Accept Refuse

EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52008AE1199

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: En europeisk strategisk plan för energiteknik (SET-plan) – Mot en framtid med låga koldioxidutsläpp KOM(2007) 723 slutlig

OJ C 27, 3.2.2009, p. 53–58 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

3.2.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/53


Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: En europeisk strategisk plan för energiteknik (SET-plan) – ’Mot en framtid med låga koldioxidutsläpp’”

KOM(2007) 723 slutlig

(2009/C 27/13)

Den 22 november 2007 beslutade kommissionen att i enlighet med artikel 262 i EG-fördraget rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

”Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: En europeisk strategisk plan för energiteknik (SET-plan) – ’Mot en framtid med låga koldioxidutsläpp’”.

Facksektionen för transporter, energi, infrastruktur och informationssamhället, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 5 juni 2008. Föredragande var Josef Zbořil.

Vid sin 446:e plenarsession den 9–10 juli 2008 (sammanträdet den 9 juli) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 127 röster för och 5 nedlagda röster.

1.   Sammanfattning och slutsatser

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) välkomnar kommissionens meddelande samt arbetsdokumenten och stöder analysen och beskrivningen av den nuvarande situationen på området för energiteknik. I avsaknad av en väl underbyggd strategi för utveckling av energitekniken är det mycket svårt att föra en diskussion om en begränsning av klimatförändringarna. Kommittén är följaktligen positiv till att SET-planen antas.

1.2

Meddelandet ger ökad tyngd åt ett centralt inslag i energipolitiken, nämligen en tryggad energiförsörjning som är såväl bärkraftig som socialt och miljömässigt hållbar. En tryggad energiförsörjning innebär inte endast fysisk tillgång till energi utan även möjlighet att köpa energi till priser som samhället kan acceptera.

1.3

I sitt meddelande placerar kommissionen med rätta utvecklingen av energitekniken främst bland de satsningar som ska medverka till att begränsa omfattningen av klimatförändringarna. Denna ståndpunkt stämmer för övrigt överens med slutsatserna från den 13:e partskonferensen på Bali (COP 13) i december 2007 (1).

1.4

I kommissionens meddelande framhålls med all rätt att tidsfaktorn spelar en avgörande roll för genomförandet av den föreslagna strategin (SET-planen), om EU ska lyckas minska utsläppen av växthusgaser senast 2020 i enlighet med sitt åtagande från mars 2007.

1.5

I syfte att påskynda utvecklingen och den konkreta användningen av ny energiteknik behöver EU fler målinriktade och effektiva mekanismer som kan utnyttja den potential som finns inom offentlig finansiering, industrin, universiteten och forskningen och som förmår förstärka deras samverkanseffekter. Ett utvidgat samarbete och åtgärder som kan förhindra en uppsplittring av forskningsverksamheten bör också genomföras på internationell nivå.

1.6

EESK välkomnar varmt kommissionens infallsvinkel, då den i sitt meddelande förespråkar att man inte endast ska mobilisera ekonomiska resurser utan framför allt mänskliga resurser på fyra nivåer, dels på privat nivå, dels på nationell, europeisk och global nivå. EESK framhåller att en av huvudförutsättningarna för att kunna mobilisera mänskliga resurser består i att säkra ett lämpligt stöd över hela linjen när det gäller naturvetenskapliga och tekniska studier.

1.7

Strategiplanen bör inte endast inbegripa prioriteringar på EU-nivå utan även de specifika målen på medlemsstatsnivå med hänsyn till dessas kapacitet och erfarenheter. Vidare bör den omfatta tillräckliga ekonomiska medel till medlemsstaternas och EU:s budgetar, bästa möjliga utnyttjande av kapaciteten när det gäller forskning och utveckling, medverkan från den privata sektorn som motiveras av tendenserna på energimarknaden, samt andra rättsliga och skattemässiga instrument.

