Accept Refuse

EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52010IE0982

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om förändringar och framtidsutsikter inom delsektorn textiltjänster i Europa (initiativyttrande)

OJ C 44, 11.2.2011, p. 105–109 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

11.2.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 44/105


Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om förändringar och framtidsutsikter inom delsektorn textiltjänster i Europa (initiativyttrande)

2011/C 44/17

Föredragande: Antonello PEZZINI

Medföredragande: Peter BOOTH

Den 18 februari 2010 beslutade Europeiska ekonomiska och sociala kommittén att i enlighet med artikel 29.2 i arbetsordningen utarbeta ett initiativyttrande om

Förändringar och framtidsutsikter inom delsektorn textiltjänster i Europa”.

Rådgivande utskottet för industriell omvandling (CCMI), som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 1 juli 2010.

Vid sin 464:e plenarsession den 14–15 juli 2010 (sammanträdet den 14 juli) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 138 röster för, 1 röst emot och 6 nedlagda röster.

1.   Slutsatser och rekommendationer  (1)

1.1   Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) framhåller den betydelse som sektorn för textiltjänster har i Europa. Denna sektor har lovande framtidsutsikter både i ekonomiskt och tekniskt hänseende, men också eftersom den har nära kopplingar till det lokala näringslivet och den lokala arbetsmarknaden samt möjlighet att fortsätta att ge ett väsentligt bidrag till utvecklingen av en europeisk ekonomi som kan skapa arbetstillfällen och ekonomisk och social sammanhållning.

1.2   EESK uppmanar Europeiska fonden för förbättring av arbets- och levnadsvillkor att inleda ett pilotprojekt för en geografisk och storleksmässig kartläggning av företagen inom sektorn och av levnads- och arbetsvillkoren samt av omfattningen av den informella ekonomin inom sektorn. Samtidigt anser EESK att det krävs en grundlig genomgång av sektorns klassificering i NACE-nomenklaturen för att säkerställa lämpliga definitioner med avseende på dess ekonomiska, sociala och sysselsättningsmässiga utveckling.

1.3   Mot bakgrund av de initiativ inom ramen för Europa 2020 som avser kampen mot den globala uppvärmningen, uppmanar EESK Europaparlamentet, rådet och kommissionen att vid utformningen av nya miljöbestämmelser ta vederbörlig hänsyn till hållbarheten och effektiviteten hos sektorn för textiltjänster och dess potential när det gäller att skapa arbetstillfällen.

1.4   Kommittén anser att det är mycket viktigt att utveckla en strukturerad social dialog på europeisk och nationell/regional nivå, och föreslår att EU finansierar nätverk för utbyte av bästa praxis med avseende på

utveckling av kvalifikationer och kompetens, samt därmed relaterade utbildningsbehov, som ska definieras av Cedefop genom en särskild åtgärd,

definition av rättvisa arbets-, trygghets- och hälsovillkor med stöd av Europeiska arbetsmiljöbyrån i Bilbao,

en lämplig representation av sektorns arbetsmarknadsparter i den europeiska kommittén för underhållstjänster.

1.5   Kommittén framhåller betydelsen av att unionens regler om information till och samråd med arbetstagare tillämpas på ett korrekt sätt och att europeiska företagsråd inrättas och förvaltas korrekt, så att det inom sektorn utvecklas en prognosverksamhet präglad av deltagande på europeisk nivå med stöd från Gemensamma forskningscentrets Institut för framtidsstudier (IPTS) i Sevilla.

1.6   Kommittén anser att tillämpningen av europeiska sociala och miljömässiga standarder vid ”grön och social” offentlig upphandling med fullständig och insynsvänlig tillämpning av bestämmelserna på området är en nödvändig förutsättning för en sund utveckling av sektorn där alla verksamheter respekterar de tekniska och sociala kvalitetsnormerna, i synnerhet med avseende på systemet med underleverantörer och ersättningsansvar som omfattar hela den certifierade leveranskedjan.

