Accept Refuse

EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52008AE1192

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Den europeiska företagstjänstesektorns utveckling

OJ C 27, 3.2.2009, p. 26–33 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

3.2.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/26


Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Den europeiska företagstjänstesektorns utveckling”

(2009/C 27/06)

Den 6 december 2007 uppmanade Margot Wallström, vice ordförande för Europeiska kommissionen och kommissionsledamot med ansvar för kontakter mellan institutionerna och kommunikationsstrategin, och Günter Verheugen, vice ordförande för Europeiska kommissionen och kommissionsledamot med ansvar för näringsliv och industri, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén att utarbeta ett förberedande yttrande om

”Den europeiska företagstjänstesektorns utveckling”.

Facksektionen för inre marknaden, produktion och konsumtion, som berett ärendet, antog sitt yttrande den 11 juni 2008. Föredragande var Edwin Calleja.

Vid sin 446:e plenarsession den 9–10 juli 2008 (sammanträdet den 9 juli) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 135 röster för, 2 röster emot och 12 nedlagda röster.

1.   Inledning

1.1

Margot Wallström, vice ordförande för Europeiska kommissionen och kommissionsledamot med ansvar för kontakter mellan institutionerna och kommunikationsstrategin, och Günter Verheugen, vice ordförande för Europeiska kommissionen och kommissionsledamot med ansvar för näringsliv och industri, uppmanade Europeiska ekonomiska och sociala kommittén att utarbeta ett förberedande yttrande om företagstjänster genom att göra en uppföljning och en ytterligare analys av ett tidigare yttrande (1) som handlar om företagstjänster och industrin.

1.1.1

Inom ramen för denna analys bör man framför allt ta hänsyn till den stora vikt som Europeiska kommissionen fäster vid Lissabonstrategin för att bevara och öka den europeiska industrins konkurrenskraft genom att styra förändringsprocessen, i linje med EU:s strategi för hållbar utveckling, och på den sociala nivån genom att se till att representativa arbetsmarknadsparter identifieras i syfte att föra förhandlingar på lämplig nivå.

1.1.2

Parallellt med insatserna för att nå dessa mål är det nödvändigt att förenkla regelverket för industrin – en politisk prioritering som utgör ett centralt inslag i kommissionens industripolitik.

1.1.3

Denna industripolitik kännetecknas dessutom av ett integrerat synsätt, där de olika sektorernas behov beaktas.

2.   Slutsatser och rekommendationer

2.1   Tjänstesektorns betydelse för den ekonomiska och sociala utvecklingen

EESK anser att det skyndsamt krävs en reell förändring så att större tonvikt läggs på tjänsterna, som inte längre får ses enbart som ett bihang till tillverkningsindustrin. Samhället genomgår stora förändringar och tjänsterna står i centrum för dessa förändringar. Europeiska kommissionen måste därför beakta denna utveckling och fästa större uppmärksamhet vid den.

2.2   Prioriterade åtgärder

Med tanke på att det finns en lång rad möjliga åtgärder som kan vidtas inom de politikområden som berörs av företagstjänster är det oerhört viktigt att fastställa en prioritetsordning för åtgärderna. Det är också viktigt att snabbt göra framsteg i fråga om de tio centrala mål som fastställs i gemenskapens Lissabonprogram 2008–2010. Dessa målsättningar påverkar den framtida utvecklingen av tjänster på ett direkt eller indirekt sätt. EESK anser att prioriteringarna bör ha följande ordning:

åtgärder inom ramen för politiken för företagstjänster och inrättande av en högnivågrupp. Kommittén rekommenderar att en högnivågrupp för företagstjänster inrättas. Högnivågruppen bör genomföra en djupare analys av sektorn och en systematisk granskning av befintlig politik för att fastställa och utvärdera vilken politik som skulle vara mest effektiv och framgångsrik inom sektorn samt utforma konkreta politiska åtgärder för att täppa till de största luckorna och tillgodose de viktigaste behoven. De olika undersektorerna är mycket heterogena och särskild uppmärksamhet bör därför ägnas åt att fastställa vilken sektor som behöver störst politisk uppmärksamhet och på vilken nivå (regional och nationell nivå, EU-nivå) politiska åtgärder är motiverade,

företagstjänster i arbetsmarknadspolitiken. Från ett socialt perspektiv krävs en djupgående analys på sektorsnivå av de utmaningar som uppkommer i och med de nya anställningsformer som har uppstått genom den ömsesidiga påverkan mellan företagstjänsterna och tillverkningsindustrin. Denna analys måste omfatta utbildning, fortbildning och livslångt lärande samt arbetstagarnas anställningsvillkor, inklusive de tjänster som läggs ut externt (outsourcing). För att nå detta mål bör dialog mellan arbetsmarknadens parter på sektoriell nivå uppmuntras. I detta sammanhang bör en dagordning utarbetas för att diskutera de specifika förändringar som har skett av arbetsvillkor och arbetstillfällen till följd av de strukturella förändringar som påverkar företagstjänstesektorn,

