Accept Refuse

EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52013AE6185

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: En öppen utbildning: Innovativ inlärning och undervisning med ny teknik och öppna utbildningsresurser för alla” COM(2013) 654 final

OJ C 214, 8.7.2014, p. 31–35 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

8.7.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 214/31


Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: En öppen utbildning: Innovativ inlärning och undervisning med ny teknik och öppna utbildningsresurser för alla”

COM(2013) 654 final

2014/C 214/06

Föredragande: Gonçalo LOBO XAVIER

Medföredragande: Pavel TRANTINA

Den 25 september 2013 beslutade Europeiska kommissionen att i enlighet med artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

”Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén – En öppen utbildning: Innovativ inlärning och undervisning med ny teknik och öppna utbildningsresurser för alla”

COM(2013) 654 final.

Facksektionen för sysselsättning, sociala frågor och medborgarna, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 6 februari 2014.

Vid sin 496:e plenarsession den 26–27 februari 2014 (sammanträdet den 26 februari 2014) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 226 röster för, 2 röster emot och 3 nedlagda röster.

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

Användningen av IKT-verktyg blir ständigt allt vanligare inom alla områden i våra liv. Ett digitalt tillvägagångssätt inom utbildningssystemen kan enligt EESK:s mening hjälpa till att förbättra kvaliteten och kreativiteten i den undervisning som tillhandahålls samhället, framför allt om det tillämpas med sunt förnuft.

1.2

Kommittén är övertygad om att lärarna spelar en central roll när det gäller att göra initiativet ”En öppen utbildning” till en framgång. Deras deltagande i utformningen och genomförandet av initiativet, i kombination med lämplig fortbildning, är en avgörande faktor för möjligheten att på ett innovativt sätt åstadkomma ”en öppen utbildning” som drar nytta av ny teknik och öppna utbildningsresurser för att främja undervisning och lärande för alla.

1.3

För att initiativet ska bli en framgång och ge konkreta resultat är det viktigt att det sker en mobilisering av alla aktörer och att man stöder inrättandet av ”partnerskap för lärande” i samhället, där skolor, företag, kommunala organ, arbetsmarknadens parter, organisationer inom det civila samhället, icke-statliga organisationer med fokus på ungdomsfrågor, ungdomsledare och andra som arbetar för lokalsamhället, föräldrar och elever deltar i utformningen och genomförandet av ”kursplanerna”. Allt detta bör ske i en sund anda som främjar ett paradigmskifte på undervisningsområdet.

1.4

Det är viktigt att använda de tillgängliga finansieringsprogrammen på europeisk och, inte minst, nationell nivå på ett effektivt sätt för att stödja en optimal användning av nya teknikformer och öppna utbildningsresurser som har anpassats till kursplanerna på ett lämpligt sätt. Man måste utvärdera, sprida och uppmuntra den goda praxis som finns i vissa medlemsstater, till exempel i fråga om incitament riktade till företag som vill förse skolor med ny informations- och kommunikationsteknik (IKT).

1.5

EESK anser att det är ytterst viktigt att hela samhället har klar kännedom om verktygen för erkännande av färdigheter som förvärvats genom användningen av IKT och att användningen av dessa bör utvärderas regelbundet. Europeiska området för färdigheter och kvalifikationer, som för närvarande håller på att utarbetas, bör bidra till denna satsning på öppenhet och validering av färdigheter. Detta är ytterst nödvändigt för att garantera att hela samhället är tillfreds med systemet.

1.6

EESK instämmer med eftertryck i att det krävs en välplanerad heltäckande syn vid tillämpningen av åtgärder för att främja användningen av nya teknikformer i lärandeprocesserna, när det gäller såväl storskaliga öppna nätkurser som öppna utbildningsresurser. Lärarna kommer utan tvivel att spela en central roll i hela utbildningsprocessen även i fortsättningen på basis av lämplig utbildning och adekvata incitament. Den teknikbaserade utbildningen medför nya utmaningar för Europa. Teknik utan lärare förlorar sitt utbildningsvärde, medan lärare som är väl förtrogna med digitalteknik kommer att förbli centrala aktörer i arbetet för att göra utbildning attraktiv för eleverna.

1.7

EESK erinrar om behovet av ökad integration vid användningen av IKT-verktyg, framför allt av elever från mindre gynnade miljöer som inte har möjlighet att införskaffa nödvändig utrustning, få en tillfredsställande internettillgång och köpa innehåll. Det finns åtskilliga exempel på bästa praxis från hela Europa som visar hur man kan komma till rätta med dessa hinder och förse de berörda eleverna med de verktyg de behöver. Denna bästa praxis måste spridas och uppmuntras.

