Accept Refuse

EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52013AE0112

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Förslag till rådets beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik” – COM(2012) 709 final – 2012/0335 (NLE)

OJ C 133, 9.5.2013, p. 77–80 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

9.5.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 133/77


Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Förslag till rådets beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik”

COM(2012) 709 final – 2012/0335 (NLE)

2013/C 133/14

Huvudföredragande: Wolfgang GREIF

Den 11 december 2012 beslutade rådet att i enlighet med artiklarna 148.2 och 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

”Förslag till rådets beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik”

COM(2012) 709 final – 2012/0335 (NLE).

Den 11 december 2012 gav kommitténs presidium facksektionen för sysselsättning, sociala frågor och medborgarna i uppdrag att utarbeta ett yttrande i ärendet.

Med tanke på ärendets brådskande karaktär utnämnde Europeiska ekonomiska och sociala kommittén vid sin 487:e plenarsession den 13–14 februari 2013 (sammanträdet den 13 februari) Wolfgang Greif till huvudföredragande och antog följande yttrande med 170 röster för, 5 röster emot och 5 nedlagda röster.

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

Europa har hittills inte kunnat övervinna krisen, och till följd av detta cementeras Europas splittring. Mot bakgrund av de pågående åtstramningsåtgärder som tvingas fram i EU för att hantera krisen vill EESK upprepa sin djupa oro för att varken sysselsättningsmålen eller målen om fattigdomsbekämpning i Europa 2020-strategin kan uppnås.

1.2

Kommittén efterlyser en europeisk återhämtningsplan med omfattande arbetsmarknadspolitiska effekter i storleksordningen 2 % av BNP. Ytterligare nationella investeringar måste genomföras och europeiska investeringsprojekt måste identifieras på ett snabbt, målinriktat och samordnat sätt för att främja sysselsättningen.

1.3

Arbetsmarknadsparterna och det civila samhället måste involveras fullt ut i alla skeden av utformningen och genomförandet av sysselsättningspolitiken, eftersom detta är en förutsättning för en lyckad politisk samordning. Kommittén understryker att alla berörda aktörer, inklusive kommittén själv, måste ges tillräckligt med tid mellan offentliggörandet av nästa förslag och tidsfristen för antagande av beslutet, för att kunna genomföra en ingående diskussion om förslaget. Detta är särskilt viktigt när det gäller den nya uppsättning riktlinjer som ska antas 2014.

1.4

Dessutom har kommittén utarbetat förslag under följande rubriker:

EU:s allmänna sysselsättningsmål bör kompletteras med mål för särskilda grupper.

Ungdomsgarantin bör börja gälla så tidigt som möjligt, dvs. helst vid inskrivningen hos arbetsförmedlingen.

Det bör inrättas en särskild solidaritetsfond för unga för länder med särskilda svårigheter om ESF-medlen inte räcker till.

Man bör främja kvalitetsstandarder för den första arbetslivserfarenheten och utbildning på arbetsplatsen.

Man bör undersöka om det duala lärlingssystemet kan användas i större utsträckning, varvid arbetsmarknadsparterna spelar en viktig roll.

Osäkra anställningar bör bekämpas, t.ex. genom att bredda flexicurity-strategin och ägna intern flexicurity större uppmärksamhet.

Erkännandet av företagens, särskilt de små och medelstora företagens, roll i skapandet av sysselsättning bör förbättras.

Arbetsmarknadsinstitutionernas roll i de nationella reformprogrammen bör förstärkas.

Länder med en svår arbetsmarknadssituation bör få lättare tillgång till EU-medel.

EU-medlen måste räcka till, vilket bör beaktas fullt ut i den fleråriga budgetramen.

2.   Inledning

2.1

Den 21 oktober 2010 beslutade Europeiska unionens råd att de då nya sysselsättningspolitiska riktlinjerna skulle förbli oförändrade fram till 2014, så att man skulle kunna inrikta sig på genomförandet (1). Den 28 november 2012 lade Europeiska kommissionen fram sitt förslag till rådets beslut om att riktlinjerna ska fortsätta att gälla under 2013.

