EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52002AE0520

Yttrande från Ekonomiska och sociala kommittén om "Förslag till beslut om ändring av beslut 1999/311/EG av den 29 april 1999 om antagande av den tredje fasen i det alleuropeiska samarbetsprogrammet för högre utbildning (Tempus III) (2000–2006)" (KOM(2002) 47 slutlig – 2002/0037 CNS)

OJ C 149, 21.6.2002, p. 36–38 (ES, DA, DE, EL, EN, FR, IT, NL, PT, FI, SV)

52002AE0520

Yttrande från Ekonomiska och sociala kommittén om "Förslag till beslut om ändring av beslut 1999/311/EG av den 29 april 1999 om antagande av den tredje fasen i det alleuropeiska samarbetsprogrammet för högre utbildning (Tempus III) (2000–2006)" (KOM(2002) 47 slutlig – 2002/0037 CNS)

Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr C 149 , 21/06/2002 s. 0036 - 0038


Yttrande från Ekonomiska och sociala kommittén om "Förslag till beslut om ändring av beslut 1999/311/EG av den 29 april 1999 om antagande av den tredje fasen i det alleuropeiska samarbetsprogrammet för högre utbildning (Tempus III) (2000-2006)"

(KOM(2002) 47 slutlig - 2002/0037 CNS)

(2002/C 149/10)

Den 28 februari 2002 beslutade rådet att i enlighet med artikel 262 i EG-fördraget rådfråga Ekonomiska och sociala kommittén om ovannämnda förslag.

Sektionen för yttre förbindelser, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 11 april 2002. Föredragande var Susanna Florio.

Vid sin 390:e plenarsession den 24-25 april 2002 (sammanträdet den 24 april) antog Ekonomiska och sociala kommittén enhälligt följande yttrande.

"Samarbetet inom högre utbildning stärker och fördjupar de band som sammanlänkar Europas olika folk, framhäver de gemensamma kulturella värderingarna, främjar givande åsiktsutbyten och underlättar multinationell verksamhet inom vetenskap, kultur, konst och på det sociala och ekonomiska området."(1)

1. Samarbetet inom högre utbildning: bakgrunden till Tempusprogrammet

1.1. Tempusprogrammet inleddes 1990 som ett program för samarbete inom högre utbildning, utformat som en integrerad del av de program som stöder de ekonomiska och sociala reformerna i de central- och östeuropeiska länderna, i de f.d. Sovjetstaterna och i Mongoliet.

1.2. Under de senaste tio åren har programmet ändrats och anpassats på flera punkter, framför allt på grund av utvecklingen av förbindelserna mellan Europeiska unionen och de central- och östeuropeiska länderna. När de länder som kom i fråga för programmet 1993 var 11 till antalet, beslutade man att utvidga programmet till att även omfatta länderna i f.d. Sovjetunionen. Programmet ändrades två gånger till (Tempus II och Tempus III), i och med att de nya oberoende staterna inbegreps.

1.3. Det som efterfrågades var ett jämförande system och djupgående strukturella reformer inom den högre utbildningen, så att man i de central- och östeuropeiska länderna och f.d. Sovjetunionen skulle kunna skapa moderna akademiska undervisningsmetoder som var anpassade till utmaningarna i socioekonomiska system under radikal förändring. Syftet var att stärka de demokratiska institutionerna och den fredliga samlevnaden mellan alla folk i vår världsdel.

1.4. Av detta skäl inkluderades även Balkan successivt i programmet. Syftet var att förändra den geopolitiska situationen med utgångspunkt i idén att samarbete inom universitetsvärlden skulle kunna stärka och förbättra de unga demokratierna på Balkan märkbart. För närvarande ingår Kroatien, Albanien, Bosnien-Hercegovina, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien (FYROM) och det senaste tillskottet Förbundsrepubliken Jugoslavien i den grupp länder som omfattas av Tempusprogrammet.

1.5. Inledningsvis omfattade Tempus följande tre huvudområden:

1) Stöd till reformer av utbildningsprogrammen.

2) Reformer av strukturer inom högre utbildning och av deras förvaltning.

3) Utveckling och integrering av den högre utbildningen, för att överbrygga skillnaderna mellan de olika systemen för högre utbildning. Reformerna syftar främst till en genomgripande ändring av modellen för högre utbildning, särskilt i de f.d. socialistiska länderna, genom att modellen anpassas efter de ekonomiska reformer som krävs och att kontakterna med arbetslivet ökar och stärks.

1.5.1. Detta omsätts i praktiken via de s.k. gemensamma europeiska projekten (som genomförs av nätverk av institutioner) och individuella stipendier för besök i partnerländerna som kan tilldelas lärare, forskare, utbildare, förvaltningspersonal på universitet, beslutsfattare inom utbildning, högre tjänstemän på ministerier och andra utbildningsexperter. Sådana besök kan omfatta ett brett spektrum av aktiviteter, och de kan på ett avgörande sätt bidra till en bättre förståelse mellan olika kulturer och föra dem närmare varandra.

