Accept Refuse

EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52012AE1043

Yttrande från Europeiska och sociala kommittén om ”Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om särskilda bestämmelser för stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden till målet Europeiskt territoriellt samarbete” COM(2011) 611 final – 2011/0273 (COD)

OJ C 191, 29.6.2012, p. 49–52 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

29.6.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 191/49


Yttrande från Europeiska och sociala kommittén om ”Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om särskilda bestämmelser för stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden till målet Europeiskt territoriellt samarbete”

COM(2011) 611 final – 2011/0273 (COD)

2012/C 191/09

Föredragande: Viliam PÁLENÍK

Den 25 oktober 2011 beslutade Europaparlamentet och den 27 oktober 2011 rådet att i enlighet med artiklarna 178 och 304 i EUF-fördraget rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om särskilda bestämmelser för stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden till målet Europeiskt territoriellt samarbete

COM(2011) 611 final – 2011/0273 (COD).

Facksektionen för Ekonomiska och monetära unionen, ekonomisk och social sammanhållning, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 3 april 2012.

Vid sin 480:e plenarsession den 25–26 april 2012 (sammanträdet den 25 april) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 162 röster för, 5 röster emot och 14 nedlagda röster.

1.   Sammanfattning av EESK:s slutsatser och rekommendationer

1.1   Den 29 juni 2011 antog kommissionen ett förslag till flerårig budgetram för 2014–2020: en budget för genomförandet av Europa 2020-strategin. I sitt förslag fastställde kommissionen att sammanhållningspolitiken bör fortsätta att vara en väsentlig del av nästa budgetplan och stödja Europa 2020-strategin.

1.2   Europeiskt territoriellt samarbete är ett av sammanhållningspolitikens mål och bildar en ram för genomförandet av gemensamma åtgärder och politiskt utbyte mellan aktörer på nationell, regional och lokal nivå i olika medlemsstater.

1.3   Kommissionen nämner många exempel på mervärde och tillväxt- och sysselsättningsskapande investeringar som inte skulle ha genomförts utan stöd från EU-budgeten. Resultaten av utvärderingen visar dock också att det har förekommit spridning och brist på prioritering och att detta har haft sina följder. I en tid när medlemsstaternas offentliga medel inte räcker till är tillväxtfrämjande investeringar viktigare än någonsin.

1.4   Det europeiska territoriella samarbetet är om man ser till dess natur och dess uppgift inom ramen för sammanhållningspolitiken särskilt viktigt och ett bidrag till det gränsöverskridande, transnationella och mellanregionala samarbetet.

1.5   Den föreslagna fördelningen av de finansiella medlen mellan enskilda komponenter i det europeiska territoriella samarbetet, t.ex. mellan gränsöverskridande, transnationellt och mellanregionalt samarbete, ger de enskilda samarbetskomponenterna tillräcklig finansiell kapacitet.

1.6   EESK stöder också tendensen till tematisk koncentration i åtgärder och investeringsprioriteringar i de enskilda samarbetskomponenterna. Det är dock viktigt att beakta enskilda staters och regioners särdrag och behov.

1.7   EESK välkomnar och stöder strävan att harmonisera bestämmelserna på alla berörda nivåer: stödmottagare, programmyndigheter, deltagande medlemsstater och tredjeländer samt kommissionen.

1.8   Kommittén ställer sig framför allt positiv till idén om att förena förvaltningsmyndigheter och attesteringsmyndigheter, förenkla kostnadsredovisningen, införa elektronisk inlämning av rapporter och att bara utarbeta årsrapporter 2017 och 2019.

1.9   Fastställandet av gemensamma indikatorer (som nämns i bilagan till förordningen) som är specifika för de enskilda programmen är också ett viktigt inslag som gör det möjligt att bättre bedöma effekterna och effektiviteten hos specifika strukturåtgärder.

1.10   Kommittén stöder idén om att direkt involvera det civila samhället i hela programcykeln (programplanering, genomförande, övervakning och utvärdering) på grundval av principen om jämlikt partnerskap.

