Accept Refuse

EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52010IE0985

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om att främja gröna och hållbara arbetstillfällen för EU:s energi- och klimatpaket (initiativyttrande)

OJ C 44, 11.2.2011, p. 110–117 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

11.2.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 44/110


Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om att främja gröna och hållbara arbetstillfällen för EU:s energi- och klimatpaket (initiativyttrande)

2011/C 44/18

Föredragande: Edgardo Maria IOZIA

Den 16 juli 2009 beslutade Europeiska ekonomiska och sociala kommittén att i enlighet med artikel 29.2 i arbetsordningen utarbeta ett initiativyttrande om

”Att främja gröna och hållbara arbetstillfällen för EU:s energi- och klimatpaket”.

Facksektionen för transport, energi, infrastruktur och informationssamhället, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 1 juni 2010.

Vid sin 464:e plenarsession den 14–15 juli 2010 (sammanträdet den 14 juli) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 146 röster för, 4 röster emot och 10 nedlagda röster.

1.   Sammanfattning och slutsatser

1.1   ”Jag vill visa att vi vinner ekonomiskt på att investera i klimatvänlig och energieffektiv teknik. Möjligheterna är enorma.”

Connie Hedegaard, kommissionsledamot med ansvar för klimatfrågor.

1.2   Under inledningen av det tredje millenniet har det uppkommit nya frågeställningar med avseende på planetens framtid: risker i samband med de pågående klimatförändringarna, stigande global efterfrågan på energi, att de traditionella energikällorna inom kort kommer att vara uttömda, samt en ökad medvetenhet från medborgarna som kräver att åtgärder för att bekämpa och begränsa de negativa effekterna av utsläppen av växthusgaser vidtas. Allt detta gör att vi måste revidera vår utvecklingsmodell, minska vår konsumtion och öka användningen av alternativa och förnybara energikällor som kan bidra till en minskning av utsläppen. EU:s politik bör inriktas på att utveckla ett grönt, socialt och konkurrenskraftigt Europa.

1.3   Vi måste förbättra försörjningstryggheten och minska beroendet av områden som är politiskt instabila eller som står i konkurrensförhållande med varandra, samtidigt som energimixen gradvis förändras till förmån för ren och förnybar energi. Den nya gröna ekonomin kommer att bidra till en hållbar utveckling, ökad sysselsättning och en ny ekonomisk, social och ekologisk balans.

1.4   Avsikten med detta yttrande från EESK är att analysera möjligheterna att skapa ”hållbara gröna arbetstillfällen” och att peka på de instrument som är lämpliga för att stödja och främja sådana arbeten.

1.5   För att kunna bedöma effekterna av denna nya politik måste man ta hänsyn till ”saldot” i fråga om den nya sysselsättningen och den gamla sysselsättningen som försvinner: de ”smutsiga arbetena” (kolgruvor, uppförande och underhåll av kraftverk av traditionell typ osv.). Dessa förändringsprocesser måste åtföljas av riktade politiska åtgärder för att bevara inkomster och för att utbilda och omskola arbetskraften. Arbetstagare och övriga medborgare måste börja betrakta den nya gröna ekonomin som en stor möjlighet. Den måste omfatta principen om anständiga arbeten och den måste bli en motor för en socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar utveckling.

1.6   En europeisk strategi för en övergång till en ekonomisk politik och en näringspolitik med låga utsläpp av växthusgaser måste bygga på en dialog mellan regeringar, arbetsmarknadens parter och det civila samhället om förändringar i ekonomi och näringsliv och om investeringar i lämplig teknik för att skapa nya och anständiga gröna arbeten samt för att skapa ny, grön kompetens.

1.7   För att denna strategi ska bli en framgång måste nationella och lokala myndigheter, företag och fackföreningar föra en löpande dialog om effekten på sysselsättning och arbetsmarknad. Inga framsteg kommer att kunna göras utan deltagande av arbetsmarknadens parter och det organiserade civila samhället. EESK välkomnar inrättandet av ett nytt generaldirektorat för klimatfrågor (CLIM) som ska ha till uppgift att samordna EU:s interna och externa politik för begränsning och anpassning.

1.8   EESK anser att man bör inrätta ett nytt permanent samrådsinstrument för att föregripa effekterna av den socioekonomiska övergången, samordna de sektoriella rådens aktiviteter och förstärka dialogen mellan arbetsmarknadens parter och offentliga myndigheter. Miljöbyrån bör även ha ansvaret för att utarbeta ett effektivt system för utsläppens ”spårbarhet”. Ett sådant system bör omfatta alla nivåer inom tillverkning och transporter enligt LCA-metoden på det sätt som anges i ISO-standarderna i serie 14040, i grönboken KOM(2001) 68 och i KOM(2003) 302 om Integrerad produktpolitik – Miljöpåverkan ur livscykelperspektiv och som, åtminstone indirekt, föreslås i olika europeiska förordningar: Emas (761/2001/EG) och förordningen om miljömärke 1980/2000/EG.