företagstjänster i innovationspolitiken. Program för forskning och utveckling (FoU) och innovation samt innovativa åtgärder inom tjänstesektorn bör ges starkt stöd. Områden som organisatorisk innovation, kunskapsintensiva företagstjänster och innovationsstyrning förtjänar ökad uppmärksamhet,

utformning av standarder för företagstjänster. Företagen bör uppmuntras att bidra till utformningen av standarder genom självreglering efter ingående samråd med användarna av företagstjänster. Stödet från Europeiska standardiseringskommittén (CEN) och dess anslutna standardiseringsorganisationer (öppen plattform) är viktigt för att man ska kunna sprida resultaten av framgångsrika innovativa koncept, framför allt genom snabbt informellt samförståndsbyggande,

främjande av ”tjänstevetenskap” som en ny disciplin i utbildning och fortbildning,

den inre marknaden och lagstiftning som berör företagstjänster. Kommittén har tagit fram en förteckning över områden som man behöver ta itu med för att åstadkomma förenklingar, klargöranden och en minskning av de byråkratiska bördorna, givetvis utan att inskränka befintliga krav på hälsa och säkerhet på arbetsplatsen och arbetstagarrepresentation. Det påpekas bland annat att ingen konsekvensanalys av tjänstedirektivet har genomförts när det gäller företagstjänster och att stora insatser krävs på detta område, särskilt efter det att direktivet har införlivats i de nationella lagstiftningarna. Inom ramen för dessa insatser bör man identifiera ytterligare möjliga åtgärder för öppnare handel och konkurrens på EU:s utvidgade inre marknad,

ytterligare förbättringar av statistiken om företagstjänster. Ökat samarbete från medlemsstaternas sida rekommenderas för att förbättra statistiken om företagstjänster. Det krävs i synnerhet bättre information om företagstjänsternas resultat och inverkan på medlemsstaternas ekonomi – detta är ett nödvändigt verktyg för regeringarna för att hjälpa sektorn att utveckla sin potential. De senaste ändringarna av kapitel 74 i klassificeringssystemet NACE är fortfarande inte tillräckliga för att man ska kunna få fram de detaljerade uppgifter som behövs för att statistiken om företagsrelaterade tjänster ska bli meningsfull.

3.   Allmänna kommentarer

3.1

Bakgrund. I EESK:s initiativyttrande som antogs i september 2006 – CCMI/035 – föreslås att man ägnar ökad uppmärksamhet åt företagstjänster på grund av deras bidrag till prestationsnivån för EU:s tillverkningsindustrier. I yttrandet förklaras den ömsesidiga påverkan mellan tjänster och tillverkning, och tjänsternas inverkan på den sociala och ekonomiska prestationsnivån när det gäller sysselsättning, produktivitet och konkurrenskraft. Detta utgör utgångspunkten för denna uppföljning och ytterligare analys av företagstjänster. Det är lämpligt att inleda detta yttrande genom att definiera företagstjänster som tjänsteverksamhet som – genom sin funktion som mellanprodukter – påverkar produktionsverksamhetens kvalitet och effektivitet genom att komplettera eller ersätta interna tjänstefunktioner (Rubalcaba och Kox, 2007). Denna definition överensstämmer i viss mån med NACE rev. 1 (koderna 72–74) och den nya versionen av NACE (koderna 69–74, 77–78, 80–82) samt med klassificeringen av olika tjänstekategorier. Företagstjänster indelas i två huvudkategorier:

kunskapsintensiva företagstjänster (t.ex. dator- och IT-tjänster, managementkonsulttjänster, redovisning, skatterådgivning och rättshjälp, marknadsföring och opinionsundersökningar, tekniska tjänster och ingenjörstjänster samt yrkesutbildning och rekrytering),

operativa företagstjänster (t.ex. vakttjänster, städning, administration, bokföring, tillfällig rekrytering av arbetskraft, teletjänstcentraler, översättning och tolkning).

Målsättningen med detta yttrande är att ge sektorn ett större erkännande, att göra det möjligt för den att utvecklas utan hinder och att bistå de europeiska ekonomierna i deras insatser för att blir mer konkurrenskraftiga på den globala marknaden.

3.2

Vikten av tjänster och företagstjänster. Tjänstesektorn får en allt större betydelse för medborgare, yrkesverksamma, företag, regioner och länder. Tjänster dominerar i stor utsträckning den nya tillgången och efterfrågan i de ekonomiska och sociala systemen. Även om de är närvarande i de flesta aspekterna av det ekonomiska och sociala livet fångas många av dessa verksamheter inte upp av statistiken. Även om den traditionella uppdelningen mellan de produktiva sektorerna är ofullständig och döljer den starka ömsesidiga påverkan inom den ekonomiska sektorn, möjliggör den en uppskattning av vikten av de största ekonomiska verksamheterna. Tjänster som en ekonomisk sektor blir allt viktigare i Europa, och tjänsternas andel av den totala sysselsättningen är mindre (70 %) än i Förenta staterna (80 %) men större än i Japan (67 %). Inom alla dessa tre områden har särskilt undersektorn för företagstjänster ökat i en mycket dynamisk takt, vilket har lett till liknande ökningar av andelen av den totala sysselsättningen. Företag vars huvudverksamhet består i att tillhandahålla företagstjänster står för 10–12 % av den totala sysselsättningen och mervärdet. Om man även beaktar företagstjänster som produceras som bisyssla är procentandelen för sysselsättningen mycket högre. De länder som var ledande inom ekonomin för företagstjänster i Europa 2004 var Beneluxområdet samt Storbritannien, Frankrike och Tyskland. Under perioden 1995–2004 har sektorn för företagstjänster ökat avsevärt i vissa länder, bland annat Ungern, Polen, Österrike, Lettland och Malta. Detta tyder på en viss konvergens mellan några av EU-länderna. Siffrorna för dessa länder omfattar endast sysselsättningsgraden inom företag vars huvudverksamhet är företagsrelaterade tjänster. De flesta av dessa är små och medelstora företag.

