Accept Refuse

EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52013AR0272

Yttrande från Regionkommittén – ”Samverkanseffekter mellan privata investeringar och offentlig finansiering på lokal och regional nivå”

OJ C 139, 17.5.2013, p. 4–10 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

17.5.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 139/4


Yttrande från Regionkommittén – ”Samverkanseffekter mellan privata investeringar och offentlig finansiering på lokal och regional nivå”

2013/C 139/02

REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

Regionkommittén håller med om att en kombination av bidrag och innovativa finansiella instrument utgör ett nyskapande grepp som kan minska de samlade kostnaderna och riskerna i samband med projekt och investeringar. De lokala och regionala myndigheterna uppmanas att kreativt överväga hur dessa olika redskap kan användas för att i praktiken ge ett så bra stöd som möjligt till viktiga investeringar.

ReK betonar att EIB i egenskap av EU:s långsiktiga finansieringsinstitut har en betydande roll i att stödja offentlig-privata partnerskap inom EU och i att tillhandahålla expertis och kunskap för utvecklingen och genomförandet av en rad innovativa finansiella instrument på EU-nivå, i samarbete med kommissionen.

Kommittén välkomnar därför den ökning med 10 miljarder euro som man beslutade om 2012 och som gör det möjligt för EIB att tillhandahålla upp till 60 miljarder euro i ytterligare lån.

ReK välkomnar EIB:s nya instrument ”ramlån” och ”strukturprogramlån”. Dessa instrument skulle kunna bli avgörande för finansieringen till lokala och regionala myndigheter, eftersom de medger finansiering av en investeringsportfölj och på så vis kringgår det hinder som projektstorleken innebär.

Kommittén är medveten om att det uppstod en del svårigheter i samband med att man skulle börja använda de innovativa finansiella instrumenten i strukturfondsprogrammen och pekar på ett antal faktorer som förklarar varför dessa instrument användes i så liten utsträckning, bl.a. att det saknades medvetenhet och insikt om möjligheterna, att det behövdes ett kulturskifte inom de styrande myndigheterna för att övergå från bidrag till finansiella instrument och att det fanns en oro kring det komplexa regelverket och lagstiftningen för statligt stöd.

Kommittén gläder sig över att innovativa finansiella instrument får större räckvidd 2014–2020 och kommer att omfatta alla typer av projekt, alla tematiska mål och investeringsprioriteringar som omfattas av partnerskapsavtal och åtgärdsprogram samt alla GSR-fonder.

Vi betonar de lokala och regional myndigheternas växande intresse för att upprätta multiregionala fonder i samband med makroregionala strategier med EIB.

Kommittén anser att initiativet för projektobligationer bör förlängas till 2020 och få utökad räckvidd, så att det omfattar andra sektorer än enbart de transeuropeiska näten, efter det att en utvärdering av pilotfasen har gjorts.

Vi rekommenderar att kommissionen klargör hur reglerna för statligt stöd ska tillämpas på innovativa finansiella instrument.

Föredragande

Rhodri Glyn THOMAS (UK–EA), ledamot av den walesiska nationalförsamlingen

Referensdokument

I.   POLITISKA REKOMMENDATIONER

REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

Inledning

1.

Även om det finns en allt större tro på att det värsta av krisen i euroområdet nu är över, anser Regionkommittén att det fortfarande finns stora utmaningar och hinder när det gäller att stimulera den ekonomiska återhämtningen i EU, och detta gäller särskilt tillgången till offentliga och privata medel som stöd för viktiga investeringar.

2.

Kommittén menar att EU på ett avgörande sätt kan bidra till att återskapa förtroendet för ekonomin, genom att upprätta ramvillkor som bidrar dels till att samla de begränsade offentliga och privata resurser som finns för att stimulera viktiga investeringar på lokal och regional nivå, dels till att hantera de små och medelstora företagens brist på finansiering och krediter. Utan de små och medelstora företagen kan man inte lyckas med Europa 2020-strategin och tillväxt- och sysselsättningspakten.

3.

