Accept Refuse

EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52008AE1208

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Beståndsdelar i struktur, organisation och funktionssätt för en plattform för ökat deltagande från det civila samhällets sida när det gäller att främja politiken för integrering av tredjelandsmedborgare på EU-nivå

OJ C 27, 3.2.2009, p. 95–98 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

3.2.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/95


Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Beståndsdelar i struktur, organisation och funktionssätt för en plattform för ökat deltagande från det civila samhällets sida när det gäller att främja politiken för integrering av tredjelandsmedborgare på EU-nivå”

(2009/C 27/21)

I ett brev av den 24 juli 2007 bad Europeiska kommissionens vice ordförande Margot Wallström och Franco Frattini Europeiska ekonomiska och sociala kommittén att i enlighet med artikel 262 i EG-fördraget utarbeta ett förberedande yttrande om

”Beståndsdelar i struktur, organisation och funktionssätt för en plattform för ökat deltagande från det civila samhällets sida när det gäller att främja politiken för integrering av tredjelandsmedborgare på EU-nivå”.

Facksektionen för sysselsättning, sociala frågor och medborgarna, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 10 juni 2008. Föredragande var Luis Miguel Pariza Castaños.

Vid sin 446:e plenarsession den 9–10 juli 2008 (sammanträdet den 9 juli) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 136 röster för, 4 emot och 7 nedlagda röster.

1.   Inledning

1.1

Europeiska kommissionen har via sina vice ordförande Franco Frattini och Margot Wallström bett Europeiska ekonomiska och sociala kommittén att utarbeta ett förberedande yttrande om ”Beståndsdelar i struktur, organisation och funktionssätt för en plattform för ökat deltagande från det civila samhällets sida när det gäller att främja politiken för integrering av tredjelandsmedborgare på EU-nivå”.

1.2

Kommittén har de senaste åren utarbetat flera yttranden (1) som syftar till att ge integrationen en central plats i EU:s invandrings- och asylpolitik, och man har tillsammans med kommissionen, Europaparlamentet och rådet arbetat mycket aktivt för att främja denna politik.

1.3

Det civila samhällets organisationer har uppmuntrats att delta när yttrandena utarbetas, eftersom vi anser att de är centrala aktörer i integrationspolitiken. Redan 2002 sammankallade EESK och kommissionen arbetsmarknadsparterna och det civila samhällets organisationer i medlemsstaterna till en stor konferens (2) som gjorde det möjligt att inleda en gemensam strategi för den europeiska integrationspolitiken. I slutsatserna från konferensen föreslogs att det skulle utarbetas ett gemensamt integrationsprogram och att det skulle inrättas en fond för att finansiera de målsättningar som fastställts.

2.   Ett europeiskt ramverk för integration av tredjelandsmedborgare

2.1

I sitt yttrande om ”Invandring, integration och det organiserade civila samhällets roll” av den 21 mars 2002 (3) underströk EESK att det är viktigt att utforma tydliga och effektiva integrationsåtgärder med hjälp av ett EU-ramprogram. Utformningen av en gemensam ram för integrationen av invandrare har inte varit helt problemfritt, men när Lissabonfördraget har ratificerats kommer EU att förfoga över bättre politiska och rättsliga instrument för dess tillämpning.

2.2

I Haag-programmet (4) för stärkt frihet, säkerhet och rättvisa i Europeiska unionen framhålls att integrationen av tredjelandsmedborgare är en av de centrala politiska strategierna för att stärka friheten inom EU under perioden 2005–2009 (5).

2.3

I enlighet med de gemensamma grundprinciper för integrationspolitik för invandrare inom Europeiska unionen som antogs av rådet (rättsliga och inrikes frågor) den 19 november 2004 (6) underströk Europeiska rådet behovet av att främja samordningen mellan den nationella integrationspolitiken och gemenskapsinitiativen. Detta bekräftades dessutom av Europeiska kommissionen i dess meddelande om ”Haagprogrammet: Tio prioriteringar för de kommande fem åren”  (7), där man hänvisade till behovet av att inrätta ett europeiskt ramverk med utgångspunkt i grundprinciperna för integrationspolitiken, som säkerställer respekten för EU:s grundläggande värderingar och rättigheter och främjar kampen mot diskriminering.

