Accept Refuse

EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52007XE0640

Resolution från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Bidrag till Europeiska rådets möte den 21 - 22 juni 2007 – Färdplanen för den konstitutionella processen

OJ C 256, 27.10.2007, p. 1–2 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

27.10.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 256/1


Resolution från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Bidrag till Europeiska rådets möte den 21-22 juni 2007 – Färdplanen för den konstitutionella processen”

(2007/C 256/01)

Vid sitt sammanträde den 29 maj 2007 beslutade Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs presidium att för plenarförsamlingen lägga fram ett utkast till resolution om färdplanen för den konstitutionella processen, som ett bidrag till Europeiska rådets möte den 21-22 juni 2007.

Vid sin plenarsession den 30-31 maj 2007 (sammanträdet den 30 maj 2007) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 171 röster för, 18 röster emot och 16 nedlagda röster:

1.

EESK står fast vid innehållet i sina yttranden om det konstitutionella fördraget av den 24 september 2003 (1), den 28 oktober 2004 (2) respektive den 17 maj 2006 (3) samt resolutionen av den 14 mars 2007 om ”50-årsdagen av Romfördragens undertecknande” (4). I alla dessa yttranden har EESK gett sitt förbehållslösa stöd till den konventionella metoden och denna metods resultat.

2.

EESK stöder fortfarande det konstitutionella fördraget, som på ett grundläggande och positivt sätt skiljer sig från alla institutionella texter som hittills antagits till följd av översyn av Romfördragen vid olika regeringskonferenser. Skillnaderna består i följande: Fördraget har kommit till genom en fri och offentlig debatt med deltagande av nationella parlamentsledamöter och Europaparlamentsledamöter. Fördraget innefattar i en enda text alla politiska och institutionella texter som har utarbetats sedan EG:s grundande. Vidare innehåller det bestämmelser för nödvändiga reformer av institutioner och förfaranden i EU:s beslutssystem, en beskrivning av unionens mål och de värden som den gemensamma politiken skall grunda sig på samt en kodifiering av de grundläggande rättigheter som skall respekteras och skyddas inom EU.

3.

Allt detta gjorde det motiverat att kalla konventets utkast för ”Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa”. På grund av åtskilliga missförstånd i vissa medlemsstater har benämningen ”författning” dock stött på motstånd. Kommittén motsätter sig inte att ett nytt fördrag får ett annat namn. Innehållet är viktigare än namnet.

4.

I sin egenskap av organ som företräder det organiserade civila samhället har kommittén följande avgörande motiv för att stödja det konstitutionella fördraget, motiv som bidrar till att stärka EU:s demokratiska legitimitet:

Europaparlamentet får större befogenheter genom att medbeslutandeförfarandet utökas till flera områden.

De nationella parlamenten blir i högre grad involverade i EU:s arbete i och med att de får rätt att kontrollera att subsidiaritetsprincipen följs.

Insynen i Europeiska rådets överläggningar ökar.

Den fristående sociala dialogen får en viktigare roll och arbetsmarknadsparterna erkänns som aktörer i uppbyggnaden av unionen.

Deltagardemokratins betydelse erkänns, bland annat genom att EU-institutionerna blir skyldiga att föra en öppen och regelbunden dialog med det civila samhällets organisationer och EU-medborgarna.

I samma anda införs en initiativrätt för EU-medborgarna.

5.

EESK erinrar om att alla medlemsstaters stats- eller regeringschefer godkände och högtidligt undertecknade det konstitutionella fördraget när de var församlade i Europeiska rådet i Rom den 29 oktober 2004. Sedan dess har också två tredjedelar av medlemsstaterna, med en befolkning som utgör en klar majoritet av Europeiska unionens medborgare, ratificerat det konstitutionella fördraget. Kommittén insisterar därför på att det konstitutionella fördraget skall utgöra grunden för vidare förhandlingar om en lösning på den nuvarande krisen.

6.

EESK stöder det tyska ordförandeskapets avsikt att i anslutning till Europeiska rådets möte den 21-22 juni i år lägga fram en färdplan för framtida insatser för att lösa krisen, och ser positivt på att man i den så kallade Berlinförklaringen av den 25 mars 2007 anger Europavalet 2009 som tidsfrist för det nya fördragets ikraftträdande.

7.

En kort regeringskonferens måste därför hållas före utgången av 2007, så att man kan besluta om de ändringar i det nuvarande förslaget som är nödvändiga för att återupprätta samförståndet. Mandatet för denna regeringskonferens blir därför just att noga ange de få bestämmelser som kan godtas för nya överläggningar. Slutresultatet måste ratificeras av alla medlemsstater under 2008.

8.

De nya förhandlingarna om fördraget måste leda till att man bevarar det väsentliga innehållet i det som Europeiska konventet beslutat och stats- och regeringscheferna sedan enhälligt godkänt. Hit hör först och främst de institutionella och förfaranderelaterade nyheterna och det faktum att stadgan om grundläggande rättigheter är bindande. Det innebär att del I (mål, institutioner och EU:s struktur), del II (stadgan om de grundläggande rättigheterna) och del IV (allmänna bestämmelser och slutbestämmelser) måste bestå. Del III innehåller i stort sett de bestämmelser i gällande fördrag som rör EU:s politik, och de behöver inte nödvändigtvis ingå i det nya fördraget. De institutionella och förfaranderelaterade bestämmelserna i del III bör införlivas i del I i den mån de går utöver lagstiftning som fortfarande är i kraft.

9.

Kommittén kommer att stödja regeringskonferensen på ett konstruktivt sätt. EESK insisterar dock på att organisationerna i det civila samhället skall få möjlighet att delta i en rådgivande roll, trots att regeringskonferensen blir kort och mandatet begränsat. Kommittén är beredd att i samarbete med rådets ordförandeskap anordna eventuella informations- och samrådsmöten. I detta sammanhang kan den stödja sig på sina goda erfarenheter av samarbetet med det Europeiska konventets presidium och Europaparlamentet under konventets arbete.

10.

Det är ytterst viktigt att den nuvarande krisen åtgärdas snabbt genom att man antar ett fördrag som motsvarar kraven från en union med 27 medlemsstater. De nya utmaningarna gör det nödvändigt för Europeiska unionen att utarbeta en ny politik och fatta omfattande beslut, framför allt när det gäller att vidareutveckla den europeiska samhällsmodellen, i vilken tjänster av allmänt intresse är ett grundläggande inslag, och stärka den europeiska integrationens sociala dimension, att bemästra de negativa effekter som globaliseringen av alla ekonomiska, sociala och kulturella kontakter leder till, att främja ekonomisk tillväxt och stärka konkurrenskraften, att bemästra klimatförändringarna, att trygga energiförsörjningen, att hantera de problem som sammanhänger med invandringen och att bekämpa fattigdom och social marginalisering.

Bryssel den 30 maj 2007

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs

ordförande

Dimitris DIMITRIADIS


(1)  Yttrande riktat till regeringskonferensen (CESE 1171/2003) (EUT C 10, 14.1.2004).

(2)  Yttrande om ”Fördrag om upprättande av en konstitution för Europa” (EUT C 120, 20.5.2005).

(3)  Yttrande av den 17 maj 2006 om ”Bidrag till Europeiska rådet den 15-16 juni 2006 – Perioden för eftertanke” (EUT C 195, 18.8.2006).

(4)  EUT C 161, 13.7.2007.


Top