Accept Refuse

EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52013XR2025

Resolution från Regionkommittén – ”En framtida övergripande strategi för att utplåna fattigdomen och ge världen en hållbar framtid”

OJ C 139, 17.5.2013, p. 1–3 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

17.5.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 139/1


Resolution från Regionkommittén – ”En framtida övergripande strategi för att utplåna fattigdomen och ge världen en hållbar framtid”

2013/C 139/01

REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

1.

Regionkommittén välkomnar meddelandet ”Ett anständigt liv för alla: Att avskaffa fattigdom och ge världen en hållbar framtid” och stöder till fullo målet att skapa en övergripande ram för en framtida global utvecklingspolitik som omfattar socio-ekonomisk utveckling och miljömässig hållbarhet, men även tar upp rättvisa, jämställdhets- och likabehandlingsfrågor, fred och säkerhet.

2.

Kommittén pekar på fördelarna med ett hållbart utvecklingssystem. Detta skapar en mängd möjligheter att öka tillväxten, skapa nya arbetstillfällen, göra ekonomin grönare, förbättra tjänsterna för utveckling av mänskliga resurser, stärka välfärden, minska det sociala utanförskapet och skapa en renare och mer hälsosam miljö.

3.

Även om avsevärda framsteg har gjorts i riktning mot att uppnå millenniemålen så anser ReK att mycket återstår att göra. Vi erinrar om att även i tider av ekonomisk nedgång tycker 85 % av EU-invånarna att EU bör fortsätta hjälpa utvecklingsländerna (1). Kommittén anser att man måste fortsätta insatserna för att nå millenniemålen senast 2015 och vi stöder också den därmed relaterade processen mot utveckling av globala mål för hållbar utveckling, och upprepar vidare vårt stöd till att utnämna 2015 till ”Europaåret för utveckling” i syfte att se till att det sker en uppföljning av millenniemålen.

4.

Regionkommittén delar uppfattningen att millenniedeklarationen fortfarande är relevant och att den har visat att problem kan hanteras om insatserna koncentreras och samordnas på lämplig nivå. Kommittén anser att det är viktigt att involvera alla huvudaktörer, i synnerhet subnationella myndigheter, både i utvecklings- och donationsländerna, vid utvecklingen och genomförandet av den politik och de program som behövs för att förbättra resultaten och bidra till hållbar utveckling och tillväxt för alla.

5.

Vi håller därför med om att den framtida ramen bör bygga på styrkan i de befintliga målen och även i fortsättningen inriktas på att eliminera de flerdimensionella aspekterna av extrem fattigdom, samtidigt som man bör ta hänsyn till millenniemålens brister och de stora förändringar som skett i det globala landskapet under det senaste årtiondet, framför allt genom den ökande betydelsen av

(i)

nya aktörer, t.ex. tillväxtländer, den privata sektorn, stiftelser, civila samhälls-organisationer och i synnerhet de subnationella myndigheterna (2), samt

(ii)

ökande globala utmaningar, inbegripet säkerhet, försämrad miljö, klimatförändringen och energibehoven.

6.

Regionkommittén instämmer i att de framtida målen bör vara begränsade till antalet och globala i tillämpningen, och att de bör garantera ansvarstagande på alla styresnivåer. Kommittén understryker att målen bör vara enkla, tydliga och mätbara så att de kan förstås av så många som möjligt.

7.

Vi noterar dock att utmaningarna relaterade till fattigdom ser mycket olika ut i olika länder, och vi är därför övertygade om att delade och gemensamma mål inte utesluter att det kan behövas särskild politik och särskilda åtgärder som respekterar de speciella förhållandena i en zon, ett land, en region eller ett subnationellt område.

8.

Regionkommittén anser att en viktig anledning till att man misslyckas med att uppnå en del av millenniemålen är de sociala skillnaderna och ojämlikheten inom många utvecklingsländer på grund av avsaknad av demokrati och politisk ansvarsskyldighet, samt av en utbredd korruption. Instabiliteten och otryggheten i vissa länder utgör hinder för att nå millenniemålen. Vi uppmanar därför EU att i sin utvecklingspolitik aktivt främja de grundläggande värdena demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen, och påminner om den viktiga roll som subnationella myndigheter spelar när det gäller att identifiera och hantera tillkortakommanden vid tillämpning av mänskliga rättigheter, främjande av demokrati och bekämpning av korruption.