1.8

EESK konstaterar att det vore ödesdigert om det instrument som är allra viktigast för att klimatförändringarna ska kunna begränsas, nämligen strategin för utveckling och genomförande av energiteknik, skulle hamna i skymundan av andra frågor som i och för sig bör utgöra en stimulerande och stödjande ram till denna utveckling (bland annat systemet för handel med utsläppsrätter för växthusgas, stöd till användning av förnybara energikällor, det tredje energipaketet, etc.). Endast en konkret teknisk utveckling som leder till effektivare teknik, vare sig det handlar om produktion eller konsumtion av alla olika former av energi, kan leda till en reell minskning av utsläppen av växthusgaser.

1.9

Analysen av den nuvarande, mycket otillfredsställande situationen är ytterst relevant och saklig. Tonvikten ligger med all rätt på de organisatoriska och förvaltningsmässiga problem som samhället nu måste ta tag i, utöver de tekniska och vetenskapliga utmaningarna.

1.10

På gemenskapsnivå rekommenderas det att man riktar blickarna mot teknik som använder förnybara energikällor och mot miljövänlig värmeproduktion och den allra senaste infrastrukturen för transport och lagring av energi, samt att dessa erhåller ett adekvat stöd. Ur ekonomisk synpunkt medför dock vissa av de förnybara energikällorna fortfarande mycket höga omkostnader som kommer att bestå under lång tid framöver. Teknik som sparar energi vid slutförbrukningen, ren teknik som bygger på fossila bränslen eller använder atomkraft (fissions- eller fusionsteknik) samt lagring av kärnavfall har inte uppmärksammats. Kommittén anser att man bör ta hänsyn till det faktum att många länder är beroende av fossila bränslen och atomenergi och att situationen inte kommer att förändras under en nära framtid.

1.11

EESK anser att det är helt avgörande att den privata sektorn involveras i mycket stor utsträckning. EU och medlemsstaternas regeringar bör skapa gynnsamma förutsättningar för detta, inte enbart genom att fastställa principer, prioriteringar och mål för energipolitiken, utan även genom att inrätta de instrument som krävs för genomförandet.

1.12

Den viktigaste punkten är införande av marknadsregler inom energisektorn och att vederbörlig hänsyn därvid tas till de externa effekterna i priserna på alla energikällor, däribland kostnaderna för samhället. EU och medlemsstaterna kommer förmodligen att tvingas införa rättsliga och skattemässiga villkor som gör det möjligt för offentliga och privata finansieringsinstrument som ägnas energiforskning och energiutveckling att involveras på ett fördelaktigare sätt.

1.13

De faktiska naturliga förutsättningarna och den fysiska tillgången till energikällor bör vara ett grundläggande kriterium då möjligheten att utnyttja förnybara energikällor i de olika medlemsstaterna utvärderas och då länderna deltar i program för utveckling av energiteknik.

1.14

Den snabba utvecklingen av modern energiteknik avsedd för allmänheten bör främja en hållbar utveckling. Den rekommenderade strategiska samordningen av energiforskningen och energiutvecklingen, däribland de prioriteringar (såväl med avseende på innehåll som när det gäller tidsfrister) som bör tillämpas i EU och medlemsstaterna, och de nödvändiga praktiska mekanismerna, såsom förvaltnings-, kontroll- och informationsflödessystem, kommer att bidra märkbart till uppnåendet av de fastställda målen.

1.15

När det gäller en utvidgning av samarbetet om forskning i och utveckling av ny energiteknik utanför EU bör man, innan nya avtal ingås, prioritera en optimal användning av redan befintliga institutioner, fördrag och avtal, särskilt sådana som redan tidigare visat sig vara effektiva.

1.16

SET-planen är en viktig strategisk tillgång för den europeiska ekonomin när det gäller utveckling och användning av teknik för att begränsa klimatförändringarna genom minskade utsläpp av växthusgaser fram till 2020 och därefter 2050.

