Accept Refuse

EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52011AE0360

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Åtgärdsplan för tillämpningar för det globala systemet för satellitnavigering (GNSS) – KOM(2010) 308 slutlig

OJ C 107, 6.4.2011, p. 44–48 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

6.4.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 107/44


Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Åtgärdsplan för tillämpningar för det globala systemet för satellitnavigering (GNSS)

KOM(2010) 308 slutlig

2011/C 107/09

Föredragande: Thomas McDONOGH

Den 14 juni beslutade Europeiska kommissionen att i enlighet med artikel 304 i EUF-fördraget rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Åtgärdsplan för tillämpningar för det globala systemet för satellitnavigering (GNSS)

KOM(2010) 308 slutlig.

Facksektionen för transporter, energi, infrastruktur och informationssamhället, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 2 februari 2011.

Vid sin 469:e plenarsession den 16–17 februari 2011 (sammanträdet den 16 februari) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 112 röster för och 2 nedlagda röster.

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén välkomnar kommissionens meddelande om ”Åtgärdsplan för tillämpningar för det globala systemet för satellitnavigering (GNSS)”. Att de europeiska GNSS-programmen når goda resultat är mycket viktigt för EU:s framtida välstånd och säkerhet. Vi uppmanar rådet, parlamentet, kommissionen och medlemsstaterna att i tillräcklig grad uppmärksamma potentialen hos denna viktiga infrastruktur och att stödja denna med den finansiering och de resurser som behövs för att resultaten ska uppnås.

1.2

Ett europeiskt GNSS är avgörande för att uppnå den vision om en smart och hållbar tillväxt för alla som behandlas i Europa 2020-strategin (1). Tillväxten, innovationen och välståndet i Europa kommer att påverkas av programmets resultat. GNSS har konkreta fördelar för transportsystemen men är också mycket viktigt för den digitala agendan (2) och för tillämpningar såsom kontextmedvetna datorsystem, intelligenta nät och sakernas Internet.

1.3

Kommittén beklagar att det försenade färdigställandet av Galileo har kostat Europa möjligheten att göra ett europeiskt GNSS till den dominerande tekniken i och utanför Europa. Det amerikanska GPS-systemet är nu globalt sett tekniskt ledande inom GNSS-lösningar. Denna fördröjning fortsätter att stå Europa dyrt i termer av förlorad inkomst från försäljning av teknik och tjänster men även i termer av allmännytta – mer intelligenta transportsystem och energisystem samt bättre flygräddningstjänster.

1.4

Europa har behov av att tillhandahålla europeiska GNSS-tjänster på en egen infrastruktur vars tillförlitlighet inte är beroende av amerikansk, rysk eller kinesisk militär.

1.5

Med tanke på GPS-systemets spridning uppmanar kommittén EU:s industri att fokusera på att göra Galileo och GPS kompatibla, eftersom tillämpningar som använder båda satellitkonstellationerna kan innebära ökad exakthet och bättre tillgång till signaler.

1.6

Egnos-systemet har redan varit i drift i över ett år. Dessvärre är EU redan sent ute med marknadsföringen och innovationen i detta sammanhang. Kommissionen behöver öka takten i marknadsutvecklingen och innovationen, särskilt med tanke på den kostnad som ett försenat Galileo medför (upp till 3 miljarder euro per år) och den ökande konkurrensen från USA, Ryssland, Kina och Japan.

1.7

Den långsamma utvecklingen av GNSS-baserade tillämpningar nedströms innebär förluster i fråga om innovation, välstånd och marknadsställning. En blomstrande marknad för tillämpningar av ett europeiskt GNSS skulle medföra betydande ekonomiska, sociala och miljömässiga vinster, både uppströms och nedströms.

1.8

Kommittén gratulerar kommissionen och Europeiska tillsynsmyndigheten för GNSS (GSA) till det arbete som hittills har gjorts med mycket begränsade resurser. När det gäller dessa resurser har meddelandet en logisk prioritering av områden och de strategier som beskrivits för varje område är också väl uttänkta.