1.9   EU spelar en avgörande roll för att främja gröna arbetstillfällen. När det gäller investeringar kan EU främja en politik som stöder verksamheter och branscher. Tillsammans med medlemsstaterna kan EU ta ansvaret för en stabil lagstiftning som leder till att de administrativa bördorna kraftigt minskar, samtidigt som hänsyn ständigt tas till de små och medelstora företagens behov. När det gäller arbetsmarknaden handlar det om att inrätta särskilda program för att stödja yrkesutbildning, men framför allt omskolning av de arbetstagare som hotar att drabbas av förändringar inom näringslivet och som riskerar att förlora sina nuvarande arbeten eller se sina inkomster försämras. Medlemsstaterna bör genom skattelättnader som riktas till företag och användare och genom användning av medel som härrör från auktioner på utsläppsrätter stödja energieffektivitet, investeringar i förnybar energi samt forskning och utveckling. Med tanke på den nuvarande krisen är det särskilt viktigt att snabbt införa en sådan politik.

1.10   Den offentliga upphandlingen spelar en viktig roll. Över 15 % av Europas BNP är resultatet av offentlig upphandling. En gynnsam särbehandling av hållbara varor och tjänster kan få marknaden att snabbare öka sina investeringar i teknisk innovation.

1.11   EU som helhet investerar fortfarande alldeles för lite i forskning, såväl på unionsnivå som på nationell nivå; mindre än 2 % av BNP, jämfört med 2,6 % i USA och 4 % i Japan. Europa måste investera mer i forskning och utveckling och det är absolut avgörande att forskningen inriktas på att skapa ett samhälle med låga utsläpp av växthusgaser.

1.12   Den största utvecklingspotentialen finns inom traditionella verksamheter och arbeten som skulle kunna göras mer miljövänliga. I det sammanhanget spelar det civila samhället en avgörande roll. Utbildning i miljöfrågor för de unga, yrkesutbildning för, kommunikation med och information till företag, arbetstagare och medborgare är förebyggande och grundläggande aktiviteter för att utveckla en ny, grön ekonomi. EESK stöder aktivt dessa verksamheter genom projektet Pinocchio.

1.13   Jordbrukssektorn skulle i sin tur kunna lämna ett mycket viktigt bidrag, såväl när det gäller att förändra produktionsmodeller som att utveckla skogsbruk och odling av biomassa. Genom att värna om territoriet och miljön har jordbruket och dess organisationer hamnat i främsta ledet i en stor medvetandegörande- och informationskampanj om vinsterna med den nya, gröna ekonomin.

1.14   Biomassa utgör den i särklass viktigaste källan till förnybar energi. Uppgifterna från 2008 visar tydligt att det på europeisk nivå finns en klar övervikt för biogena energikällor i förhållande till annan förnybar energi. I EU-27 producerades två tredjedelar av den förnybara primärenergin, dvs. 66,1 % av totalt ca 6 200 PJ, med biomassa.

1.15   I dessa tider av ekonomiska svårigheter, med begränsad tillgång till kapital, måste man koncentrera ansträngningarna till ett begränsat antal prioriteringar som är avgörande för Europa när det gäller internationell konkurrens, miljöskydd och bevarande av arbetstillfällen i framtiden. EESK anser att förnybar energi, hållbara transporter och hus med mycket låga koldioxidutsläpp är de områden som ska prioriteras.

1.16   Den offentliga sektorn bör på alla sätt stödja dessa sektorer under övergångsfasen. En ryckig politik, ett instabilt och osammanhängande regelverk och överdriven byråkrati utgör de största hindren för utveckling av verksamheter och av bra och anständiga gröna arbeten.

2.   Inledning

2.1   Energimarknaden

2.1.1   Den finansiella och ekonomiska krisen har utan tvivel bromsat utvecklingen i fråga om nya energiformer.

2.1.2   Under 2009 fick vi uppleva ett veritabelt ras för transaktionerna på gas- och oljemarknaderna. Deras värde minskade i själva verket med 19 %, vilket motsvarar över 90 miljarder dollar (World Energy Outlook 2009 IEA). Trots denna kraftiga minskning av förbrukningen pekar prognoserna på att efterfrågan på energi kommer att ha ökat med cirka 40 % till år 2030, vilket skulle innebära att den uppgår till 16,8 miljarder ton oljeekvivalenter (toe).

2.1.3   Fossila energikällor fortsätter emellertid att svara för över 77 % av den ökade efterfrågan under perioden 2007–2030. Efterfrågan på olja väntas öka från nuvarande 85 miljoner fat per dag till 88 miljoner fat per dag år 2015 och 105 miljoner fat per dag år 2030.