3.3

Analys av utvecklingen. EESK har nu omvärderat situationen mot bakgrund av den utveckling som skett sedan kommitténs föregående yttrande från september 2006 (CCMI/035) och konstaterar med tillfredsställelse att kommissionen nu fäster större vikt vid företagstjänsterna inom tillverkningssektorn i sina beslut:

i meddelandet ”Översyn av industripolitiken efter halva tiden – Ett bidrag till EU:s tillväxt- och sysselsättningsstrategi” (2), som offentliggjordes efter EESK:s ovannämnda yttrande, förespråkas åtgärder för kartläggning och konkurrenskraftsanalys av tjänstebranscherna och deras betydelse för industrins konkurrenskraft. Vid behov bör fler kontroller göras av de olika branscherna. Därigenom kan alla hinder för bättre konkurrenskraft identifieras och eventuella marknadsmisslyckanden avlägsnas, vilket i sin tur kan motivera insatser för att lösa specifika problem i enskilda industri- eller tjänstebranscher. Kommissionen genomför denna djupgående analys under innevarande år och resultaten kan förväntas till årsslutet,

kommissionens arbetsdokument ”Mot en europeisk strategi till stöd för innovation inom tjänstesektorn: utmaningar och nyckelfrågor för framtida åtgärder” (3) [ej officiell titel] från juli 2007, inrättandet av en europeisk plattform för företagsrelaterade tjänster i februari 2008 och det kommande meddelandet om innovation inom tjänstesektorn (förväntas i slutet av 2008) kan samtliga utgöra ett stort steg mot en verklig integration av tjänstesektorn i EU:s innovationspolitik,

antagandet av direktivet om tjänster på den inre marknaden (4), som ska genomföras senast den 28 december 2009, kommer att utgöra en viktig vändpunkt i inrättandet av en verklig inre marknad för tjänster, förutsatt att bestämmelserna i direktivet införlivas i medlemsstaternas nationella lagstiftningar och att man i samband med detta ser till att de arbetsrättliga bestämmelser och de kollektivavtal som ska tillämpas är de som gäller i det land där tjänsten tillhandahålls. Både företagen och konsumenterna kommer att kunna dra full fördel av de möjligheter som öppnas genom direktivet. Direktivet bör också främja företagstjänstemarknadens funktion genom att underlätta handel och investeringar mellan EU-länderna och öppna nya möjligheter för tillverkningsföretagen att välja fler, bättre eller billigare tjänster. Nya konkurrensfördelar i användningen av företagstjänster bör leda till ökad sysselsättning, förbättrad produktivitet och starkare ekonomisk prestationsförmåga.

3.4

Stödåtgärder som främjar företagstjänster. Utöver de viktigaste pågående EU-åtgärderna för att främja företagstjänster inom ramen för industri- och innovationspolitiken och de eventuella bieffekterna av tjänstedirektivet på den inre marknaden vidtar kommissionen andra åtgärder som indirekt stöder företagstjänsternas roll inom tillverkningen:

Eurostat har nu genomfört en revision av klassificeringssystemet NACE för att utöka insamlingen av uppgifter om tjänster,

det europeiska nätverket Enterprise Europe Network för främjande av företagsanda och tillväxt för EU:s företag inrättades genom att man integrerade nätverken Euro Info Centre och Innovation Relay Centre, vilket ger företagarna över 500 kontaktpunkter att vända sig till (5). Detta kommer att vara till hjälp för de små och medelstora företagen och därmed för det stora flertalet leverantörer av företagstjänster,

sedan år 2005 har kommissionen lagt fram förslag om förenklingar och en minskning av den administrativa bördan. De senaste förslagen från år 2008 avser ett påskyndat förfarande (6). Detta är goda nyheter för de små och medelstora företagen, som just på grund av att de är små tyngs mer av de stora administrativa bördorna,

kommissionens meddelande ”Gemensamma principer för ’flexicurity’: Fler och bättre arbetstillfällen med en kombination av flexibilitet och trygghet” (7) diskuterades i dialogen mellan arbetsmarknadens parter som var mycket konstruktiv. Detta bör underlätta för ett EU-omfattande genomförande av flexicurity-konceptet med justeringar efter de olika förhållanden som råder i varje medlemsstat. I dynamiska företagstjänster kan flexicurity, framförhandlad av arbetsmarknadsparterna, vara användbart när bättre arbetstillfällen av högre kvalitet samtidigt ska främjas. Arbetsmarknadens parter bör involveras om EU på ett framgångsrikt sätt ska lyckas möta den press som globaliseringen medför,

offentliggörandet av kommissionens meddelande ”Ökat bidrag från standardiseringen till innovation i EU” (8), som bland andra initiativ främjar ett påskyndat samarbete mellan industrin och andra aktörer i utvecklingen, genomförandet och användningen av standarder till stöd för innovation inom ramen för en hållbar industripolitik.