1.8

EESK anser också att ny internetbaserad teknik gör det möjligt att utbyta kunskap över landsgränserna, vilket främjar harmoniseringen av medlemsstaternas utbildningssystem. Detta är viktigt för framtida arbetstagares och arbetsgivares rörlighet på de förenade marknaderna i Europa, vilket kommer att vara av nytta för EU.

1.9

EESK anser att Europeiska kommissionen bör se till att det finns tillräckliga stöd- och samordningsmekanismer som gör det möjligt att snabbt och effektivt genomföra de förslag som diskuteras i detta dokument, mäta framsteg och främja utbytet av bästa praxis på EU-nivå. Enligt kommitténs bedömning kommer ett korrekt genomförande av förslagen också att bidra till att Europa 2020-strategins övergripande mål uppnås.

2.   Bakgrund

2.1

Europeiska kommissionen lanserade initiativet ”En öppen utbildning” som en handlingsplan för att komma till rätta med den otillräckliga eller ineffektiva användningen av informations- och kommunikationstekniken i utbildningsprocessen och andra digitala utmaningar som hindrar skolor och universitet från att tillhandahålla en utbildning som är av hög kvalitet och som ger de digitala färdigheter som kommer att krävas i 90 % av alla jobb år 2020.

2.2

Drivkrafterna bakom detta gemensamma initiativ är kommissionsledamöterna Androulla Vassiliou, ansvarig för utbildning, kultur, flerspråkighet och ungdomsfrågor, och Neelie Kroes, som är kommissionens vice ordförande och ansvarig för den digitala agendan. Initiativet fokuserar på tre områden:

Fler möjligheter till innovation för organisationer, lärare och studerande.

Ökad användning av öppna lärresurser så att allt läromaterial som produceras med offentliga medel är tillgängligt för alla.

Bättre IKT-infrastruktur och ökad tillgång till digitala resurser i skolor.

2.3

Initiativen med koppling till handlingsplanen ”En öppen utbildning” kommer att finansieras med stöd från EU:s nya program Erasmus+ för utbildning, ungdomar och idrott och det nya programmet Horisont 2020 för forskning och innovation. Man kommer också att avsätta medel från EU:s strukturfonder. Genom Erasmus+ kommer t.ex. utbildningsanstalter att kunna få ekonomiskt stöd så att de kan anpassa sina verksamhetsmodeller till den tekniska utvecklingen och stödja lärarnas kompetensutveckling genom öppna nätkurser. Alla lärresurser som tas fram med stöd av Erasmus+ kommer att vara tillgängliga kostnadsfritt med öppna licenser.

2.4

Inverkan av initiativet ”En öppen utbildning” kommer att stärkas genom ett antal rekommendationer som kommer att publiceras nästa sommar av högnivågruppen för modernisering av den högre utbildningen. Gruppen inrättades av kommissionsledamot Androulla Vassiliou och leds av Irlands tidigare president Mary McAleese. Den håller just nu på att bedöma de bästa sätten att utnyttja nya metoder för undervisning och lärande inom högre utbildning.

2.5

Initiativet knyter också an till den nya koalitionen för digitala arbetstillfällen, en plattform inom vilken en rad olika intressegrupper tillsammans kan arbeta för att komma till rätta med bristen på it-kompetens och arbetskraft för de uppemot 9 00  000 lediga it-relaterade jobb som finns.

3.   Allmänna kommentarer

3.1

Såsom John Dewey har påpekat är utbildning en social process, och det kommer den fortfarande att vara även med en omfattande användning av IKT. Dess roll är inte bara att överföra kunskap, utan också att fostra medborgare.

3.2

EESK välkomnar Europeiska kommissionens meddelande ”En öppen utbildning” eftersom det kan bidra till att främja ett modernt utbildningssystem som klarar av att utveckla studenternas, lärarnas och hela samhällets färdigheter och som gör det lättare att utnyttja nya datafärdigheter och nya IKT-lösningar, och på så sätt bidrar till att göra kunskapsöverföringen mer effektiv.