2.   Inledning

2.1

Den 22 november 2007 offentliggjorde kommissionen ett förslag till en europeisk strategisk plan för energiteknik (SET-plan), ”Mot en framtid med låga koldioxidutsläpp” (KOM(2007) 723) tillsammans med följande arbetsdokument: ”Full impact assessment” SEC(2007) 1508, ”Summary Impact Assessment” SEC(2007) 1509, ”Technology Map” (”teknikkartläggning”) SEC(2007) 1510 och ”Capacities Map” (”kartläggning av kapaciteterna”) SEC(2007) 1511. Dessa dokument innehåller en översikt över vilka möjliga lösningar och medel som måste mobiliseras om SET-planens mål ska kunna uppnås. I dokumenten betonas starkt behovet av ett närmare och bättre samordnat samarbete när det gäller forskning och utveckling på alla nivåer (2).

2.2

Det är alltså fråga om en strategisk hållning på ett mycket viktigt, för att inte säga centralt område, som syftar till att begränsa klimatförändringarna genom att minska utsläppen av växthusgaser. Rent konkret ska EU minska utsläppen av växthusgaser med 20 % före 2020 eller med 30 % om det internationella samfundet ansluter sig till EU i detta initiativ på global nivå. De grundläggande målen när det gäller att bekämpa klimatförändringarna och det politiska huvudinnehållet i initiativet ”En energipolitik för Europa” fastställdes av Europeiska rådet den 9 mars 2007.

2.3

Det krävs enorma framsteg inom energitekniken om koldioxidkoncentrationen i atmosfären ska kunna stabiliseras på en acceptabel nivå. Frågan är inte om teknisk innovation verkligen är nödvändig – det är den. Frågan är i hur hög grad politiken direkt ska fokuseras på att främja sådan innovation (3)? Att slå sig till ro med redan tillgänglig teknik är oerhört farligt och SET-planen är det grundläggande adekvata valet för att uppnå de nödvändiga reduktionsmålen, om den utformas och genomförs på ett förebildligt sätt.

3.   Kommissionens dokument

3.1

Europa måste agera nu och samstämmigt för att trygga försörjningen av en energi som är hållbar och konkurrenskraftig. Att utnyttja tekniken är avgörande för att uppnå de mål för Europas energipolitik som Europeiska rådet antog den 9 mars 2007. För att uppnå de fastställda målen behöver vi sänka kostnaden för ren energi, och EU:s företag måste ligga i framkanten av den snabbt växande sektorn för teknik med låga koldioxidutsläpp. På längre sikt krävs det forskningsgenombrott som gör att vi kan utveckla nya generationer teknik om vi ska kunna nå det ambitiösa målet att minska våra utsläpp av växthusgaser med 60–80 % till år 2050.

3.2

De nuvarande tendenserna och framtidsprognoserna visar att vi inte är på väg att nå våra energimål. Det faktum att resurserna har varit så lättillgängliga har inte bara medfört att vi blivit beroende av fossila bränslen utan också gjort att intresset för innovation och investering i ny energiteknik minskat. De offentliga och privata energiforskningsbudgetarna i EU har minskat kraftigt sedan de nådde en topp under 1980-talet som svar på energiprischockerna. Detta har lett till en ackumulerad underinvestering i energiforskningskapacitet och infrastruktur. Om EU:s regeringar idag skulle investera i samma takt som de gjorde 1980 skulle EU:s sammanlagda offentliga utgifter för utveckling av energiteknik vara fyra gånger den nuvarande investeringsnivån på ca 2,5 miljarder euro per år.

3.3

Energiteknikens spridning på marknaden hindras dessutom av att energi har karaktären av en vara. Rättsliga och administrativa hinder fullbordar denna innovationsfientliga miljö. Det är således både nödvändigt och berättigat med ett offentligt ingripande för att stödja energiinnovation.

3.4

De huvudsakliga globala aktörerna, USA och Japan, samt tillväxtekonomier som Kina, Indien och Brasilien står inför samma utmaningar och de flerdubblar sina satsningar på ny energiteknik. Dessa länders marknadsstorlek samt investerings- och forskningskapacitet överstiger vida de flesta medlemsstaters. Uppsplittring, ett oöverskådligt antal olika forskningsstrategier och bristande kapacitet är fortfarande utmärkande för EU:s forskningsbas. Om vi emellertid halkar efter i den alltmer intensiva globala kapplöpningen för att vinna energiteknikmarknader med låga koldioxidutsläpp, kan vi tvingas förlita oss på importerad teknik för att nå våra mål och missar enorma kommersiella möjligheter för EU:s företag.