Kommittén upprepar sin uppfattning, som framfördes i yttrandet om bättre samverkans-effekter mellan budgetarna på EU-nivå, nationell nivå och subnationell nivå av den 31 januari 2013 (1), att de lokala och regionala myndigheterna har en central roll och ett stort ansvar i strävan efter ekonomisk återhämtning i Europa, eftersom dessa myndigheter ansvarar för en betydande del av de offentliga utgifterna i Europa (16,7 % av BNP och 34 % av de totala offentliga utgifterna, samt för två tredjedelar av de direkta investeringarna (2)). En stor del av investeringarna koncentreras till ett antal prioriterade sektorer som har avgörande betydelse för Europa 2020-strategins framgång (exempelvis ekonomiska frågor, utbildning, miljö, bostadssektorn och offentliga anläggningar).

4.

Vi framhåller den allt större betydelsen av och det växande intresset för offentlig-privata partnerskap (3) i samband med finansieringen av projekt och innovativa finansieringsinstrument (4) som ett sätt att frigöra resurser för viktiga investeringar.

5.

Vi välkomnar därför att kommissionen tillhandahåller politiska ramar som stöder och stimulerar användningen av offentlig-privata partnerskap och innovativa finansierings-instrument samt avsätter resurser ur EU:s budget för att öka tillgången till offentlig finansiering på lokal och regional nivå.

6.

Vi understryker Europeiska investeringsbankens (EIB) och den växande offentliga banksektorns centrala roll i hela EU för att främja enhetliga och övergripande politiskt styrda investeringsförhållanden.

7.

Trots att EU:s budget och EIB är förhållandevis små utgör de en viktig drivkraft för investeringarna i hela EU, särskilt – men inte enbart – med hjälp av de fonder inom den gemensamma strategiska ramen (GSR-fonder) som används på regional och lokal nivå, ofta av lokala och regionala myndigheter, och som har en viktig multiplikatoreffekt på ekonomin.

8.

Vi noterar att kommissionen under 2014–2020 vill försöka dubblera hävstångseffekten av investeringarna inom ramen för strukturfonderna till 4,2 euro för varje euro som EU investerar, och kommissionen uppger att andelen innovativa finansieringsinstrument inom Europeiska regionala utvecklingsfonden skulle kunna öka från 5 % till 15 %.

9.

Vi välkomnar att GSR-fonderna fortsätter att ha karaktären av löpande fonder med möjlighet att bilda en fond för kvarvarande medel på regional och lokal nivå. Man bör dessutom överväga hur en strategi med löpande fonder skulle kunna utvecklas effektivt för innovativa finansieringsinstrument som förvaltas genom centralstyrda program med stöd ur EU:s budget (t.ex. i Cosme och Horisont 2020).

10.

Kommittén välkomnar att man ger innovativa finansieringsinstrument högre politisk prioritet i den fleråriga budgetramen för 2014–2020 och de åtföljande förslagen. De lokala och regionala myndigheterna (och medlemsstaterna) uppmanas att optimera regelverket till stöd för detta, särskilt genom de förstärkta och förtydligade regler för GSR-fonderna som tillämpas genom delad förvaltning på lokal och regional nivå.

11.

Vi instämmer i den särskilda rapport som utarbetats av Centre for European Policy Studies (Ceps) på uppdrag av Europaparlamentet (5) där man menar att innovativa finansiella instrument inte bör betraktas som en patentlösning för alla typer av ingripanden på lokal och regional nivå och understryker att de endast är lämpliga för projekt som ger inkomster med lönsamhetspotential och att de inte bör ses som substitut för bidrag utan snarare som ett sätt att utöka EU-budgetens räckvidd.

12.

Vi håller också med om att en kombination (eller blandning) av bidrag och innovativa finansiella instrument utgör ett nyskapande grepp som kan minska de samlade kostnaderna och riskerna i samband med projekt och investeringar. De lokala och regionala myndigheterna uppmanas att kreativt överväga hur dessa olika redskap kan användas för att i praktiken ge ett så bra stöd som möjligt till viktiga investeringar.

Motivering till, berättigande av och fördelar med offentlig-privata partnerskap och innovativa finansiella instrument

13.

