Accept Refuse

EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52007AE0998

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Arbetsmarknadsparternas roll när det gäller att förena arbets-, familje- och privatliv

OJ C 256, 27.10.2007, p. 102–107 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

27.10.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 256/102


Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Arbetsmarknadsparternas roll när det gäller att förena arbets-, familje- och privatliv”

(2007/C 256/19)

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén erhöll den 13 februari 2007 en begäran om ett yttrande från det kommande portugisiska rådsordförandeskapet om ”Arbetsmarknadsparternas roll när det gäller att förena arbets-, familje- och privatliv”

Facksektionen för sysselsättning, sociala frågor och medborgarna, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 18 juni 2007. Föredragande var Peter Clever.

Vid sin 437:e plenarsession den 11-12 juli 2007 (sammanträdet den 11 juli 2007) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 145 röster för och 5 nedlagda röster:

1.   Bakgrund

1.1

De europeiska stats- och regeringscheferna har inom ramen för Lissabonstrategin kommit överens om att öka sysselsättningsgraden bland kvinnor till 60 % senast 2010. Detta mål bekräftades i de integrerade riktlinjer (riktlinje 17) som antogs 2005 som en central beståndsdel i den nya styrmekanismen för Lissabonstrategin.

1.2

Lissabonstrategins ambitiösa mål i fråga om tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft kommer att uppnås snabbare och med mer hållbart resultat om man trots den demografiskt betingade minskningen av antalet människor i arbetsför ålder lyckas öka antalet sysselsatta inom EU under det kommande årtiondet ytterligare och förbättra deras kvalifikationer. Förutsättningarna att uppnå båda dessa mål genom en klart högre sysselsättningsgrad bland kvinnor är goda, eftersom den generation av unga kvinnor som nu växer upp önskar delta mer på arbetsmarknaden och har betydligt bättre utbildning. Det handlar nu om att avveckla de hinder för detta som finns kvar.

1.3

För att uppnå målet har EU:s medlemsstater bland annat kommit överens om

resoluta åtgärder för att öka kvinnornas deltagande på arbetsmarknaden och minska klyftorna mellan män och kvinnor i fråga om sysselsättning, arbetslöshet och löner, och

att förbättra möjligheterna att förena arbete och privatliv samt tillhandahålla lättillgänglig barnomsorg och anhörigvård till rimliga priser (riktlinje 18).

1.4

Det portugisiska rådsordförandeskapet har bett Europeiska ekonomiska och sociala kommittén att utarbeta ett förberedande yttrande om ”Arbetsmarknadsparternas roll när det gäller att förena arbets-, familje- och privatliv”.

1.5

Möjligheten att förena arbets-, familje- och privatliv är enligt arbetsmarknadens parter ett viktigt bidrag till ekonomisk tillväxt, välstånd och konkurrensförmåga.

1.6

Det är också en av kommissionens prioriteringar i den färdplan för jämställdhet, som antogs i mars 2006 (1). Kommissionen nämner i färdplanen tre prioriterade områden för att förbättra möjligheterna att förena arbets-, familje- och privatliv:

1.

System för flexibel arbetstid för både kvinnor och män.

2.

Bättre vård och omsorg.

3.

Bättre åtgärder som gör det lättare att kombinera arbete och familj för både kvinnor och män.

1.7

Med det meddelande om ”Europas demografiska framtid – en utmaning som öppnar möjligheter” som redan aviserats i färdplanen inledde kommissionen den 12 oktober 2006 i enlighet med artikel 138 i EG-fördraget det första samrådet med arbetsmarknadens parter om hur man kan förbättra möjligheterna att förena arbets-, familje- och privatliv.

1.8

I samrådets första del framhäver kommissionen hur viktiga möjligheterna att förena arbets-, familje- och privatliv är. Kvinnornas deltagande på arbetsmarknaden måste förbättras, just mot bakgrund av den demografiska utvecklingen och det tryck på de sociala trygghetssystemen som detta leder till. Dessutom framhävs den roll som frågan har när det gäller att uppnå Lissabonmålen, som kommissionen formulerat.