1.7   Kommittén föreslår att tillräckligt utrymme avsätts i

de årliga arbetsprogrammen inom det sjunde ramprogrammet för FoU,

det fleråriga programmet för konkurrenskraft och innovation och

strukturfonderna

till projekt för teknisk och organisatorisk innovation inom sektorn, i synnerhet med avseende på effektiv resursanvändning, integrerad logistik och de levererade produkternas spårbarhet, bl.a. med hjälp av Galileotillämpningar. EIB bör främja investeringar, i synnerhet i små och medelstora företag.

1.8   Kommittén anser att de europeiska standardiseringsorganen bör fortsätta arbetet med att utarbeta tekniska standarder som är alltmer miljömässigt, socialt och tekniskt avancerade och som kan tillämpas på samtliga verksamheter inom sektorn. Dessa standarder bör även bygga på kommissionens riktlinjer för att säkerställa kvaliteten på produkter, produktionsprocesser och tjänster samt förbättra personalens arbetsvillkor.

1.9   Kommittén anser att det vore lämpligt att använda strukturfonderna på regional nivå för att stärka den innovativa potentialen hos sektorns europeiska distriktsnätverk och för att utveckla bilaterala organ på grundval av de positiva erfarenheter som finns i flera medlemsstater, i synnerhet för yrkesutbildning och vidareutbildning av personalen, bl.a. i språk.

1.10   Kommittén anser att det är viktigt att sprida och utbyta bästa praxis, såsom inrättandet av bilaterala organ som verkar i flera länder och som har gett goda resultat när det gäller att främja de mänskliga resurserna inom sektorn.

1.11   EESK framhåller betydelsen av en europeisk informationskampanj om säkerhet på arbetsplatsen, ekonomisk, social och miljömässig öppenhet inom sektorn för textiltjänster samt om arbetsvillkoren och utsikterna till anställning inom sektorn med fullständig tillämpning av stadgan om de grundläggande rättigheterna, i synnerhet de fackliga rättigheterna och rätten att sluta kollektivavtal.

1.12   Kommittén uppmanar Europaparlamentet, rådet och kommissionen att utarbeta en strategisk ram för sektorn för textiltjänster på grundval av att sektorns ekonomiska, produktiva och sysselsättningsmässiga utveckling är fullt förenlig med de mål om hållbar tillväxt som anges i 20-20-20-målen för 2020.

2.   Inledning

2.1   Sektorn för textiltjänster omfattar ett brett och varierat spektrum av industriellt organiserade företag med verksamhet inom följande områden:

Industritvätterier och industriella kemtvättar samt uthyrning av textilprodukter för tillverknings- och tjänsteföretag samt för privatpersoner.

Uthyrning, reparation och underhåll av arbetskläder, uniformer och skydds- och säkerhetskläder.

Tvätt, uthyrning, reparation och färdigbehandling av linne för hotell, restauranger och kaféer.

Tvätt, uthyrning, sterilisering, reparation och färdigbehandling av linne för medicinsk och paramedicinsk personal och patienter på sjukhus, vårdhem och institutioner.

Uthyrning och sterilisering av kirurgiska instrument och textilier samt förpackning/leverans av steril medicinsk utrustning.

Leverans, uthyrning och reparation av intelligenta textilprodukter med integrerade användarvänliga funktioner och hög komfort.

Industriell färdigbehandling, filter, dammabsorberande medel och tillhörande textiltjänster för produktionsanläggningar och sterila tillverkningsmiljöer.

Sanitära textiltjänster och kompletterande/alternativa tjänster till textilprodukter.

Färdigbehandling och särskilda tjänster med anknytning till ”modesystemet”.

2.2   Tjänsterna inom industritvätt är nödvändiga inte enbart för en rad verksamheter med anknytning till catering och turism, såsom restauranger, hotell, institutioner, kryssningsfartyg, etc., utan även för leverans av avancerade skyddstextilier inom ett brett spektrum av tillverknings- och handelssektorer med en stark lokal förankring och obetydlig risk för utlokalisering utanför EU.