1.9

Det europeiska GNSS har för närvarande en låg andel av den globala marknaden för GNSS-produkter och -tjänster. Nu behövs en detaljerad affärsplan för att kraftigt öka marknadsandelen och ett första klassens team av personer med god näringslivskompetens för att uppnå målen. Kommittén rekommenderar att ett expertföretag anlitas, under ledning av kommissionen och GSA, för att marknadsföra ett europeiskt GNSS.

1.10

Meddelandet identifierar med rätta egenskaperna precision och integritet hos Egnos/Galileo som viktiga faktorer för konkurrensmässig differentiering på marknaden för globala GNSS-tjänster, men denna faktor för differentiering försvagas snabbt allteftersom konkurrenter investerar och uppgraderar sina system. Det behövs kontinuerliga investeringar i uppgraderingen av Egnos och Galileo-systemen för att behålla det tekniska försprånget. Kommittén uppmanar kommissionen att identifiera ytterligare faktorer för strategisk differentiering och att investera i att utveckla en hållbar konkurrensfördel.

1.11

Det faktum att Galileo överraskande nog inte nämndes i den digitala agendan visar på bristande samordning i tänkandet på politisk nivå inom kommissionen. Kommittén framhåller vikten av att kommissionen pekar på synergier mellan de europeiska GNSS-programmen, den digitala agendan och flaggskeppsinitiativen inom innovationsunionen, särskilt med avseende på innovation, kompatibla tillämpningar, marknadsföring och budgetar. Ett samarbete för att utveckla smarta tillämpningar och tjänster skulle kunna ge stora fördelar och ömsesidiga målsättningar skulle kunna uppnås till minimal kostnad.

1.12

Rådet uppmanas att brådskande ta itu med utmaningen att finansiera Egnos/Galileo. Den aktuella situationen undergräver insatserna för att skapa en stark europeisk kommersiell GNSS-plattform.

1.13

EESK tror fullt och fast att Europa bör utnyttja Galileos unika ställning som världens första helt icke-militära civila GNSS för att öka marknadsandelen i alliansfria länder, särskilt i Afrika och Sydamerika. För att uppnå detta bör kommissionen spela en mycket aktiv ledande roll i FN:s internationella kommitté för GNSS (3).

1.14

Kommittén betonar vikten av en märkesstrategi och ett kvalitetsmärke (4) för teknik och tjänster inom Egnos/Galileo. Kommittén uppmanar kommissionen att utveckla båda dessa verktyg, som är viktiga för att nå framgång på marknaden. Resurser och insatser kommer att gå till spillo om det inte finns någon tydlig märkesstrategi som stöd för marknadsföringen. Dessutom kan anseendet skadas permanent om man släpper dåligt utformad, tekniskt bristfällig eller illa implementerad Egnos/Galileo-teknik.

1.15

Kommittén hänvisar kommissionen till EESK:s tidigare yttranden om Galileo, Egnos, Europa 2020 och den digitala agendan (5).

2.   Bakgrund

2.1

Vi har blivit så beroende i vardagen av tjänster som använder satellitnavigering att om en tjänst skulle begränsas eller stängas av, skulle den potentiella störningen för företag, banker, transporter, flygtrafik, kommunikation, etc. (för att bara nämna ett fåtal områden) vara mycket kostsam (t.ex. beträffande företags intäkter, trafiksäkerhet, etc.).

2.2

GPS (USA), Glonass (Ryssland) och de andra system som utvecklats av Indien, Japan och Kina är militära system under militär kontroll – de tillhandahåller visserligen civila tjänster men dessa tjänster kan stängas av eller göras mindre exakta om så önskas, t.ex. i händelse av en konflikt.

2.3

Programmen Egnos (European Geostationary Navigation Overlay System) och Galileo inleddes i mitten av 1990-talet i syfte att inrätta ett oberoende europeiskt system för global satellitnavigering (GNSS). Egnos är ett regionalt satellitbaserat signalförbättringssystem för Europa som förbättrar de signaler som kommer från befintliga satellitnavigeringssystem såsom GPS. Galileo utvecklas nu för att bli Europas globala system för satellitnavigering.