3.5

De största behoven inom företagstjänstesektorn. Trots de framsteg som för närvarande görs när det gäller åtgärder inom tjänstesektorn finns det stora luckor och behov som måste beaktas. EU:s befintliga politiska ram är starkt inriktad på tillverkningsindustrin, trots att tjänster är det absolut största segmentet av ekonomin och bidrar till tillväxten i alla aspekter av näringslivet och det sociala livet.

3.5.1

De flesta av de övergripande och sektorsinriktade initiativen inom ramen för EU:s industripolitik både på nationell nivå och på EU-nivå inriktas på tillverkningsindustrin, trots företagstjänsternas naturligt stödjande roll. Det finns därför ett brådskande behov av att utforma en välavvägd EU-politik som inte underskattar vikten av företagstjänster för EU:s tillverkningsindustris globala konkurrenskraft och ekonomin som helhet. En övergripande politik som riktar sig till alla ekonomiska sektorer måste verkligen vara övergripande och vara anpassad till företagens och arbetstagarnas behov i den nya tjänstekonomin där industri- och tjänstesektorerna är oupplösligt sammankopplade för att på så sätt skapa nya möjligheter för EU-ekonomin på den globala marknaden som ett direkt resultat av synergierna mellan dem. Många av EU:s politiska initiativ som rör industripolitiken måste anpassas och tillämpas på tjänstesektorn. Detta omfattar frågor som en fullständigt effektiv inre marknad för tjänster, internationell handel, regler för statligt stöd, arbetsmarknadsfrågor, sociala åtgärder, fortbildning och regionalpolitik, forskning och utveckling, innovation, standardisering, företagaranda samt bättre statistik och information. Man måste också beakta tjänstesektorns särskilda behov. Detta ska inte tolkas som att all politik ska vara vertikalt specifik för tjänster, utan snarare som att alla dessa politikområdens inverkan på tjänster bör kartläggas och särskilda åtgärder vidtas vid behov.

3.5.2

Vissa större behov kan identifieras inom följande områden:

företagstjänster i industripolitiken. Efter det att företagstjänsterna nyligen integrerades i industripolitiken och inom ramen för den pågående kartläggningen bör ökad uppmärksamhet ägnas åt de särskilda områden där tjänsterna kan bidra till industrins prestationsförmåga, t.ex. tjänsternas roll för industrins konkurrenskraft och produktivitet från ett ekonomiskt perspektiv. För att möta den globala konkurrensen måste EU investera i innovation, kunskap, formgivning, logistik, marknadsföring och andra företagsrelaterade tjänster, med andra ord hela den globala värdekedjan,

företagstjänster i sysselsättnings- och utbildningspolitiken. De flesta yrken är tjänsteyrken och så kommer det att förbli. (De politiskt ansvariga får inte glömma att 20 % av mellanprodukterna i förädlingskedjan inom tillverkningsindustrin härrör från tjänster.) De potentiella effekterna av att företagen lägger ut tjänster på entreprenad till andra länder (upp till 30 % enligt en OECD-studie från 2006) leder till att medlemsstaterna nu måste börja tänka på att förstärka nödvändiga kompetenser och kvalifikationer för att deras industrier ska kunna möta den globala konkurrensen,

företagstjänster i innovations- och produktivitetspolitiken. Man bör främja innovation inom tjänstesektorn för att förstärka den industriella konkurrenskraften genom kvalitetsfaktorer. Innovation inom tjänstesektorn har stor och positiv effekt på kvalitet, sysselsättning och kundrelationer. Samtidigt kan företagstjänster erbjuda arbetstillfällen av god kvalitet med goda arbetsförhållanden i en kunskapsintensiv miljö. I dessa fall bidrar arbetstagarna till att göra innovation inom tjänstesektorn möjlig och framgångsrik. Detta bidrar till att företagen kan förstärka sin konkurrensposition och skapar nya arbetsmöjligheter för arbetstagarna. De fördelar som innovationen inom tjänstesektorn medför bör därför kanaliseras för att hantera den stagnerande produktivitetstillväxten för företagstjänster. Låg produktivitetstillväxt är fortfarande dominerande i de flesta länder, även om företagstjänsternas bidrag till produktivitetsvinsterna totalt sett är underskattat på grund av statistiska mätproblem,

företagstjänster och den inre marknaden. Målsättningen är att inrätta en europeisk marknad för tjänster för att EU ska kunna spela en avgörande roll i globaliseringsprocessen genom att ta hänsyn till alla de faktorer som påverkar marknaderna och konkurrenskraften. En särskild uppföljning av införlivandet av tjänstedirektivet i medlemsstaterna och följderna av detta för företagstjänster skulle därför vara lämpligt,

