Accept Refuse

EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52015AE5281

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Framtiden för EU-agendan för städer ur det civila samhällets perspektiv (förberedande yttrande på begäran av det nederländska ordförandeskapet)

OJ C 133, 14.4.2016, p. 3–8 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

14.4.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 133/3


Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Framtiden för EU-agendan för städer ur det civila samhällets perspektiv

(förberedande yttrande på begäran av det nederländska ordförandeskapet)

(2016/C 133/02)

Föredragande:

Roman HAKEN

Den 28 augusti 2015 bad R.H.A. PLASTERK, ministeriet för inrikes frågor och kungarikets förbindelser i Nederländerna, på uppdrag av det nederländska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén att utarbeta ett förberedande yttrande om

Framtiden för EU-agendan för städer ur det civila samhällets perspektiv

(förberedande yttrande på begäran av det nederländska ordförandeskapet).

Facksektionen för Ekonomiska och monetära unionen, ekonomisk och social sammanhållning, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 26 januari 2016.

Vid sin 514:e plenarsession den 17–18 februari 2016 (sammanträdet den 17 februari 2016) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 214 röster för och 1 röst emot.

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

EU-agendan för städer (1) kommer direkt att påverka det dagliga livet för de 80 % av EU:s medborgare som kommer att bo i städer år 2050. För att ta fram de mest effektiva bestämmelserna och säkerställa att allmänheten accepterar dessa är det viktigt att se till att civilsamhällesorganisationerna är en jämlik partner i diskussionerna om och genomförandet av agendan. Det nederländska ordförandeskapets initiativ ställer för första gången i EU:s historia städerna i centrum för utvecklingsdiskussionerna. EESK uppmanar rådet att erkänna den kommunala nivån i hela dess mångfald som en värdefull partner i den europeiska integrationsprocessen.

1.2

EESK anser att partnerskapsarbete är ett effektivt sätt att närma sig dessa omfattande och komplicerade frågor. EESK värdesätter därför partnerskapsprincipen, som nu slutligen tillämpas vid utarbetande och genomförande av programperioden 2014–2020 (2).

1.3

Partnerskap är en princip för moderna offentliga tjänster – både vertikalt och horisontellt. Som ett annat exempel på sådant samarbete föreslår EESK att man granskar offentlig–privata partnerskap som en finansieringsmodell för stadsprojekt, olika sociala företag samt EU-program som bygger på partnerskap, t.ex. Equal (3). Det är upp till den offentliga förvaltningen på olika nivåer, särskilt i städerna, att sammanföra de relevanta partnerna i gemensamma projekt och att utnyttja finansieringen effektivt.

1.4

En av de utmaningar som EU-agendan för städer står inför är hur strategier som utvecklats inom ramen för tematiska partnerskap ska genomföras. Det är avgörande att man tillämpar en nedifrån och upp-strategi för att upprätta partnerskap och för att utveckla och genomföra strategier. EESK stöder därför en nedifrån och upp-strategi, som inte är detsamma som en strategi som baseras på expertgrupper. Det är viktigt att förtydliga hur civilsamhällesorganisationerna ska arbeta med sina intressenter – hur de ska rapportera, genomföra samråd osv.

1.5

Vid utarbetandet av den nya EU-agendan för städer är horisontella partnerskap minst lika viktiga som vertikala (tematiska) partnerskap. Dessa kommer främst att genomföras på lokal nivå i städer. De är inte bara viktiga för strategiskt tänkande, utan i synnerhet för genomförandet, övervakningen och utvärderingen. Lokala strategier som utarbetas inom ramen för lokala partnerskap med kännedom om lokala förhållanden är det bästa sättet att införliva rekommendationer från EU-nivån och genomföra dem på ett effektivt sätt. Ett av de verktyg som EESK rekommenderar för detta ändamål är lokalt ledd utveckling (4).

1.6

För att se till att den nya EU-agendan för städer genomförs på ett effektivt sätt måste man:

a)

Beakta de berörda parternas grundläggande behov och fokusera på kapacitetsuppbyggnad (huvudsakligen för horisontella kommunala partnerskap). EESK rekommenderar att man utnyttjar resurserna för tekniskt bistånd i de europeiska struktur- och investeringsfonderna (Esif) för detta ändamål.

b)

Utarbeta metodrekommendationer om principer för ansvarsfulla stadspartnerskap. Det är viktigt att ha en metod för att övervaka och utvärdera EU-agendan för städer, inklusive indikatorer för att kunna mäta de förändringar som uppnåtts. Det är nödvändigt att partnerna, bland annat civilsamhällesorganisationer, deltar i utvärderingen och övervakningen.