3.3

Utbildning är en av det moderna samhällets grundpelare och en mänsklig rättighet. Inget land kan överleva eller utvecklas utan ett välfungerande utbildningssystem. I dag ligger nyckeln till framgång i att man använder IKT i kunskapsöverföringen och kombinerar moderna och traditionella metoder. Utbildningen måste följa en lämplig strategi som dels fokuserar på en integrerad utveckling av varje enskild individ, dels svarar mot marknadens behov av färdigheter. Man får inte bortse från behoven på de kommersiella marknaderna, men EU:s utbildningssystem bör också ta hänsyn till behoven på de icke-kommersiella marknaderna, till exempel i fråga om vissa områden inom forskning, vetenskap och konst.

3.4

Skolorna har alltid legat i framkant i fråga om innovation. Därför anser EESK att balansen mellan så kallade ”traditionella” undervisningsmetoder och tillämpningen av nya teknikformer och strategier är avgörande för att undervisningen ska ge önskat resultat. Dessutom anser EESK att utbildningssystemen måste anpassas till den globala samhällsutvecklingen och de nya utmaningarna.

3.5

Kommittén har i flera års tid uppmärksammat frågan om innovativa strategier på utbildningsområdet (1). Till exempel påpekade EESK i sitt nyligen publicerade yttrande ”En ny syn på utbildning” att man även i fortsättningen måste lägga särskild tyngd på de tekniska och naturvetenskapliga ämnena samt matematik (STEM) i utbildningssystemen eftersom dessa ämnen befinner sig i kärnan av ett samhälle som domineras av teknik och teknisk utveckling samt för att det kommer att finnas en mycket stor efterfrågan på arbetstagare med avancerade vetenskapliga och tekniska kunskaper. Det är dock mycket viktigt att dessa ämnen presenteras för eleverna på ett mer kreativt och attraktivt sätt redan i förskolan. Denna tidiga strategi har gett goda resultat och är ett exempel på bästa praxis i åtskilliga medlemsstater.

3.6

Både digitala lösningar och online-lösningar är viktiga när det gäller utbildning. När man tar nytt material och nya format och färdigheter till hjälp för att överföra kunskaper är det dock viktigt att förbättra innehållet, inlärningseffektiviteten och studieresultaten.

3.7

EESK anser att deltagandet av lärarkåren, och de arbetsmarknadsparter som företräder deras intressen, spelar en avgörande roll för att man på ett effektivt sätt ska kunna göra utbildningen öppnare. Kommittén stöder i detta sammanhang planerna på att främja nätverk för volontärlärare där de kan utbyta god praxis och lansera nya initiativ.

3.8

Kommittén är införstådd med att den nya digitala strategin och den nya digitala miljön skapar stora möjligheter för företagen. Samtidigt vill EESK mana till försiktighet, i synnerhet när det gäller användningen av öppen källkod. Kommitténs uppfattning är visserligen att öppna kurser och resurser kan spela en viktig roll i processen, men marknaden behöver en viss (frivillig) klassificering och standardisering med hänsyn till frågorna om certifieringsprocessen och immateriella rättigheter (2). En kritisk analys av utbildningsresursernas kvalitet är också viktig och önskvärd.

3.9

Kommittén är medveten om fördelarna med en sektor med ”öppna utbildningsresurser”, förutsatt att dessa är relevanta för undervisningsprocesserna och kan främja inlärningen av språk. Det är meningslöst att ge allmänheten obegränsad tillgång till öppet och högkvalitativt undervisningsmaterial om samhället inte kan dra nytta av det på grund av att det tillhandahålls på ett språk som en majoritet av medborgarna inte behärskar.

3.10

Trots de politiska strategier på EU-nivå som förespråkas i dokumentet råder det enligt EESK:s mening inga tvivel om att åtgärdernas tillämpning i praktiken är beroende av hur de enskilda medlemsstaterna utformar sin politik. Därför efterlyser EESK ett verkligt engagemang från de politiska ledarna i medlemsstaterna för att garantera att de rekommenderade åtgärderna på EU-nivå tillämpas oavsett hur långt de olika medlemsstaterna har kommit på detta område.

3.11

I likhet med alla andra stora förändringar kräver denna ”revolution”, såsom vi redan har påpekat, att de politiska ledarna i alla medlemsstater engagerar sig. Därför anser EESK att de tillgängliga finansieringsprogrammen – de europeiska och i synnerhet de nationella – bör användas på ett adekvat sätt för att stödja den föreslagna ”revolutionen” på utbildningsområdet. Det är förvisso sant att programmet Erasmus+ och ett antal åtgärder inom ramen för programmet Horisont 2020 inte utgör någon universallösning, trots den högst välkomna ökningen av budgetanslagen, men en lämplig samordning mellan de nationella budgetarna och dessa program skulle på ett påtagligt sätt kunna främja utbildningssystemen. Denna sorts tillvägagångssätt kräver rätt politiska strategier och beslut i varje medlemsstat, eftersom det inte finns någon lösning som passar alla.