2.4

Det gemensamma företaget Galileo (GJU) – ett organ i offentlig-privat partnerskap som inrättades 2003 och avvecklades 2006 – fick i uppgift att övervaka Galileos tekniska utveckling men enligt Europeiska revisionsrätten hindrades det gemensamma företaget Galileo ”i stor utsträckning av styrningsfrågor, en ofullständig budget, förseningar och det faktum att utvecklings- och valideringsfasen var industriellt organiserad”.

2.5

Efter misslyckandet med det offentlig-privata partnerskapet antog EU 2008 en förordning för att helt ta över kontrollen och ägandet av Egnos- och Galileo-programmen. Enligt förordningen är kommissionen ansvarig för förvaltningen av programmen, alla frågor som gäller systemens säkerhet och förvaltningen av de medel som tilldelats programmen. Europeiska tillsynsmyndigheten för GNSS ansvarar för programmens säkerhet, den hjälper till med att förbereda systemens marknadsföring och genomför även andra programrelaterade uppgifter som den tilldelats av kommissionen.

2.6

Budgeten för programmens genomförande mellan den 1 januari 2007 och den 31 december 2013 uppgår till 3,405 miljoner euro. Denna tillfälliga finansiering har dock visat sig vara otillräcklig och det har inte gjorts något detaljerat åtagande till programmens framtida finansiering. Detta finansieringsproblem har kraftigt hämmat utvecklingen.

2.7

Handlingsplanen för GNSS-tillämpningar syftar till att ge den europeiska industrin en tätposition där den genom Galileo och Egnos kan dra full nytta av den globala nedströmsmarknaden, vars värde uppgår till omkring 100 miljarder euro. Kommissionen anser att den europeiska industrin bör dra maximal nytta av de investeringar som görs i programmen. Kommissionen kommer att genom samordnade åtgärder i medlemsstaterna i största möjliga mån uppmärksamma behovet av att investera i forskning, garantera största möjliga spridning av viktig information och optimera informationsåtgärderna. Därigenom kan man undvika motstridiga standarder och dubbelarbete på medlemsstatsnivå.

2.8

Handlingsplanen för GNSS-tillämpningar är också viktig för att maximera det värde som skapas i Europa genom Europa 2020-strategins huvudinitiativ ”en digital agenda för Europa”. Ett europeiskt GNSS skulle till exempel kunna ersätta amerikansk, rysk eller kinesisk teknik som då skulle kunna användas för sakernas Internet.

2.9

Med Galileo har Europa också möjlighet att utnyttja satellitnavigeringens möjligheter i mycket högre grad än vad som annars skulle vara möjligt. Galileo kommer att hjälpa Europa att bibehålla och utveckla sitt kunnande inom sektorerna rymd, mottagare och tillämpningar och säkra ekonomiska intäkter och arbetstillfällen. Oberoende undersökningar och marknadsprognoser ger vid handen att detta tillsammans med externaliteterna i termer av allmännytta (nya tillämpningar som gör transporter mer effektiva, bättre vägförvaltning, mindre förorenande trafik, mer effektiva räddningsinsatser, etc.) är värt upp till 90 miljarder euro under de första tjugo åren.

2.10

Det är dock så att man försöker etablera det europeiska GNSS i en industri som redan domineras av det amerikanska GPS-systemet. När det gäller det ryska Glonass-systemet sker dessutom en snabb utveckling och uppgradering av de offentliga tjänsterna samtidigt som det kinesiska Compass-systemet förväntas erbjuda tjänster från och med nästa år.

2.11

Kina håller på att expandera sitt regionala Beidou-navigeringssystem till det globala Compass-systemet med uttrycklig avsikt att erbjuda konkurrenskraftiga civila tjänster internationellt. I denna process har landet tagit den del av radiospektrumet i anspråk som tilldelats Galileo. Eftersom Europa inte använde denna del av spektrumet ansåg sig Kina har rätt att ta det. EU försöker nu att lösa frågan på högsta diplomatiska nivå.