företagstjänster och regionerna. Många regioner har en låg förekomst av företagstjänster eftersom dessa tenderar att koncentreras till storstads- och höginkomstområden. På regional nivå är det därför viktigt att främja och stimulera både tillgång och efterfrågan på företagstjänster och att utnyttja befintliga nätverk som kan öka synergieffekterna mellan de olika regionala aktörerna,

företagstjänster och annan relaterad politik. Det finns två typer av politik som inriktas på företagstjänster: huvudsakligen reglerande politik (inre marknaden, konkurrens, bättre lagstiftning, offentlig upphandling) och huvudsakligen icke reglerande politik (innovation, kompetens, kvalitet och sysselsättning, standardisering, företagande och små och medelstora företag, regionalpolitik, kunskap och statistik). Vikten av standardisering, den nya ”tjänstevetenskapen” och statistik bör uppmärksammas särskilt.

3.6

Ömsesidig påverkan mellan företagstjänster och målinriktad politik. Erfarenheterna har visat hur omfattande åtgärder på olika områden skulle kunna samspela och möjliggöra en stark utveckling av företagstjänster för att möta framtidens utmaningar. Synergier och ömsesidig växelverkan mellan olika politiska områden bör beaktas i detta sammanhang.

3.7

En logisk ekonomisk grund krävs när särskild EU-politik utformas för att främja verksamheten inom företagstjänstesektorn. Kox och Rubalcaba har nyligen visat detta (”Business services in European Economic Growth”, 2007). Till stöd för sina argument anför de huvudsakligen marknads- och systemmisslyckanden, såsom informationsasymmetri och externa aspekter.

3.8

Lissabonstrategin 2008–2010. Politiken för företagstjänster kan bidra positivt till förslaget till gemenskapens Lissabonprogram 2008–2010 (KOM(2007) 804 slutlig). De flesta av de tio centrala mål som ska nås senast 2010 påverkar tjänstesektorn direkt eller indirekt.

3.8.1

Kommissionen kommer att lägga fram förslag om en förnyad social agenda i mitten av 2008, som ska bidra till att lösa problemen med kompetensbrist. Viktiga brister och behov kan identifieras inom de flesta företagstjänster som är mycket arbetsintensiva. I sitt yttrande om ”Sysselsättning för prioriterade kategorier – Lissabonstrategin” (9) konstaterar EESK att de ambitiösa Lissabonmålen endast hade uppnåtts i begränsad utsträckning och att många av de nya arbetstillfällen som skapats under de senaste åren är halvtidsarbeten, i synnerhet för kvinnor. För äldre arbetstagare finns fortfarande en tydlig brist på lämpliga arbetsplatser och för ungdomar kan man notera en kraftig ökning av atypiska (icke-standardiserade) anställningsformer, ibland utan tillräckligt rättsligt skydd och social trygghet. I sitt yttrande betonar kommittén att det är viktigt att det inom ramen för flexicurity-konceptet finns ett stort mått av social trygghet, aktiv arbetsmarknadspolitik, utbildning och fortbildning.

3.8.2

Kommissionen lade tidigare i år fram förslag om en gemensam invandringspolitik. Detta kan påverka invandringen av högkvalificerade arbetstagare inom områden som kunskapsintensiva företagstjänster och lägre kvalificerade arbetstagare inom verksamheter som städning eller vakttjänster.

3.8.3

Gemenskapen kommer att anta en rättsakt för småföretag för att frigöra de små och medelstora företagens tillväxtpotential under deras livscykel. Sektorn för företagstjänster är den sektor som har det största antalet nystarter och nedläggningar av företag, och särskild uppmärksamhet bör därför ägnas de små och medelstora företagen. I sitt yttrande om ”Företagens potential, särskilt när det gäller små och medelstora företag” (10) förespråkar kommittén mer fokuserade och samordnade riktlinjer för små och medelstora företag för att främja tillväxt och arbetstillfällen 2008–2010. De små och medelstora företagen kommer också att dra nytta av att de administrativa bördorna inom EU kommer att minska med 25 % fram till år 2012.

3.8.4

Gemenskapen kommer att stärka den inre marknaden och öka konkurrensen inom tjänstesektorn. I samma yttrande (INT/324) som citeras ovan kritiserar EESK den ofullständiga inre marknaden, särskilt medlemsstaternas långsamma införlivande av direktiven, de administrativa bördorna och arbetskraftens bristande rörlighet. För de små och medelstora företagen utgör detta enorma hinder att övervinna.

3.8.5

Gemenskapen kommer att förverkliga den femte friheten (fri rörlighet för kunskap) och inrätta ett verkligt europeiskt forskningsområde. De kunskapsintensiva företagstjänsterna har en funktion att fylla i denna Lissabonprioritering.