1.9

Arbetsmarknadens parter i Europa har i sina svar till kommissionen framhållit hur viktig frågan om möjligheterna att förena familjeliv och yrkesliv är just med tanke på att kvinnornas deltagande på arbetsmarknaden ännu inte är tillräckligt stort och på att befolkningen blir allt äldre. De uttrycker sitt klara stöd till arbetet med att genomföra de mål om att bygga ut barnomsorgen som Europeiska rådet fastställde i Barcelona 2002. Arbetsmarknadens parter är också överens om att de prioriterade områden som nämns i färdplanen för jämställdhet kan leda till målet. Dessutom betonar arbetsmarknadens parter att möjligheterna att förena yrkes-, familje- och privatlivet och frågan om jämställdhet mellan män och kvinnor i arbetslivet just mot bakgrund av den demografiska utvecklingen måste ges en central plats i den politiska debatten. I samband med detta måste man också ägna särskild uppmärksamhet åt att övervinna befintliga rollstereotyper för män och kvinnor. Om inte dessa ändras är det mycket svårt att göra några framsteg.

1.10

Arbetsmarknadens parter (Businesseurope/UEAPME, ECPE och EFS) (2) antog 2005 å sin sida en ram för åtgärder för jämställdhet mellan könen (3) för att öka jämställdheten mellan män och kvinnor i arbetslivet. Till de fyra kärnområden där de nationella arbetsmarknadsparterna skall ha genomfört åtgärder senast 2010 hör uttryckligen också möjligheterna att förena familje- och yrkesliv. Ministerrådet har därför rätt i sin strävan att låta arbetsmarknadsparterna organisera arbetstiden, som är av stor betydelse för möjligheterna att förena familje- och yrkesliv, så att man kommer fram till praktiskt gångbara lösningar för alla berörda.

1.11

Genom att bidra till bättre arbetsförhållanden kan arbetsmarknadens parter förbättra livssituationen för många familjer. De har i detta sammanhang en central roll att spela. Åtgärdsramen är ett av arbetsmarknadsparternas bidrag till genomförandet av Lissabonstrategin. Med tanke på att orsakerna till de fall av bristande jämvikt som finns kvar på marknaden är komplexa och påverkar varandra, är de europeiska arbetsmarknadsparterna övertygade om att man behöver en integrerad strategi för att undanröja problemen och främja jämställdheten mellan män och kvinnor. Möjligheterna att förena familje- och yrkesliv är här ett av de viktigaste regleringsinstrumenten.

1.12

Trots att vissa företags engagemang för att öka möjligheterna att kombinera familje- och yrkesliv på senare år har ökat, så att familjevänlighet inom många företag blivit en central del av personalpolitiken och företagsfilosofin, vilket framgår av den första gemensamma utvärdering som arbetsmarknadsparterna publicerade i februari 2007, måste företag, arbetsmarknadsparter och medlemsstater fortsätta arbetet med att undanröja de brister som finns kvar (4).

1.13

Idén om lika möjligheter på arbetsplatsen, initiativen för att hjälpa arbetstagarna att förena familje- och yrkeslivet samt managementmodellen ”företag med lika möjligheter” är byggstenar i konceptet om företagens sociala ansvar, som inspirerar företagen att skapa god praxis och vidta ansvarsfulla åtgärder gentemot arbetstagarna.

2.   Analys av läget

2.1

Förändringar i samhället har gjort att det nu finns mycket olika familjeformer. I en politik inriktad på att göra det möjligt att förena yrkes-, familje- och privatliv måste man beakta alla de levnadsmönster som finns (t.ex. ensamstående föräldrar, ”blended families”, dvs. familjer med föräldrar som har barn från tidigare förhållanden, ensamstående, skilda föräldrar, adoptivföräldrar, studerande som yrkesarbetar, registrerade partnerskap för personer av samma kön, ensamboende). Den allt större andelen äldre och till åren komna ökar dessutom behovet av vårdtjänster inom och utanför familjen.