3.   Allmänna synpunkter

3.1

För att säkra de ekonomiska och kvalitetsmässiga potentialerna hos ett europeiskt GNSS måste Galileo och Egnos utgöra Europas GNSS-standard, som är GPS-kompatibel och förhindrar att andra (Kina, Ryssland, etc.) kommer in på marknaden.

3.2

EU:s industri måste inse att kompatibilitet mellan Galileo och GPS är en fördel, eftersom tillämpningar som använder båda satellitkonstellationerna kan dra nytta av ökad exakthet och bättre tillgång till signaler.

3.3

Egnos- och Galileo-programmen behöver ett tydligt ledarskap och ett otvetydigt och helhjärtat stöd från EU för att reparera den skada på marknadens förtroende som orsakades av sammanbrottet av det offentlig-privata partnerskapet GJU.

3.4

Att man skapar och utnyttjar konkurrensfördelarna med ett europeiskt GNSS är en förutsättning för framgång. Även genom reglering och andra marknadsåtgärder kan EU verka för detta.

3.5

En framgångsrik marknadsstrategi måste ta hänsyn till produkten/marknaden/värdekedjan för var och en av de sektorer som är knutna till den europeiska GNSS-industrin: elektronik, mjukvara, mobil kommunikation, radio, hårdvara, satellit och tjänster.

3.6

Samtidigt som man respekterar den globala konkurrenslagstiftningen bör EU också fastställa inom vilka sektorer ny reglering kan införas för att utnyttja fördelarna med GNSS, särskilt Egnos och Galileo. Kanske EU kan lagstifta på särskilda områden, såsom flygtekniska navigationssystem, så att användning av Galileo-mottagare blir obligatorisk i tillämpningar och produkter (liksom Ryssland redan har gjort för Glonass). Kanske kan EU även ställa upp minimistandarder gällande precision och integritet för vissa tillämpningar, för att utnyttja Galileos fördelar och försvåra för konkurrenterna.

3.7

Mottagande chipsets (6) har en mycket viktig roll i en strategi för marknadstäckning och utveckling av tillämpningar och därför är utveckling till låg kostnad av chipsets med dubbel mottagning (GPS + Galileo) avgörande. FoU-utgifter bör vara särskilt riktade mot detta mål.

3.8

Konsekvenserna av erfarenhetskurvan vid produktion av stora volymer spelar en viktig roll för tillverkningen av mottagande chipsets till låg kostnad. Man bör särskilt undersöka hur EU kan se till att Galileo-mottagarnas komponenter når tillräckligt stora tillverkningsvolymer för att konkurrera med mottagare som enbart har GPS.

3.9

När det gäller frågan om hur man utvecklar tillämpningsindustrin för ett europeiskt GNSS bör kommissionen spela en ledande roll i skapandet och utvecklingen av innovationskluster.

3.10

Kommissionen skulle kunna bidra till att stimulera utvecklingen av tillämpningar, produkter och tjänster för GNSS genom att anlita stora bolag som projektansvariga. Dessa bolag kunde kanske leda utvecklingen av kluster av små och medelstora företag inom specifika tillämpningsområden eller produkt- och marknadsområden.

3.11

Uppmuntran och stöd till entreprenörskap och innovation kommer att vara avgörande för små och medelstora företags deltagande i utvecklingen av marknaden för GNSS-tillämpningar. Programmet för entreprenörskap och innovation bör användas för att främja små och medelstora företags deltagande.

4.   Särskilda kommentarer

4.1   Strategi

4.1.1

Galileo och Egnos måste bli den grundläggande GNSS-standarden i Europa.

4.1.2

EU bör snabbt passa på att utvidga Egnos till att omfatta alla betydande flygplatser i Afrika. Detta skulle vara strategiskt intelligent på längre sikt och det bör göras innan våra konkurrenter agerar, särskilt Kina.

4.1.3

Egnos har redan varit i drift i över ett år. När det gäller programmen för marknadsföring och innovation bör processen skyndas på ytterligare.