2.4

Dessa principer bildar underlag för en enhetlig tolkning av det europeiska integrationsbegreppet med avseende på tredjelandsmedborgare. Utgångspunkten är målsättningen om ”samhällsintegration” som, enligt kommittén (8), främst innebär att”invandrare gradvis skall jämställas med resten av befolkningen både när det gäller rättigheter och skyldigheter och även när det gäller tillgång till varor och tjänster och medborgarinflytande på lika villkor”. Grundprinciperna för integrationspolitiken är insatser i båda riktningarna, eftersom integration förutsätter att både invandrarna och mottagarländernas befolkning anpassar sig och tar ömsesidigt ansvar.

2.5

I sitt meddelande av den 1 september 2005 om ”En gemensam agenda för integration – En ram för integration av tredjelandsmedborgare inom Europeiska unionen” (9), föreslår Europeiska kommissionen konkreta åtgärder för att genomföra och stärka tillämpningen av grundprinciperna för integrationspolitiken i medlemsstaterna och i unionen. Kommissionen är även införstådd med att det krävs att samtliga berörda aktörer medverkar för att integrationen ska bli framgångsrik, och att det behövs en övergripande och enhetlig strategi för EU.

2.6

Mot denna bakgrund föreslås det att man i samarbete med nätverket för nationella kontaktpunkter inrättar en webbplats, utarbetar handledningar och årsrapporter om invandringen och integrationen samt inrättar ett europeiskt integrationsforum.

2.7

I slutsatserna från Europeiska rådets möte i juni 2007 anges följande: ”Europeiska rådet välkomnar även det arbete som har utförts för att förbättra det fortsatta och fördjupade samarbetet på EU-nivå och mellan medlemsstaterna när det gäller integration och interkulturell dialog. Europeiska rådet välkomnar särskilt rådets slutsatser av den 12 juni om förstärkning av integrationspolitiken i Europeiska unionen genom främjande av enhet i mångfald. Europeiska rådet framhåller vikten av ytterligare initiativ som underlättar utbytet av erfarenheter av medlemsstaternas integrationspolitik”  (10).

2.8

EESK stöder det helhetsperspektiv som Europeiska rådet nyligen har anlagt, eftersom det är viktigt att integrationen och den interkulturella dialogen utgör grundläggande inslag i EU:s invandringspolitik.

2.9

I rådets (rättsliga och inrikes frågor) slutsatser av den 12–13 juni 2007 erkänns den ömsesidiga och oupplösliga kopplingen mellan integration och invandring (11). I enlighet med de rekommendationer som utarbetades vid det informella sammanträdet i Potsdam den 10–11 maj 2007 för ministrarna med ansvar för integrationsfrågor, där även EESK deltog, underströk rådet på nytt behovet av att på politisk nivå se över nya åtgärder som syftar till att stärka den europeiska integrationsramen och medlemsstaternas integrationspolitik.

2.10

Det civila samhällets organisationer och arbetsmarknadsparterna har en särskilt viktig roll när det gäller att säkerställa enhetliga och effektiva insatser för invandrarnas samhällsintegration och att utarbeta politiska strategier eller utvärdera effekterna av dessa inom EU. I sitt yttrande av den 13 september 2006 om ”Invandring och integration i EU: Samarbete mellan de lokala och regionala myndigheterna och det civila samhällets organisationer”  (12) menade EESK att det aktiva samarbetet med det civila samhället och arbetsmarknadsparterna är en viktig faktor för att främja den europeiska integrationspolitiken. EESK framhåller bland annat den viktiga roll som arbetsmarknadens parter, människorättsorganisationer, invandrarorganisationer, kultur- och idrottsföreningar, religiösa samfund, grannföreningar, bildningsförbund, skolor och universitet, medier osv. spelar i integrationsfrågan på nationell, regional och lokal nivå, liksom behovet av att se till att denna roll utvecklas, stärks och får ett erkännande på europeisk nivå inom ramen för en modernisering av EU:s ramverk för invandrarnas integration.

2.11

Lanseringen av politiska åtgärder och program för mottagande och integration av invandrare bör åtföljas av ett brett deltagande och en direkt medverkan av det civila samhällets organisationer och invandrarorganisationerna. Detta bekräftades även i kommissionens tredje årliga rapport om migration och integration, som offentliggjordes den 11 september 2007 (13). I rapporten tar man på nytt upp förslaget att inrätta ett europeiskt integrationsforum där de berörda aktörer som arbetar med integrationsfrågor inom EU kan utbyta erfarenheter och utarbeta rekommendationer (14).