3.8.6

Gemenskapen kommer att förbättra ramvillkoren för innovation. EESK har också utarbetat ett yttrande om ”Investeringar i kunskap och innovation” (11). Huvudtemat är att EU måste ligga i ledningen inom forskning, teknisk utveckling och innovation. Ytterligare mål är ökad finansiering från EU-budgeten, förbättrade utbildningsmöjligheter och en allmän höjning av standarden, samt en social miljö som är öppen för framsteg och innovation. Man bör också skapa nödvändiga förutsättningar och fatta de beslut som krävs för att inom näringslivet bygga upp tillräckligt med förtroende och optimism så att investerarna vågar satsa sitt kapital på nya initiativ i Europa. Man bör slutligen skapa ökad medvetenhet om den fundamentala betydelsen av grundforskning och främja en företagaranda som inte väjer för innovation och risker, vilket innebär att man måste acceptera en viss risk för misslyckande och förluster som oundvikligen hör samman med riskerna. EESK har även granskat den rättsliga och samhälleliga miljön för att skapa innovationsvänliga företag och en innovationsvänlig marknad.

3.8.7

Gemenskapen kommer att främja en industripolitik som inriktas mot mer hållbar produktion och konsumtion. De miljörelaterade tjänsternas roll inom industripolitiken kan inordnas under denna prioritering.

3.8.8

Gemenskapen kommer att förhandla bilateralt med viktiga handelspartner för att öppna för nya möjligheter för internationell handel och investeringar och skapa ett gemensamt område för reglerande bestämmelser och standarder.

4.   Prioritering av åtgärder som gynnar företagstjänster

Företagstjänsterna berör många olika politikområden och det är därför nödvändigt att göra prioriteringar. EESK anser att följande åtgärder bör prioriteras:

4.1

Prioritering 1: En högnivågrupp för företagstjänster bör inrättas av kommissionen inom ramen för företags- och industripolitiken för att säkerställa att man i politiska åtgärder i högre grad beaktar dessa tjänster i samspelet med industrin och all ekonomisk verksamhet. Högnivågruppen bör ha följande målsättningar:

genomföra en fördjupad analys av företagstjänsternas behov, bland annat behoven hos de mycket varierande undersektorerna inom denna tjänstesektor,

kartlägga befintlig politik som påverkar företagstjänster och utforma konkreta politiska åtgärder på lämplig nivå (regional nivå, nationell nivå eller EU-nivå),

rekommendera strategiska mål som bör nås inom ramen för WTO-förhandlingarna om det allmänna tjänstehandelsavtalet (GATS), med betoning på nödvändiga åtgärder för att främja export bland de små och medelstora tjänsteföretagen,

identifiera och samla de politiska intressenterna inom områden där representationen är mycket begränsad och splittrad,

inrätta ett europeiskt observationsorgan för företagstjänster för att övervaka resultaten av de politiska åtgärder som har vidtagits på EU-nivå och sprida bästa praxis. Medlemmarna i observationsorganet bör omfatta företrädare för EESK, fackliga organisationer, näringslivsorganisationer och sakkunniga inom området för företagstjänster.

4.2

Prioritering 2: En social dialog som särskilt ägnas företagstjänster bör uppmuntras för att diskutera och ta fram rekommendationer om

nya sysselsättningsmöjligheter,

”livslångt lärande”,

utmaningar när det gäller utläggning av tjänster på entreprenad till andra länder,

identifiering av kompetensluckor,

deltidsarbete och distansarbete,

tillämpningen av flexicurity-principen inom företagstjänstesektorn (denna fråga har redan behandlats allmänt av EESK i ett nyligen offentliggjort yttrande – SOC/283),

personalbrist inom kunskapsintensiva företagstjänster och invandringens roll,

rörlighet.

En förutsättning för att en sådan sektorsdialog mellan arbetsmarknadsparterna (bl.a. erkännande av överenskommelser och organisatoriskt stöd) ska kunna genomföras och bli verksam i praktiken är dock att man identifierar och erkänner de representativa europeiska sammanslutningarna för arbetstagare och arbetsgivare.

4.3

Prioritering 3: Forskning och utveckling (FoU) och innovation inom tjänstesektorn:

analys av innovationsmetoder när det gäller företagstjänster och deras inverkan på produktiviteten och den sociala och ekonomiska tillväxten,

kunskapsintensiva företagstjänsters roll för innovationsutvecklingen inom tjänstesektorn,

förhållandet mellan utveckling av informations- och kommunikationstekniken (IKT) och innovativa tjänster,

kartläggning av FoU- och innovationsprogram för att utvärdera hur företagstjänsterna behandlas inom dessa program,

tillämpning av teknik för resurssnåla framställningsmetoder (”lean production”) inom tjänstesektorn,

innovationens roll inom tjänstesektorn och andra möjliga politiska åtgärder för kunskapsintensiva tjänster på regional nivå. Vikten av innovationspolitiska åtgärder för att främja tillgång och efterfrågan på företagstjänster.