2.3   Tvätteritjänsterna är även viktiga för textilindustrin eftersom klädestillverkarna har behov av att deras produkter utprovas och tvättas innan de kommer ut på marknaden. Med tanke på arbetsbelastningen och det absoluta kravet på ett perfekt tvättresultat förutsätter tvätteritjänster för textilindustrin att tvätterierna har avancerade maskiner och yrkesutbildad personal med goda arbetsförhållanden.

2.4   Industriella tvätteritjänster för hotell omfattar behandling och tvätt av allt hotellinne som kontinuerligt byts ut för underhåll och tvätt. Att linnet byts ut så ofta innebär att det företag som tillhandahåller tvättjänsten måste kunna hålla jämna steg för att undvika dröjsmål och förseningar och således måste man förfoga över en högkvalitativ arbetsorganisation och yrkeskunnig personal.

2.5   Vid sidan av tvättjänsterna har det utvecklats tjänster för uthyrning av allt mer sofistikerade produkter som ska uppfylla allt högre tekniska och funktionella krav och allt strängare miljömässiga och tekniska normer, i synnerhet för skyddsutrustning och avancerad militär utrustning.

2.6   Under de senaste åren har sektorn för textiltjänster i sin helhet utvecklat högteknologiska system, såväl ”B-to-B” som ”B-to-C” (2), både när det gäller kvalitet och miljötekniska normer för traditionella tjänster – inbegripet sanitära tjänster – till hotell och sjukhus, och när det gäller tillhandahållande av avancerade ”intelligenta” skyddstextilier (3).

2.7   Den traditionella sektorn har en omfattande verksamhet med en omsättning på ca 9 miljarder euro (2007). Den är koncentrerad geografiskt och domineras av några få multinationella företag (4), medan resten av marknaden i stor utsträckning är uppdelad på en mängd småföretag som i allmänhet driver sin verksamhet på lokal nivå. Marknaden befinner sig i kraftig tillväxt både när det gäller omsättning (ca 10 miljarder euro om året) och antal anställda (över 200 000).

2.8   Sektorn för skyddskläder med högteknologiska prestanda är under stark utveckling och är kopplad till den nya generation intelligenta textilier som bygger på intelligenta material, avancerade tillverkningsprocesser, integrerade funktioner med hög komfort samt förebyggande och förvaltning av personliga risker. Storleken på den nuvarande marknaden för personlig skyddsutrustning, som är en av de mest lovande pionjärmarknaderna i EU (5), beräknas till 9,5–10 miljarder euro. 200 000 arbetsplatser är direkt eller indirekt kopplade till produkter och tjänster inom området för personlig skyddsutrustning.

2.9   Efterfrågan på marknaden för sådana produkter beror på striktare bestämmelser för personlig säkerhet på arbetsplatsen, bättre säkerhetsnormer och strängare säkerhetskrav för hela personalen och en bättre förvaltning av risker för individen, spridning av ett driftsäkerhetstänkande samt önskan att förebygga eventuella klagomål.

2.10   Av särskild betydelse är den uppmärksamhet som sektorn ägnar den miljöpåverkan textilproduktionen och textiltjänsterna ger upphov till. Sektorn för textiltjänster har blivit föremål för flera miljökonsekvensbedömningar i form av en livscykelanalys (6).

3.   Syftet med detta initiativyttrande

3.1   Syftet med detta yttrande är att undersöka villkoren för en utveckling av sektorn för textiltjänster som

respekterar de mänskliga resursernas livs- och arbetsvillkor, i synnerhet med hänsyn till hälsa och säkerhet,

bygger på en strukturerad sektorsdialog mellan arbetsmarknadens parter på olika nivåer,

är kopplad till en ständig förbättring av personalens kvalifikationer och yrkeskunnande och till anställbarhet som bygger på en snabb utbildningsinsats,

tar större hänsyn till skyddet av miljön samt energi- och vattenresurserna under produktens hela livs- och återanvändningscykel,

investerar i tekniska och logistisk-organisatoriska innovationer i en öppen miljö som förhindrar missbruk av en dominerande ställning och som garanterar förmånliga villkor för att skapa och utveckla små och medelstora företag,

främjar konkurrens som bygger på kvalitet och på utarbetande och tillämpning av avancerade tekniska standarder,

åtföljs av öppenhet vid offentlig upphandling med fullständig efterlevnad av miljökraven och de sociala klausulerna, i synnerhet i underleverantörskedjan,

kännetecknas av större synlighet och öppenhet i sektorn så att dess image förbättras.