Regionkommittén hävdar att det finns ett antal faktorer som motiverar offentlig-privata partnerskap och innovativa finansiella instrument, utöver att de kan ha avgörande betydelse för den ekonomiska återhämtningen i EU. Huvudsyftet med offentlig-privata partnerskap är att ge fördelar för samtliga inblandade och uppnå gemensamma syften och mål på ett sätt som varken skulle vara möjligt eller önskvärt utan att samordna offentliga och privata intressen. Tanken bakom innovativa finansiella instrument är att genom program med fasta regler och mål åstadkomma ett mer strukturerat stöd som kan riktas till särskilda stödmottagare eller grupper (t.ex. mikrofinansiering för små och medelstora företag, forsknings- och utvecklings-projekt och program för stadsutveckling).

14.

Kommittén anser att marknadens misslyckande är ett viktigt motiv för offentlig intervention som ett sätt att minska risker, stimulera den privata sektorns engagemang och möjliggöra investeringar som annars inte skulle göras. Detta motiv blir tydligt exempelvis i samband med innovativa finansiella instrument som syftar till att ge små och medelstora företag tillgång till mikrofinansiering.

15.

Vi är emellertid övertygade om att marknadens misslyckande inte är den enda drivkraften bakom eller anledningen till sådana åtgärder, utan det kan också finnas ett mer övergripande politiskt syfte med interventionerna, t.ex. långsiktiga mål i stället för kortsiktig vinning, miljömässiga mål (t.ex. ren energi) eller sociala mål (att minska fattigdomen eller att hantera socialt utanförskap). Sådana investeringar kan i sin tur leda till nya marknader och ekonomisk verksamhet (t.ex. utveckling av sektorn för förnybar energi, stadsförnyelse etc.).

16.

Vi uppmanar kommissionen att skapa större klarhet dels om den offentliga politikens bakomliggande motiv beträffande lagstiftningen och regelverket för offentlig-privata partnerskap och innovativa finansiella instrument, dels om tillämpningen av reglerna för statsstöd och lagstiftningen om offentlig upphandling. Bristen på klarhet kan annars skapa hinder för lokala och regionala myndigheter när det gäller att delta i sådana initiativ. Då det finns tydliga skäl till den offentliga politiken bör EU:s konkurrensregler inte hindra eller motverka sådana interventioner.

17.

Vi vill framhålla att den offentliga sektorn är demokratiskt ansvarig: i princip har den en långsiktig syn på investeringars bärkraft, fokuserar på att garantera att grundläggande offentliga intressen och värden beaktas samt minskar riskerna genom att erbjuda relativt säkra investeringsförhållanden för den privata sektorn, medan de privata aktörerna bidrar med nytt kapital, affärstänkande, affärsmässig expertis samt innovativ och entreprenörsmässig kompetens.

18.

Kommittén noterar att den offentliga sektorns engagemang kan minska den upplevda risken i samband med en investering och att detta, särskilt i det rådande ekonomiska klimatet med stor osäkerhet på de finansiella marknaderna, skulle kunna locka privata investerare, inbegripet pensionsfonder, att investera i offentlig-privata partnerskap och innovativa finansiella instrument. I och med att EIB och EU deltar i finansieringen kan den upplevda risken minska ytterligare, eftersom detta ger en extern bekräftelse av kvaliteten på de planerade investeringarna.

19.

Vi uppmanar kommissionen att undersöka närmare om åtgärder på EU-nivå skulle kunna attrahera investeringar från pensionsfonder som stöd för EU:s återhämtningsplan.

20.

Vi hävdar att de oansvariga finansiella investeringar som ledde till den finansiella krisen 2008 och de 3–4 senaste årens ansträngningar för att reformera sektorn för finansiella tjänster i Europa har resulterat i att man nu tydlig erkänner behovet av långsiktiga och hållbara investeringar och av att undvika de missförhållanden och överdrifter som varit.

21.

Vi understryker därför det centrala behovet av att försvara och respektera det offentligas syften och intressen i offentlig-privata partnerskap. Utan privata investerare blir det dock inga offentlig-privata partnerskap, och de regler som styr offentlig-privata partnerskap och innovativa finansiella instrument måste utvecklas på ett sätt som sporrar privata partner att delta.

22.

Vi vill påstå att det finns en stark tendens till nya ägandemodeller, med syfte att åstadkomma politiskt styrda investeringar som gagnar medborgarna på lokal och regional nivå samtidigt som man tar hänsyn till behovet av kostnadsbaserad avkastning och långsiktig bärkraft och hållbarhet i stället för att till varje pris maximera vinsten på kort sikt. De nya ägandemodellerna bygger på en stark tradition med offentliga banker i EU, vilka utgör mer än 20 % av banksektorn i EU (t.ex. KFW och nätverket av regionala banker i Tyskland, Caisse des Dépôts i Frankrike och Cassa Depositi e Prestini i Italien) (6).