4.1.4

Kommissionen och GSA har gjort ett utmärkt jobb med en svår uppgift och mycket begränsade resurser. Kanske man snart borde anlita ett expertföretag för att sköta marknadsföringen av ett europeiskt GNSS. Den kommersiella utvecklingen av Egnos och Galileo är avgörande för att nå framgång på lång sikt och alltför lite energi har hittills lagts på denna viktiga och komplexa utmaning.

4.1.5

EU behöver en kraftfull strategi för marknadsutveckling som leds av ett högkvalificerat team utifrån tydliga och mätbara mål.

4.1.6

Ett tydligt ledarskap och ett helhjärtat stöd från EU behövs för att undanröja all den osäkerhet som kringgärdar GNSS.

4.1.7

Förtroendet för GNSS-programmens ledning och förvaltning behöver främjas inom EU och på marknaden. Dagens lednings- och förvaltningsstrukturer bör undersökas för att se om några förändringar behöver göras.

4.1.8

Man bör kunna hitta ytterligare finansiering för marknadsförings- och innovationsprogram genom att kreativt och synergistiskt samarbeta med andra initiativ, till exempel den digitala agendan och innovationsunionen.

4.1.9

En strategi för marknadsföring och innovation som baseras på värdekedjor, produkter eller marknadssegment behövs för alla delar av industrin nedströms: elektronik, mjukvara, mobil kommunikation, radio, hårdvara och tjänster.

4.1.10

Kommissionen bör utreda inom vilka sektorer nya regleringar kan införas för att utnyttja de fördelar som ges av tillämpningar och teknik för ett europeisk GNSS.

4.1.11

Man bör fastställa vilka regleringsåtgärder som främjar valet av Egnos/Galileo-teknik i stället för mindre utvecklad teknik, särskilt i fråga om tillämpningar som kräver förtroende för tjänsternas kontinuitet eller en hög grad av precision och integritet, eller när det gäller säkerhetsaspekter.

4.1.12

EU bör agera kraftfullt i olika forum för europeisk industri (transport, flyg, jordbruk, etc.) för att främja en positiv inställning till Egnos/Galileo-teknik och uppmärksamma den befintliga kompatibiliteten mellan Galileo och GPS.

4.1.13

En viktig strategisk prioritering bör vara att pressa kostnaden för mottagande chipsets för Egnos/Galileo så att den blir lägre än för chipsets med enbart GPS. Konsekvenserna av erfarenhetskurvan vid produktion av stora volymer är avgörande för tillverkning av mottagande chipsets till låg kostnad, så att de därmed kan komma att användas av lösningsleverantörer.

4.1.14

Stora insatser bör göras för att uppnå synergier med initiativ inom den digitala agendan och innovationsunionen, med samarbetsprogram för innovation och marknadsföring.

4.1.15

Särskild uppmärksamhet bör ges åt att stimulera och stödja entreprenörskap bland små och medelstora företag så att de mobiliseras för att tillhandahålla GNSS-tillämpningar.

4.1.16

Ett genomtänkt program för utveckling av innovationskluster bör genomföras så att man täcker in alla produkt- och marknadsmöjligheter för Egnos och Galileo.

4.1.17

En värdekarta bör skapas för att visa alla firmor och organisationer som skulle eller borde involveras i att skapa teknik, tillämpningar och tjänster för Egnos/Galileo. Värdekartan skulle visa befintliga och potentiella kopplingar mellan en mångfald aktörer. Den skulle vara ett kraftfullt strategiskt verktyg för att identifiera möjligheter, analysera problem och ta fram planer.

4.1.18

Stora bolag bör identifieras och anlitas för att formellt stödja och leda utvecklingen av GNSS-tillämpningar i Europa.

4.2   Innovation

4.2.1

Den teknik och de tjänster för Egnos/Galileo som förs ut på marknaden måste alltid uppfylla högsta möjliga kvalitetsstandarder. Den tekniska utvecklingen och genomförandet på slutanvändarnivå måste omfattas av en sträng kvalitetskontroll.

4.2.2

Nya faktorer för differentiering utöver precision och integritet bör hittas, till exempel genom att införa nya affärsmodeller som skapar bättre erbjudanden i kombination med annan teknik och andra tjänster.