2.1.4   Enligt utsikterna för världsekonomin 2009 är det möjligt att bekämpa och begränsa klimatförändringen, men enbart genom en grundläggande omvandling av energisektorn. I rapporten föreslås ett ”450-scenario” med aggressiva åtgärder och en bestämd tidsplan för att långsiktigt begränsa koncentrationen av koldioxid i atmosfären till 450 miljondelar och bibehålla ökningen av jordens temperatur inom 2 grader jämfört med förindustriella nivåer. För att uppnå detta scenario måste efterfrågan på fossila bränslen enligt Internationella energiorganet IEA nå sin topp senast 2020, och utsläppen av koldioxid som är knutna till energi måste minska till 26,4 Gt (gigaton) år 2030, jämfört med 28,8 Gt år 2007.

2.2   Energieffektivitet

2.2.1   Enligt Europeiska unionens program för energieffektivitet ska energiintensiteten minska med 3,3 % per år under perioden 2005–2020, vilket borde möjliggöra en besparing på 860 Mtoe/år. Detta är ett ambitiöst mål, som borde vara föremål för obligatoriska åtgärder. Det skulle krävas kraftiga investeringar, som i sin tur borde leda till kraftiga besparingar. Enligt kommissionens beräkningar handlar det om besparingar på cirka 100 miljarder euro per år (Meddelande från kommissionen – Handlingsplan för energieffektivitet: att förverkliga möjligheterna, KOM(2006) 545 slutlig).

2.2.2   EESK har i olika yttranden uttalat sig mycket positivt om europeiska initiativ för att sprida programmen för energieffektivitet (1). Dessvärre har kommittén tvingats konstatera att denna entusiasm saknas hos medlemsstaterna (2). Vi vill upprepa följande: ”En aspekt av den gröna politiken som ofta förbigås är dess ekonomiska fördelar. Den ’gröna ekonomin’ är verkligen ett av sätten att ta sig ur världskrisen. En växande grön ekonomi genererar nya sysselsättningsmöjligheter. Kommissionsledamot Stavros Dimas har hävdat att ’gröna investeringar’ kommer att generera två miljoner jobb i EU under de kommande tio åren. En ’grön ekonomi’ är alltså ingen lyx” (3).

2.2.3   Kommissionen bör ta initiativet till en revidering av strategin för energieffektvitet. De framsteg som gjorts hittills har inte medfört de förväntade fördelarna. Den relativa stabiliseringen av oljepriset, som gått från rekordnivån 147,27 USD per fat den 11 juli 2008 till i genomsnitt 53,56 USD per fat under 2009 (under 2008 var genomsnittet 91,48 USD per fat) (WTRG Economics), har sannerligen inte främjat investeringar.

2.2.4   Revideringen av direktivet om energieffektivitet i bostäder och kontor, som innebär att man kraftigt utvidgar skyldigheten att göra strukturella insatser i nya bostäder och i bostäder som ska renoveras, och som medför stegvis skärpta regler för utsläpp från personbilar och lätta transportfordon, kommer att kräva stora ansträngningar från branschens sida för att uppnå de utsläppsmål som ställts upp. Dessa ansträngningar kommer att resultera i betydande effektivitetsvinster och därigenom minskad förbrukning.

2.2.5   I 2009 års rapport från EurObserv'ER (EurObserv'ER 2009 – The State of Reneweble Energies in Europe, 9th EurObserv'ER Report) analyseras de direkta effekter på sysselsättningen som kan anses bero på olika teknologier för förnybar energi i 14 av EU:s medlemsstater (Tyskland, Frankrike, Spanien, Danmark, Sverige, Italien, Österrike, Polen, Finland, Storbritannien, Nederländerna, Slovakien, Slovenien och Luxemburg). 2008 skapades sammanlagt 660 000 nya arbetstillfällen tack vare teknologierna för förnybara energikällor. Av dessa arbetstillfällen kan mer än 42 % (ca 278 000) hänföras till biogena energikällor (biomassa, i strikt mening). Investeringar i biomassa skapar varaktig sysselsättning, minskar Europas energiberoende och sänker påtagligt nivån på koldioxidutsläppen.

3.   Krisen och de gröna arbetstillfällena

3.1   Den ekonomiska krisen har fått allvarliga konsekvenser för de offentliga budgetarna. Det totala underskottet i euroområdet var 6,4 % år 2009 och kommissionen uppskattar att det kommer att uppgå till 6,9 % år 2010. Det krävs kraftfulla saneringsåtgärder för att inom en begränsad tidsperiod åter pressa ner underskottet under de värden som anges i stabilitetspakten. När det talas om att stimulera den gröna tillväxten vill EESK varna för tomma ord och bristande politisk handlingskraft.