3.5

Övergången till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp kommer att ta flera årtionden och berör varje sektor i ekonomin, men vi har inte råd att skjuta upp åtgärderna. Beslut som fattas under de följande 10–15 åren kommer att få långtgående konsekvenser för en tryggad energiförsörjning, klimatförändringar och tillväxt och sysselsättning i Europa.

3.6

Först och främst behöver vi en radikal förändring av energiomställningen, leveranser och slutanvändning. Inom transport-, byggnads- och industrisektorerna måste de tillgängliga teknikmöjligheterna vändas till företagsmöjligheter. Vi måste fullt ut dra nytta av potentialen för informations- och kommunikationsteknik och organisatoriska innovationer samt använda politiska beslut och marknadsbaserade instrument (4) för att hantera efterfrågan och främja nya marknader.

3.7

I sitt dokument konstaterar kommissionen att många av de tekniker som kan medverka till att målen för 2020 uppnås finns tillgängliga redan i dag eller är så gott som färdigutvecklade. Inte ens optimister kan dock neka till att det är viktigt att i tid mobilisera den teknik som finns tillgänglig, samt att teknik med låga koldioxidutsläpp rent generellt är dyr och har svårt att ta sig in på marknaderna. Insatserna bör därför sättas in på två fronter: För det första krävs det en förstärkning av forskningen i syfte att minska kostnaderna och förbättra prestandan. För det andra bör man införa proaktiva stödåtgärder som kan skapa nya marknadsmöjligheter, stimulera utvecklingen av marknaden och undanröja icke-tekniska hinder som bromsar innovation och förhindrar att effektiv teknik med låga koldioxidutsläpp vinner tillträde till marknaden.

Visionen för 2050 som syftar till användning av teknik helt utan koldioxid kan endast förverkligas om vi i kraft av betydande forskningsframsteg lyckas utveckla en ny generation av denna teknik. Även om en viss del av denna teknik knappast kommer att få några större effekter före 2020 är det ändå mycket viktigt att vi redan nu fördubblar ansträngningarna för att den så snart som möjligt ska löna sig.

3.8

De befintliga åtgärder som antagits under de senaste åren skulle kunna utgöra grunden för ytterligare åtgärder från EU:s sida: (i) skapande av europeiska teknikplattformar, (ii) användande av Europeiska forskningsområdesnätet (ERA-NET) i syfte att bereda marken för en gemensam planering för forskning mellan medlemsstaterna, (iii) samarbete mellan forskningscentrum inom specifika områden tack vare spetsforskningsnätverk. Med hjälp av SET-planen ska den samlade europeiska insatsen fokuseras, förstärkas och samordnas i syfte att påskynda innovation inom avancerad teknik med låga koldioxidutsläpp i Europa. SET-planen har följande mål: (i) en ny gemensam strategisk planering, (ii) ett effektivare genomförande, (iii) ökade resurser och (iv) en ny och mera komplex strategi för det internationella samarbetet.

3.9

Ett nytt sätt att arbeta på gemenskapsnivå kräver ett inkluderande, dynamiskt och flexibelt verktyg för att styra denna process genom att definiera prioriteringar och föreslå åtgärder – ett gemensamt tillvägagångssätt för strategisk planering. Aktörerna måste börja samarbeta och fatta beslut på ett mycket mer strukturerat och målinriktat sätt samt formulera och genomföra åtgärder tillsammans med EU inom en samarbetsram. För att styra genomförandet av SET-planen och förstärka enhetligheten mellan de nationella, europeiska och internationella ansträngningarna kommer kommissionen att inrätta en styrgrupp för strategisk energiteknik under år 2008. Kommissionen kommer att anordna ett EU-toppmöte om energiteknik under det första halvåret 2009.