1.7

EESK efterlyser ett förtydligande av hur de tematiska partnerskapen ska behandla de frågor och utmaningar som rör stadsutveckling. Specifika åtgärder i specifika stadsområden bör genomföras inom ramen för de horisontella partnerskapen. Det är därför nödvändigt att säkerställa utbyte av god praxis vid särskilda evenemang. Det är avgörande att alla regioner i EU deltar i samma utsträckning (särskilt regioner i södra och östra Europa). I EU-agendan för städer måste förhållandet mellan städer och närliggande/omgivande stadsnära områden som bidrar till livskvaliteten i städerna erkännas. Agendan får inte stå i konflikt med eller begränsa utvecklingen av landsbygdsområden.

1.8

Ett antal teman är sammanlänkade och överlappar i viss mån varandra. Genomförandet av åtgärder som avser ett tema kommer att påverka ett eller flera andra teman. Man måste se till att åtgärder för att förbättra situationen inom ett område inte inverkar negativt på ett annat område. Detta gäller inte bara på EU-nivå utan även på nationell nivå.

1.9

EESK föreslår att stadssamhällen och medborgardeltagande införs som ett nytt tema i EU-agendan för städer. Städerna behöver en fungerande mekanism för att stärka medborgare och medborgargrupper så att de i praktiken kan bli stabila partner i diskussionerna och genomförandet av utvecklingsprioriteringar i sina städer och i genomförandet av agendan. Det är bara starka lokalsamhällen med gott självförtroende och högt socialt kapital som kommer att kunna hantera de utmaningar som väntar. Kommittén är beredd att vidareutveckla denna idé.

1.10

Element som FN:s agenda för hållbar utveckling fram till 2030, med 17 mål för hållbar utveckling och i synnerhet mål 11 (”Göra städer och samhällen inkluderande, trygga, motståndskraftiga och hållbara”), bör också ingå. EESK antog en ståndpunkt om denna fråga i september 2015 (5). EU har inte samma befogenheter inom alla politikområden, och dess befogenheter när det gäller sociala frågor i synnerhet tycks inte vara tillräckligt starka. Det är tveksamt om EU kan påverka stadsutveckling på det sociala området eller göra en korrekt bedömning av de sociala konsekvenserna av de åtgärder som vidtas inom andra politikområden. Även om miljöpåverkan kan fastställas genom MKB-förfarandet finns det fortfarande brister när det gäller sociala konsekvensbedömningar.

1.11

Kommittén är intresserad av att bli fullvärdig medlem i styrgruppen för EU-agendan för städer och av att delta i partnerskap inom ramen för agendan. EESK företräder civilsamhällesorganisationer från alla medlemsstater – respekterade organisationer som har sakkunskap och som kan bidra till stadsutvecklingen.

2.   Partnerskap som en princip i EU-agendan för städer och EESK:s deltagande i agendan

2.1

I agendan föreslås det att man upprättar partnerskap med cirka 15 medlemmar, varav 11 kommer att företräda offentliga förvaltningar (städer, medlemsstater, kommissionen). Andra medlemmar skulle kunna vara företrädare för Esifs förvaltningsmyndigheter, experter och icke-statliga organisationer. EESK beklagar att kommittén uppmanades att kommentera denna fråga först efter att några av partnerskapen redan inrättats.

2.2

EESK föreslår att man utgår från en mer balanserad representation i partnerskapen. Ett bra exempel på en rättvis representation är Leader-programmet, där högst 50 % av partnerskapets medlemmar får komma från offentlig förvaltning. EESK rekommenderar att målgrupperna (invånarna i städerna) deltar i mycket större utsträckning. Det är viktigt att invånarna själva får mer att säga till om när det gäller städernas framtid. De flesta av de teman som fastställts kräver engagemang från icke-statliga organisationer, arbetsmarknadens parter och näringslivet. Alla framgångsrika exempel i Europa har till stor del visat sig vara ett resultat av den icke-statliga sektorns engagemang och ett effektivt offentlig–privat samarbete.

2.3

Även om alla prioriterade teman i agendan är relevanta för det civila samhällets organisationer omfattar de ett större område än vad som traditionellt förknippas med det civila samhället. Icke-statliga organisationer, sociala företag och kooperativ håller i allt högre grad på att utveckla sin kapacitet och inrätta nya ekonomiska eller organisatoriska modeller för att tillhandahålla tjänster av allmänt intresse. Det är nödvändigt att offentliga förvaltningar kan betrakta sig själva ur samma synvinkel som grupper och organisationer som arbetar i stadsområden. EESK anser att det vore lika värdefullt att involvera nationella eller regionala nätverk eller lokala organisationer med stor erfarenhet inom ett visst område som att skapa europeiska nätverk.