3.2   De resurser som står till buds för att fortsätta genomföra planerna för att stimulera utvecklingen av förnybara energislag och programmen för energieffektivitet blir allt knappare. Medlemsstaterna bör anslå mer än de 50 % som öronmärkts av intäkterna från auktioner på utsläppsrätter till program för energieffektivisering, investeringar i förnybara energislag, hållbar rörlighet och transporter i allmänhet.

3.3   Risken är att man skapar en falsk bild av kampen mot klimatförändringen, som begränsas till att enbart handla om att minska förbrukningen. Man måste ta EROEI-faktorn i beaktande och knyta hållbarhetsbegreppet till utveckling och till en ny ekonomi som inte strävar efter en ”hållbar recession” och ”kompatibel arbetslöshet”, eftersom detta med nödvändighet leder till en försämring av människors livsvillkor utan att det medför någon märkbar förbättring av planetens hälsa.

3.4   Näringslivet måste dessutom hantera en allvarlig kreditåtstramning för framför allt de små och medelstora företagen. Om mindre resurser är tillgängliga för den normala verksamheten blir det nästan omöjligt att få fram investeringar för omstruktureringar som många gånger är dyrbara och som kan ge avkastning först efter ett antal år. Det behövs en riktad stödpolitik.

3.5   ILO föreslog en definition när organisationen nyligen redovisade sin ståndpunkt i samband med ett initiativ från kommissionen (Duncan Campbell, direktör vid ILO:s avdelning för ekonomiska analyser och arbetsmarknadsanalyser):

Gröna arbetstillfällen är arbetstillfällen som minskar det ekologiska fotavtrycket genom att

minska förbrukningen av energi, avfall och vatten

minska ekonomins beroende av kol och råvaror

minska utsläppen av växthusgaser

tillämpa program för anpassning till klimatförändringen

skydda och sanera ekosystemet.

3.6   Enligt ILO, som under ett par år har gjort djupgående sektorsvisa analyser av gröna arbetstillfällen i samarbete med internationella organisationer för företagare och fackföreningar, är det i första hand följande sektorer som berörs:

Energi

Integrerad cykel för förgasning och bindning av koldioxid

Kraftvärme (värme/energi)

Förnybar energi (vind, solkraft, biobränslen, jordvärme, små vattenkraftverk), bränsleceller

Transporter

Fordon med effektivare motorer

Elhybridfordon och fordon med bränsleceller

Samåkning

Kollektivtrafik

Ej motordrivna transporter (cykla, gå) ändrad politik för markanvändning och nya modeller för bebyggelse i städerna (kortare avstånd och mindre beroende av motoriserade transporter)

Företag

Bekämpning av utsläpp (reningsverk och annan filtreringsteknik)

Energi- och materialeffektivitet

Teknik för ren tillverkning (undvika giftiga ämnen)

Utforma produktionscykler enligt metoden ”från vaggan till vaggan” (system för slutna cykler enligt William McDonoughs och Michael Braungarts definition)

Fastigheter

Belysning, hushållsmaskiner och kontorsutrustning ska vara mycket energieffektiva

Uppvärmning och kylning med solenergi, solpaneler

Renovering av gamla fastigheter med ny teknik

Gröna fastigheter (energieffektiva fönster, isolering, byggmaterial, uppvärmning, ventilation och luftkonditionering)

Passiva hus som drivs med solenergi, fastigheter med nollutsläpp

Materialhantering

Återvinning

Utsträcka tillverkarens ansvar, återtagande och återanvändning av produkter

Avmaterialisering

Produkters hållbarhet och reparation

Detaljhandeln

Främjande av högeffektiva produkter och användning av miljömärkning

Försäljningsställen närmare bostadsområden

Minskning av transportavstånd (från tillverkning av produkten till butiken)

Ny, tjänstebaserad ekonomi (försäljning av tjänster, inte produkter)

Jordbruk

Markvård

Effektivt vattenutnyttjande

Metoder för ekologisk odling

Minskat avstånd mellan tillverkare och marknad

Skogsbruk

Återbeskogning och projekt för återbeskogning

Skogsjordbruk

Hållbart skogsbruk och certifiering

Hejda avskogningen

3.7   De gröna arbetstillfällena måste i de flesta fall utmärkas av en hög grad av kompetens och yrkeskunnande.

4.   De viktigaste aktörerna och goda exempel

4.1   Under en utfrågning (EESK, 23.3.2010) bidrog några av de tyngsta företrädarna för föreningsvärlden till en givande diskussion.

