som finns mellan medlemsstaterna och den långsamma takten när det gäller att förbättra den sociala och sysselsättningsmässiga situationen. Andra slutsatser omfattar:

Fortsatta reformer på arbetsmarknaden.

Skattesystem som i högre grad gynnar skapandet av sysselsättning.

Investeringar i mänskligt kapital genom utbildning, framför allt med fokus på ungdomar.

Återhållsam löneutveckling.

Åtgärder till förmån för ungdomssysselsättningen, mot bakgrund av det stora antal personer som varken studerar eller arbetar.

4.   De höga arbetslöshetssiffrorna kvarstår

4.1

Sju år efter krisens början vill kommittén återigen framhålla sin oro över de höga arbetslöshetssiffrorna som främst drabbar vissa medlemsstater i euroområdet. I EU är 22,5 miljoner människor arbetslösa (17,2 miljoner i euroområdet), och någon nämnvärd förbättring förväntas inte under de närmaste två åren. Förutom de sociala och ekonomiska konsekvenserna blir detta ytterligare en faktor som bidrar till invånarnas avoghet mot det europeiska projektet.

4.2

I den årliga tillväxtöversikten för 2016 återfinns en lång rad analyser och målsättningar av social karaktär. Om den nya strategin ska bli verkningsfull och inte enbart retorisk, bör den inte baseras på en upprepning av de politiska rekommendationerna från föregående år – som huvudsakligen utgjordes av strukturella arbetsmarknadsreformer – utan utgöra ett reellt, samordnat lyft för tillväxten och sysselsättningen.

4.3

I den årliga tillväxtöversikten för 2016 betonas särskilt vikten av investeringar i sysselsättning och socialpolitik såsom EESK hade föreslagit, något som kräver en ambitiös strategi från kommissionens sida.

4.4

Utöver den stimulans för privata investeringar som utgör grunden för kommissionens förslag kräver den stagnerande ekonomin och sysselsättningen betydande offentliga investeringar.

5.   Den europeiska planeringsterminen: förstärkt styrning

5.1

I den årliga tillväxtöversikten för 2016 bör man fokusera på en förstärkt styrning för att effektivt kunna genomföra EU:s centrala politik för integrering av marknaderna och modernisering av ekonomin.

5.2

Den europeiska planeringsterminen måste också göra framsteg när det gäller genomförandet av paketet om ekonomisk styrning, som reviderades i oktober 2015. De effektiva nationella styrningsramarna bör å sin sida stärka förtroendet, återupprätta nödvändiga finanspolitiska buffertar (fiscal buffers) och undvika procyklisk finanspolitik (2). EU:s finansieringsinstrument och de nationella budgetarna måste bidra till dessa mål.

5.3

EESK välkomnar beslutet att öka ansträngningarna för att uppnå målen i Europa 2020-strategin inom ramen för den europeiska planeringsterminen, såsom föreslagits av de fem ordförandena (3). Förutom att förbättra tillämpningen och övervakningen av den befintliga strategin har man lanserat en process i syfte att utveckla en långsiktig vision som sträcker sig längre än till 2020, mot bakgrund av de nya målen för hållbar utveckling som FN fastställt för 2030. Kommittén välkomnar detta planerade initiativ, eftersom det bekräftar dess ståndpunkt att EU måste förlänga sitt planeringsperspektiv till åtminstone 2030 för att genomföra målen för hållbar utveckling genom att införa en integrerad strategi för ett hållbart Europa i en globaliserad värld.

5.4

Uppdelningen av planeringsterminen i två delar – EU-delen (från november till februari) och den nationella delen (från februari till juni) – innebär en tydligare avgränsning av de olika ansvarsområdena, samtidigt som den gör det möjligt för arbetsmarknadsparterna att delta i ingående samråd om EU:s reformprocesser.

6.   Utvecklingen av ekonomin

6.1

EU uppvisade en real BNP-tillväxt på 1,9 % under 2015, och prognoser tyder på 2,0 % under 2016 och 2,1 % under 2017 (4), men andelen varierar betydligt mellan medlemsstaterna.