1.11   Det är viktigt att involvera det civila samhällets aktörer också i mindre projekt som kan öka åtgärdernas mervärde, framför allt inom det gränsöverskridande samarbetet.

1.12   Det tekniska stödet bör framför allt användas för att öka förmågan att tillgodogöra sig stödet hos alla aktörer inom ramen för det europeiska territoriella samarbetet och för att öka effektiviteten i den administrativa kapaciteten, utan ytterligare administrativa bördor.

2.   Huvuddragen i och bakgrunden till yttrandet

2.1   Den rättsliga ramen för genomförandet av sammanhållningspolitiken är artikel 174 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

2.2   Enligt artikel 175 i EUF-fördraget ska medlemsstaterna bedriva och samordna sin ekonomiska politik för att även uppnå de mål som anges i artikel 174. Vid utformningen och genomförandet av unionens politik och åtgärder och vid genomförandet av den inre marknaden ska de beakta målen i artikel 174 och bidra till att dessa uppnås.

2.3   Målen för Europeiska socialfonden (ESF), Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Sammanhållningsfonden anges i artiklarna 162, 176 och 177 i EUF-fördraget.

2.4   Enligt artikel 174 i EUF-fördraget ska också särskild hänsyn tas till landsbygdsområden, områden som påverkas av strukturomvandlingar samt regioner med allvarliga och permanenta, naturbetingade eller demografiska nackdelar, såsom de nordligaste regionerna med mycket låg befolkningstäthet, öregioner, gränsregioner och bergsregioner.

2.5   Enligt artikel 349 i EUF-fördraget ska specifika åtgärder vidtas för att beakta situationen i de yttersta randområdena, vilken förvärras av specifika faktorer som allvarligt hämmar områdenas utveckling.

2.6   Den 29 juni 2011 antog kommissionen ett förslag till flerårig budgetram för 2014–2020: en budget för genomförande av Europa 2020-strategin. I sitt förslag fastställde kommissionen att sammanhållningspolitiken även fortsättningsvis bör vara en väsentlig del av nästa finansieringspaket och underströk sammanhållningspolitikens centrala roll för genomförandet av Europa 2020-strategin.

2.7   Förslaget utgör en del av lagstiftningspaketet (1) för sammanhållningspolitiken för perioden 2014–2020. Europeiskt territoriellt samarbete är ett av sammanhållningspolitikens mål och bildar en ram för genomförandet av gemensamma åtgärder och politiskt utbyte mellan aktörer på nationell, regional och lokal nivå i olika medlemsstater.

2.8   Kommissionens utvärdering av tidigare satsningar på sammanhållningspolitiken visar många exempel på mervärde och tillväxt- och sysselsättningsskapande investeringar som inte skulle ha genomförts utan stöd från EU-budgeten. Resultaten visar dock också att det förekommit spridning och brist på prioritering och att detta har haft sina följder. I en tid när de offentliga medlen inte räcker till och behovet av tillväxtfrämjande investeringar är större än någonsin har kommissionen beslutat att föreslå en rad viktiga förändringar av sammanhållningspolitiken.

2.9   Det europeiska territoriella samarbetet är särskilt viktigt på grund av följande:

Det effektivaste sättet att lösa gränsöverskridande problem är genom samarbete mellan alla berörda regioner, för att undvika att vissa drabbas av oproportionerliga kostnader medan andra åker snålskjuts (t.ex. gränsöverskridande förorening).

Samarbetet kan åstadkomma ett effektivt system för utbyte av goda tillämpningar och spridning av kunnande (vilket t.ex. ökar konkurrenskraften).

Samarbete står som garanti för att specifika problem kan lösas effektivare tack vare skalfördelar och förekomsten av en kritisk massa (inrättandet av kluster för att främja forskning och innovation).

Styrelseformerna kan förbättras tack vare samordning av sektorspolitik, åtgärder och investeringar på gränsöverskridande och transnationell nivå.