2.12

Det kommer också i hög grad att gagna utvecklingen av integrationsåtgärder och utbytet av erfarenheter om man antar en solid och ambitiös finansieringsram. Inom ramen för programmet ”Solidaritet och hantering av migrationsströmmar” för perioden 2007–2013 kommer Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare (15) att underlätta utarbetandet av nationella politiska strategier inspirerade av grundprinciperna för integrationspolitiken och främja en modernisering av EU:s politik för integration av invandrare.

2.13

Inrättandet av en gemensam europeisk politik för invandrarnas integration erkändes även formellt som en central politisk strategi för unionen i det reformfördrag som antogs den 18 oktober 2007 i Lissabon (Lissabonfördraget). För första gången kommer den nya avdelningen V i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt att förse EU med en rättslig grund (artikel 63a, ny artikel 79.4) för att utarbeta gemensamma lagstiftningsförslag i syfte att främja och stärka medlemsstaternas insatser för att integrera tredjelandsmedborgare (16).

3.   EESK:s förslag i anslutning till ett europeiskt integrationsforum

3.1

När de olika instrumenten väl har tagits i bruk anser kommittén att det är viktigt att verka för en större enhetlighet i EU:s politik. Instrumenten det rör sig om är följande: En gemensam agenda för integration, Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare, de nationella kontaktpunkterna för integration, integrationshandledningarna (”Handbook on Integration”), årsrapporterna om invandringen och integrationen, webbplatsen osv. Kommittén anser att man bör återuppta diskussionen om den öppna samordningsmetoden. Europeiska kommissionen bör föreslå rådet att lansera den öppna samordningsmetod på integrationsområdet som inte godkändes för ett par år sedan.

3.2

I syfte att stärka enhetligheten när det gäller denna politik och dess instrument är det nödvändigt att inrätta en plattform för ökat deltagande från det civila samhällets sida, och EESK ser positivt på och känner sig hedrad av att Europeiska kommissionen har bett om detta förberedande yttrande.

3.3

Med hänsyn till andra, redan befintliga plattformar (som avser övrig EU-politik) och nationella erfarenheter, vill kommittén föreslå att den europeiska plattformen i enlighet med kommissionens förslag benämns Europeiskt integrationsforum (European Integration Forum)  (17).

3.4

Kommittén anser att forumet bör utvecklas stegvis. Det första sammanträdet bör hållas hösten 2008 för att utarbeta arbetsprogrammet och fastställa dess struktur.

3.5   Det europeiska integrationsforumets funktionssätt

3.5.1

Kommittén har i flera yttranden (18) påpekat att det är viktigt med en övergripande integrationsstrategi, och därför är det nödvändigt att man involverar samtliga aktörer, i synnerhet arbetsmarknadsparterna och det civila samhället.

3.5.2

I sitt meddelande ”En gemensam agenda för integration” (19) påpekar kommissionen att forumet ska ”fungera rådgivande, göra expertutlåtanden och utfärda rekommendationer”.

3.5.3

Kommittén håller med om detta, och anser att arbetet kan utvecklas i form av integrationspolitiska rapporter (som även skulle kunna inbegripa riktlinjer).

3.5.4

Kommissionen, Europaparlamentet och rådet ska kunna rådfråga forumet om den europeiska integrationspolitiken.

3.5.5

Forumet ska för EU-institutionernas räkning kunna utarbeta rapporter på eget initiativ i syfte att förbättra integrationen av tredjelandsmedborgare.

3.5.6

Utbytet av teknisk kunskap och bästa praxis bör vara ett centralt inslag i forumet, och det bör samarbeta med nätverket av nationella kontaktpunkter.

3.5.7

Forumet ska kunna delta i konferenserna i anslutning till handboken om integration och i de nationella kontaktpunkternas sammanträden.

3.5.8

Forumets aktiviteter, rapporterna och slutsatserna kommer att offentliggöras på EESK:s webbplats och på kommissionens integrationswebbplats, via vilken EU-medborgarna och tredjelandsmedborgarna kan delta (virtuellt forum).

3.6   Forumets medlemmar

3.6.1

Forumet ska bestå av högst 100 personer och sammanträda två gånger per år.

3.6.2

Kommissionen anser att ”ett sådant forum kan samla aktörer som är verksamma på integrationsområdet på EU-nivå. De skulle exempelvis röra aktörer som EU-täckande paraplyorganisationer med medlemmar i flera medlemsstater”  (20). EESK delar kommissionens uppfattning och anser att en arbetsmarknadsintegration under lika villkor är en prioritering, och därför är det viktigt att även arbetsmarknadsparterna deltar i forumet.