3.2   Den 11 maj 2010 anordnade EESK en offentlig hearing om detta ämne i Bryssel med deltagande av representanter för fackföreningar och näringsliv inom sektorn på nationell och europeisk nivå och representanter för Europeiska arbetsmiljöbyrån i Bilbao och kommissionen (GD Näringsliv), för bilaterala organ som deltar i olika nationella initiativ samt för enskilda företag med storskalig produktion av varor och tjänster.

4.   Allmänna kommentarer

4.1   En förutsättning för att kunna utforma en strategi och en handlingsplan för sektorn är enligt EESK:s mening att man inleder ett pilotprojekt på EU-nivå för att kartlägga och beskriva de vitt skilda delarna i den europeiska sektorn för textiltjänster samt deras geografiska och storleksmässiga spridning i EU-27. Man måste också ha i minnet att sektorn har en viktig jämställdhetsdimension och att den ofta är en del av den informella och oreglerade ekonomin.

4.2   EESK anser att man bör försöka hitta en bättre definition av sektorn för att lättare kunna identifiera den i Eurostats NACE-nomenklatur för att på så sätt kunna följa den ekonomiska utvecklingen, investeringar, innovationer, sysselsättning och yrkeskvalifikationer.

4.3   Sektorn för textiltjänster är mycket dynamisk och stadd i snabb utveckling och dess utvecklingspotential hänger tätt samman med förbättringen av den sociokulturella kontexten och företagens ekonomiska och tekniska kapacitet.

4.4   Kommittén anser att det är viktigt att de europeiska standardiseringsorganen utarbetar tekniska standarder som är allt mer miljömässigt, socialt och tekniskt avancerade och som kan tillämpas på samtliga verksamheter inom sektorn. Dessa standarder bör även bygga på kommissionens riktlinjer, dels för att säkerställa kvaliteten på produkterna, produktionsprocesserna och tjänsterna samt på personalens arbetsvillkor, dels för att behålla konkurrenskraften på global nivå.

4.5   Utvecklingen av sektorn bör bygga på en strukturerad dialog på europeisk och nationell/regional nivå för att fastlägga rättvisa arbetsvillkor som kan utgöra en gemensam grund för sektorn i Europa i linje med tillämpningen av EU-direktiven om jämställdhet, organisation av arbetstiden och information till och samråd med arbetstagarna. EESK anser att sektorn bör skapa en bättre balans mellan principerna om kundtillfredsställelse och motivation på arbetsplatsen, såsom är fallet i mer avancerade produktionsmiljöer.

4.6   EESK anser att det för sektorns utveckling är av största vikt att stadgan om de grundläggande rättigheterna tillämpas fullt ut, i synnerhet de fackliga rättigheterna och rätten att sluta kollektivavtal i alla sektorns produktions- och tjänsteverksamheter i EU.

4.7   Kommittén anser att utbyte av bästa praxis mellan olika aktörer i medlemsstaterna är den metod som EU bör tillämpa genom att finansiera transnationella europeiska projekt inom området.

4.8   Miljöskydd bör ha hög prioritet för denna industrisektor och man bör främja spridning av EMAS och miljömärkning samt tillämpning av ISO 14000-standarderna.

4.8.1   Den undersökning av sektorn som genomfördes 2006 utgör en utmärkt utgångspunkt för att diskutera och analysera utvecklingen i de olika delsektorerna (7), men uppgifterna bör uppdateras minst vartannat år och man bör även genomföra miljökonsekvensanalyser som ska läggas fram för Europaparlamentet och EESK.