3.12

Oavsett det som har sagts om den digitala teknikens betydelse är det viktigt att utbildningen också är öppen för andra inlärningsformer (till exempel icke-formell utbildning utanför skolan). I detta sammanhang är det också värt att påpeka att medierna (i egenskap av informella inlärningsresurser) fortfarande spelar en relativt begränsad roll i utbildningsprocessen, trots deras enorma potential som komplement till den formella utbildningen och deras betydelse för förståelsen av digitalt innehåll.

3.13

Främjandet av ny teknik måste bygga på principerna om tillgänglighet för och social integration av alla som deltar i studier, och man måste framför allt ta hänsyn till studenternas varierande sociala bakgrund och det faktum att deras kontakter med IT-världen skiljer sig åt beroende på deras bakgrund.

3.14

EESK erinrar om behovet av att inte bara involvera de studerande utan hela samhället i identifieringen av bästa praxis och de strategier som tydligt bidrar till att förbättra studieresultaten.

4.   Särskilda kommentarer

4.1   Öppna lärmiljöer

4.1.1

Det krävs fler och bättre investeringar i utbildningens och fortbildningens kvalitet för att förbättra färdigheterna och anställbarheten i länderna inom EU. Prioriteringarna måste vara tydliga för hela samhället, i synnerhet i vissa medlemsstater. Det är inte logiskt att investera i infrastruktur om man samtidigt drar ner på lärarnas fortbildning. Investeringarna måste fylla två syften, nämligen att i) stärka skolornas logistiska kapacitet och stödinfrastruktur och ii) förbättra kunskapselementet i utbildningsprocessen. Detta upplägg är ytterst viktigt för att se till att man fullt ut utnyttjar de möjligheter som står till buds inom ramen för de olika europeiska och nationella finansieringsprogrammen.

4.1.2

Det bör ske ett storskaligt utbyte av bästa praxis. Trots skillnaderna (inte bara de strukturella utan även de kulturella) mellan medlemsstaterna kan idéer, processer och strategier anpassas till den aktuella situationen i ett specifikt land. EESK välkomnar kommissionens planer på att inrätta ett nätverk på europeisk nivå med syftet att främja bästa metoder och sprida dem till alla medlemsstater.

4.1.3

Eleverna kan ha en naturlig talang i fråga om digital teknik, men om processen ska lyckas måste de fortfarande få vägledning för att kunna lära sig att använda ny teknik i utbildningssyfte på ett sätt som verkligen gynnar processen. Vissa rutiner vad gäller teknikanvändningen måste också förändras. De måste vänja sig vid att utföra uppgifter med hjälp av tekniken, vilket till en början kan kännas som en utmaning. Med tiden kommer det dock att kännas mer givande. I många avseenden kommer det att krävas lika stora förändringar från elevernas och studenternas sida som från lärarnas, och denna gemensamma insats måste vara ett led i processen.

4.1.4

Tekniken måste ses som ett medel och inte som ett mål. Om man inte visar lärarna, studenterna och eleverna hur de ska använda de nya verktygen kommer de att använda dem på ett föråldrat sätt. Rektorer och andra ansvariga på skolorna måste se till att föräldrarna hålls informerade om nya inlärningsmetoder, så att dessa tillämpas på rätt sätt. Utbildningssektorn kommer att behöva ledare med visioner.

4.1.5

I undervisningsprocessen spelar lärarna en viktigare roll än klassrummets storlek, den tid som tillbringas i klassrummet, tillgången till eller frånvaron av teknik i klassrummet eller skolans eller klassens organisation. Det faktum att tekniken håller på att ”invadera” skolorna kan ses som en anledning att förbättra lärarnas status, vilket innebär att man måste erkänna och stärka lärarnas centrala roll i samhället. Integreringen av nya utbildningsprocesser och ny undervisningsteknik i klassrummen är inte någon enkel uppgift, utan kräver kvalificerade lärare som är motiverade att leda förändringsprocessen framåt.

4.1.6

De politiska beslutsfattarna måste därför se till att tekniken inte påtvingas utbildningssektorn på ett sätt som undergräver lärarnas professionalism och engagemang. Det är tekniken som ska utgöra ett hjälpmedel i utbildningsprocessen, under ledning av lärarna, och inte tvärt om.