3.6.3

Det är mycket viktigt att forumet följer en europeisk strategi, med utgångspunkt i nationell erfarenhet och praxis. Kommittén vill därför föreslå att företrädare för såväl den europeiska som den nationella nivån deltar i forumet.

3.6.4

En tredjedel av forumets medlemmar ska företräda organisationer på EU-nivå som arbetar med integration av invandrare, inklusive arbetsmarknadsparterna.

3.6.5

Resten av deltagarna kommer att utgöras av medlemmar i medlemsstaternas rådgivande organ (mellan en och fyra företrädare). Detta gör det möjligt för olika forum, plattformar, råd och liknande institutioner i medlemsstaterna – och framför allt de organisationer som inbegriper invandrarorganisationerna i sitt arbete – att delta i forumet. I de medlemsstater där det inte finns några sådana institutioner kan de ekonomiska och sociala råden (eller liknande institutioner) delta.

3.6.6

EESK anser att det är av grundläggande betydelse att man underlättar för invandrarorganisationerna att delta i det europeiska integrationsforumet. De flesta av dem finns på nationell nivå och saknar europeiska nätverk, och därför kommer de olika forumen, plattformarna, råden eller de ekonomiska och sociala råden att utse företrädare för de invandrarorganisationer som anses som mest representativa.

3.7

Organisationerna bör ta hänsyn till könsfördelningen när deltagarna utses.

3.7.1

Forumet kan till sina sammanträden bjuda in observatörer och sakkunniga, framför allt företrädare för europeiska fackorgan, akademiker och forskare samt företrädare för de lokala och regionala myndigheternas europeiska nätverk.

3.7.2

För att främja ett så brett deltagande som möjligt bör det europeiska integrationsforumet arbeta i ett nätverk tillsammans med det civila samhällets organisationer (lokala, regionala, nationella och europeiska organisationer).

3.7.3

EESK kommer att delta i forumets sammanträden enligt villkoren i punkt 3.7. Även företrädare för kommissionen, Europaparlamentet och Regionkommittén kan delta.

3.8   Ekonomiska och sociala kommitténs åtagande

3.8.1

EESK kommer att delta mycket aktivt i forumets verksamhet, och i detta syfte kommer det inom SOC-sektionen att inrättas en permanent studiegrupp för integration, bestående av femton medlemmar. Via denna permanenta studiegrupp kommer forumet att samarbeta med EESK vid utarbetande av yttranden.

3.8.2

Den permanenta studiegruppens medlemmar kommer att delta i forumets plenarsammanträden.

3.8.3

Med hänsyn till den nya rättsliga grunden i Lissabonfördraget, kommer kommittén att utarbeta nya yttranden med politiska förslag och rekommendationer för att främja och stödja medlemsstaternas integrationsåtgärder.

3.9   Forumets struktur

3.9.1

EESK föreslår att forumet ges en mycket enkel struktur:

en ordförande som utses av EESK i samråd med kommissionen,

tre vice ordförande som utnämns av forumet,

ordföranden och de tre vice ordförandena ska utgöra forumets presidium och sammanträda minst två gånger per år,

ett mindre sekretariat (två personer från EESK),

forumet ska sammanträda i EESK:s lokaler, där det även ska ha sitt säte,

forumets plenarförsamling ska sammanträda två gånger per år, efter att ha sammankallats av ordföranden,

begränsade studiegrupper kan inrättas när rapporter ska utarbetas.

3.10   Forumets arbetsprogram

3.10.1

De gemensamma grundprinciperna kommer att ligga till grund för färdplanen för forumets verksamhet och därmed även för dess arbetsprogram.

3.10.2

Arbetsprogrammet kommer att utarbetas av forumets presidium mot bakgrund av dagordningen för EU-institutionerna och det civila samhällets organisationer.

3.10.3

Målsättningarna och programmen för Europeiska fonden för integration kommer att utvärderas av forumet, liksom övriga instrument inom ramen för den europeiska integrationspolitiken.

3.11   Arbetsordning

3.11.1

EESK föreslår att Europeiska kommissionen godkänner arbetsordningen på förslag av EESK.

3.11.2

EESK föreslår att Europeiska kommissionen på förslag av EESK utser forumets medlemmar.