Relationerna med EU:s grannländer kan genom samarbetsprogram om EU:s yttre gränser bidra till säkerhet och stabilitet samt ömsesidigt gynnsamma relationer.

I vissa sammanhang såsom havsområden och kustregioner är samarbete och transnationella åtgärder oumbärliga som stöd för tillväxt, sysselsättning och ekosystembaserad förvaltning.

Det skapar förutsättningar för genomförandet av makroregionala utvecklingsstrategier.

3.   Allmänna synpunkter och kommentarer

3.1   EESK stöder kommissionens planer på att inom ramen för en separat förordning för europeiskt territoriellt samarbete möjliggöra en tydligare presentation av det europeiska territoriella samarbetet och underlätta både genomförandet och fastställandet av räckvidden för Europeiska regionala utvecklingsfonden när det gäller målet Europeiskt territoriellt samarbete (2).

3.2   En tydlig fördelning av de finansiella medlen mellan enskilda komponenter i det europeiska territoriella samarbetet, t.ex. mellan gränsöverskridande, transnationellt och mellanregionalt samarbete, ger de enskilda samarbetskomponenterna tillräcklig finansiell kapacitet. Av fördelningen framgår att störst tonvikt läggs vid gränsöverskridande samarbete (73,24 % på gränsöverskridande samarbete, 20,78 % på transnationellt samarbete och 5,98 % på mellanregionalt samarbete). Det finansiella stödet till de yttersta randområdena är också tillräckligt.

3.3   Ur de yttersta randområdenas synvinkel vore det lämpligt att mer explicit definiera vad som menas med grannar, dvs. möjliga partner till de yttersta randområdena (t.ex. i fallet med de franska utomeuropeiska departementen).

3.4   EESK stöder också tendensen till tematisk koncentration i åtgärder och investeringsprioriteringar i de enskilda samarbetskomponenterna (3). Också på detta område är det dock viktigt med flexibilitet, och man måste beakta de enskilda staternas behov i enlighet med subsidiaritetsprincipen.

3.5   Inriktningen på konkreta prioriteringar inom ramen för olika tematiska områden och urvalet av dessa beroende på de enskilda programmens (projektens) behov inom ramen för europeiskt territoriellt samarbete kan bidra till målet att öka mervärdet i det europeiska territoriella samarbetet.

3.6   EESK välkomnar och stöder strävan att harmonisera bestämmelserna på alla berörda nivåer: stödmottagare, programmyndigheter, deltagande medlemsstater och tredjeländer samt kommissionen. En förenkling av de administrativa rutinerna kan markant öka sammanhållningspolitikens mervärde inom ramen för det europeiska territoriella samarbetet (4).

3.7   En förenkling av bestämmelserna måste dock också genomföras konsekvent även på nationell och regional nivå, så att den administrativa bördan inte blir alltför stor. Kommittén rekommenderar kommissionen att inom ramen för sina befogenheter och möjligheter övervaka och aktivt verka för minskade administrativa bördor på nationell och regional nivå.

3.8   När det gäller övervakning och utvärdering är ett viktigt inslag att det skapas en gemensam ram för utarbetande av årsrapporter 2017 och 2019 och att dessa inriktas på de resultat som fastställs i artikel 13.3 i förordningen om särskilda bestämmelser för stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden till målet Europeiskt territoriellt samarbete.

3.9   Fastställandet av gemensamma indikatorer (som nämns i bilagan till förordningen) som är specifika för de enskilda finansieringsprogrammen inom ramen för det europeiska territoriella samarbetet är också ett viktigt inslag som gör det möjligt att bättre bedöma effekterna och effektiviteten hos specifika strukturåtgärder.

4.   Särskilda synpunkter och kommentarer

4.1   EESK stöder kommissionens strävan att förenkla bestämmelserna, framför allt idén om att förena förvaltningsmyndigheter och attesteringsmyndigheter, förenkla kostnadsredovisningen, inlämning av elektroniska rapporter och bara utarbeta årsrapporter 2017 och 2019.