23.

I detta sammanhang noteras även den framväxande skandinaviska modellen med särskilda organ för finansiering till lokala och regionala myndigheter: BNV (Nederländerna), KommuneKredit (Danmark), Kommunalbank (Norge), Kommuninvest (Sverige) och Kommunfinans (Finland). Även om de skiljer sig mycket åt när det gäller graden av inblandning från respektive nationell regerings sida och därmed även hur stor kontroll myndigheten utövar och dess riskåtagande (7), är de ett intressant alternativ för finansiering av lokala och regionala myndigheters investeringar, inbegripet i partnerskap med den privata sektorn. När det gäller t.ex. Kommunfinans i Finland äger staten 16 %, de finska offentliga pensionsfonderna 31 % och kommunerna 52 %. I Wales har möjligheterna att inrätta en offentligägd walesisk investeringsbank diskuteras.

Europeiska investeringsbankens roll

24.

Regionkommittén betonar att EIB i egenskap av EU:s långsiktiga finansieringsinstitut (som har världens största multilaterala inlåning och utlåning och som samarbetar med över 150 stater utanför EU) har en betydande roll i att stödja offentlig-privata partnerskap inom EU och i att tillhandahålla expertis och kunskap för utvecklingen och genomförandet av en rad innovativa finansiella instrument på EU-nivå, i samarbete med kommissionen (bl.a. Jeremie, Jessica, Elena och finansieringsinstrumentet för riskdelning samt tekniska stödinstrument, t.ex. Jaspers och Jasmine).

25.

Kommittén framhåller det värde som EIB tillför i form av ett investeringsbaserat angreppssätt, flexibilitet att skräddarsy stöd och lån i individuella paket samt förmågan att erbjuda professionell rådgivning och teknisk expertis till de offentliga myndigheterna och bra villkor för kunder med kreditbetyget AAA på de internationella finansmarknaderna.

26.

EIB har ett brett utbud av stöd och många olika typer av interventioner, bl.a. direktlån till projekt (som överstiger 25 miljoner euro), förmedling av lån genom lokala banker, riskkapital, mikrofinansieringsprogram etc. och dess politiskt styrda hållning till investeringar och fokus på EU:s övergripande prioriteringar för att utveckla små och medelstora företag, åtgärda ekonomisk och social obalans, investera i natur- och stadsmiljö och i kunskapsekonomin samt stödja de transeuropeiska näten och en hållbar energiförsörjning i EU.

27.

Mer än 90 % av EIB:s verksamhet är inriktad på Europa, men EIB har en viktig funktion i genomförandet av de ekonomiska aspekterna av EU:s utrikespolitik och utvecklingspolitik, vilket Regionkommittén välkomnar.

28.

Kommittén betonar att EIB-finansiering har fått allt större betydelse sedan slutet av 1990-talet, vilket framgår av den ökade utlåningen under det senaste årtiondet och i synnerhet under den finansiella krisen de senaste 4–5 åren.

29.

EIB:s årliga utlåning ökade från 10 miljarder ecu 1998 till 45 miljarder euro i mitten av 2000-talets första årtionde och tog ett språng upp till 79 miljarder euro 2011 (högsta notering hittills) som motvikt till de sjunkande privata investeringarna under krisen. I slutet av 2011 hade det totala värdet av pågående, utestående lån ökat med över en tredjedel till 395 miljarder euro. EIB hade en nyckelroll när det gällde att göra kapital tillgängligt i hela EU och stödja investeringar i ett antal krisdrabbade länder i euroområdet, bl.a. Grekland, Portugal och Spanien.

30.

Vi välkomnar därför den ökning med 10 miljarder euro som man beslutade om 2012 och som gör det möjligt för EIB att tillhandahålla upp till 60 miljarder euro i ytterligare lån.

31.