4.4

Prioritering 4: Utveckla standarder. Standardiseringen av tjänster har utvecklats långsamt och är ofta efterfrågedriven. Det finns även strukturella problem bland leverantörerna av företagstjänster. Det stora flertalet av dem är små företag som inte är anslutna till representativa organisationer i sitt land och detta avspeglas även på EU-nivå där denna kategori inte är välrepresenterad inom någon av de europeiska organisationerna. Den enda lösningen för att förbättra situationen för användarna är att de går samman och framför sina krav. Marknaden för företagsrelaterade tjänster har oerhört mycket att vinna på tydliga standarder på detta område. Utveckling av standarder kan vara användbart för att

komplettera eller till och med ersätta reglering,

förbättra kvaliteten och stimulera konkurrenskraften,

minska asymmetrisk information till fördel för både leverantörer och användare, på en marknad som saknar insyn,

garantera jämförbarhet när användaren tar ställning till och beslutar om olika anbud,

säkra en bredare spridning av resultaten av FoU- och innovationsprogram med målsättningen att främja innovation för att öka tjänsternas kvalitet,

minska antalet tvister genom att klargöra rättigheter och skyldigheter mellan tjänsteleverantörer och användare,

förebygga konflikter mellan arbetsmarknadens parter genom att tjänsteleverantörerna och användarna respekterar de arbetsrättsliga bestämmelserna och vid behov genom kollektiva förhandlingar på lämplig nivå,

underlätta stordriftsfördelar bland små företag som tillhandahåller liknande tjänster i olika EU-medlemsstater och på så vis minska hindren för marknadsintegration,

utveckla en sund exportsektor och bistå vid offentliga upphandlingar och utläggning av tjänster på underleverantörer.

4.5

Prioritering 5: Ytterligare förbättringar av statistiken om företagstjänster. De politiska åtgärderna utformas på grundval av analyser av rådande tendenser, vilka endast kan mätas med hjälp av tydlig och meningsfull statistik. Det står klart att produktivitetsökningen inte är tillfredsställande jämfört med nivåerna i Förenta staterna, vilket delvis kan bero på otillförlitlig statistik som bygger på en metod som används för att mäta tillverkningssektorns prestationer. Ytterligare förbättringar av statistiken för företagstjänster kräver inte bara ett beslut från Eurostat, utan även samarbete från medlemsstaterna för att de ska ändra sina metoder för insamlande av statistiken. Det är särskilt viktigt att man mäter företagstjänsternas roll inom andra industri- och tjänstesektorer.

4.6

Prioritering 6: ”Tjänstevetenskap”

Tjänstevetenskapen (eller SSME – Service Science, Management and Engineering) är en ny snabbt expanderande vetenskap som omfattar de skilda och splittrade synsätten på tjänster: tjänsteekonomin, managementtjänster, tjänstemarknadsföring, tjänstesystemutveckling m.m. Forskare och företag inom tjänstesektorn erkänner att det finns ett behov av att främja och förbättra integrationen av alla dessa områden. Inom ramen för tjänstevetenskapen utgör tjänstesystemutveckling ett bra exempel. Detta är en särskild teknisk disciplin som rör den systematiska utvecklingen och utformningen av tjänsteprodukter genom tillämpning av passande modeller, metoder och redskap. Även om tjänstesystemutveckling även innefattar vissa organisations- och ledningsaspekter inom tjänsteverksamhet ligger huvudfokus bland annat på framtagning av nya tjänsteprodukter. Samtidigt handlar tjänstesystemutveckling även om utformningen av utvecklingssystem, dvs. om tjänsterelaterade frågor inom allmän FoU- och innovationsstyrning. Integrerade metoder för gemensam produktutveckling för fysiska varor, mjukvara och tjänster kommer att bli ett etablerat inslag.

Grundläggande forskning om nya affärsmodeller, metoder och redskap kommer att ge tjänstevetenskapen ett värdefullt uppsving. Slutligen kommer den ökade harmoniseringen av tjänstestandarder att uppmuntra till identifiering och effektiv framtagning av nya tjänster (12).

Tjänstesystemutveckling är ett av få områden inom tjänstesektorn som till stor del har utformats av europeisk forskning. Ökad integration i internationella nätverk och systematisk utveckling av en oberoende tjänstesystemutvecklingsgemenskap är viktiga förutsättningar för att en ledande roll på detta område ska kunna upprätthållas i framtiden (13).

4.7

Prioritering 7: Den inre marknaden och reglering av företagstjänster

Minska och förenkla lagstiftningsbördorna. Det finns flera begränsande faktorer som försvårar för företag som arbetar med företagstjänster och som motverkar deras insatser för att öka produktiviteten och försöka etablera sig i andra medlemsstater. Det handlar bland annat om problem med fri rörlighet för arbetskraft och erkännande av utbildningskvalifikationer. Lagstiftningen har ökat i omfång och blivit alltmer komplex under de senaste åren, vilket i sin tur har lett till ökade bördor för de små tjänsteleverantörerna. Följande områden är viktiga att uppmärksamma:

starta och överlåta företag. De pengar och den tid det kostar att starta ett nytt företag eller överlåta en befintlig rörelse är ett nästan oöverkomligt problem för små och medelstora företag,