4.2   Av erfarenheter av territoriellt samarbete i de enskilda medlemsstaterna framgår att det är viktigt med ett större engagemang från det civila samhällets sida, framför allt för att de finansiella medel som avsätts för åtgärder på detta område ska vara inriktade på projekt inom det civila samhället.

4.3   Kommittén stöder idén om att direkt involvera det civila samhället i hela programcykeln på grundval av principen om jämlikt partnerskap:

strategisk analys och programplanering,

genomförande av projekt, samt

övervakning och utvärdering.

4.4   I detta sammanhang bör man överväga möjligheten att fastställa den procentuella fördelningen av medlen mellan projekt för aktörer med territoriellt självstyre (dvs. projekt för de regionala myndigheterna) och projekt för enskilda aktörer inom det civila samhället. På vissa områden bör de regionala myndigheterna uppmana det organiserade civila samhället att engagera sig i projektpartnerskap och detta redan under förberedelsen av projektet.

4.5   Inom ramen för partnerskapsprincipen (5) är det viktigt att man koncentrerar sig på att stödja specifika projekt från aktörer inom det civila samhället (t.ex. mikroprojekt) som på sikt kan öka åtgärdernas mervärde inom ramen för det territoriella samarbetet (framför allt inom det gränsöverskridande samarbetet) och på så sätt involvera också mindre aktörer i det civila samhället i samarbetet.

4.6   EESK framhåller behovet av att öka medvetenheten om och främja dessa instrument och denna förordning i de enskilda medlemsstaterna. Det är också viktigt att informera om exempel på god praxis som har framkommit i projekt som redan har genomförts.

4.7   Det är också viktigt att överväga möjligheten att involvera privata ideella organisationer och diskutera deras roll som ledande partner i projekten.

4.8   Det tekniska stödet inom ramen för målet för det europeiska territoriella samarbetet bör framför allt användas för att öka förmågan att tillgodogöra sig stödet hos de potentiella slutliga mottagarna av stödet och öka effektiviteten i förvaltningsorganens administrativa förmåga, med tyngdpunkt på att undanröja alltför betungande administrativa bördor.

Bryssel den 25 april 2012

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

Staffan NILSSON


(1)  Förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om särskilda bestämmelser för stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden till målet Europeiskt territoriellt samarbete utgör tillsammans med förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden som omfattas av den gemensamma strategiska ramen, om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av förordning (EG) nr 1083/2006 (COM(2011) 615 final) den främsta lagstiftningsramen och underlag för diskussionen om sammanhållningspolitikens framtida form under perioden 2014–2020.

(2)  Se även EESK:s yttrande om ”Europeisk gruppering för territoriellt samarbete – ändringar” (Se sidan 53i detta nummer i EUT).

(3)  EESK har också uttryckt sitt stöd för principen om tematisk koncentration i yttrandet ”5:e sammanhållningsrapporten” (EUT C 248/12, 25.8.2011, s. 68), punkterna 2.2.5 och 6.14. EESK har också länge framhållit behovet av förenklade rutiner för administration och redovisning, t.ex. i yttrandet om ”Effektivt partnerskap i sammanhållningspolitiken” (EUT C 44/01, 11.2.2011, s. 1), eller i yttrandet om 5:e sammanhållningsrapporten (EUT C 248/12, 25.8.2011, s. 68).

(4)  Frågan om en förenkling av sammanhållningspolitikens bestämmelser har behandlats i flera EESK-yttranden (EUT C 248/12, 25.8.2011, s. 68; EUT C 44/01, 11.2.2011, s. 1).

(5)  Kommittén har uttryckt stöd för denna princip i yttrandena, EUT C 248/12, 25.8.2011, s. 68 och EUT C 44/01, 11.2.2011, s. 1 och genom sina företrädares offentliga framträdanden i Gödöllő i juni 2011 och i Gdańsk i oktober 2011.


Top