9.

ReK understryker att vi behöver skapa ett globalt partnerskap för utveckling som involverar alla parter, sätter människan i centrum och använder ett deltagande och inkluderande tillvägagångssätt nedifrån och upp. Vi uppmanar vidare EU att företräda med gott exempel och anta en enig och konsekvent ståndpunkt som avspeglar information från och deltagande av alla styresnivåer.

10.

Kommittén understryker att det är de subnationella myndigheterna som erbjuder allmänheten många av de tjänster som är centrala för att uppnå milleniemålen, t.ex. hälso- och sjukvårdssystem, sanitära tjänster, utbildning, transport- och energisystem samt vatten- och avfallsförvaltning. Dessa myndigheter har därmed en stor påverkan på den framtida ramens resultat.

11.

När det gäller fred och säkerhet erinrar vi om att modern diplomati inte formuleras och praktiseras endast av nationella regeringar, och med tanke på behovet av dialog, samarbete och samordning har stadsdiplomatin en viktig och växande roll. Med detta verktyg kan lokala myndigheter främja social sammanhållning och hållbar utveckling, förebygga och lösa konflikter samt arbeta för återuppbyggnad och återställande efter konflikter.

12.

Kommittén är orolig för att EU enligt nyligen publicerade OECD-siffror minskade sitt totala utvecklingsbistånd under 2012 (med 2,3 miljarder euro eller 4,3 % jämfört med året innan). Även om EU fortfarande är världens största givare och den ekonomiska krisen i vissa medlemsstater delvis ligger bakom denna minskning av biståndet uppmanar ReK EU och medlemsstaterna att fortsätta sina ansträngningar för att EU ska nå sitt FN-åtagande för 2015 att avsätta 0,7 % av sin bruttonationalinkomst till bistånd. När den minskning som nyligen har konstaterats tas med i beräkningen uppgår procentandelen för närvarande till 0,43 %, och det är endast ett fåtal medlemsstater som når upp till målet på 0,7 %.

13.

Kommittén erinrar om att subnationella myndigheter i ökande grad utför ett självständigt aktivt samarbete inom utvecklingspolitiken, och att en del – även om deras totala bidrag är mycket större än deras ekonomiska bidrag – redan har fastställt målet att avsätta 0,7 % av sina resurser till samarbete med utvecklingsländer, medan andra har inrättat egna finansierings-mekanismer för att svara på särskilda behov.

14.

Vi välkomnar att ”de lokala myndigheternas roll för att skapa kontakter mellan medborgarna och regeringarna och garantera ett brett och demokratiskt ansvar för ländernas utvecklingsagendor” har blivit internationellt erkänd i Busandeklarationen och på senare tid även i slutdokumentet från FN-konferensen Rio+20, där de lokala myndigheterna beskrivs som strategiutvecklare, beslutsfattare och genomförare av politik för hållbar utveckling.

15.

Kommittén upprepar den ståndpunkt som uttrycks i dess yttrande om EU:s lokala och regionala myndigheters bidrag till FN:s konferens om hållbar utveckling 2012 (Rio+20) (CdR 187/2011), nämligen att kommittén gärna skulle se att arbetet med Agenda 21 utvecklades och återupptogs. Lokal Agenda 21, som man tog initiativ till efter Riotoppmötet 1992, är ett bra exempel på en gräsrotsprocess som har gett upphov till goda och bestående resultat i form av både konkreta åtgärder och större insikt om, och ett ökat engagemang i, hållbarhetsfrågor bland samhällsaktörerna.

16.