4.2   Ordföranden för Confartigianato (hantverksförbundet) i Bergamo presenterade ”den gröna energiveckan”: 16 arrangemang för informationsspridning och diskussioner, 80 föredragande och hundratals deltagare för att gå till botten med frågor som gäller regelsystem och teknik i samband med energisparande och miljöhållbarhet. Initiativet är ett utmärkt exempel på den roll som branschorganisationerna kan och bör spela när det gäller att sprida kultur. Nya energitjänster presenterades, bl.a. följande: en central energikundtjänst som ska erbjuda specialiserad rådgivning åt företagen, kredithjälp för att stödja investeringar, t.ex. genom föreningens eget garantikonsortium, och teknisk utbildning i samarbete med tekniska fakulteten vid Bergamos universitet.

4.3   Företrädaren för Världsnaturfonden WWF, med ansvar för den europeiska klimat- och energipolitiken, redovisade i sitt anförande de undersökningar som genomförts av hans organisation och den positiva effekt som den gröna ekonomin väntas få på sysselsättningen. Miljöorganisationerna är naturligtvis mycket positiva till en politik som främjar energi med låga koldioxidutsläpp eller ännu hellre med nollutsläpp.

4.4   Ordföranden för det polska gruv- och energiarbetarfackförbundet framhöll riskerna med en politik som alltför kraftigt bestraffar ”smutsiga arbeten”. Det är nödvändigt att värna om sysselsättningen genom initiativ som syftar till att skapa nya arbetstillfällen som kan ersätta dem som har försvunnit. Man måste diskutera ”saldot” i fråga om nyskapade arbetstillfällen och gamla arbetstillfällen som går förlorade. Man måste också vara mycket uppmärksam när det gäller frågan om löner: Vissa av de nya gröna arbetena innebär lägre löner, och en producerad kW från kol kostar hälften av motsvarande energi som produceras av förnybara energikällor. Utan en lämplig politik till stöd för sysselsättningen finns det en reell risk för att arbetslösheten fördubblas på kort tid. Man måste också ta fram lämpliga metoder för att stödja arbetstagarnas rörlighet.

4.5   Ordföranden för Europeiska byggarbetarfederationen förklarade att de europeiska företagen är mycket intresserade av och engagerade i att stödja en modernisering och effektivisering av bostäder och offentliga och privata byggnader som används i olika näringsaktiviteter. Branschen kräver inga särskilda ekonomiska stöd, men stöder en stabil lagstiftning som är garanterad under ett visst antal år för att kunna planera investeringar och verksamhetsplaner. Byggbranschen kräver en adekvat och trygg långsiktig finansiering, inte kortfristiga subventioner. En lämplig skattepolitik skulle kunna hjälpa familjerna att röra sig i riktning mot denna typ av investeringar. Företagen är redo att göra sitt när det gäller den viktiga utbildningen av de anställda.

4.6   Ordföranden för Europeiska arkitektrådet underströk behovet av att vidareutveckla utbildningen i hållbar arkitektur i Europa och sprida en holistisk vision av hur man planerar insatserna på området, något som kräver att man ändrar synen på yrket. Enligt Europeiska arkitektrådet måste man fastställa ambitiösa mål som förbättrar byggnadernas kvalitet och energieffektivitet tillsammans med byggbranschens organisationer. Europeiska arkitektrådet uttryckte tvivel om resultatet av ett offentlig-privat partnerskap för offentliga upphandlingar mot bakgrund av den senaste tidens negativa erfarenheter.

4.7   Företrädaren för kommissionen pekade på de många nya arbetstillfällen som skulle kunna skapas. Enligt olika beräkningar skulle det röra sig om en miljon nya arbetstillfällen. Under den framgångsrika andra jordvärmekongressen demonstrerades de möjligheter som finns. I Sverige har man till exempel installerat 33 värmepumpar per 1 000 invånare mot 0,1 i Spanien. Administrativa hinder är ett gissel när det gäller att utveckla förnybar energi. Energieffektivitet är själva grundbulten i systemet, framför allt när det gäller byggnader. De arbeten som stimuleras av den nationella handlingsplanen ska vara hållbara och konkurrenskraftiga.

4.8   I ett inlägg som innehöll flera punkter att reflektera över pekade företrädaren för Berlins universitet för ekonomi och teknik på den hårda internationella konkurrensen på marknaden för förnybar energi. Framför allt är det USA och Kina som konkurrerar om marknaden. Kina och Taiwan svarar för nästan 50 % av exporten av solpaneler.

4.9   Företrädaren för ett av de viktigaste spanska företagen för tillverkning av vindkraftverk underströk sektorns strategiska betydelse. Utvecklingen är resultatet av intelligenta och modiga politiska beslut som har gynnat investeringar och skapat ett ekonomiskt mervärde. Framtidsutsikterna är trots krisen positiva om man fortsätter att driva en politik som främjar förnybar energi. I sitt anförande citerade denna företrädare president Obama: ”Den nation som leder ekonomin som bygger på ren energi kommer att bli den nation som leder den globala ekonomin” (Barack Obamas tal till nationen den 27 januari 2010).