2.2

Vid sidan om sitt yrke är kvinnorna i förhållande till männen fortfarande mer involverade i arbetet med hem och familj och befinner sig därför ofta i en situation med stress och ständig överbelastning. Detta drabbar också kvinnor som är jordbrukare eller egenföretagare. Kvinnorna känner sig genom dessa ramvillkor ofta tvingade att deltidsarbeta, vilket innebär lägre inkomster, sämre ålderspension och sämre karriärmöjligheter. Möjligheten att förena familje- och yrkesliv är därför också ett viktigt instrument för jämställdhet i yrkeslivet inte bara mellan män och kvinnor utan också mellan kvinnor med och utan barn.

2.3

Just eftersom de bakomliggande problemen och möjligheterna att lösa dem varierar inte bara från medlemsstat till medlemsstat utan också från region till region, ja till och med från företag till företag, finns det inga patentlösningar som fungerar för alla i samma utsträckning. EESK anser att arbetsmarknadens parter här har en viktig kompetens för att lösa problemen. Arbetsmarknadsparterna kan med hjälp av sina organisationer i de enskilda länderna på ett avgörande sätt påverka arbetstagarnas vardag genom sitt engagemang för möjligheterna att förena familje- och yrkesliv.

2.4

Beslutet att skaffa barn eller inte är i princip ett privat beslut. Detta gäller också beslutet att ge släktingar eller andra närstående personer vård och omsorg inom familjen vid sjukdom, funktionshinder eller hög ålder, men dessa beslut får effekter på samhället som helhet. Den allt större bristen på barn innebär i framtiden en brist på kvalificerad arbetskraft och ledare, kunder, medarbetare, företagare, vetenskapsmän och forskare och påverkar därmed hela samhället negativt (5). Staten bör därför ha ett särskilt ansvar för följande faktorer:

Materiellt finansiellt stöd, penningförmåner, godkännande som pensionsgrundande verksamhet,

Stödinfrastruktur (barnomsorg, heltidsskolor, möjligheter till barnomsorg utanför skolan och under loven samt fritidsprogram som erbjuds av frivilligorganisationer, möjligheter till hjälp) t.ex. för ambulerande städtjänster),

Lämplig föräldraledighet för mödrar och fäder (också i samband med adoptioner).

Ett familjevänligt arbetsliv.

2.5

System för flexibel arbetstid är enligt kommissionen viktiga för att man skall kunna frigöra hela den potential som finns hos den förvärvsarbetande befolkningen. De måste därför vara lika tillgängliga för både kvinnor och män – och här kan en rättslig ram komma till användning. Det faktum att långt fler kvinnor än män utnyttjar sådana system leder trots detta till en brist på balans mellan könen som negativt påverkar kvinnornas ställning på arbetet och deras ekonomiska oberoende. Man bör i större utsträckning än hittills stimulera männen till att åta sig familjeförpliktelser, framför allt genom incitament till föräldra- och pappaledighet, så att bördorna i form av obetalt arbete i hemmet och omsorg om barn och anhöriga blir rättvist fördelade i partnerskap med kvinnorna.

3.   Rollmodeller

3.1

Samhällsomvandlingen har också lett till att kvinnornas rollmodeller och föreställningar om livet förändrats i takt med deras kvalifikationsnivå. Europas unga kvinnor har i dag bättre kvalifikationer än de unga männen och ser yrkesarbete som en central del i sin livsplanering. Den högre kvalifikationsnivån bland kvinnorna bör också leda till att skillnaderna i den genomsnittliga lönenivån mellan kvinnor och män jämnas ut. De löneskillnader som finns i dag är i stor utsträckning en följd av att en stor andel kvinnor arbetar deltid, tar ut längre tjänstledighet och därmed får en kortare yrkeserfarenhet, samt av den ringa andelen kvinnor i ledande ställning och äldre kvinnors ringa kvalifikationer. Trots att den klassificering som finns i kollektivavtalet gör att kvinnor och män får samma lön för samma arbete och samma kvalifikationer, råder det dock fortfarande ojämlikhet på löneområdet. Verklig valfrihet att utforma sitt eget liv förutsätter dessutom att ramvillkoren i samhället ger kvinnor och män en möjlighet att bestämma sig för ett liv som motsvarar de egna förväntningarna utan att utsättas för positiva eller negativa värderingar från samhällets sida på grund av detta.