2. TEMPUS III: utvidgning av programmet till att omfatta Meda-länderna

2.1. Genom en ändring av beslut 1999/311/EG vill rådet nu utvidga Tempusprogrammets tillämpning till att även omfatta vissa länder i Medelhavsområdet som redan drar nytta av Meda-programmet i EU.

2.2. I och med att beslutet om partnerskap godkänns kommer Tempus alltså att utvidgas till att omfatta Marocko, Algeriet, Tunisien, Egypten, Jordanien, Palestinska myndigheten, Syrien och Libanon.

2.3. Det är nödvändigt att inbegripa dessa länder för att avhjälpa den obalans som genom åren uppstått inom samarbetsprogrammen, särskilt inom den högre utbildningen. Kravet på detta har sitt berättigande i att samarbetet och dialogen med de stödberättigade Medelhavsländerna behöver stärkas.

2.4. Israel skulle också kunna delta i det partnerskap som föreskrivs i Tempusprogrammet, men landet skulle i så fall självt stå för finansieringen eftersom det för närvarande inte omfattas av de bilaterala Meda-avtalen.

3. Allmänna kommentarer

3.1. Att länderna längs Medelhavets södra kust inbegrips i programmet är ytterst viktigt för att öka möjligheterna till integration för EU-länderna och ett geografiskt område vars potential hittills har underskattats.

3.2. Detta samarbete går tillbaka ända till sextiotalet och utökades betydligt under nittiotalet, när det tog ny fart med hjälp av Barcelonaförklaringen som antogs under Europa-Medelhavskonferensen i november 1995.

3.3. Kommittén har för övrigt redan yttrat sig över vikten av ett tätare samarbete med Medelhavsländerna(2), framför allt mot bakgrund av vad som hände den 11 september, och anser att förklaringen från Barcelonakonferensen är ett viktigt instrument för att söka tillgodose behoven hos länderna i detta område och kunna anta de utmaningar som förbindelserna med dessa länder innebär.

3.4. Processen för att förstärka samarbetet inom Medelhavsområdet har påverkats positivt av Lissabonförklaringen, i vilken det framhålls att yrkesutbildning och annan utbildning är viktig för att man på ett högkvalitativt sätt skall kunna klara av utmaningarna på en alltmer integrerad marknad.

4. Eftersom det blir alltmer nödvändigt att stärka samarbetet mellan EU och de stödberättigade Medelhavsländerna, är kommittén positiv till att dessa länder går med i Tempus III-partnerskapet. Det finns flera goda skäl som sammanhänger med programmets och de internationella förbindelsernas karaktär.

4.1. Tempus III har redan visat sig vara ett effektivt program för att utveckla universitetssamarbetet och utbytet av kunnande mellan de länder som omfattas.

Det är också så att programmets struktur är lätt att tillämpa i länder i olika områden, eftersom den är enkel och lätt att anpassa.

4.2. Programmet föreskriver olika typer av allmänna projekt och åtgärder som utgör de grundläggande instrumenten för att uppnå de mål och prioriteringar som anges av berört tredje land. Ett bevis på detta är att programmets struktur flera gånger har använts som förebild inom ramen för EU:s samarbetspolitik med andra regionala grupperingar (Link, Alfa, Med-Campus).

4.3. Det bör även påpekas att när programmet Med-Campus hade misslyckats (mer på grund av förvaltningsproblem än strukturella problem) upphörde universitetssamarbetet med de stödberättigade Medelhavsländerna helt, och därmed bröts ett band som på ett värdefullt sätt bidrog till att närma folken till varandra och utveckla den ömsesidiga förståelsen. Vi tror att det bästa sättet att återskapa detta samarbete är att låta dessa länder omfattas av Tempusprogrammet.

4.4. Det är i detta sammanhang viktigt att utveckla ett lämpligt informationssystem, så att programmet får en bredare spridning inom all universitetsutbildning och annan högre utbildning.

4.4.1. Kommittén ser gärna att man inrättar ett elektroniskt informationssystem som knyter samman institutioner för högre utbildning för att förstärka denna typ av vetenskapligt och kulturellt samarbete.

4.5. Kommittén åtar sig dessutom att följa programmets utveckling, för att informera de samhälls- och näringslivsorganisationer i Medelhavsområdet som kommittén sedan länge har ett nära och fruktbart samarbete med, och för att uppmana dem att delta.

4.6. Kommittén ser också gärna att de åtgärder som genomförs via Tempusprogrammet integreras med åtgärder under andra program såsom sjätte ramprogrammet för forskning och utveckling, och även beaktar andra initiativ, i synnerhet initiativet för ett europeiskt utbildningsområde, som bör utvidgas även till att omfatta Medelhavsländerna.

Bryssel den 24 april 2002.

Ekonomiska och sociala kommitténs

ordförande

Göke Frerichs

(1) Rådets beslut av den 29 april 1999 om antagande av den tredje fasen i det alleuropeiska samarbetsprogrammet för högre utbildning (Tempus III) (2000-2006), 1999/311/EEG - EGT L 120, 8.5.1999, s. 30.

(2) Initiativyttrande av den 18 oktober 2001 - EGT C 36, 8.2.2002.

Top