6.2

EESK vill fästa uppmärksamheten på det faktum att exporten – med ett rekordstort överskott på 3,5 % av BNP i euroområdet (1,9 % av BNP i EU-28) – har varit den drivande kraften bakom återhämtningen. På aggregerad nivå uppvisar euroområdet ett av de största överskotten i bytesbalansen i hela världen, och det väntas öka igen 2015. Lägre råvarupriser och deprecieringen av eurokursen har bidragit till att förbättra handelsbalansen, men överskottet avspeglar också det faktum att de inhemska besparingarna är alldeles för stora i förhållande till investeringarna i euroområdet (5). Detta återspeglar också den osäkerhet som fortfarande tynger den ekonomiska återhämtningen och tillväxten.

6.3

Återhållsamhet när det gäller lönekraven, fallande oljepriser, låga räntor och utvecklingen av växelkurserna gynnar den europeiska ekonomins konkurrenskraft. Den ekonomiska återhämtningen blir allt mer beroende av inhemsk efterfrågan, men denna påverkas av budgetbegränsningar, den höga andelen tidsbegränsade anställningar, låga löner och bristande tillgång till krediter för familjer och företag, särskilt små och medelstora företag.

7.   Kommentarer till utkastet till gemensam sysselsättningsrapport

7.1

Enligt utkastet till gemensam sysselsättningsrapport har en rad reformer stärkt lönesättningsmekanismerna för att främja konvergensen mellan utvecklingen av lönerna och produktiviteten och för att stödja hushållens disponibla inkomster, med särskilt fokus på minimilöner. EESK påpekar emellertid att löneökningstakten har varit lägre än produktivitetsökningen i minst 18 medlemsstater mellan 2008 och 2015 (6).

7.2

Under 2014 minskade enhetsarbetskostnaderna i en rad länder i euroområdet som drabbats särskilt hårt av krisen. I de länder som har ett ljusnande arbetsmarknadsläge har antalet arbetade timmar börjat bidra positivt till utvecklingen av enhetsarbetskostnaderna (7).

7.3

EESK håller med om att modernisering, en bättre matchning mellan kompetens och arbetsmarknadens behov och fortsatta investeringar i utbildning, inklusive utbildning i digital kompetens, är avgörande för den framtida sysselsättningen, den ekonomiska tillväxten och konkurrenskraften i EU.

7.4

Långtidsarbetslösheten utgör nu 50 % av den totala arbetslösheten. Det krävs omedelbara åtgärder för att bemöta detta problem, genom att man prioriterar sysselsättningspolitiken. Dessutom måste man prioritera den höga ungdomsarbetslösheten och de ungdomar som varken arbetar eller studerar.

7.5

Det är betecknande att de nyligen genomförda analyserna av kompetensglappet ger vid handen att mindre än hälften av rekryteringsproblemen bottnar i en reell brist på kvalificerad arbetskraft, medan nästan en tredjedel kan hänföras till en oattraktiv lön.

7.6

Det stora antal människor som löper risk att drabbas av fattigdom eller social utestängning som registrerades under 2014 (24,4 % eller 122 miljoner människor – EU-28) väcker i kombination med de senaste årens utveckling många frågor rörande uppfyllandet av ett av de grundläggande målen i Europa 2020-strategin.

7.7

Kvinnorna är fortfarande underrepresenterade på arbetsmarknaden, trots ökade kvalifikationer, och de har till och med har gått om männen i fråga om formell utbildning. Skillnaden när det gäller pension uppgår till 40 % till följd av kortare yrkeskarriärer och lägre löner. EESK beklagar att det i tillväxtstrategin för 2016 inte finns något förslag på detta område. Vi noterar också att kommissionen ännu inte har lagt fram en övergripande strategi för jämställdhet, med särskilda åtgärder som tar hänsyn till befintliga politiska åtaganden och det organiserade civila samhällets krav (8).