2.2

Mot bakgrund av den allt sämre sysselsättningssituationen i de flesta medlemsstaterna och i synnerhet den dramatiska ökningen av ungdomsarbetslösheten och den ihållande höga långtidsarbetslösheten samt med tanke på förberedelserna inför nästa års uppdatering av riktlinjerna, utnyttjar EESK den årliga remiss som föreskrivs i artikel 148.2 EUF-fördraget som en möjlighet att upprepa sina viktigaste rekommendationer från förra året om riktlinjerna och genomförandet av dem (2).

3.   Allmänna kommentarer

3.1   Sysselsättningsmålen i Europa 2020-strategin kanske inte kommer att uppnås

3.1.1

Europa navigerar under de kommande åren i ett ytterst ansträngt sysselsättningsläge. Vissa grupper drabbas mer än andra: ungdomar, lågkvalificerade, långtidsarbetslösa, funktionshindrade, migranter och ensamstående föräldrar. Under krisens femte år tyder alla prognoser, inklusive kommissionens sysselsättningsöversikt, på att utvecklingen på arbetsmarknaden i hela Europa kommer att fortsätta att vara dyster åtminstone under 2013. Europa har hittills inte kunnat övervinna krisen, och till följd av detta cementeras Europas splittring.

3.1.2

Återhämtningen på sysselsättningsfronten har avstannat. Sysselsättningen krymper. Nya arbetstillfällen skapas alltjämt i dämpad takt som dessutom försämras, trots den outnyttjade sysselsättningspotentialen inom vissa sektorer, och detta gäller hela den inre marknaden. Segmenteringen av arbetsmarknaden har fortsatt att öka, med fler och fler tillfälliga anställningskontrakt och mer deltidsarbete. Skatten på arbete är fortfarande hög och har höjts ytterligare i ett antal medlemsstater. Arbetslösheten stiger åter och har nått rekordnivåer, tillsammans med en långtidsarbetslöshet – och inte bara ungdomsarbetslöshet – som nått oroväckande omfattning, särskilt i medlemsstater där budgetkonsolideringen är kraftfull. De genomsnittliga hushållsinkomsterna minskar i många medlemsstater och färska uppgifter tyder på en trend mot fler fattiga och djupare fattigdom samt social utestängning med allt fler arbetande fattiga och större social polarisering i många medlemsstater (3).

3.1.3

Mot denna bakgrund vill EESK upprepa sin djupa oro för att varken de sysselsättningsmål eller de mål om fattigdomsbekämpning som ställs upp inom prioriteringen tillväxt för alla i Europa 2020-strategin kan uppnås, mot bakgrund av de politiska premisser som nu tvingar fram en krishantering i EU baserad på åtstramning.

3.2   Underlätta en återhämtning med ökad sysselsättning som främjas genom en europeisk återhämtningsplan

3.2.1

Åtstramningsåtgärder, som leder till att konsumtionen minskar i en medlemsstat, utlöser kedjereaktioner i andra länder vilket leder till en ond cirkel. Genom att åtstramningsprogram inleds samtidigt i flera stater begränsas tillväxtutsikterna ytterligare, och en ond cirkel av osäkerhet riskerar att uppstå, bland annat när det gäller investeringar i utbildning och vidareutbildning, forskning och innovation, sysselsättning och konsumtion.

3.2.2

Sysselsättningspolitiken kan dock inte kompensera för felstyrningar i den makroekonomiska politiken. EESK anser därför att det är avgörande att sysselsättningspolitiken kompletterar utbyggnaden av europeisk infrastruktur och kvalitativ tillväxt. Det krävs snabba och målinriktade europeiska och nationella investeringar med stor inverkan på sysselsättningen. Dessa insatser bör genomföras samordnat för att öka de sysselsättningspolitiska effekterna. Det är därför mycket angeläget att både privata och offentliga investeringar mobiliseras och att nödvändiga reformer genomförs.

3.2.3

Kommittén delar kommissionens bedömning att det är avgörande för utsikterna till ökad sysselsättning att EU – med hjälp av makroekonomisk politik, näringslivspolitik och innovationspolitik – lyckas generera ekonomisk tillväxt och komplettera detta med en sysselsättningspolitik som är inriktad på att skapa en återhämtning med ökad sysselsättning. Kommittén är orolig för att många av de positiva förslagen i sysselsättningspaketet, som antogs i april 2012, inte kan genomföras om sparpolitiken i EU fortsätter oavbrutet.