Vi framhåller värdet av att EU har en sådan tillgång till sitt förfogande, som kan agera flexibelt och snabbt på ändrade förhållanden och anpassa och utveckla nya stödprogram efter förändringarna. Vi påpekar än en gång vikten av att i det rådande ekonomiska klimatet ha en EU-institution som gör politiskt motiverade investeringar för att uppnå EU:s viktigaste mål enligt principen ”utan förlust” i stället för ”med maximal vinst”.

32.

Vi lyckönskar kommissionen och EIB till att ha utvecklat en rad innovativa finansiella instrument under perioden 2007–2013 och till att ha hållit fast vid principen om att EU-finansieringen har en tydlig uppgift och tillför mervärde genom dessa innovativa finansiella instrument, eftersom den kompletterar och når längre än traditionella bidrags-instrument. I slutet av 2011 hade sammanlagt 592 innovativa finansiella instrument utvecklats i alla medlemsstater utom Irland och Luxemburg.

33.

Vi välkomnar EIB:s nya instrument ”ramlån” och ”strukturprogramlån”. Dessa instrument skulle kunna bli avgörande för finansieringen till lokala och regionala myndigheter, eftersom de medger finansiering av en investeringsportfölj och på så vis kringgår det hinder som projektstorleken innebär (i normala fall är det minsta lånebeloppet 25 miljoner euro).

34.

Vi uppmanar kommissionen att undersöka om detta synsätt kan tillämpas även i EU:s budget, så att finansiella instrument kan användas för att värdepapperisera en samling små projekt (bl.a. emittera projektobligationer, som Europeiska rådet godkände i sina slutsatser från juni 2012, där man också nämnde en pilotfas inom den nuvarande finansieringsramen samt hänvisade till Fonden för ett sammanlänkat Europa, som ett exempel på ett eventuellt tillämpningsområde under perioden 2014–2020).

35.

Vi välkomnar de åtgärder som vidtas för att se till att EIB och Regionkommittén har ett starkt och nära samarbete, med tanke på att EIB får allt större betydelse för ekonomiska investeringar på lokal och regional myndighetsnivå.

Flaskhalsar för användningen av offentlig-privata partnerskap och innovativa finansiella instrument

36.

Regionkommittén är medveten om att det uppstod en del svårigheter i samband med att man skulle börja använda de innovativa finansiella instrumenten i strukturfondsprogrammen under perioden 2007–2013, vilket framgår av kommissionens externa utvärderingsrapport om de framsteg som gjorts när det gäller att finansiera och genomföra finansieringstekniska instrument som medfinansieras av strukturfonderna.

37.

Kommittén pekar på ett antal faktorer som förklarar varför dessa instrument användes i så liten utsträckning, bl.a. att det saknades medvetenhet och insikt om möjligheterna, att det behövdes ett kulturskifte inom de styrande myndigheterna för att övergå från bidrag till finansiella instrument, inbegripet riskstrategier, att instrumenten och metoderna för deltagande upplevdes som komplexa och att det fanns en oro kring det komplexa regelverket och lagstiftningen för statligt stöd.

38.

Myndigheter i städer och tätorter har uttryckt särskild oro när det gäller utarbetandet av Jessica-instrumenten under programperioden 2007–2013, eftersom det uppstått spänningar mellan de myndigheter som förvaltar programmen och stadsmyndigheterna. Kommittén välkomnar därför större klarhet och räckvidd i förslagen till förordningar för 2014–2020 avseende lokal programplanering och integrerade territoriella investeringar, vilket borde leda till att städer och tätortsområden blir bättre på att utarbeta Jessica-program i framtiden.

39.

I samband med faktainsamlingen har det framförts åsikter om att EIB borde ha en starkare roll inom ramen för sin investeringsportfölj när det gäller att stödja mer riskfyllda projekt eller initiativ.

40.

Kommittén understryker vikten av att stödja ny och framväxande teknik, inbegripet politiska prioriteringar såsom utvecklingen av viktig möjliggörande teknik i EU (bl.a. fotoniksektorn). Kommissionen och EIB uppmanas att se till att man inom de offentlig-privata partnerskapen och innovativa finansiella instrumenten under 2014–2020 ger tillräckligt hög prioritet åt ny och framväxande teknik, som en del av ett mer långsiktigt investeringsperspektiv i Europa.

Förenklade, samordnade och förbättrade instrument på EU-nivå (inbegripet GSR-fonderna)

41.