3.2

Till de ramvillkor som har ett avgörande inflytande på hur människor utformar sina liv hör vid sidan om infrastrukturen i ett lands barnomsorg också samhällets inställning till både förvärvsarbetande mödrar och fäder som ägnar sig åt arbete inom familjen. Arbetsmarknadsparternas inställning i dessa frågor sätter en avgörande prägel också på samhällets inställning. Erfarenheterna från de skandinaviska länderna och Tyskand har visat att det kan vara användbart att bevilja en familj finansiella förmåner, t.ex. delbelopp av föräldrapenningen, eller höja dessa, endast om också fadern under en viss tid vårdar barnet. Fäderna får härigenom en rättslig ram för att under en begränsad tid lättare kunna ägna sig åt barnuppfostran. Mödrar får tack vare detta system en möjlighet att återvända till yrkeslivet tidigare.

3.3

EESK betonar att det inte kommer att räcka med att ändra enstaka regleringsinstrument för att ändra den dubbla belastningen på yrkesverksamma kvinnor när det gäller att förena familj, yrke och privatliv. Målet måste snarare vara att utforma den principiella uppdelningen av det obetalda arbetet på fritiden, t.ex. barnuppfostran, vård av anhöriga, organisation av hushållet, mellan män och kvinnor på ett nytt sätt. Man måste förmå männen att verkligen bära sin del av bördorna som äkta partner. Detta kräver en djupgående omvandling i människors medvetande och strukturella förändringar.

4.   Arbetsmarknadsparternas stödåtgärder för att förbättra möjligheterna att förena familje-, yrkes- och privatliv på företagsnivå

4.1

Den demografiska utvecklingen och de förändringar som denna leder till får stora konsekvenser för både arbetstagare och arbetsgivare. Arbetsmarknadsparterna har på alla nivåer en viktig funktion när det gäller att hjälpa till att förbättra möjligheterna att kombinera yrkes-, familje- och privatliv.

4.2

En personalpolitik där man tar hänsyn till både företagets intresse och varje arbetstagares grundläggande förpliktelser utanför arbetet, hans eller hennes familjeansvar och privatintressen och möjliggör en rättvis balans är en förutsättning för en framgångsrik politik för att förbättra möjligheterna i företagen. De enskilda medlemsstaterna bör som grundläggande förutsättningar tillhandahålla följande:

Bra infrastruktur för barnomsorg – både för yngre och äldre barn – som tillgodoser de behov som finns.

Ett tillräckligt utbud av tjänster av hög kvalitet för omsorg och vård av äldre eller funktionshindrade personer.

Rättvisa arbetstidsvillkor.

Åtgärder för att se till att tjänstledighet eller deltidsarbete för vård av minderåriga eller andra vårdbehövande inte påverkar framtida förmåner.

Kvalificerad personal med rättvisa löner.

Arbetstagarna, företagen, staten och samhället har alla samma nytta av en heltäckande infrastruktur.

4.3

Till de personalpolitiska instrument som delvis även arbetsmarknadsparterna kommit överens om och som kan genomföras i företagen hör följande:

Införande av innovativa arbetstidsmodeller, som dock inte får leda till sämre villkor (uppsplittring av arbetstiden och arbetsuppgifterna), distansarbete, sabbatsår och arbetstidskonton.

Rättslig säkerhet i fasta anställningar.

Möjligheter till kontakt med företagen under föräldraledigheten.

Hjälp med att ordna barnomsorg, i form av företagsdaghem, köp av daghemsplatser och finansiella stödåtgärder.

Hjälp vid vård av äldre anhöriga eller anhöriga i behov av vård.

Hjälp vid åtgärder för personutveckling.

Hjälp med återintegrering efter tjänstledighet eller deltidsarbete för vård av minderåriga och andra vårdbehövande.

4.4

Därmed tar man också hänsyn till målet att genom skräddarsydda och ytterst flexibla deltidsarbetsmodeller, anpassade till både företagens och arbetstagarnas intressen, förbättra möjligheterna för alla berörda att förena yrkes-, familje- och privatliv. Det tjänar inte detta syfte om deltidsarbete inte är ett frivilligt val. EESK anser att manliga arbetstagare snarast borde börja arbeta mer deltid om familjens behov kräver att en förälder gör detta. De kan på detta sätt i praktisk handling visa att det inte bara är kvinnorna som har förpliktelser utanför arbetet, inom förhållandet och familjen, utan att detta i stället är ett delat ansvar som måste skötas gemensamt.