3.10

En effektiv strategisk planering i styrgruppen kräver regelbunden och tillförlitlig information och tillförlitliga data. Kommissionen kommer att inrätta ett informations- och kunskapshanteringssystem med öppen åtkomst. Systemet ska omfatta ”teknikkartläggning” och ”kartläggning av kapaciteterna” som är utvecklade av kommissionens gemensamma forskningscenter (5).

3.11

För att påskynda utvecklingen och marknadsintroduktionen behöver vi mer fokuserade och kraftfulla mekanismer som bättre kan ta tillvara potentialen hos de offentliga myndigheterna, det europeiska näringslivet och de europeiska forskarna. Mekanismerna är följande: (i) europeiska näringslivsinitiativ, (ii) en europeisk allians för energiforskning, (iii) transeuropeiska energinät och framtidens system.

3.12

Att främja en ökad fokusering på och samordning mellan olika finansieringssystem och -källor kommer att bidra till att optimera investeringarna, bygga kapacitet och säkerställa den fortsatta finansieringen av teknik i olika utvecklingsfaser. Följande två utmaningar måste tas upp: mobilisering av ytterligare finansiella resurser för forskning och närbesläktad infrastruktur, demonstrations- och marknadsintroduktionsprojekt i industriell skala, samt utbildning för att tillhandahålla tillräckligt många människor med adekvat utbildning som behövs för att man ska kunna dra fullständig nytta av de tekniska möjligheter som den europeiska energipolitiken kommer att skapa.

3.13

Kommissionen har för avsikt att lägga fram ett meddelande om finansiering av teknik med låga koldioxidutsläpp vid utgången av 2008. Medlemsstaternas egna åtgärder för att utvidga basen för mänskliga resurser bör samordnas på ett bättre sätt för att maximera synergieffekterna och öka rörligheten i denna sektor.

3.14

De åtgärder som föreslås i SET-planen bör leda till en förstärkt internationell samarbetsstrategi. Vi måste också säkerställa att EU i ökad grad talar med en röst i internationella fora, för att uppnå en mer enhetlig och starkare partnerskapseffekt.

3.15

Idag baseras innovationsprocessen för energiteknik på nationella program och incitament, med användning av nationella resurser för att uppfylla nationella mål. Denna modell passar en svunnen tid då det fanns billig energi och inga begränsningar av koldioxidutsläpp. För att få till stånd de dramatiska förändringar inom energisektorn som kommer att bli nödvändiga under det 21:a århundradet måste vi följa en ny strategi.

4.   Allmänna kommentarer

4.1

EESK välkomnar kommissionens meddelande samt arbetsdokumenten och stöder analysen och beskrivningen av den nuvarande situationen på området för energiteknik. Att reagera på de risker som klimatförändringarna utgör för vår planet och fortsätta att tillgodose den stora energiförbrukningen i industriländerna och den stadigt stigande efterfrågan från utvecklingsländerna utgör mycket viktiga internationella utmaningar. I avsaknad av en noggrant utarbetad strategi och användande av en energisnålare och effektivare energiteknik förefaller diskussionen om en begränsning av klimatförändringarna mycket tvivelaktig.

4.2

Meddelandet förstärker vidare på ett avgörande sätt energipolitikens kärna, nämligen en tryggad energiförsörjning som är såväl bärkraftig som socialt och miljömässigt hållbar. En tryggad energiförsörjning innebär inte endast fysisk tillgång till energi utan även möjlighet att köpa energi till priser som samhället kan acceptera.

4.3

I sitt meddelande placerar kommissionen med rätta utvecklingen av energitekniken främst bland de satsningar som ska medverka till att begränsa omfattningen av klimatförändringarna. Denna ståndpunkt stämmer för övrigt överens med slutsatserna från den 13:e partskonferensen på Bali (COP 13) i december 2007 (6). Det nuvarande och framtida internationella samarbetet på detta område bör också prioriteras av EU, eftersom det innebär möjligheter för EU:s näringsliv när det gäller att sprida nödvändig teknik.