3.12   Finansieringsram

3.12.1

Forumet ska finansieras med medel från EU-institutionerna.

Bryssel den 9 juli 2008.

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs

ordförande

Dimitris DIMITRIADIS


(1)  Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 21.3.2002 om ”Invandring, integration och det organiserade civila samhällets roll”, föredragande: Luis Miguel Pariza Castaños (EGT C 125, 27.5.2002).

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 10–11 december 2003 om ”Kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om invandring, integration och sysselsättning”, föredragande: Luis Miguel Pariza Castaños (EUT C 80, 30.3.2004).

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 13–14 september 2006 om ”Invandring och integration i EU: Samarbete mellan de lokala och regionala myndigheterna och det civila samhällets organisationer”, föredragande: Luis Miguel Pariza Castaños (EUT C 318, 23.12.2006).

(2)  Konferens på temat ”Invandring: Det civila samhällets roll för att främja integration”, Bryssel den 9–10 september 2002.

(3)  Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 21 mars 2002 om ”Invandring, integration och det organiserade civila samhällets roll”, föredragande: Luis Miguel Pariza Castaños (EGT C 125, 27.5.2002).

(4)  Europeiska rådet, ”Haagprogrammet för stärkt frihet, säkerhet och rättvisa i Europeiska unionen” (EUT C 53/1, 3.3.2005).

(5)  EESK:s yttrande av den 15 december 2005 om ”Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet – Haagprogrammet: Tio prioriteringar för de kommande fem åren – Partnerskapet för förnyelse i EU när det gäller frihet, säkerhet och rättvisa”, föredragande: Luis Miguel Pariza Castaños (EUT C 65, 17.3.2006).

(6)  Europeiska rådet, 2618:e mötet inom rådet (rättsliga och inrikes frågor), Bryssel den 19 november 2004, 14615/04.

(7)  Meddelande från kommissionen om Haagprogrammet: Tio prioriteringar för de kommande fem åren – Partnerskapet för förnyelse i EU när det gäller frihet, säkerhet och rättvisa, KOM(2005) 184 slutlig, Bryssel 10.5.2005.

(8)  Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 21 mars 2002 om ”Invandring, integration och det organiserade civila samhällets roll”, föredragande: Luis Miguel Pariza Castaños (EGT C 125, 27.5.2002).

(9)  Meddelande från kommissionen – En gemensam agenda för integration – En ram för integration av tredjelandsmedborgare inom Europeiska unionen, KOM(2005) 389, Bryssel 1.9.2005.

(10)  http://www.consilium.europa.eu/ueDocs/cms_Data/docs/pressData/sv/ec/94937.pdf, punkt 20.

(11)  Europeiska rådet, 2807:e mötet inom rådet (rättsliga och inrikes frågor), Bryssel den 12–13 juni 2007, 10267/07.

(12)  Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 13–14 september 2006 om ”Invandring och integration i EU: Samarbete mellan de lokala och regionala myndigheterna och det civila samhällets organisationer”, föredragande: Luis Miguel Pariza Castaños (EUT C 318, 23.12.2006).

(13)  Meddelande från kommissionen, Tredje årliga rapporten om migration och integration, KOM(2007) 512 slutlig, Bryssel, 11.9.2007.

(14)  Se punkt 3.1 i meddelandet KOM(2007) 512 slutlig.

(15)  http://ec.europa.eu/justice_home/funding/integration/funding_integration_en.htm

(16)  Artikel 63 a 4 ”Europaparlamentet och rådet får i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet föreskriva åtgärder för att stimulera och stödja medlemsstaternas verksamhet för att främja integrationen av tredjelandsmedborgare som är lagligen bosatta på deras territorium; dessa får dock inte omfatta någon harmonisering av medlemsstaternas lagar och andra författningar”.

(17)  KOM(2005) 389 slutlig.

(18)  Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 21 mars 2002 om ”Invandring, integration och det organiserade civila samhällets roll”, föredragande: Luis Miguel Pariza Castaños Castaños (EGT C 125, 27.5.2002) och yttrandet av den 13–14 september 2006 om ”Invandring och integration i EU: Samarbete mellan de lokala och regionala myndigheterna och det civila samhällets organisationer”, föredragande: Luis Miguel Pariza Castaños Castaños (EUT C 318, 23.12.2006).

(19)  KOM(2005) 389 slutlig.

(20)  KOM(2005) 389 slutlig.


Top