Accept Refuse

EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document C2004/087E/02

PROTOKOLL
Tisdag 18 november 2003

OJ C 87E , 7.4.2004, p. 19–69 (ES, DA, DE, EL, EN, FR, IT, NL, PT, FI, SV)

7.4.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 87/19


PROTOKOLL

(2004/C 87 E/02)

SAMMANTRÄDETS GÅNG

ORDFÖRANDESKAP: Pat COX

Talman

1.   Öppnande av sammanträdet

Sammanträdet öppnades kl. 09.05.

2.   Meddelande från talmannen

Talmannen gjorde ett uttalande i vilket han kraftigt fördömde bombattentat i Nassiriya den 12 november 2003, genom vilket 19 italienare och 8 irakier dödades och ett flertal människor skadades.

Han uppgav att han å parlamentets vägnar redan har lämnat sina sympatier till offrens familjer, Republiken Italiens president Ciampi, rådets italienska ordförande Berlusconi, försvarsministern Martino, polisen och armén samt det italienska folket.

Parlamentet höll en tyst minut till minne av offren.

3.   Debatt om kränkningar av de mänskliga rättigheterna samt av demokratiska och rättsstatliga principer (tillkännagivande av framlagda resolutionsförslag)

Nedanstående ledamöter eller politiska grupper hade, i enlighet med artikel 50 i arbetsordningen, begärt en debatt om följande resolutionsförslag:

I.

SRI LANKA

John Walls Cushnahan, Geoffrey Van Orden, Thomas Mann, Philip Charles Bradbourn och Bernd Posselt för PPE-DE-gruppen om Sri Lanka (B5-0490/2003)

Margrietus J. van den Berg och Maria Carrilho för PSE-gruppen om situationen i Sri Lanka (B5-0492/2003)

Gerard Collins för UEN-gruppen om hotet mot fredsprocessen i Sri Lanka (B5-0495/2003)

Ole Andreasen för ELDR-gruppen om den politiska situationen i Sri Lanka (B5-0498/2003)

Reinhold Messner och Jean Lambert för Verts/ALE-gruppen om fredsprocessen i Sri Lanka (B5-0505/2003)

Luigi Vinci för GUE/NGL-gruppen om den politiska situationen i Sri Lanka (B5-0510/2003)

II.

ACEH

Margrietus J. van den Berg och Linda McAvan för PSE-gruppen om situationen i den indonesiska provinsen Atjeh (Aceh) (B5-0491/2003)

Ulla Margrethe Sandbæk för EDD-gruppen om situationen i Aceh (B5-0495/2003)

Ole Andreasen för ELDR-gruppen om Indonesien/Aceh (B5-0497/2003)

John Bowis, Charles Tannock och Bernd Posselt för PPE-DE-gruppen om situationen i den indonesiska provinsen Aceh (B5-0501/2003)

Matti Wuori, Nelly Maes och Patricia McKenna för Verts/ALE-gruppen om situationen i den indonesiska provinsen Aceh (B5-0507/2003)

Giuseppe Di Lello Finuoli för GUE/NGL-gruppen om Indonesien/Aceh (B5-0508/2003)

III.

VIETNAM: RELIGIONSFRIHET

Margrietus J. van den Berg för PSE-gruppen om religionsfrihet i Vietnam (B5-0493/2003)

Bastiaan Belder för EDD-gruppen om religionsfrihet i Vietnam (B5-0494/2003)

Anne André-Léonard för ELDR-gruppen om avsaknaden av religionsfrihet i Vietnam (B5-0499/2003)

Hartmut Nassauer, Bernd Posselt och Thomas Mann för PPE-DE-gruppen om religionsfrihet i Vietnam (B5-0502/2003)

Roberta Angelilli för UEN-gruppen om religionsfrihet i Vietnam (B5-0503/2003)

Patricia McKenna, Marie Anne Isler Béguin och Monica Frassoni för Verts/ALE-gruppen om avsaknaden av religionsfrihet i Vietnam och den avsiktliga nedläggningen av Vietnams Förenade Buddistiska Kyrka (UBCV) (B5-0506/2003)

Jonas Sjöstedt för GUE/NGL-gruppen om de mänskliga rättigheterna i Vietnam (B5-0509/2003)

Talartiden fördelades i enlighet med artikel 120 i arbetsordningen.