4.8.2   En fullständig bedömning bör göras av sektorns ansträngningar att sprida EN 14065-certifieringen med hjälp av arbetsmarknadens parter för att bekämpa illojal konkurrens genom att reglera marknaden och främja, även med skattemässiga fördelar, spridning av bästa praxis med kvalitetsmärkning.

4.8.3   Vid valet av de klädesplagg som ska omfattas av fullservicelösningar bör man ta hänsyn till hur effektiva och varaktiga dessa egenskaper är under hela textilproduktens livscykel.

4.8.4   EESK anser att det är viktigt att sektorn aktivt medverkar till att användningen av lösningsmedel och kemikalier sker med full efterlevnad av Reach-direktivet och EU:s vattenlagstiftning.

4.9   Kommittén föreslår att det inom ramen för de årliga arbetsprogrammen inom det sjunde ramprogrammet för FoU, det fleråriga programmet för konkurrenskraft och innovation och strukturfondernas åtgärder avsätts tillräckligt utrymme för projekt för tekniska och organisatoriska innovationer i sektorn med avseende på integrerad logistik och de levererade produkternas spårbarhet, bl.a. med hjälp av Galileotillämpningar. EIB bör främja investeringar, i synnerhet i små och medelstora företag.

4.10   Vid offentliga upphandlingar bör en fullständig och tydlig tillämpning av bestämmelserna på området garanteras, vilket är en nödvändig förutsättning för en ”grön och social” utveckling av sektorn. Detta gäller i synnerhet systemet med underleverantörer och ersättningsansvar som bör omfatta hela leveranskedjan.

4.11   Tekniska och logistisk-organisatoriska innovationer förutsätter en öppen miljö som förhindrar missbruk av dominerande ställning och som säkerställer gynnsamma villkor för att skapa och utveckla små och medelstora företag.

4.12   Personalens kvalifikationer, yrkeskunskaper och anställbarhet bör förbättras genom en snabbare utbildningsinsats med utveckling av en prognosverksamhet som präglas av deltagande med stöd från Institutet för tekniska framtidsstudier (IPTS) i Sevilla. Strukturfondernas åtgärder bör inriktas på att utveckla bilaterala samrådsorgan för yrkesutbildning och vidareutbildning av personal, bl.a. i språk.

4.13   Säkerhet och hälsa på arbetsplatsen bör vara ett prioriterat mål för kvalitetsutvecklingen i sektorn. Sektorns arbetsmarknadsparter bör utveckla en strukturerad dialog på EU-nivå och företrädas på ett lämpligt sätt i den europeiska kommittén för underhållssäkerhet.

4.14   Kommittén uppmanar kommissionen att snarast möjligt lägga fram ett meddelande om en möjlig europeisk ekonomisk och sysselsättningsmässig strategi för utveckling av sektorn för textiltjänster, i syfte att utforma en handlingsplan på EU-nivå på området i anslutning till det europeiska ”Lead market”-initiativet där man framhåller textiltjänsternas strategiska utvecklingsmöjligheter.

Bryssel den 14 juli 2010

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

Mario SEPI


(1)  Ytterligare upplysningar av betydelse för yttrandet, såsom presentationer vid hearingar, tekniska bilagor och resultat av statistiska undersökningar finns på EESK:s webbplats:

http://www.eesc.europa.eu/sections/ccmi/Hearingsandconferences/Textile_2010/index_en.asp.

(2)  Se ”Den europeiska företagstjänstesektorns utveckling” (förberedande yttrande) – EUT C 27, 3.2.2009, s. 26–33.

(3)  Se Europa innova – Innovation Watch. Sectorial Innovation Foresight: Textile and Clothing – Interim report June 2009, s. 3-4, 9-10.

(4)  Elis, Rentokil, Johnson Service, Davis, Alsco, HTS, etc.

(5)  Se Lead Market Initiative for Europe/Mid-term progress report. SEK(2009) 1198 slutlig, 9.9.2009.

(6)  Se bilaga 1 http://www.eesc.europa.eu/?i=portal.fr.textile-services-sub-sector-in-europe.

(7)  Se fotnot 5.


Top