4.5

Arbetsmarknadens parter kan hjälpa till att finna svar på hur föräldrar kan förverkliga den livsmodell som de önskar sig. I företagens praxis har det också visat sig att särskilda möjligheter till frivillig kontakt i form av vikariat vid semester och sjukdom eller inbjudan till företagsfester för mödrar under föräldraledigheten gjort det lättare för mödrar att återvända till sin arbetsplats efter en föräldraledighet. EESK pekar på att skyddsbestämmelserna för gravida kvinnor och mödrar och fäder under föräldraledigheten måste respekteras och inte heller får kringgås genom indirekt diskriminering.

4.6

Dessutom kan föräldrar få rätt till hjälp med att ordna barnomsorg. Olika företag erbjuder sina anställda möjlighet till förmedling av dagmammor och daghemsplatser och akut barnomsorg när ett barn blir sjukt. Vissa företag försöker också genom riktade åtgärder, t.ex. genom att bevilja en semesterdag på barnets födelsedag, stimulera manliga medarbetare till att ägna sig åt familjearbete och tillbringa mer tid med sina barn. Sådana företag förtjänar stöd. Men i praktiken får föräldrar i de flesta fall inget stöd. Genom att bete sig på det sättet – framför allt när det strider mot lagen – skadar ett företag sig självt, eftersom det påverkar företagsklimatet och medarbetarnas motivation negativt.

4.7

EESK hänvisar till vetenskapliga undersökningar från företaget Prognos AG. Enligt dessa lönar det sig för företagen att genomföra åtgärder som målinriktat främjar också de berättigade familje- och privatintressen, eftersom dessa personalpolitiska instrument minskar frånvaron och stärker banden till de anställda och ökar deras motivation och prestationsförmåga. En sådan personalpolitik gör dessutom en arbetsplats mer attraktiv, framför allt om den också gör det lättare för kvinnliga arbetstagare med familjeplikter att göra karriär och stanna kvar i ledande funktioner. En sådan företagskultur skapar dessutom ett bra företagsklimat och fungerar som en positiv lokaliseringsfaktor i regionen i fråga.

4.8

EESK pekar på att man bör beakta flexicurity-ansatsen när man inför flexibla arbetstidsmodeller. I samband med Lissabonstrategin erbjuder flexicurity en integrerad ansats för reform av arbetsmarknaden som främjar nödvändig eller önskad flexibilitet och samtidigt knyter dessa till den trygghet och planeringssäkerhet som krävs för alla berörda. Syftet med en flexibilitet som förhandlats fram mellan arbetsmarknadens parter bör vara att förbättra situationen för både företag och arbetstagare. Man bör ta hänsyn både till att företagen måste anpassa sig till marknadskraven och till arbetstagarnas allt större intresse av flexibilitet, t.ex. i fråga om utformningen av arbetstiden, för att bättre kunna ta hänsyn till familjeintressen och andra intressen utanför arbetet utan att säkerheten äventyras eller arbetsförhållandena blir mindre trygga. Individuella och behovsanpassade lösningar leder här till målet och dessa lösningar bör som regel förhandlas fram av arbetsmarknadens parter. EESK framhåller att man i flexicurity-debatten måste ägna större uppmärksamhet åt skillnaderna mellan hur män och kvinnor berörs (6).

4.9

Möjligheterna att förena yrkes-, familje- och privatliv blir desto bättre ju starkare de enskilda instrumenten för detta tillämpas i företagen. Genomförandet på nationell nivå måste därför tillmätas största möjliga betydelse.

4.10

EESK anser att företagstävlingar där också arbetsmarknadsparterna är involverade kan vara ett lämpligt instrument för att informera allmänheten om familje- och kvinnovänliga exempel och rekommendera andra att följa dessa. Nya innovativa instrument, såsom

lekrum för medarbetares barn,

företagsdaghem och

generationsnätverk inom företaget, som samordnar gratis tjänster, t.ex. att pensionerade medarbetare sköter myndighetsbesök och går och handlar åt unga medarbetare med familjeansvar,

presenteras genom företagstävlingar för en bredare allmänhet.