Regionkommittén noterar att det under perioden 2007–2013 har utvecklats en rad olika tematiska instrument, men att detta skett på ett otydligt sätt och på ad hoc-basis i samband med att olika generaldirektorat har försökt att införa nya finansieringsmetoder.

42.

Kommittén välkomnar kommissionens arbete för att samordna och förenkla det stora antalet tillgängliga innovativa finansieringsinstrument inför perioden 2014–2020.

43.

Kommittén gläder sig över att innovativa finansiella instrument får större räckvidd (8) 2014–2020 (i enlighet med artiklarna 32–40 i förslaget till förordning om gemensamma bestämmelser) och kommer att omfatta alla typer av projekt, alla tematiska mål och investeringsprioriteringar som omfattas av partnerskapsavtal och åtgärdsprogram samt alla GSR-fonder. Kommittén hoppas att dessa bestämmelser ska få stort genomslag, även i programmen för landsbygds-utveckling och havsområden.

44.

Kommittén är särskilt positiv till att man avskaffar förbudet mot att finansiera projekt med medel från mer än en källa och att man inför möjligheten att kombinera flera finansiella instrument. Detta borde underlätta finansieringen av lokala och regionala projekt.

45.

Kommittén välkomnar förslaget om att slå ihop stödet till innovativa små och medelstora företag i Cosme (9) med programmet för finansieringsinstrumentet för riskdelning för små och medelstora företag inom Horisont 2020-programmet. Detta beräknas kunna ge en hävstångs-effekt för investeringar i forskning och utveckling på mer än 100 miljarder euro under perioden 2014-2020, vilket motsvarar runt 10 % av den investeringsökning som krävs innan man når målet 3 % av BNP, som fastställts i Europa 2020-strategin.

46.

Vi anser att det på lokal och regional nivå behövs större medvetenhet om möjligheterna att få stöd från EIB, och uppmanar de lokala och regionala myndigheterna (inbegripet förvaltningsmyndigheterna för GSR-programmen) att inta en mer proaktiv roll i förhållande till EIB. Samtidigt uppmanas kommissionen och EIB att vidta ytterligare åtgärder för att höja medvetenheten och främja både befintliga och nya möjligheter till finansiering.

47.

Vi föreslår att en serie gemensamma konferenser anordnas med Regionkommittén under 2013 och 2014, eventuellt i samband med ”Open Days”-veckan för regioner. Dessutom framhåller vi än en gång vikten av att organisationer som Europeiska föreningen för offentligägda banker, bankgruppen KFW och den kommersiella banksektorn samt organisationer för företagsnätverk deltar i sådana arrangemang.

48.

Kommittén har noterat att ett vanligt problem bland stödmottagare, särskilt små och medelstora företag (i synnerhet mikroföretag), är att orientera sig i det komplexa utbudet av instrument för att stödja investeringar.

49.

De flesta små och medelstora företag kontaktar sin lokala bank när de behöver råd eller finansiering, vilket innebär att lånefinansieringsinstrumenten (även de som stöds genom EIB och EU:s budget) måste hitta en effektiv kanal för att nå företagen. Man bör därför mer systematiskt följa principen att ”tänka småskaligt först” vid utarbetandet av innovativa finansieringsinstrument.

50.

Kommittén konstaterar att man i de länder (t.ex. Tyskland) där det finns en stark offentlig bankinfrastruktur och en politiskt styrd investeringsanda ser ett tydligare samband mellan EU:s politiska strategier och nya instrument och hur dessa integreras i den befintliga uppsättning tjänster som erbjuds små och medelstora företag på lokal och regional myndighetsnivå.

51.

Vi uppmanar därför medlemsstaterna och de lokala och regionala myndigheterna att, särskilt med tanke på den pågående reformen av EU:s strukturer för ekonomisk styrning, göra en mer systematisk översyn av hur man inom de finansiella systemen och banksystemen på EU-nivå, nationell nivå samt regional och lokal nivå skulle kunna samarbeta effektivare för att rikta stöd till små och medelstora företag och de kreativa och innovativa aktörer som ger mervärde till EU:s ekonomi.

52.

Vi betonar de lokala och regional myndigheternas växande intresse för att upprätta multiregionala fonder i samband med makroregionala strategier med EIB (t.ex. i de nordiska länderna). Sådana samlade fonder i stället för separata regionala enskilda fonder skulle kunna öka riskspridningen i och hävstångs- och multiplikatoreffekten av de aktuella fonderna.