8.   Politiska prioriteringar för 2016

8.1

Förhoppningarna om ett slut på krisen har ännu inte uppfyllts.

8.2

De stora skillnaderna inom EU när det gäller sociala och ekonomiska förhållanden innebär att konvergensen mellan medlemsstaterna måste stärkas för att målen på detta område ska kunna uppnås. Det är av avgörande betydelse att stärka synergieffekterna mellan investerings- och utvecklingsstrategierna i de nationella ekonomierna och i EU:s ekonomi.

8.3

EESK framhåller särskilt två områden inom ramen för de politiska prioriteringarna för 2016, nämligen investeringar och sysselsättning.

8.4   En nytändning för investeringar – ett akut behov

8.4.1

Med tanke på den avsevärda minskningen av investeringarna finns det ett akut behov av att förbättra investeringsklimatet som helhet för att stödja den ekonomiska återhämtningen och öka produktiviteten och tillväxtpotentialen (9). EESK anser för sin del att det krävs en omorientering av den så kallade åtstramningspolitiken, för att göra den mer förenlig med tillväxtpolitiken.

8.4.2

Instrumenten inom den fleråriga budgetramen (bland annat struktur- och investeringsfonderna) är avgörande för att kunna hantera krisen och återgå till en hållbar tillväxt, särskilt Fonden för ett sammanlänkat Europa, som ska förstärka de transeuropeiska infrastrukturnäten för transporter, telekommunikationer och energi.

8.4.3

Investeringsplanen för Europa – ett steg i rätt riktning som bör kompletteras med andra åtgärder – har fått en bra start. Enligt EIB kommer de totala investeringar som gjorts under 2015 att uppgå till 50 000 miljoner euro, och 71 000 små och medelstora företag och medelstora börsnoterade företag kommer att kunna utnyttja Efsis investeringsprojekt. För att målet om 315 000 miljoner euro i investeringar fram till 2017 ska kunna uppnås krävs följande:

Locka fler institutionella investerare (inom och utanför EU). Hittills har endast nio medlemsstater lovat att bidra, och bland dem återfinns inte de länder som har allra störst behov av att modernisera sin ekonomiska struktur.

Sprida mer information om möjligheterna till finansiering från Efsi, eftersom dessa möjligheter i vissa fall ännu inte är tillräckligt kända bland offentliga myndigheter och privata investerare.

8.4.4

Mer än hälften av Efsis projekt rör energieffektivitet, förnybar energi och innovation. Uppfyllandet av Parisavtalet för en övergång från fossila resurs- och energiintensiva ekonomier till modeller med låga koldioxidutsläpp och små avtryck är en enorm utmaning för EU, som avsevärt måste minska sina utsläpp. Investeringarna för att förverkliga energiomställningen är en källa till skapande av arbetstillfällen och ekonomisk utveckling. De är också en viktig drivkraft för sänkta energipriser med positiva sociala och ekonomiska effekter som resultat.

8.4.5

Kommittén instämmer i att finansieringen av realekonomin har förbättrats avsevärt, men skillnaderna mellan medlemsstaterna kvarstår. Detta problem påverkar i första hand små och medelstora företag, som i hög grad är beroende av banklån. Kapitalmarknadsunionen, ett av EU:s viktigaste initiativ, bör ha som ett centralt mål att underlätta de små och medelstora företagens tillgång till finansiering (10).

8.4.6

Investeringar i humankapital. EESK beklagar minskningen av de offentliga utgifterna till utbildning (11), eftersom Europa behöver välutbildad och kompetent arbetskraft för att fullt ut kunna utnyttja sin ekonomiska potential. Vad gäller reformåtgärderna bör man prioritera såväl en ökning av nivån när det gäller kunskaper, färdigheter och kompetens som att överbrygga den ökande klyftan mellan lågutbildade och högutbildade.