3.2.4

EESK befarar också att det med enbart de föreslagna åtgärderna inte kommer att vara möjligt att uppnå målen i EU:s sysselsättningsstrategi. Därför har kommittén upprepade gånger efterlyst ett europeiskt stimulanspaket med omfattande arbetsmarknadspolitiska effekter i storleksordningen 2 % av BNP. Med den ”tillväxt- och sysselsättningspakt” som antogs vid toppmötet i juni 2012 togs de första stegen, som nu måste konkretiseras för att skapa det absolut nödvändiga handlingsutrymmet för hållbar tillväxt och sysselsättning i hela EU. Kommittén har också efterlyst en social investeringspakt för att varaktigt övervinna kriserna och investera i framtiden och kommer noggrant att granska paketet om sociala investeringar som kommissionen planerar att anta i februari.

3.3   Det civila samhällets och arbetsmarknadsparternas delaktighet

3.3.1

EESK har flera gånger uttryckt sitt stöd för den fleråriga politiska samordningen inom ramen för Europa 2020-strategin och har konsekvent betonat att de nationella parlamenten, arbetsmarknadsparterna och det civila samhället på europeisk och nationell nivå måste involveras fullt ut i alla skeden av utformningen och genomförandet av sysselsättningspolitiken, eftersom detta är en förutsättning för en lyckad politisk samordning.

3.3.2

Med tanke på att riktlinjerna utgör en ram för medlemsstaternas utveckling, genomförande och övervakning av den nationella politiken inom Europa 2020-strategin som helhet, understryker kommittén att alla berörda aktörer, inklusive kommittén själv, måste ges tillräckligt med tid mellan offentliggörandet av nästa förslag och tidsfristen för antagande av beslutet, för att kunna föra en ingående diskussion om förslaget. Detta är särskilt viktigt eftersom EU:s sysselsättningspolitik i större utsträckning måste bidra till att stödja medlemsstaterna att hantera krisen.

3.3.3

I enlighet med tidsplanen för den europeiska planeringsterminen bör de europeiska arbetsmarknadsparterna tidigt rådfrågas inom ramen för förberedelserna inför den årliga tillväxtöversikten i samband med fastställandet av de strategiska huvudprioriteringarna för sysselsättningspolitiken samt utarbetandet, genomförandet och utvärderingen av sysselsättningsriktlinjerna. Detta är särskilt viktigt när det gäller den nya uppsättning riktlinjer som ska antas 2014.

4.   Särskilda kommentarer och konkreta förslag

4.1

De allmänna sysselsättningsmålen bör kompletteras med EU-mål för särskilda grupper: Som komplement till EU:s allmänna mål om ökad sysselsättningsgrad bör också mätbara EU-mål införas med inriktning på särskilda målgrupper som långtidsarbetslösa, kvinnor, äldre, människor med funktionsnedsättning och i synnerhet ungdomar. Att förlägga fastställandet av konkreta mål i fråga om sysselsättningspolitiken till medlemsstatsnivå har hittills inte visat sig fungera särskilt bra. I detta sammanhang behövs en särskild indikator som syftar till att i avsevärd grad minska antalet ungdomar som varken arbetar eller studerar (Not in Education, Employment or Training, NEET).

4.2

Ungdomsgarantin bör börja gälla så tidigt som möjligt: Kommittén ställer sig mycket positiv till kommissionens förslag om en ungdomsgaranti med målet att alla ungdomar upp till 25 års ålders i god tid ska få ett högkvalitativt erbjudande om sysselsättning, vidareutbildning, lärlingsutbildning eller praktik (4). EESK anser dock att det är för sent att ingripa efter fyra månader. Det bästa vore om ungdomsgarantin började gälla så tidigt som möjligt, dvs. direkt vid inskrivningen hos arbetsförmedlingen. En misslyckad övergång skadar nämligen ekonomin och efterlämnar ärr som aldrig försvinner. Konkreta åtgärder i detta avseende bör fastställas inom ramen för de nationella reformplanerna.