4.10   Avslutningsvis underströk en av ledarna för Europeiska fackliga samorganisationen att hans organisation kommer att stödja en politik för att främja gröna arbeten som respekterar arbetstagarnas värdighet, deras rättigheter och lönenivåer. Ett grönt arbete ska rent definitionsmässigt vara ett anständigt arbete. Europeiska fackliga samorganisationen anser att man måste fatta beslut om övergångsåtgärder, utbildningsstöd och åtgärder som föregriper förändringarna inom näringslivet.

5.   Hur ser framtidsutsikterna ut?

5.1   Under de senaste åren har det presenterats siffror som sinsemellan skiljer sig kraftigt när det gäller de möjliga positiva sysselsättningseffekterna av gröna arbetstillfällen, energieffektivitet och olika initiativ för att bekämpa klimatförändringen. Enligt olika beräkningar ska det handla om hundratusentals nya arbeten, som det emellertid verkar svårt att förverkliga i praktiken. En viktig fråga är beräkningen av nettoökningen, dvs. hur man ska räkna bort de arbetstillfällen som försvinner inom samma sektor.

5.2   För närvarande uppgår de ”gröna” arbetstillfällena till 4,6 miljoner om man räknar med olika miljöaktiviteter i inskränkt bemärkelse. De uppgår till 8,67 miljoner, motsvarande 6 % av alla som arbetar inom EU-27, om man avser aktiviteter som är knutna till miljöresurser, såsom återplantering av skog eller ekoturism. Om man använder en bredare definition blir volymen mycket stor och antalet sysselsatta uppgår till 36,4 miljoner, dvs. 17 % av hela arbetsstyrkan, om man även beaktar indirekt arbete och underleverantörer (GHK et al. (2007)). I ett nytt dokument om sysselsättningen i Europa (Sysselsättningen i Europa 2009) lyfter kommissionen tydligt fram dessa skillnader. Tillväxten har gällt framför allt förnybara bränslen, ekologiskt jordbruk och i mindre omfattning aktiviteterna i samband med renovering av fastighetsbeståndet.

5.3   De viktigaste verksamhetsområdena. Byggbranschen.

5.3.1   Med 16,3 miljoner anställda, 7,6 % av all sysselsättning, hamnar byggbranschen på första plats bland de europeiska näringsverksamheterna: 1 305 miljarder euro fakturerades 2008, vilket motsvarar 10,4 % av BNP. Underleverantörerna har över 32 miljoner anställda (FIEC:s årsrapport 2009).

5.3.2   Den europeiska byggbranschen deltar aktivt i projekt och initiativ för att skapa bättre regler för energieffektivitet och energisparande. Det sker inom sjunde ramprogrammet med Sunrise-projekten för integrering av fotovoltaiska element i byggnader, Cygnum för att skapa förisolerade träpaneler med användning av återvunnet material till låg kostnad som möjliggör ökad tillgång och en bostad med låg energiförbrukning och Mobi3con, ett operativsystem i 3D som kan användas i fabriker för att förebygga misstag i övergången mellan utformning och förverkligande. Enligt FIEC, Europeiska byggfederationen, bör det sistnämnda systemet kunna ge en besparing på upp till 6,2 miljarder euro.

5.3.3   Trots den ekonomiska krisens allvarliga återverkningar – i vissa länder, såsom Spanien och Irland, har den i realiteten lett till en fryst marknad – anser företrädare för branschen att det kommer att krävas minst 800 000 nya specialiserade tekniker och ingenjörer under de närmaste åren i programmen för att göra byggnader mer energieffektiva. Enbart i Frankrike räknar man med att antalet arbetstillfällen för anställda som arbetar med byggnaders energieffektivitet kommer att öka från 169 000 till 320 000 mellan 2007 och 2012 (Studio Ademe (Agence de l’Environnment e de la Maitrise de l'Energie) 2008).

5.3.4   En annan sektor där man kan förvänta sig en ökning av antalet anställda är de så kallade energitjänstföretagen, dvs. företag som genomför åtgärder som syftar till att förbättra energieffektiviteten och som tar på sig risken i samband med initiativet och befriar slutkunden från alla organisatoriska eller finansiella åtaganden. Spridningen av dessa företag har i vissa länder bekämpats av de stora energiproducenterna, som fruktar en drastisk minskning av förbrukningen (4).

5.3.5   Yrkesutbildning och fortbildning är omistligt för att omvandlingen av näringslivet ska lyckas i alla avseenden: FIEC, Europeiska byggfederationen, och FETBB, Europeiska bygg- och träarbetarfederationen, samarbetar aktivt för att ta fram gemensamma initiativ när det gäller yrkeskvalifikationer och gränsöverskridande utbildningsprojekt.