ReK erinrar om att kommittén deltog aktivt i Rio+20-konferensen, både i det förberedande arbetet och som en del av EU:s delegation, och att vi visade vad man kan uppnå genom initiativ som borgmästaravtalet och de europeiska miljöhuvudstäderna. Vi vill även fästa uppmärksamheten på det samförståndsavtal som kommittén undertecknade med FN:s miljöprogram (Unep) vid detta tillfälle, i syfte att skapa ytterligare samverkanseffekter mellan de olika nivåerna och förbättra genomförandet av Rio+20-deklarationen. Kommittén kommer i detta avseende att fortsätta delta som observatör i EU:s delegationer till relevanta partskonferenser.

17.

Regionkommittén upprepar sin vision att subnationella myndigheter till fullo måste erkännas som relevanta styresaktörer jämsides med nationella regeringar och FN-organ inom den institutionella ramen för hållbar utveckling. Vi anser i detta sammanhang att man bör skapa en ständig kommitté för subnationella och lokala styresorgan, antingen inom Unep eller inom det mellanstatliga högnivåforumet om hållbar utveckling.

18.

Vi påminner om att Europeiska kommissionen erkände de lokala myndigheternas roll och förstärkte effektiviteten i utvecklingsbiståndet då den för första gången 2008 uppmanade till en helhetssyn på lokala myndigheter som aktörer i utvecklingen på global, europeisk och nationell nivå. Kommittén välkomnar kommissionens insatser på EU-nivå i denna fråga och intentionen att uppdatera denna strategiska omorientering av förbindelserna med de lokala myndigheterna genom ett särskilt meddelande om lokala myndigheter och utvecklingspolitik under våren 2013.

19.

Regionkommittén anser att de framtida strategierna, i synnerhet inom EU, bör beakta potentialen i ett multilateralt decentraliserat samarbete, inklusive instrument som portalen för decentraliserat samarbete för att kartlägga verksamhet och bästa metoder. Strategierna bör även möjliggöra informationsutbyte i syfte att koppla samman färdigheter och kompetens med behov och utnyttja konferenserna om decentraliserat utvecklingssamarbete för politisk dialog som ett komplement till de särskilda representativa politiska församlingarna för grannländerna, dvs. Arlem för Medelhavsområdet och Corleap för länderna i öster.

20.

ReK åtar sig att fortsätta stödja ett bättre främjande och integrerande av europeiska system som borgmästaravtalet och de europeiska miljöhuvudstäderna samt liknande system i andra delar av världen. Vi kommer även att stödja globala program, t.ex. det nya Unep-initiativet för effektiva städer och det nyligen lanserade partnerskapet EU–Kina för hållbar stadsutveckling, samt den lokala Agenda 21 på global nivå, i synnerhet i anslutning till EU:s utvidgning och i förbindelserna med grannländerna.

21.

Kommittén välkomnar att kommissionen hänvisar till målet att ”eftersträva hållbara och motståndskraftiga städer” som drivkraft för en hållbar tillväxt för alla och rekommenderar att de framtida globala målen för hållbar utveckling innehåller ett mål för städers hållbarhet. Kommittén uppmanar EU att fortsätta sitt arbete med nyckelfrågan hållbart boende i städer och att stödja städer och subnationella myndigheter i deras insatser för att anpassa sig till klimatförändringen och utveckla sin motståndskraft, katastrofhantering och förebyggande kapacitet, grundat på den kompetens och de resurser som behövs, eftersom de subnationella myndigheterna ofta är de första att hantera naturkatastrofer eller katastrofer som framkallats av människan.

22.

Regionkommittén ger sin ordförande i uppdrag att överlämna denna resolution till Europaparlamentets talman, Europeiska rådets ordförande, Europeiska kommissionens ordförande, det irländska rådsordförandeskapet och det kommande litauiska råds-ordförandeskapet.

Bryssel den 12 april 2013

Regionkommitténs ordförande

Ramón Luis VALCÁRCEL SISO


(1)  Särskild Eurobarometer 392, oktober 2012.

(2)  I resolutionen används termen ”subnationella myndigheter”, eftersom detta är den term som används inom FN (där man med regioner snarare menar regioner i världen). Inom EU innebär detta ”lokala och regionala myndigheter”.


Top