8.5   Att främja sysselsättningen, en socialpolitik för alla och hållbar ekonomisk tillväxt

8.5.1

De innovativa sektorerna har en stor potential när det gäller att skapa nya arbetstillfällen. EU:s centrala politik för integrering av marknaderna och modernisering av ekonomin (den digitala agendan, den inre energimarknaden, ramen för den audiovisuella sektorn, telekommarknaden) riktar sig till dessa sektorer.

8.5.2

En stabil sysselsättning har en avgörande betydelse för den ekonomiska återhämtningen, men en djupgående segmentering av arbetsmarknaden har konstaterats (12). Det är nödvändigt att förena behovet av anpassning på en arbetsmarknad som snabbt förändras med anställningstrygghet, att de anställda identifierar sig med företaget och utvecklar sina kompetenser.

8.5.3

Kommittén har redan framhållit att begreppet ”flexicurity”, som kommissionen återigen aktualiserar i den årliga tillväxtöversikten för 2016, inte innebär en ensidig och illegitim inskränkning av arbetstagarnas rättigheter, utan snarare omfattar utformningen av arbetslagstiftningen, systemen för anställningsskydd och, tillsammans med arbetsmarknadsparterna, praxis för kollektivförhandlingar. Syftet är bland annat att säkerställa en optimal balans mellan flexibilitet och trygghet inom alla anställningsförhållanden och att erbjuda adekvat trygghet för arbetstagare inom alla anställningsformer för att kunna ta itu med de segmenterade arbetsmarknaderna (13).

8.5.4

EESK ställer sig positiv till:

Eurogruppens beslut att bedöma skattebördan på arbete för att minska hindren för investeringar och skapande av arbetstillfällen (14), med tanke på att det är nödvändigt att miljöanpassa skattesystemen, i synnerhet genom att se till att verksamhet med låga utsläpp och små avtryck gynnas i förhållande till resurs- och energiintensiv verksamhet, för att göra den europeiska ekonomin mer hållbar.

Förslag avsedda att förbättra produkt- och tjänstemarknaderna, samt företagsklimatet, framför allt förslag beträffande detaljhandeln.

Bestämmelserna om offentlig upphandling (som står för 19 % av EU:s BNP) när det gäller att öka insynen, förbättra förvaltningens effektivitet, öka användningen av e-upphandling och bekämpa korruption.

8.5.5

Kommittén har stött övergången till en grön ekonomi (15) och välkomnar principen om en cirkulär ekonomi. Vi håller för närvarande på att utvärdera för- och nackdelarna med det paket som kommissionen offentliggjorde i december 2015.

8.5.6

EESK betonar den viktiga roll som den europeiska planeringsterminen och den årliga tillväxtöversikten bör spela för att garantera att de politiska strategierna för hållbar utveckling följs upp. Under de senaste åren har kommissionen börjat inkludera även miljöfrågor i de årliga tillväxtöversikterna och de landsspecifika rekommendationerna. Kommittén beklagar att kommissionen tycks ha övergett denna metod (miljöanpassningen av den europeiska planeringsterminen) i den aktuella årliga tillväxtöversikten och uppmanar kommissionen att återigen i den europeiska planeringsterminen betrakta övergången till en koldioxidsnål och cirkulär ekonomi som en avgörande faktor för långsiktigt ekonomiskt välstånd, konkurrenskraft och motståndskraft.

9.   Andra åtgärder

9.1   En ansvarsfull budgetpolitik

9.1.1

Under de senaste åren har EU och dess medlemsstater antagit en lång rad åtgärder (t.ex. bankunionen, strukturella reformer) inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten. Som ett resultat har de gjort framsteg när det gäller att åtgärda de makroekonomiska obalanserna. I en situation med mycket låg inflation (0 % under 2015 och enligt prognoserna 1,7 % under 2017) har det skett en betydande minskning av det offentliga underskottet (2,5 % av BNP för närvarande, enligt prognosen 1,6 % av BNP år 2017 (16)). Åtgärderna för att minska den höga statsskulden (86,8 % av BNP) och de privata skulderna (hushållen 57,9 %, icke-finansiella företag 79,5 %) medför restriktioner för investeringar och konsumtion.