5.4   Förnybar energi

5.4.1   Under 2008 sysselsatte företagen som tillverkar fotovoltaiska paneler 190 000 personer (130 000 direkt och 60 000 indirekt). Genom stöd till marknaden inom EU-27 räknar branschen med att till år 2030 kunna erbjuda 2,2 miljoner arbetstillfällen men med en mycket begränsad nettoeffekt: Om man räknar med en export på 15 % kommer nettosaldot år 2030 för EU-27 att uppgå till cirka 162 000 arbetstillfällen (20 000 under 2010 och 49 000 under 2020) (EPIA – European Photovoltaic Industry Association, 2009).

5.4.2   Solcellssektorn kräver mycket specialiserad personal, såväl för forskning och utveckling som för underhåll. Arkitekter och ingenjörer bör studera hur man kan införa solceller i stadsmiljöer som präglas av historiska stadskärnor av stort estetiskt och konstnärligt värde. I Europa har den sammanlagda installerade kapaciteten ökat från 1 981 MW år 2005 till 9 405 MW år 2008 och nästan fördubblats mellan 2007 och 2008 (EPIA – Global Market Outlook for Photovoltaics until 2013, analys av A.T. Kearney 2009). Det krävs specialutbildningar för att utbilda minst 50 000 nya anställda per år fram till år 2030. De befintliga masterutbildningarna och andra högre utbildningar som specifikt avser användning av solceller är fortfarande otillräckliga.

5.4.3   Vindkraften, med sina 64 935 installerade MW i slutet av 2008, utgör redan i dag den viktigaste källan till förnybar elenergi. Under 2007 uppgick antalet direkt anställda till 108 600 personer. Om man även räknar med de indirekt sysselsatta blir antalet anställda 154 000, varav 59 % arbetar med att tillverka vindkraftverk och olika komponenter. Tyskland, Spanien och Danmark är de länder som har flest anställda (EWEA – European Wind Association, 2009). Den europeiska branschorganisationen på området beräknar att antalet sysselsatta kan komma att uppgå till cirka 330 000 år 2020, vilket innebär mer än en fördubbling.

5.4.4   Enligt en undersökning som genomförts i Spanien, där man har investerat kraftigt i alternativ energi, borde antalet sysselsatta öka från 89 001 personer 2007 till 228 000–270 000, beroende på vilket av två olika scenarier som tillämpas (ISTAS – Instituto Sindical de Trabajo Ambiente y Salud, 2009).

5.5   Transporter

5.5.1   Cirka 2,2 miljoner anställda arbetar inom bil- och fordonsindustrin, 9,8 miljoner om man även tar hänsyn till underleverantörerna (ACEA – Europeiska bilindustriföreningen). Dessutom tillkommer alla som arbetar med offentliga och privata transporter. Totalt uppgår antalet anställda till över 16 miljoner personer om man räknar med järnvägar, sjöfart, industri och tjänster knutna till lufttransporter och varutransporter med lastbil.

5.5.2   Inom denna sektor har krisen varit mycket kännbar. Produktionen minskade med 7,6 % för bussar, 21,6 % för personbilar, 48,9 % för minibussar och 62,6 % för lastbilar. En veritabel produktionskatastrof! Den allmänna nedgången av order och verksamhet innebar att det inte gick mycket bättre för de andra delarna av transportsektorn.

5.5.3   Transportsektorn kommer i högre grad än andra att känna av de tekniska utmaningarna i klimatpaketet och de efterföljande begränsningarna av koldioxidutsläppen. Det faktum att utsläppen från lufttransporter införs i EU:s system för handel med utsläppsrätter (ETS) medför svårigheter för de äldsta flottorna, som måste betala stora böter för sina utsläpp. Dessutom är det, som EESK tidigare påpekat, ”betydligt mer komplicerat att tillämpa ett sådant system inom sjöfarten – i synnerhet trampfarten – än inom luftfarten, eftersom den internationella sjöfartshandelns specifika förhållanden gör det mycket svårt att utföra beräkningarna för ett sådant system” (5).

5.5.4   Man räknar med en stabil (och önskvärd) ökning av järnvägstrafiken, såväl vad gäller passagerare som varutransporter. Sektorn för passagerartransporter beräknas öka med 1 200 000 arbetstillfällen och varutransportsektorn med 270 000. Inom vägtransporter (Forskning från Syndex Etuc Istas, 2007) räknar man med en minskning med cirka 700 000 arbetstillfällen till år 2030.

5.5.5   Hållbar rörlighet i städerna, med en tydlig politik som främjar icke motordrivna transportmedel såsom cykling och gång, kommer att förbättra livskvaliteten och i hög grad bidra till att minska utsläppen av växthusgaser.