2.4

EESK har inte fått någon information om hur relevanta civilsamhällesorganisationer kommer att fastställas och/eller utnämnas. EESK ställer sin kapacitet och sin kunskap om det organiserade civila samhället till förfogande när det gäller att välja ut företrädare för icke-statliga organisationer och arbetsmarknadsparter för tematiska partnerskap.

3.   Rekommendationer för arbetet med agendans partnerskap och deltagandeprocessen

3.1

Alla EU-medborgare har rätt att känna till, förstå och även påverka EU-politiken. EESK påpekar att partnerskapen inte får vara slutna. Hur partnerskapet kommunicerar med omvärlden är mycket viktigt. Öppna offentliga förvaltningar som kommunicerar med allmänheten och organisationer som företräder medborgarnas intressen bör vara ett centralt inslag i stadsutvecklingen. Eftersom det inte är möjligt att uppnå strategiska mål utan stöd av lokalbefolkningen och det civila samhällets organisationer är det viktigt att säkerställa insyn och ett effektivt deltagande av berörda parter i utarbetandet och genomförandet av agendan. Att involvera människor som vill engagera sig är det bästa sättet att vinna deras stöd för resultaten. EESK föreslår att man skickar ut en inbjudan till organisationer som kan tänkas vilja dela med sig av sina erfarenheter och idéer om agendans teman och som skulle kunna delta i vissa partnerskapsmöten.

3.2

Partnerskapen måste utnyttja ett antal kommunikations- och deltagandeverktyg för utbyte, information och samråd. Det räcker inte med ett enda verktyg för att skapa engagemang och genomföra samråd med medborgarna. Det krävs en kombination av metoder för att involvera olika typer av intressenter, få in olika typer av bidrag och möjliggöra olika nivåer av deltagande. Partnerskapen bör använda sig av modern teknik som sociala medier, liksom undersökningar, workshoppar, fokusgrupper osv. för att få feedback på sitt arbete. EESK rekommenderar att man skapar förutsättningar för ytterligare (bredare) medverkan från allmänheten om vissa frågor där det finns ett tydligt behov av en bredare offentlig diskussion samt av återkoppling till medborgarna.

3.3

Inom partnerskapen bör man anordna platsbesök och möten med olika intressenter utanför partnerskapets begränsade krets. Att träffa företrädare för lokala civilsamhällesinitiativ och få höra mer om deras begränsningar och samarbete med offentliga förvaltningar kan avsevärt påverka partnerskapsdiskussionerna. Om agendan inte bygger på befintlig praxis finns det en risk att man går miste om att utnyttja tillgänglig kunskap i strategierna.

3.4

Handlingsplanerna bör bli föremål för ett öppet samråd på internet. Detta skulle säkerställa att alla berörda parter kan bidra till innehållet och att alla intressen tas till vara.

4.   Prioriterade pelare för tematiska partnerskap

4.1   Städer för alla

4.1.1

Sysselsättning och färdigheter i den lokala ekonomin – Det civila samhällets organisationer fyller ett flertal funktioner – t.ex. som arbetsgivare, utbildare, handledare – som är relevanta för att skapa nya arbetstillfällen. EESK rekommenderar därför att man samråder med organisationer som Eurochambres som företräder små och medelstora företag, arbetsförmedlingar och utbildningsinstitutioner. Man måste i agendan fastställa hur städerna ska genomföra en studie av behoven av sakkunskap inom sitt område. Civilsamhällesorganisationerna måste informeras om dessa behov, och det krävs samarbete för att främja undervisning, livslångt lärande och utbildning i syfte att tillhandahålla de färdigheter som saknas på arbetsmarknaden.

4.1.2

Fattigdom i städerna – Det är civilsamhällesorganisationerna som genomför de flesta program som syftar till att förebygga och bekämpa fattigdom i städerna. EESK föreslår att man involverar organisationer som Europeiska nätverket mot fattigdom. När det gäller detta tema konstaterar vi också vikten av a) förorter och marginalisering, b) getton, c) nedgångna stadsdelar, d) barn i institutionsvård och övergången från institution till familjehem och samhällsbaserade tjänster och e) åldrande och sårbarhet bland äldre.