4.4

I kommissionens meddelande framhålls med all rätt tidsfaktorn, som spelar en avgörande roll för genomförandet av den föreslagna strategin (SET-planen) och huruvida EU ska lyckas minska utsläppen av växthusgaser senast 2020 i enlighet med sitt åtagande från mars 2007. Om man inte skyndar på planeringen och den avslutande analysen av de grundläggande strategiska riktlinjerna för teknikutveckling (i likhet med de grundläggande strategiska riktlinjerna för forskning och utveckling i USA och Japan) kommer det knappast att vara möjligt att effektivt mobilisera nödvändiga krafter och medel för att framgångsrikt genomföra den första etappen till 2020, och ännu mindre den andra etappen till 2050.

4.5

I syfte att påskynda utvecklingen och den konkreta användningen av ny energiteknik behöver EU fler målinriktade och effektiva mekanismer som kan utnyttja den potential som finns inom det offentliga stödet, industrin och forskningen och som förmår förstärka deras samverkanseffekter. I Europa finns det på energiområdet flera mycket framgångsrika forskningsinstitut på nationell nivå och mycket framstående forskarteam vid universitet och specialiserade centra. Tyvärr samordnas inte deras insatser, och de försök till samordning som hittills gjorts har visat sig vara otillräckliga. Den avgörande faktorn för att den föreslagna planen ska lyckas är att denna potential kan utnyttjas optimalt. Det behövs även ett bredare internationellt samarbete.

4.6

EESK välkomnar kommissionens infallsvinkel, då den i sitt meddelande förespråkar att man inte endast ska mobilisera ekonomiska resurser utan framför allt mänskliga resurser på fyra nivåer, dels på privat nivå, dels på nationell, europeisk och global nivå. Fram tills i dag har man vid mobiliseringen av finansiella resurser stött på problem som beror på motstridiga prioriteringar och utdragna förfaranden. SET-planförslaget bör främja en attitydförändring och skynda på beslutsprocesserna. Mobiliseringen av mänskliga resurser, som alltid är en långsiktig process, ingår också i Lissabonstrategin, men trots detta har ansträngningarna för att finna de resurser som krävs för att genomföra de föreslagna strategierna varit otillräckliga och för långsamma. Huvudförutsättningen när det gäller att mobilisera mänskliga resurser består i att säkra ett lämpligt stöd över hela linjen när det gäller naturvetenskapliga och tekniska studier.

4.7

Kommittén anser att det är avgörande att man kan nå enighet om visioner, prioriteringar och energipolitikens mål, men även om en strategisk plan för energiteknik.

4.8

EESK konstaterar att det vore ödesdigert om det instrument som är allra viktigast för att minska klimatförändringarna, nämligen strategin för utveckling och genomförande av energiteknik, skulle hamna i skymundan av andra frågor som i själva verket bör utgöra en stimulerande och stödjande ram till denna utveckling (bland annat systemet för handel med utsläppsrätter för växthusgas, stöd till användning av förnybara energikällor, det tredje energipaketet, etc.). Endast en konkret teknisk utveckling som leder till effektivare teknik, vare sig det handlar om produktion eller konsumtion av alla olika energiformer, kan leda till en reell minskning av utsläppen av växthusgaser. Finansieringen av den tekniska utvecklingen skulle kunna säkras bland annat genom inkomsterna från handeln med utsläppsrätter enligt gemenskapens system för handel med utsläppsrätter för växthusgas, men endast på villkor att förslaget om att införa ett sådant förfarande antas. Denna finansieringskälla får under inga omständigheter vara den enda, särskilt inte om den träder i kraft först 2013.

5.   Särskilda synpunkter

5.1

Analysen av den nuvarande, mycket otillfredsställande situationen är ytterst relevant och saklig. Tonvikten ligger med all rätt på de organisatoriska och förvaltningsmässiga problem som samhället nu måste ta tag i, utöver de tekniska och vetenskapliga utmaningarna.