hinder för export av tjänster. Små och medelstora företag som är intresserade av att exportera sina tjänster har svårt att sätta sig in i de relevanta bestämmelserna och saknar ofta nödvändiga resurser för att kunna söka rådgivning. Det behövs en uppföljning av internationella handelsavtal för att avlägsna onödiga hinder för europeiska tjänsteleverantörer på de externa marknaderna för företagstjänster. Den databas för marknadstillträde som kommissionen låtit upprätta bör bidra till att identifiera sådana hinder,

begränsningar för samarbetet mellan olika yrkessektorer. Det finns hinder för professionella tjänsteleverantörers tillträde som kan avlägsnas i och med att det nya tjänstedirektivet träder i kraft,

bristande införlivande av EU-lagstiftningen samt olika lagar i medlemsstaterna. Även om bestämmelserna inte direkt strider mot den inre marknaden är de stora olikheterna mellan EU-länderna ett hinder för marknadsintegration,

offentlig upphandling och konkurrensbestämmelser mellan privata och statsägda företag för tilldelning av offentliga kontrakt,

hinder för tillhandahållandet av tjänster mellan medlemsstaterna. Yrkesorganisationernas försvarsattityd verkar avskräckande på yrkesverksamma som vill etablera sig i andra medlemsstater,

utstationering av högt kvalificerade arbetstagare. Det finns svårigheter när det gäller utstationering av arbetstagare till andra medlemsstater, även när det rör sig om högkvalificerade tjänster. EESK:s yttrande om ”Utstationering av arbetstagare” kan ligga till grund för möjliga åtgärder på detta område (14),

erkännande av kvalifikationer. Direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer skulle vara införlivat senast den 20 oktober 2007. Det nya direktivet ersätter femton tidigare direktiv om erkännande av yrkeskvalifikationer. Det utgör en verkligt omfattande modernisering av gemenskapens system som främjar EU:s marknad för företagstjänster genom ett mer flexibelt och automatiskt erkännande av kvalifikationer. Samtidigt ger också kommissionens initiativ när det gäller tjänster och administrativt samarbete (IMI) praktiska möjligheter för myndigheter och arbetsgivare i medlemsstaterna att via en central databas få information från den utsedda myndighet (på regional eller nationell nivå i varje medlemsstat) som har tillstånd att utfärda certifikat om kompetens och kvalifikationer och kontrollera giltigheten av sådana certifikat,

införlivande av tjänstedirektivet. En sektorsanalys skulle kunna hjälpa sektorn för företagstjänster att utnyttja den nya rättsliga ramen till fullo, särskilt för att identifiera kvarstående hinder under och efter införlivandet av direktivet. En kartläggning kommer att inledas 2010 i syfte att utvärdera framstegen och nära övervaka hur införlivandet genomförs. Särskild uppmärksamhet bör ägnas följderna för ekonomin för företagstjänster. Den inre marknadens informationssystem kan ge användbar information för uppföljning och framtida förenklingar i syfte att komma till rätta med nationella skillnader.

Bryssel den 9 juli 2008.

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs

ordförande

Dimitris DIMITRIADIS


(1)  EUT C 318, 23.12.2006, s. 4 (CCMI/035).

(2)  KOM(2007) 374 slutlig av den 4.7.2007.

(3)  SEK(2007) 1059 av den 27.7.2007.

(4)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12.12.2007.

(5)  Pressmeddelande IP/08/192 av den 7.2.2008.

(6)  PM/08/152 av den 10.3.2008.

(7)  KOM(2007) 359 slutlig.

(8)  KOM(2008) 133 av den 11.3.2008.

(9)  EUT C 256, 27.10.2007, s. 93 (SOC/251).

(10)  EUT C 256, 27.10.2007, s. 8 (INT/324).

(11)  EUT C 256, 27.10.2007, s. 17 (INT/325).

(12)  ”Service engineering – methodical development of new service products”, av Hans-Jorg Bullinger, Klaus-Peter Fahnrich och Thomas Meiren.

(13)  Thomas Meiren, Fraunhofer Institute for Industrial Engineering, Stuttgart, Tyskland.

(14)  Se EUT C 224, 30.8.2008, s. 95.


BILAGA

till Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande

Texten i facksektionens yttrande ändrades genom ett ändringsförslag som antogs av plenarförsamlingen och fick minst en fjärdedel av de avgivna rösterna:

Punkt 2.2 andra punktsatsen:

”–

Arbetsmarknadspolitiken inom företagstjänstesektorn. Ur ett socialt perspektiv krävs en djupgående sektoriell granskning av de utmaningar som skapas av nya anställningsformer som uppstår till följd av samverkan mellan företagstjänstesektorn och tillverkningssektorn. Denna analys måste omfatta utbildning, fortbildning och livslångt lärande samt arbetstagarnas anställningsvillkor, inklusive de tjänster som läggs ut externt (outsourcing). För att nå denna målsättning föreslås att dagordningen för dialogen mellan arbetsmarknadens parter utvidgas i syfte att studera specifika förändringar ifråga om arbetsvillkor och jobbmöjligheter, som härrör från strukturella förändringar som påverkar företagstjänsterna.”.

Röstningsresultat:

87 röster för, 35 röster emot och 13 nedlagda röster.


Top