4.1.3

Bostäder – När det gäller att säkerställa högkvalitativa och hållbara bostäder, i enlighet med definitionen i FN:s stadga om hållbara bostäder, spelar civilsamhällesorganisationerna en viktig roll genom att de företräder och arbetar med båda parter, såväl fastighetsägare som användare. EESK rekommenderar att man kontaktar organisationer som International Union of Tenants (Internationella hyresgästalliansen), föreningar för bostadsrätts- och fastighetsägare, kooperativa hypoteksinstitut, arkitekter eller stadsplanerare. I temat tas viktiga frågor upp, t.ex. a) stadsplanering, b) socialt boende och c) invånare som flyttar till stadsnära områden för att hitta bostäder av bättre kvalitet.

4.1.4

Integration av migranter och flyktingar – Detta är ett område som inte bara behöver hanteras på kort sikt (för att tillgodose grundläggande behov) utan också – när migranterna har slagit sig ned – för att integrera dem i samhället i EU: hjälpa dem med utbildning, att hitta ett jobb osv., sprida EU:s värderingar och traditioner till dem och införliva dessa värderingar och traditioner i deras dagliga liv, samtidigt som man respekterar deras ursprungskultur. Civilsamhällesorganisationer som kyrkor, sociala organisationer, utbildnings- och yrkesutbildningsorganisationer, barn- och föräldragrupper osv. spelar en avgörande roll vid sidan av staten. EESK rekommenderar att man samråder med bland annat Solidar eller Lumos. Frågor som t.ex. ensamkommande barn – en särskilt sårbar grupp med särskilda behov – bör tas upp.

4.1.5

Hållbar markanvändning och naturbaserade lösningar – Målet för agendan på detta område har en nära koppling till arbetet med att förändra människors attityder och livsstil. När det gäller att se till att förändringarna i städerna är miljövänliga har det civila samhällets organisationer en mycket viktig roll i egenskap av företrädare för markägare, sammanslutningar av små och medelstora företag och samhällsorganisationer, som ofta står bakom initiativ för att förbättra stadsområden. EESK rekommenderar att man exempelvis involverar Friends of the Earth Europe eller Elard. EESK anser att följande frågor är viktiga: a) Fysisk (vertikal) planering och b) problemen för förortsområden som tillhandahåller produkter (livsmedel, rent vatten), men även viktiga ekosystemtjänster som leder till en bättre livskvalitet för invånarna i städer.

4.2   Stadsekonomi

4.2.1

Kretsloppsekonomi – För att skapa en effektiv kretsloppsekonomi är det viktigt att förändra människors syn på avfall och framställa det som en potentiell resurs. Miljöorganisationers och utbildningsanstalters utbildnings- och informationsverksamhet är viktig. Forsknings- och innovationscentrum kommer tillsammans med specialiserade företag och sammanslutningar av små och medelstora företag som fokuserar på detta område att vara viktiga aktörer när det gäller att undersöka och genomföra nya strategier i städer. EESK rekommenderar att man till exempel uppmanar Reves att anordna diskussioner.

4.3   Gröna städer

4.3.1

Klimatanpassning – Högteknologiska företag, forskningsinstitut och universitet spelar en avgörande roll. Det är också nödvändigt att utbilda och informera vanliga människor för att främja deras medverkan i och acceptans av relevanta bestämmelser. EESK föreslår att man exempelvis samråder med Green 10.

4.3.2

Energiomställning – Strukturella förändringar i energisystemen, t.ex. att man i betydande omfattning övergår till förnybar energi och ökad energieffektivitet, kan enbart uppnås med fullt deltagande av partner från berörda företag och med stöd från allmänheten. Greenpeace arbetar exempelvis med denna fråga.

4.3.3

Rörlighet i städerna – Hållbar rörlighet i städer är ett område där det är svårt att göra något om inte människor själva är villiga att ändra sina transportvanor. EESK föreslår därför att man involverar organisationer som CEEP (Europeiskt centrum för offentliga företag), BusinessEurope, ETF (Europeiska transportarbetarförbundet), Polis (nätverket för europeiska städer och regioner som utvecklar innovativa tekniska lösningar och strategier för lokal transport), Europeiska cykelfederationen och IPR Prague (Prags institut för planering och utveckling). Vi uppfattar också att detta tema handlar om hur viktigt det är att ha integrerade metoder som planer för hållbar rörlighet i städer, och vi ser därmed rörlighet i städer som en drivkraft för den ekonomiska utvecklingen, för att förbättra miljöförhållandena och för energiomställningen i städer. EESK betonar vikten av särskilda EU-finansieringsinstrument för rörlighet i städerna, vilket är ett område som behöver kapitalintensiva investeringar.