9.1.2

Effektivare och rättvisare skattesystem. Kommittén är positiv till att man undanröjer den orättvisa snedvridning som orsakas av skatteincitament som gynnar skuldsättning (debt bias), vilket har rekommenderats i IMF:s landsrapporter. Detta kommer att underlätta för alternativa finansieringskanaler till bankkrediter, särskilt på kapitalmarknaderna.

9.1.3

EESK uppskattar kommissionens initiativ beträffande orten för näringsverksamheten samt åtgärdspaketet om skattetransparens. Det behövs bredare, samordnade insatser från de europeiska och nationella myndigheternas sida för att avskaffa skatteparadis och bekämpa aggressiv skatteplanering, skattebedrägerier och skatteundandragande, som leder till förluster som uppskattas till en biljon euro i EU (17).

9.2   Den demografiska utvecklingen och dess konsekvenser för pensionerna och hälso- och sjukvårdssystemen

9.2.1

EU:s medlemsstater har antagit åtgärder beträffande de offentliga pensionssystemen, som å ena sidan syftar till att mildra de sociala konsekvenserna av krisen och, å andra sidan, att förbättra den långsiktiga lönsamheten. De sistnämnda åtgärderna har inneburit åtstramningar som exempelvis höjd pensionsålder och strikt koppling mellan avgifter och förmåner. Privata pensionssystem spelar en viktig social roll, såsom kommittén har konstaterat (18), men de bör inte betraktas som rent finansiella instrument.

9.2.2

EESK håller med om att man måste inrätta en hållbar finansieringsbas för hälso- och sjukvårdssystemen. För att EU-medborgarnas hälsotillstånd ska vara så gott som möjligt måste medlemsstaternas hälso- och sjukvårdssystem baseras på principerna och värderingarna i Europas sociala dimension, såsom allmängiltighet, tillgänglighet, rättvisa och solidaritet (19).

9.3   Flyktingar och asylsökande

9.3.1

För att kunna uppnå ett nödvändigt socialt samförstånd i hela Europa är det mycket viktigt att till fullo respektera principerna om likabehandling av och sociala rättigheter för både EU-medborgare och flyktingar i Europa, med särskild uppmärksamhet på de mest utsatta bland dem. Det är viktigt att på ett tidigt stadium göra investeringar för att integrera flyktingar i samhället och på arbetsmarknaden för att hjälpa dem att återuppbygga sina liv, samtidigt som man minimerar potentiella konflikter med lokalbefolkningen och undviker högre kostnader i framtiden.

9.3.2

EESK hoppas att omplaceringsmekanismen vid kriser kommer att hjälpa EU att i samförstånd röra sig mot ett system som är tillräckligt stabilt och flexibelt för att kunna möta de olika migrationsutmaningarna.

9.3.3

Kommissionen och övriga EU-institutioner måste aktivt stödja medlemsstaternas regeringar så att de kan tillhandahålla ordentliga möjligheter och utsikter till integration av de omplacerade asylsökandena. I detta sammanhang bör det bl.a. klargöras att medlemsstaternas utgifter i samband med mottagande och integration av asylsökande och flyktingar inte är varaktiga eller strukturella utgifter och därför inte ska tas med i beräkningen av de strukturella budgetunderskotten.

9.3.4

Kommittén fastställer att Schengenavtalet är en hörnsten i uppbyggnaden av EU (20).

9.4   Det civila samhällets deltagande

9.4.1

EESK anser att det är oerhört viktigt att det civila samhället involveras i socialpolitiken och den ekonomiska politiken, vilket är en förutsättning för att politiken ska bli effektivare.

9.4.2

De nationella reformprogrammen bör ha forum för debatter, särskilt de ekonomiska och sociala råden. I vissa medlemsstater saknas emellertid detta.