4.3

Det bör inrättas en särskild solidaritetsfond för unga för länder med särskilda svårigheter om ESF-medlen inte räcker till: Kommittén betonar att man i budgetplanen för 2014–2020 bör ägna särskild uppmärksamhet åt att inom Europeiska socialfonden säkerställa att resurser avsätts för ungdomsfrågor. EESK anser att situationens allvar kräver en särskild solidaritetsfond för unga som en solidarisk lösning enligt modellen med globaliseringsfonden. Länder med särskilda svårigheter skulle kunna få tillfälligt stöd för att genomföra ungdomsgarantin. Om detta inte kan göras med enbart ESF-medel måste ytterligare EU-medel (solidaritetsfond för unga) användas för att finansiera åtgärderna. Om man kunde få fram miljardbelopp till bankerna borde man kunna få fram medel även för detta.

4.4

Man bör främja kvalitetsstandarder, den första arbetslivserfarenheten och utbildning på arbetsplatsen: EESK stöder utvecklingen av färdigheter som är relevanta för arbetsmarknaden, i ett aktivt samarbete mellan arbetsplatser och utbildningsinstitutioner. EESK framhåller vikten av att stödja den första arbetslivserfarenheten och utbildning på arbetsplatsen, och instämmer därför i att praktik- och lärlingsplatser, och även program för frivilligarbete, är ett viktigt verktyg för unga människor som vill skaffa sig kompetens och arbetslivserfarenhet. Kommittén betonar att det krävs kvalitetsstandarder för praktikplatser. Vi välkomnar därför kommissionens mål att föreslå en kvalitetsram för att stödja anordnandet av och deltagandet i traineeutbildningar av hög kvalitet.

4.5

Man bör undersöka om det duala lärlingssystemet kan användas i större utsträckning: Det är viktigt att överbrygga klyftan mellan arbetsmarknadens behov, utbildning och ungdomarnas förväntningar. Ett sätt att göra det är att ge incitament till och stödja utvecklingen av lärlingssystem av hög kvalitet. Vi välkomnar kommissionens riktlinjer i frågan. Man bör undersöka om det duala lärlingssystemet, där man kombinerar praktik med allmän utbildning och yrkesutbildning, kan överföras till andra länder. I länder som har ett system med varvad yrkesutbildning är arbetslösheten bland yngre människor betydligt lägre än i länder som inte har lärlingssystem. I vissa krisländer är man dessutom intresserad av att införa system med varvad utbildning. EESK efterlyser i detta sammanhang bättre utbyte av erfarenheter och ESF-stöd till lärlingssystem. Detta utbyte, startfinansiering och utveckling av en kvalitetsram för varvad utbildning måste främjas. EESK vill peka på vikten av att arbetsmarknadsparterna deltar i yrkesutbildningen. Kommittén anser det därför vara mycket viktigt att arbetsmarknadsparterna i medlemsstaterna aktivt medverkar i utformningen, genomförandet och övervakningen av dessa system.

4.6

Osäkra anställningar bör bekämpas: Kommittén har redan flera gånger yttrat sig om flexicurity. Vi välkomnar att erfarenheterna från hanteringen av krisen har lett till att flexicurity-strategin har breddats. Att förbättra den interna flexibiliteten har hittills inte fått den nödvändiga uppmärksamheten i diskussionerna om flexicurity. Tidsbegränsade och tillfälliga anställningar kan på kort sikt möjliggöra övergångar och kan ibland vara nödvändiga för att underlätta en övergång till den öppna arbetsmarknaden, i synnerhet för missgynnade grupper. Den anställningsotrygghet som de innebär får dock bara vara övergående och måste uppvägas med social trygghet. När det gäller ungdomsarbetslösheten avråder EESK också från tillfälliga och kortsiktiga lösningar vad gäller integration på arbetsmarknaden: I stället för att satsa på osäkra arbetstillfällen bör man genomföra åtgärder som leder till att visstidsanställningar och arbetstillfällen med låg lön och dålig social trygghet inte blir normen för ungdomar.