4.11

Det är begripligt att många mycket små eller medelstora företag, vilka utgör majoriteten av företagen inom EU, inte har de medel som krävs för att de skall kunna erbjuda sina anställda sådana attraktiva möjligheter. Därför måste särskilda skatteincitament övervägas. Just i små och medelstora företag är de starkare sociala banden en garant för att de berörda skall komma överens om individuella, mycket praktiska och tidsenliga lösningar för de enskilda medarbetarna. Dessutom finns det en möjlighet att flera mindre företag i en region går samman med lokala myndigheter, medborgarsammanslutningar och icke-statliga organisationer för att tillsammans erbjuda möjligheter, för att förbättra dels företagets eget anseende, dels regionens anseende som etableringsort.

5.   Praktiskt genomförbara initiativ på lokal och regional nivå

5.1

För att förbättra ramvillkoren för att människor bättre skall kunna förena yrkes-, familje- och privatliv på ett praktiskt och realistiskt sätt är det framför allt bra om lokala aktörer av de mest olika slag kan stämma av sitt agerande mot varandra. EESK uppmanar därför arbetsmarknadens parter till initiativ på lokal och regional nivå för att sammanföra berörda aktörer (företagare, företagsnämnder, föräldraföreningar, trossamfund, idrottsföreningar, kommunala företrädare m.m.) i städer och kommuner för att stämma av och utforma den lokala livsmiljön på ett sådant sätt att man på bästa möjliga sätt kan förena företagens intressen med familjernas intressen och privatintressena. Förändringar på plats leder till att alla berörda direkt får praktiskt stöd. De olika lokala aktörerna har extremt olika verksamhetsområden och står öppna för alla former av kreativa idéer. Några konkreta exempel som dock kan kompletteras efter eget gottfinnande:

Att öppna en webbsida för staden som informerar om riktade åtgärder för familjer.

Att skapa databaser för förmedling av platser inom barnomsorgen.

Serviceställen där unga familjer utan far- och morföräldrar och äldre personer utan familj förs samman.

Hjälp för barn att ta sig till skolan.

Stöd från frivilligorganisationer och frivilliga som tar hand om barn under sin fritid.

Workshops om en familjevänlig utveckling av städerna för att förhindra att unga familjer flyttar ut ur städerna.

Mentorprogram för familjefäder som arbetar deltid.

Att lägga om skolbusstrafiken så att det blir lättare för föräldrarna att anpassa sin arbetstid till skolans början.

Att göra daghemmens öppettider mer flexibla.

Företagsevenemang om möjligheter att förena familje- och yrkesliv, där företagen får presentera sin familjevänliga personalpolitik för allmänheten.

Prövning av alla kommunala beslut med avseende på barnvänlighet.

6.   Institutioner för barnomsorg samt vård av äldre anhöriga

6.1

EESK vill framhålla att kommissionen i sin andra lägesrapport om genomförandet av Lissabonstrategin, som lades fram i mitten av december 2006 (7), pekar på att det i flera medlemsstater är svårt att få tillgång till betalbar barnomsorg. Medlemsstaterna uppmanas därför att i enlighet med sina egna mål erbjuda mer barnomsorg av hög kvalitet som är tillgänglig för alla.

6.2

Dessutom beslutade Europeiska rådet i Barcelona 2002 (8) att det senast 2010 borde finnas plats inom barnomsorgen för 90 % av alla barn mellan tre år och första skolåret och för 33 % av alla barn under tre år.

6.3

Det är viktigt just också mot bakgrund av de förändrade rollmodellerna för kvinnor och män att arbetsmarknadens parter förtydligar att barnets utveckling inte påverkas negativt av att modern förvärvsarbetar eller att fadern arbetar i familjen.

6.4

Mot bakgrund av den stora variationen i de enskilda medlemsstaterna när det gäller barnomsorgen för barn under tre år rekommenderar EESK eftertryckligen att varje medlemsstat ställer upp konkreta kvantitativa mål för barnomsorgen för barn under tre år. För att föräldrarna skall kunna förena familje- och yrkesliv bör det senast 2010 finnas plats inom barndagvården eller hos en kvalificerad dagmamma för 33 % av alla barn under tre år.