9.4.3

Om nationella konkurrenskraftsnämnder inrättas i enlighet med kommissionens rekommendation bör dessa vara fullt förenliga med den fria förhandlingsrätten och mekanismerna för deltagande och dialog mellan arbetsmarknadens parter i varje medlemsstat. Ett EESK-yttrande om denna fråga kommer att antas i mars 2016.

9.5   Demokratisk legitimitet

9.5.1

Det demokratiska underskottet har lett till ett minskat förtroende för de europeiska idealen. Kommittén betonar behovet av att återupprätta medborgarnas förtroende och återställa visionen om ett socialt Europa, som kommer att stärka och stödja det europeiska byggets sociala legitimitet.

9.5.2

Såväl i teorin som i praktiken saknar Europeiska unionen tillräcklig social legitimitet. Kontroversen om det demokratiska underskottet i EU fortsätter, samtidigt som det har skett en semantisk glidning från ”demokratiskt underskott” till ”rättsligt underskott” och en bristande legitimitet i vid bemärkelse. Det är mycket viktigt att konsolidera de principer om social rättvisa som ligger till grund för Europeiska unionen och förstärka idén om ett socialt Europa som strävar efter att bekämpa social utestängning och bevara solidariteten.

Bryssel den 17 februari 2016.

Georges DASSIS

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande


(1)  Ekofin, 15.1.2016.

(2)  Se fotnot 1.

(3)  Färdigställandet av EU:s ekonomiska och monetära union, 22 juni 2015. Se även ”Stegen mot färdigställandet av den ekonomiska och monetära unionen”, COM(2015) 600 final.

(4)  Prognos hösten 2015.

(5)  Rapport om förvarningsmekanismen 2016, COM(2015) 691 final.

(6)  Se: https://www.etuc.org/sites/www.etuc.org/files/document/files/08-en_ags2015_annex_3_-_wages_as_an_engine_of_growth.pdf

(7)  Se fotnot 5.

(8)  Se Monserrat Mir, Why is the Commission ignoring women? http://www.euractiv.com/sections/social-europe-jobs/why-commission-annoying-half-population-320379

(9)  Se fotnot 1.

(10)  Se: http://www.savings-banks.com/press/positions/Pages/Common-position-on-Capital-Markets-Union-.aspx

(11)  COM(2015) 700 final.

(12)  Se fotnot 11.

(13)  EUT C 211, 19.8.2008, s. 48.

(14)  Eurogruppens uttalande om agendan för strukturreformer – tematiska diskussioner om tillväxt och sysselsättning – riktmärkning för skattebördan på arbete, 638/15, 12 september 2015.

(15)  EUT C 230, 14.7.2015, s. 99.

(16)  Se fotnot 4.

(17)  http://ec.europa.eu/taxation_customs/taxation/tax_fraud_evasion/missing-part_en.htm

(18)  EUT C 451, 16.12.2014, s. 106.

(19)  EUT C 242, 23.7.2015, s. 48.

(20)  EESK: Frontex (EUT C 44, 11.2.2011, s. 162), migration (EUT C 248, 25.8.2011, s. 135), ett öppet och säkert Europa (EUT C 451, 16.12.2014, s. 96), resolution av den 10 december 2015 (EUT C 71, 24.2.2016, s. 1).


BILAGA

Följande punkt i underkommitténs yttrande, som ersatts av ett ändringsförslag som antogs av plenarförsamlingen, fick minst en fjärdedel av de avgivna rösterna (artikel 54.4 i arbetsordningen):

Punkt 9.4.3

Om nationella konkurrenskraftsnämnder inrättas i enlighet med kommissionens rekommendation bör de vara fullt förenliga med den fria förhandlingsrätten och mekanismerna för deltagande och dialog mellan arbetsmarknadens parter i varje medlemsstat. Ett EESK-yttrande om denna fråga kommer att antas i mars 2016.

Omröstningsresultat

För:

103

Emot:

54

Nedlagda:

10


Top