4.1.7

Rent generellt bör investeringarna i lärarnas fortbildning vara högre än de belopp som läggs på själva tekniken.

4.1.8

Tekniken tenderar ofta att vara till störst nytta för de elever som är i minst behov av hjälp. Statistiken visar att universitetsstuderande och personer med akademisk examen är mer benägna än andra att fullfölja en storskalig öppen nätkurs. Det räcker inte med storskaliga öppna nätkurser för att lösa de mest trängande utbildningsbehoven, men det skulle vara värdefullt att introducera dem i gymnasie- och yrkesutbildningen.

4.1.9

Öppenhet och erkännande av färdigheter som förvärvats med hjälp av IKT (både i och utanför skolan) spelar en mycket viktig roll, och man måste också se till att förfarandena för erkännande håller hög kvalitet. Elever, lärare och arbetsgivare måste delta i utformningen av förfarandena för erkännande och motiveras av dem.

4.2   Öppna utbildningsresurser

4.2.1

För att främja användningen av digitala resurser och digitalt innehåll står det klart att man måste uppmuntra inlärningen av främmande språk (i synnerhet engelska), inte bara bland studenterna utan också bland lärarna.

4.2.2

Inrättandet av digitala klassrum förutsätter att de som utformar dem har de pedagogiska och organisatoriska färdigheter som krävs. Klassrummen kan öka det digitala lärandets genomslagskraft om de utformas som aktiva inlärningsmiljöer som fokuserar på studenterna och om de får resurser som gör det möjligt att tillgodose utbildningsbehoven hos alla slags studenter.

4.2.3

Kommittén instämmer i att webbplatsen ”Open Education Europa” är ett viktigt steg när det gäller att ge samhället möjlighet att följa processen. EESK anser att användningen av denna webbplats måste främjas på ett lämpligt sätt och att dess innehåll måste övervakas och utvärderas kontinuerligt. Man måste fästa särskild vikt vid resursernas språkliga mångfald för att underlätta deras användning.

4.3   Sammankoppling och innovation

4.3.1

Kommittén är medveten om att IKT-infrastrukturens kapacitet varierar mellan medlemsstaterna och påpekar att detta är ett viktigt faktum att beakta vid genomförandet av de olika förslagen. Man bör dock börja prioritera/fortsätta att prioritera utvecklingen av bredbandsinfrastruktur, framför allt i avlägsna områden.

4.3.2

Det är viktigt att se till att missgynnade grupper får en mer omfattande tillgång till IKT för att underlätta deras integration. Samhällstjänster/kulturcentrum som erbjuder tillgång till internet och onlinekurser, samt ”e-bibliotek” på skolor, erbjuder en enorm potential.

4.4   Varaktiga insatser för att dra nytta av den digitala revolutionens möjligheter

4.4.1

EESK anser att det är mycket viktigt att utvärdera konsekvenserna av den politik som förs på detta område. Som vi redan har påpekat finns det olika strategier, och olika samhällsgrupper deltar i varierande utsträckning i utbildningsprocessen. Det måste vara möjligt att mäta den ”digitala revolutionen” med hjälp av nyckelindikatorer som inte bara tar fasta på praktiska aspekter (procentandelen elever och studenter inom utbildningssystemet, antalet nya användare av öppna resurser, antalet datorer och e-böcker i klassrummen, etc.) utan också de nya digitala metodernas inverkan på skolor, elever och lärare, bland annat med fokus på hur deras språkkunskaper förbättras.

4.4.2

Man kan inte tillräckligt betona hur viktigt det är att hela samhället deltar i processen. Lärarna och deras centrala roll har redan fått den uppmärksamhet de förtjänar, men man bör också erkänna familjens och den sociala miljöns viktiga roll. Vid genomförandet av innovativa och inkluderande utbildningsstrategier kommer familjen alltid att ha en avgörande betydelse när det gäller att hjälpa de studerande att anpassa sig till de nya digitala inlärningsverktygen. Familjen måste delta på ett positivt sätt i denna förändring. EESK erkänner också det unika bidrag som lämnas av ungdomsledare och andra som arbetar för lokalsamhället och som i sitt yrke stimulerar och motiverar människor i alla åldrar att ta del av olika utbildningsinitiativ.

Bryssel den 26 februari 2014

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

Henri MALOSSE


(1)  EUT C 181, 21.6.2012, s. 143–149; EUT C 68, 6.3.2012, s. 11–14 och EUT C 68, 6.3.2012, s. 1–10.

(2)  EUT C 191, 29.6.2012 – kapitel 4.


Top