4.7

Erkännandet av företagens roll i skapandet av sysselsättning bör förbättras: Företagen i Europa har en viktig roll att spela för att övervinna arbetsmarknadskrisen. I synnerhet små och medelstora företag har skapat många arbetstillfällen under de senaste åren. Därför måste de små och medelstora företagens tillgång till kapital förbättras och startkostnaderna sänkas. Enligt kommissionen skulle detta få en betydande inverkan på EU:s ekonomi: BNP skulle öka med ca 1,5 %, eller omkring 150 miljarder euro, utan att de anställdas skydd skulle försämras. Även företagen inom den sociala ekonomin och organisationerna i det civila samhället kan bidra till ökad sysselsättning, vilket EESK har framhållit upprepade gånger. Dessutom påpekades nyligen i ett initiativyttrande från CCMI att kooperativ, särskilt arbetstagarkooperativ, tryggar fler arbetstillfällen också i kristider genom att de minskar vinsterna för att skydda arbetstillfällena (5).

4.8

Arbetsmarknadsinstitutionernas roll i de nationella reformprogrammen bör förstärkas: I många länder är det nödvändigt att bygga ut det specifika stödet från de offentliga arbetsförmedlingarna, och i samband med detta måste större uppmärksamhet ägnas åt de missgynnade grupperna. I alla EU-länder bör man granska och vid behov förbättra stödmöjligheterna för arbetslösa ungdomar och långtidsarbetslösa som söker arbete eller utbildning. Kommittén rekommenderar att man inför mål på det området i de nationella reformprogrammen.

4.9

Länder med en svår arbetsmarknadssituation bör få lättare tillgång till EU-medel: Trots ett ansträngt budgetläge i medlemsstaterna bör nationella och europeiska medel för aktiva arbetsmarknadsåtgärder samt andra medel för utbildning och sysselsättning för ungdomar och långtidsarbetslösa bibehållas på samma nivå eller vid behov ökas. Länder med särskilt svår arbetsmarknadssituation och som dessutom har restriktiva budgetkrav bör lättare få tillgång till EU-medel. Det behövs pragmatiska och flexibla tillvägagångssätt och förenklad administration vid användning av medel, och kraven på medfinansiering från ländernas sida vid stöd från Europeiska socialfonden och andra europeiska fonder bör avskaffas under en tid.

4.10

Ytterligare EU-medel: Den ekonomiska krisens allvar gör att det står klart att det belopp som kommissionen nu föreslår för strukturfonderna 2014–2020 kanske inte kommer att vara tillräckligt för att ha önskad effekt i fråga om ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning samt för att få till stånd ökad ekonomisk, social och territoriell sammanhållning i EU. Detta bör beaktas till fullo i den fleråriga budgetramen.

Bryssel den 13 februari 2013

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

Staffan NILSSON


(1)  Rådets beslut 2010/707/EU.

(2)  Se i synnerhet EESK:s yttrande av den 27 maj 2010 om ”Sysselsättningsriktlinjer” (EUT C 21, 21.1.2011, s. 66), EESK:s yttrande av den 22 februari 2012 om ”Sysselsättningsriktlinjer” (EUT C 143, 22.5.2012, s. 94), EESK:s yttrande av den 22 februari 2012 om ”Sociala konsekvenser av de nya bestämmelserna för den ekonomiska styrningen” (EUT C 143, 22.5.2012, s. 23), EESK:s yttrande av den 25 april 2012 om ”Strukturfonderna – Allmänna bestämmelser” (EUT C 191, 29.6.2012, s. 30), EESK:s yttrande av den 12 juli 2012 om ”Initiativet Bättre möjligheter för unga” (EUT C 299, 4.10.2012, s. 97), EESK:s yttrande av den 15 november 2012 om ”Att skapa förutsättningar för en återhämtning med ökad sysselsättning” (EUT C 11, 15.1.2013, s. 8–15).

(3)  COM(2012) 750 final: Den årliga tillväxtstrategin för 2013, Bilaga: Utkast till gemensam sysselsättningsrapport.

(4)  EESK:s yttrande av den 21 mars 2013 om ”Ungdomssysselsättningspaketet” (ännu ej offentliggjort i EUT).

(5)  EESK:s yttrande av den 25 april 2012 om ”Kooperativ och omstrukturering” (EUT C 191, 29.6.2012, s. 24).


Top