5.2

I EU:s dokument utgår man ifrån att det finns en mängd olika energitekniker som alla i hög grad kan påverka framstegen på energiområdet och bidra till att de fastställda målen uppnås. Eftersom de är så många, måste de alla finnas med för att man ska kunna uppnå resultat. Inte ens de minst lovande kan utan vidare förkastas innan det företagits en grundlig analys. Man bör emellertid utesluta de minst lovande så tidigt som möjligt i processen för att undvika ett onödigt slöseri med resurser. Med utgångspunkt i den fastställda strategiska ramen bör varje medlemsstat eller eventuellt varje region ha möjlighet att fastställa sina egna prioriteringar, i förhållande till sina egna kompetensområden och sin genomförandekapacitet och erfarenhet.

5.3

I de dokument som behandlar denna fråga på gemenskapsnivå rekommenderas det att man riktar blickarna mot teknik som använder förnybara energikällor och mot miljövänlig värmeproduktion (inbegripet värme i samband med elproduktion) och den allra senaste infrastrukturen för transport och lagring av energi. EESK stöder dessa prioriteringar. Ren teknik, som bygger på fossila bränslen, kommer även på lång sikt att fortsätta att utgöra den huvudsakliga energikällan, och man kan inte heller bortse från atomkraft (fissions- eller fusionsteknik) och säker lagring av kärnavfall. Alla dessa bör fortsätta att vara en självklar del av EU:s FoU-verksamhet.

5.4

EESK instämmer i att energimarknaden för närvarande inte klargör vare sig för de energipolitiska aktörerna eller för regeringarna och de privata investerarna att det brådskar med att utveckla ny energiteknik, eftersom priserna på olika energikällor och drivmedel inte i tillräckligt hög grad täcker samtliga externa kostnader, däribland samhällets kostnader. Detta är även orsaken till att EU ännu inte kunnat enas vare sig om prioriteringarna när det gäller energiforskning och -utveckling eller tilldelning av finansiella resurser och andra instrument som är nödvändiga för dessa prioriteringar.

5.5

EESK anser att strategiplanen inte endast bör inbegripa prioriteringar på EU-nivå utan att man även snarast måste fastställa de specifika målen på medlemsstatsnivå på ett koordinerat sätt. Vidare bör den innehålla tillräckliga ekonomiska medel till medlemsstaternas och EU:s budgetar, bästa möjliga utnyttjande av kapaciteten när det gäller forskning och utveckling, medverkan från den privata sektorn som motiveras av tendenserna på energimarknaden, samt andra rättsliga och skattemässiga instrument. Det är helt avgörande att den privata sektorn involveras i mycket stor utsträckning. EU och medlemsstaternas regeringar bör skapa gynnsamma förutsättningar för detta, inte enbart genom att fastställa principer, prioriteringar och mål för energipolitiken, utan även genom att inrätta de instrument som krävs för genomförandet.

5.6

Den viktigaste punkten är att införa marknadsregler inom energisektorn och därvid ta vederbörlig hänsyn till de externa effekterna, däribland samhällets kostnader, då man fastställer energipriset. Marknaden kan då i tid sända signaler till investerare och privata operatörer om att tekniken måste utvecklas, så att de olika energikällornas andel ändras och så att de utnyttjas så effektivt som möjligt. EU och medlemsstaterna kommer förmodligen att tvingas införa rättsliga och skattemässiga villkor som gör det möjligt för offentliga och privata finansieringsinstrument som ägnas energiforskning och energiutveckling, däribland frivilliga mekanismer, att involveras på ett fördelaktigare sätt, då detta kan leda till ett bättre resursutnyttjande.

5.7

Medlemsstater med gynnsamma naturliga förutsättningar sätter stort hopp till snabbare framsteg när det gäller ökad användning av förnybara energikällor. Men det finns andra länder som inte har sådana naturliga förutsättningar eller som inte kan utnyttja dem till ett ekonomiskt acceptabelt pris. De faktiska naturliga förutsättningarna och den fysiska tillgången till energikällor bör vara ett grundläggande kriterium då möjligheten att utnyttja förnybara energikällor i de olika medlemsstaterna utvärderas, och då länderna deltar i program för utveckling av energiteknik.