4.2.3

Smarta produkter och tjänster, som använder integrerade tekniska lösningar och tjänster, bör uppmuntras i samarbete med program inom den digitala agendan och innovationsunionen.

4.2.4

Tillämpningsforumet bör söka efter deltagare utanför de aktuella områdena för teknik och tjänster. Ett sådant deltagande skulle stimulera innovation och kreativt tänkande från andra utgångspunkter än de som nu beaktas.

4.2.5

Utvecklingen av dubbla chipsets (GPS/Egnos/Galileo) till låg kostnad bör prioriteras.

4.2.6

En strategi behövs för att i tillräcklig mån ta vara på konsekvenserna av erfarenhetskurvan vid produktion av stora volymer. Detta är en förutsättning för att kunna tillverka mottagande chipsets till låg kostnad, så att Egnos/Galileo-chipsets kan konkurrera kostnadsmässigt med chipsets med enbart GPS.

4.3   Marknadsföring

4.3.1

Att utveckla marknaden för GNSS-tillämpningar bör vara en uppgift för personer med marknadsföringskompetens. Nuvarande strukturer och personalresurser bör ses över mot bakgrund av detta krav. Kanske behöver man anlita ett expertföretag som arbetar under ledning av kommissionen och GSA för att få detta att fungera.

4.3.2

En grundlig, väl uttänkt och fullständigt finansierad marknadsföringsplan är nödvändig för att framgångsrikt genomföra åtgärdsplanen.

4.3.3

Mål som uppfyller SMART-kriterierna (Specific, Measurable, Attainable, Relevant, Time-bound) bör sättas upp för att öka den globala andelen av GNSS-relaterade intäkter nedströms. Mål bör sättas utifrån segment av målmarknaden/värdekedjan.

4.3.4

En global märkesstrategi bör utvecklas för Egnos/Galileo för att anpassa målsättningarna, framhäva marknadsvärdet, förenkla marknadskommunikationen och bringa klarhet i marknadsföringsmässiga prioriteringar.

4.3.5

En välfinansierad och lämpligt inriktad kampanj för offentlig kommunikation och information bör inledas för att främja medborgarnas uppfattning av Egnos/Galileo. Detta bör enbart göras i anslutning till en lämplig märkesstrategi.

4.3.6

Ett kvalitetsmärke bör utvecklas för all Egnos/Galileo-godkänd teknik så att Egnos/Galileo-märkets anseende kan skyddas.

4.3.7

Förespråkare bör anlitas för att informera och rekrytera små och medelstora företag till utvecklingsverksamheten.

4.3.8

Förespråkare och personer med inflytande bör identifieras och uppvaktas på alla målmarknader, särskilt inom stora företag.

Bryssel den 16 februari 2011

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

Staffan NILSSON


(1)  Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla, KOM(2010) 2020.

(2)  En digital agenda för Europa, KOM(2010) 245 slutlig.

(3)  http://www.oosa.unvienna.org/oosa/SAP/gnss/icg.html

(4)  Med ”kvalitetsmärke” avser kommittén ett varumärkessystem med licensiering av godkända teknikleverantörer för Egnos/Galileo som säljer teknik och lösningar som uppfyller högt ställda tekniska kvalitetsstandarder. Ett sådant varumärkessystem används till exempel mycket framgångsrikt av den globala WiFi-alliansen för att påskynda marknadsframgången med trådlös LAN-teknik. Se http://en.wikipedia.org/wiki/Wi-Fi_Alliance

(5)  EUT C 221, 8.9.2005, s. 28.; EUT C 317, 23.12.2009, s. 103–104 och EUT C 54, 19.2.2011, s. 58.

(6)  Ett chipset eller chip set avser en grupp av integrerade kretsar, eller chips, som är gjorda för att fungera tillsammans. De marknadsförs normalt som en enhetlig produkt. Ett chipset är vanligtvis gjort för att fungera med en särskild klass av mikroprocessorer. Eftersom det kontrollerar kommunikationen mellan processorn och externa enheter, är chipsetet av central betydelse för hur systemet fungerar.


Top