6.   Positiva åtgärder för att främja gröna arbetstillfällen

6.1   Det är nödvändigt att vidta kraftfulla åtgärder, såväl offentliga som privata och gemensamma, för att kunna möta de utmaningar som vi ställs inför när vi ska förena en ekonomisk utveckling med betydande minskningar av de skadliga utsläppen och med möjligheten att skapa fler och bättre arbetstillfällen.

6.2   På grund av de insatser som genomfördes till förmån för ett finanssystem i djup kris och den därpå följande ekonomiska krisen som ledde till minskade skatteintäkter i samtliga medlemsstater, är de offentliga finanserna sådana att det inte finns något betydande manöverutrymme.

6.3   EESK föreslår att man inrättar en ”suverän Europafond” som garanteras av Europeiska investeringsbanken och av särskilda resurser som bör ställas till förfogande av de olika centralbankerna och av Europeiska centralbanken. Fonden ska användas för att uppnå målen inom energieffektivitet och energisparande. Det krävs en europeisk Marshallplan för att på ett övertygande sätt kunna leva upp till de finansiella krav som kampen mot klimatförändringen innebär.

6.4   Europeiska investeringsbanken, som redan är engagerad i finansieringen av aktiviteter i samband med utveckling av förnybara energikällor, skulle kunna ta ansvaret för att administrera fonden och kanalisera resurserna genom det europeiska banksystemet.

6.5   Den viktigaste frågan är rationaliseringen av resurser. Det är nödvändigt att kanalisera och samordna medel från strukturfonderna, Europeiska socialfonden och sjunde ramprogrammet. Kommissionen skulle kunna svara för denna samordning genom det nya generaldirektoratet för energi.

6.6   Det är nödvändigt att få fram privata finansiella resurser. Offentlig-privata partnerskap bör få såväl operativ som skattemässig stimulans inom en stabil och hållbar referensram.

6.7   Företagar- och arbetstagarorganisationer, liksom det civila samhällets olika organisationer som är sysselsatta på detta område, har en möjlighet att spela en unik roll för att sprida teknik, möjligheter, medvetenhet och utbildning. Det civila samhället bör alltid medverka i projekt av denna typ.

6.8   Utnyttjandet av IKT har en grundläggande roll när det gäller att förverkliga en optimering av resurser. I en ny studie från kommissionen (The implications of ICT for Energy Consumption (Betydelsen av IKT för energiförbrukningen), e-Business Watch, rapport nr 09/2008, http://www.ebusiness-watch.org/studies/special_topics/2007/documents/Study_09-2008_Energy.pdf) framhålls nödvändigheten av att utnyttja alla de möjligheter som IKT (6) innebär. Detta skulle kunna få en mycket positiv effekt på möjligheterna att skapa nya gröna arbetstillfällen.

6.9   När det gäller bostädernas energieffektivitet har EESK i ett yttrande (7) angett lämpliga politiska åtgärder för att underlätta kontrollen av energinormerna för fastigheter, med bidrag till slutanvändarna för inköp och idrifttagande av lämplig utrustning och för renovering och värmeisolering.

6.10   När det gäller förnybar energi bör man vidta åtgärder för att stödja forskning och utveckling, skapa en stabil och självförsörjande marknad, stödja företag och slutanvändare genom skattelättnader och stimulera produktion och förbrukning av förnybar energi. Dessa program bör vara långfristiga enligt den modell som införts i Tyskland, där man tillämpar en gradvis nedtrappning av de offentliga insatserna genom att ge operatörerna och allmänheten möjlighet att planera sina egna investeringar.

6.11   Grund- och yrkesutbildningen bör få särskild uppmärksamhet (8). Grundutbildningen är omistlig för att sprida kunskaper och medvetenhet bland kommande generationer. Yrkesutbildningen är avgörande om man ska kunna gå vidare med de nya tekniska lösningar som krävs för att utveckla energieffektiviteten och bekämpa klimatförändringen.

Bryssel den 14 juli 2010

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

Mario SEPI


(1)  EUT C 10, 15.1.2008, s. 22–35.

(2)  EUT C 77, 31.3.2009, s. 54–59, EUT C 318, 23.12.2009, s. 39–42.

(3)  EUT C 277, 17.11.2009, s. 20.

(4)  EUT C 77, 31.3.2009, s. 54–59, EUT C 318, 23.12.2009, s. 39–42.

(5)  EUT C 277, 17.11.2009, s. 20.

(6)  EUT C 175, 28.7.2009, s. 87–91.

(7)  EUT C 162, 25.6.2008, s. 62–71.

(8)  EUT C 277, 17.11.2009, s. 15–19.


Top