5.8

EESK anser att prioriteringarna i kommissionens meddelande om SET-planen är aningen begränsade, framför allt i fråga om förnybara energikällor. Deras betydelse är obestridlig, inte bara när det gäller att öka energiförsörjningstryggheten, utan även för att minska medlemsstaternas beroende av importerad energi, samt slutligen för den hållbara utvecklingen. Ur ekonomisk synpunkt medför dock vissa av de förnybara energikällorna fortfarande mycket höga omkostnader som kommer att bestå under lång tid framöver. Vidare väcker integrationen av energimarknaderna inte bara politiska och organisatoriska frågor utan det handlar även om att utforma forsknings- och utvecklingsprogram om exempelvis intelligenta nät.

5.9

Kommittén anser att man bör ta hänsyn till det faktum att många länder är beroende av fossila bränslen och atomenergi och att situationen inte kommer att förändras under en nära framtid. Detta gäller även de tredjeländer med vilka EU bör samordna ansträngningarna för att påskynda forskningen och utvecklingen när det gäller energiteknik. Kommittén anser därför att EU inte i alltför hög grad bör satsa på teknik för användning av förnybar energi, och att lika stor vikt bör läggas vid teknik som gör det möjligt att spara energi vid slutförbrukningen, samt ren teknik baserad på fossila bränslen (däribland teknik för koldioxidbindning och koldioxidlagring). För forskningen och utvecklingen på området för kärnteknik gäller en speciell tidsplan och samordning. Det är emellertid viktigt att framhålla betydelsen av forskning och utveckling på området för atomenergi, för närvarande i form av fission men i framtiden kanske i form av fusion, samt atomkraftverkens livstid och säkerhet, eftersom dessa kraftverk spelar en avgörande roll för EU:s energiförsörjningstrygghet och för att minska utsläppen av växthusgaser i EU.

5.10

Det är självklart att ansträngningar för att spara energi både vid dess omvandling och vid slutförbrukningen i mycket stor utsträckning kan bidra till en hållbar utveckling, liksom framväxten av ny teknik. På gemenskapsnivå kan användandet av tillgängliga mänskliga och finansiella resurser på detta mycket stora område förbättras genom en väl genomtänkt strategisk samordning av forskningen och utvecklingen på energiområdet. Genom denna samordning fastställs på förhand de prioriteringar (innehåll och tidsfrister) som ska tillämpas såväl på gemenskapsnivå som i medlemsstaterna, liksom de nödvändiga praktiska mekanismerna, exempelvis system för förvaltning, kontroll och informationsflöde. En harmonisering av förfaranden och anläggningar är också mycket viktigt i detta sammanhang.

5.11

När det gäller en utvidgning av samarbetet om forskning i och utveckling av ny energiteknik utanför EU bör man, innan nya avtal ingås, prioritera en optimal användning av redan befintliga institutioner, fördrag och avtal, särskilt sådana som redan tidigare visat sig vara effektiva.

Bryssel den 9 juli 2008.

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs

ordförande

Dimitris DIMITRIADIS


(1)  Beslut vid den 13:e konferensen mellan parterna till Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringen – Balihandlingsplanen.

(2)  EESK har redan offentliggjort flera viktiga yttranden i denna fråga, exempelvis yttrandet i EGT C 241, 7.10.2002, s. 13, ”Forskning och energi” och flera andra som är högst aktuella.

(3)  R. Pielke Jr. m.fl., Dangerous Assumptions, Nature, Vol. 452/3, s. 531–532, 3 april 2008.

(4)  Grönbok om marknadsbaserade styrmedel för miljöpolitiken och näraliggande politikområden, KOM(2007) 140 slutlig av den 28 mars 2007.

(5)  Se kommissionens arbetsdokument ”Technology Map” SEC(2007) 1510 och ”Capacities map” SEC(2007) 1511.

(6)  Beslut vid den 13:e konferensen mellan parterna till Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringen – Balihandlingsplanen.


Top