Initiativet för projektobligationer

53.

Regionkommittén välkomnar EIB:s roll i initiativet för projektobligationer, som syftar till att hjälpa privata projektansvariga att emittera obligationer för att finansiera infrastrukturprojekt och locka till sig kapitalmarknadsfinansiering från institutionella investerare, bl.a. pensionsfonder.

54.

Kommittén anser att initiativet för projektobligationer bör förlängas till 2020 och få utökad räckvidd, så att det omfattar andra sektorer än enbart de transeuropeiska näten, efter det att en utvärdering av pilotfasen har gjorts (på begäran av Europaparlamentet).

55.

Vi efterlyser utbyte av bästa praxis på EU-nivå för att framhålla att lokala och regionala myndigheter kan bli utvärderade av ratingföretag i syfte att sänka deras riskstatus när de söker privat finansiering.

56.

Vi upprepar vår begäran från Regionkommitténs tidigare yttranden om att kommissionen bör undersöka möjligheten att förenkla utvecklingen av ”medborgarobligationer” och s.k. social impact bonds (som redan används i Storbritannien och Förenta staterna) som ytterligare innovativa finansiella instrument till stöd för EU:s mål.

57.

Vi välkomnar integreringen av förhandsbedömningar för att motivera offentlig intervention i projekt som utnyttjar sådana finansiella instrument.

58.

Vi rekommenderar att kommissionen klargör hur reglerna för statligt stöd ska tillämpas på innovativa finansiella instrument, exempelvis genom att utarbeta standardiserade färdiga mallar för hantering av sådana frågor. Kommissionen och EIB skulle även kunna erbjuda mer teknisk hjälp till de lokala och regionala myndigheterna i sådana frågor.

Subsidiaritet och proportionalitet

59.

Regionkommittén noterar att subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna inte är särskilt relevanta för detta yttrande, eftersom det inte utgör ett svar på ett lagstiftningsförslag eller politiskt förslag från kommissionen.

60.

Kommittén betonar dock att det är viktigt att se till att åtgärder på EU-nivå vidtas på grundval av additionalitets- och mervärdesprincipen. Vi välkomnar därför att denna princip beaktas i EU:s nya budgetförordning när det gäller bestämmelserna för finansiella instrument.

Bryssel den 11 april 2013

Regionkommitténs ordförande

Ramón Luis VALCÁRCEL SISO


(1)  CdR 1778/2012 slutlig.

(2)  Dexia Crédit Local och CEMR (2012), Subnational public finance in the European Union, juli 2012.

(3)  Termen offentlig-privata partnerskap avser i detta yttrande ett saminvesteringsprojekt som finansieras av både offentliga och privata partner och som kan liknas vid ett projekt med engångsinvesteringar genom ett offentlig-privat konsortium.

(4)  Innovativa finansieringsinstrument avser i detta yttrande program eller instrument som inrättas för att stödja en rad enskilda projekt/åtgärder genom en holdingfond i stället för ett engångsprojekt, t.ex. Jeremie eller Jessica. Vi föredrar här termen innovativ finansiering framför finansieringstekniska instrument (Financial Engineering Instruments), som också ofta förekommer i EU-sammanhang och i den vetenskapliga litteraturen på detta område.

(5)  CEPS Special Report nr 68, oktober 2012, s. 1.

(6)  Public Financial Institutions in Europe, mars 2011, European Association of Public Banks (EAPB).

(7)  Kommunalbank i Norge kontrolleras och ägs helt och hållet av den statliga myndigheten. Banken BNV i Nederländerna ägs till 50 % av staten och till 50 % av lokala och regional myndigheter.

(8)  Se artiklarna 32–40 i förslaget till förordning om gemensamma bestämmelser (CPR) för de fem fonder som omfattas av den gemensamma strategiska ramen, dvs. Eruf, ESF, sammanhållningsfonden, EJFLU och EHFF.

(9)  Tidigare ingick det i ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation (CIP) med två innovativa finansieringsinstrument: instrumentet för innovativa små och medelstora företag med hög tillväxt (GIF) och SMF-garantifaciliteten (SMEG).


Top