4.   Lagstiftnings- och arbetsprogram för 2004 — Eurostat (uttalandet följt av debatt)

Uttalande av kommissionen: Lagstiftnings- och arbetsprogram för 2004

Muntlig fråga ställd av María Antonia Avilés Perea för PPE-DE-gruppen, till kommissionen, om Eurostat (B5-0415/2003)

Romano Prodi (kommissionens ordförande), började med att ansluta sig till meddelandet från parlamentets talman och gjorde sedan ett uttalande samt besvarade den muntliga frågan.

Talare: Roberto Antonione (rådets tjänstgörande ordförande).

Talare: Hans-Gert Poettering för PPE-DE-gruppen, Enrique Barón Crespo för PSE-gruppen, Nicholas Clegg för ELDR-gruppen, Freddy Blak för GUE/NGL-gruppen, Monica Frassoni för Verts/ALE-gruppen, Mogens N.J. Camre för UEN-gruppen, Jens-Peter Bonde för EDD-gruppen, Marco Pannella, grupplös, och Françoise Grossetête.

ORDFÖRANDESKAP: Gerhard SCHMID

Vice talman

Talare: Johannes (Hannes) Swoboda, Ole B. Sørensen, Theodorus J.J. Bouwman, Roberta Angelilli, Jeffrey William Titford, Francesco Enrico Speroni, James E.M. Elles och Helmut Kuhne.

ORDFÖRANDESKAP: José PACHECO PEREIRA

Vice talman

Talare: Jan Mulder, Nelly Maes, Georges Berthu, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Margrietus J. van den Berg, Giovanni Procacci, María Antonia Avilés Perea, Pervenche Berès, Joseph Daul, Anna Terrón i Cusí, Hartmut Nassauer, Manuel Medina Ortega, Jonathan Evans, Christa Prets, Arie M. Oostlander, Herbert Bösch, Diemut R. Theato, Paulo Casaca, Hubert Pirker, Proinsias De Rossa, Othmar Karas, Konstantinos Hatzidakis, Gabriele Stauner, Christopher Heaton-Harris, Generoso Andria, Juan José Bayona de Perogordo och Romano Prodi.

ORDFÖRANDESKAP: Pat COX

Talman

Talare: Hans-Gert Poettering om inlägget av Romano Prodi, Enrique Barón Crespo, Daniel Marc Cohn-Bendit för Verts/ALE-gruppen, Graham R. Watson för ELDR-gruppen, Francis Wurtz för GUE/NGL-gruppen, och Cristiana Muscardini för UEN-gruppen till följd av inlägget av Hans-Gert Poettering.

Talmannen förklarade debatten avslutad.

Omröstning: protokollet, 17.12.2003, punkt 17.

OMRÖSTNING

Omröstningsresultaten (ändringsförslag, särskilda omröstningar, delade omröstningar etc.) återfinns i bilaga 1 till protokollet.

5.   Gemensam organisation av marknaden för humle * (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning)

Betänkande om förslaget till rådets förordning om ändring av förordning (EEG) nr 1696/71 om den gemensamma organisationen av marknaden för humle [KOM(2003) 0562 — C5-0460/2003 — 2003/0216(CNS)] — Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling.

Föredragande: Joseph Daul (A5-0380/2003)

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 1)

FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

Antogs genom en enda omröstning (P5_TA(2003)0487)

6.   Europeiska gemenskapens anslutning till Internationella växtskyddskonventionen * (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning)

Betänkande om förslaget till rådets beslut om godkännande av att Europeiska gemenskapen ansluter sig till Internationella växtskyddskonventionen efter ändringar och godkännande genom resolution 12/97 vid det 29:e mötet i FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation i november 1997 [KOM(2003) 0470 — C5-0392/2003 — 2003/0178(CNS)] — Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling.