4.3.4

Luftkvalitet – Samarbete mellan företag, hälso- och sjukvårdsorganisationer, icke-statliga miljöorganisationer, universitet och forskningsinstitut m.fl. är av avgörande betydelse. Partnerskap bör involvera organisationer som CAN (Climate Action Network Europe).

4.4   Smarta städer

4.4.1

Digital övergång – Digitaliseringen av samhället innebär ett paradigmskifte. Målet är att ge medborgarna bättre service och skapa affärsmöjligheter. Ett typexempel i smarta städer är den så kallade triple helix- och quadruple helix-modellen, där berörda parter inom stadsförvaltning, högre utbildning, näringslivet och det civila samhället samarbetar i gemensamma projekt. Denna modell bör spridas i Europa. Inom denna rubrik arbetar vi med frågor som rör a) förutsebar stadsplanering i samtliga kommuner och b) utnyttjandet av sociala nätverk och internet för kommunikation mellan kommuner och invånare. Partnerskapen bör också omfatta organisationer som Transparency International.

4.5   Innovativ och ansvarsfull offentlig upphandling

4.5.1

Städerna har betydande möjligheter att genomföra innovativa strategier genom att de kan fungera som föregångare – inte bara när det gäller offentlig upphandling. Det är emellertid viktigt att samarbeta med centrum för företagsinnovation och företagsstöd samt det civila samhällets organisationer i EU, t.ex. CEE Bankwatch Network. EESK framhåller i detta sammanhang vikten av att utnyttja a) offentliga upphandlingar för att bidra till den sociala ekonomin på lokal nivå och b) särskilda metoder för att motivera städer att välja innovativa offentliga upphandlingar i stället för de billigaste lösningarna.

4.6

Städer är en del av komplexa system, där ett mer omfattande stadsnära område utgör ett viktigt stöd och tillhandahåller de resurser som krävs för att städerna ska fungera och bli framgångsrika. Det är nödvändigt att engagera partner från områden som omger städerna, bland annat lokala aktionsgrupper, i syfte att skapa en värdefull länk mellan stads- och landsbygdsområden, särskilt när det gäller fördelaktiga partnerskap mellan städer och landsbygd. När städerna planerar sin utveckling måste de ta hänsyn till befintliga strategier, t.ex. makroregionala strategier och relevanta mikroregionala utvecklingsstrategier.

Bryssel den 17 februari 2016.

Georges DASSIS

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande


(1)  http://ec.europa.eu/regional_policy/index.cfm/en/policy/themes/urban-development/agenda

(2)  Se EESK:s, Europeiska rådets, Europeiska kommissionens, Europaparlamentets och Regionkommitténs relevanta arbete:

”Främjande av ett effektivt partnerskap i förvaltningen av sammanhållningsprogrammen, baserat på välfungerande metoder från programperioden 2007–2013” (EUT C 44, 11.2.2011, s. 1).

”Partnerskapsprincipen vid genomförandet av de gemensamma strategiska ramfonderna – aspekter av en europeisk uppförandekod för partnerskap” (EUT C 44, 15.2.2013, s. 23).

”Lokalt ledd utveckling som ett verktyg för sammanhållningspolitiken 2014–2020 för utveckling av lokalområden, landsbygdsområden, stadsområden och stadsnära områden” (EUT C 230, 14.7.2015, s. 1).

”Förstärkning av de lokala myndigheternas, de icke-statliga organisationernas och arbetsmarknadsparternas deltagande och roll i genomförandet av Europa 2020-strategin” (EUT C 299, 4.10.2012, s. 1).

”Utvärdering av kommissionens samråd med berörda parter” (EUT C 383, 17.11.2015, s. 57).

http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?pubRef=-//EP//NONSGML+REPORT+A8-2015-0218+0+DOC+PDF+V0//SV

http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX:52013IR6902

http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=uriserv:c10237

http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=celex:32013R1303 artikel 5.3 om en europeisk uppförandekod för partnerskap.

(3)  http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=uriserv:c10237

(4)  ”Lokalt ledd utveckling som ett verktyg för sammanhållningspolitiken 2014–2020 för utveckling av lokalområden, landsbygdsområden, stadsområden och stadsnära områden” (EUT C 230, 14.7.2015, s. 1).

(5)  http://www.eesc.europa.eu/?i=portal.en.press-releases.37475


Top