6.5

EESK anser att man måste tillmäta utbyggnaden av barnomsorgen i EU:s medlemsstater större vikt än hittills och genom politiska åtgärder ytterligare forcera och stödja denna.

6.6

Med yttrandet ”Familjen och den demografiska utvecklingen” (9) har EESK utförligt pekat på den demografiska omvandlingen i EU och dess konsekvenser för familjerna. Den ökade medellivslängden innebär för de flesta människor ökad livskvalitet. Den allt högre medellivslängden kommer dock också att leda till att allt fler människor i framtiden vid sidan om sitt yrke måste ta hand om äldre anhöriga. Man bör därför ägna större uppmärksamhet åt behovet av att bygga ut tjänstesektorn på vårdområdet för att avlasta de anhöriga som ger vård.

6.7

En uppgift för arbetsmarknadsparterna på detta område kan vara att informera om instrument som visat sig vara pålitliga i praktiken. Ett sådant skulle kunna vara t.ex. en kortfristig anpassning av arbetstiderna vid ofta plötsligt uppkomna vårdbehov. Utrustningen på arbetsplatsen bör också underlätta vård. Medarbetaren måste alltså kunna nås via telefon och ha tillgång till dator och Internet för att kunna lösa omsorgsfrågor och det bör finnas informationsmaterial om de organisatoriska, finansiella och rättsliga aspekterna på vårdsituationen.

7.   Framtidsutsikter

7.1

EESK anser att möjligheten att förena arbete och familjeliv ovillkorligen förutsätter ökad jämställdhet och att de goda resultat som arbetsmarknadsparterna lyckas uppnå också främjar denna möjlighet. För att möjligheten att förena arbete och familjeliv skall förverkligas i vardagen bör skolornas utbildningsprogram framställa denna möjlighet som normal och nödvändig.

7.2

EESK ber rådet, Europaparlamentet och kommissionen att ta hänsyn till och stödja de förslag som framförs i detta förberedande yttrande i sitt framtida arbete för att ytterligare förbättra möjligheterna att förena yrkes-, familje- och privatliv i Europa.

Bryssel den 11 juli 2007

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs

ordförande

Dimitris DIMITRIADIS


(1)  KOM(2006) 92.

(2)  Businesseurope (tidigare: Unice) är takorganisationen för de europeiska arbetsgivar- och industriförbunden, UEAPME är den europeiska sammanslutningen för hantverksföretag och små och medelstora företag, ECPE en europeisk centralorganisation för offentliga företag och EFS den europeiska fackliga samorganisationen.

(3)  http://ec.europa.eu/employment_social/news/2005/mar/gender_equality_en.pdf.

(4)  Se EESK:s förberedande yttrande av den 14 mars 2007 om ”De ekonomiska och budgetmässiga konsekvenserna av en åldrande befolkning”, föredragande: Florio. (EUT C 161, 13.7.2007).

(5)  Se EESK:s förberedande yttrande av den 14 mars 2007 om ”Familjen och den demografiska utvecklingen”, föredragande: Stéphane Buffetaut (EUT C 161, 13.7.2007).

(6)  Se med anledning av detta EESK:s förberedande yttrande av den 12 juli 2007 om ”Flexicurity (den interna flexibilitetsdimensionen – kollektiva förhandlingar och den sociala dialogens roll som instrument för reglering och reform av arbetsmarknaden)”, föredragande: Thomas Janson (EUT C 97, 28.4.2007).

(7)  KOM(2006) 816 Meddelande från kommissionen inför Europeiska rådets vårmöte, Genomförandet av den förnyade Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning ”Ett år av resultat”.

(8)  Ordförandeskapets slutsatser: Europeiska rådet i Barcelona, 15-16 mars 2002.

(9)  Se EESK:s förberedande yttrande av den 14 mars 2007 om ”Familjen och den demografiska utvecklingen”, föredragande: Stéphane Buffetaut (EUT C 161, 13.7.2007).


Top