Föredragande: Joseph Daul (A5-0379/2003)

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 2)

FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

Antogs genom en enda omröstning (P5_TA(2003)0488)

7.   Kontroll av slutna radioaktiva strålkällor med hög aktivitet * (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning)

Betänkande om förslaget till rådets direktiv om kontroll av slutna radioaktiva strålkällor med hög aktivitet [KOM(2003) 18 — C5-0019/2003 — 2003/0005(CNS)] — Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor.

Föredragande: Françoise Grossetête (A5-0363/2003)

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 3)

KOMMISSIONENS FÖRSLAG, ÄNDRINGSFÖRSLAG och FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

Antogs genom en enda omröstning (P5_TA(2003)0489)

8.   Minimibeteckningar på skyltar vid yttre gränsövergångsställen * (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning)

Betänkande om Republiken Greklands initiativ inför antagandet av rådets beslut om fastställande av minimibeteckningar på skyltar vid yttre gränsövergångsställen [8830/2003 — C5-0253/2003 — 2003/0815(CNS)] — Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor.

Föredragande: Gérard M.J. Deprez (A5-0366/2003)

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 4)

REPUBLIKEN GREKLANDS INITIATIV ÄNDRINGSFÖRSLAG och FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

Antogs genom en enda omröstning (P5_TA(2003)0490)

9.   Falska euromynt * (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning)

Betänkande om förslaget till rådets beslut om analys av och samarbete om falska euromynt [13203/2003 — C5-0471/2003 — 2003/0158(CNS)] — Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor.

Föredragande: Gerhard Schmid (A5-0377/2003)

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 5)

FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

Antogs genom en enda omröstning (P5_TA(2003)0491)

10.   Rekrytering av tjänstemän till Europeiska gemenskaperna i samband med utvidgningen * (artikel 110a i arbetsordningen) (omröstning)

Betänkande om förslaget till rådets förordning om särskilda och temporära åtgärder för rekrytering av tjänstemän till Europeiska gemenskaperna i samband med Cyperns, Estlands, Ungerns, Lettlands, Litauens, Maltas, Polens, Tjeckiens, Slovakiens och Sloveniens anslutning [KOM(2003) 0351 — C5-0287/2003 — 2003/0123(CNS)] — Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden.

Föredragande: Manuel Medina Ortega (A5-0382/2003)

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 6)

FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

Antogs genom en enda omröstning (P5_TA(2003)0492)

11.   Gemenskapens stöd på området för transeuropeiska nät ***I (omröstning)

Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 2236/95 om allmänna regler för gemenskapens finansiella stöd på området för transeuropeiska nät [KOM(2003) 220 — C5-0199/2003 — 2003/0086(COD)] — Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi.

Föredragande: Imelda Mary Read (A5-0374/2003)

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 7)

KOMMISSIONENS FÖRSLAG

Godkändes (P5_TA(2003)0493)

FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

Antogs (P5_TA(2003)0493)

12.   Driftskompatibla alleuropeiska e-förvaltningstjänster för offentliga förvaltningar, företag och medborgare (IDABC) ***I (omröstning)

Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om driftskompatibla alleuropeiska e-förvaltningstjänster för offentliga förvaltningar, företag och medborgare (IDABC) [KOM(2003) 406 — C5-0310/2003 — 2003/0147(COD)] — Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi.

Föredragande: Imelda Mary Read (A5-0375/2003)

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 8)

KOMMISSIONENS FÖRSLAG

Godkändes såsom ändrat av parlamentet (P5_TA(2003)0494)

FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

Antogs (P5_TA(2003)0494)

13.   Skattelagstiftning för dieselbrännolja som används som motorbränsle för yrkesmässiga ändamål * (omröstning)

Betänkande om förslaget till rådets direktiv om ändring av direktiv 92/81/EEG och direktiv 92/82/EEG i syfte att inrätta en särskild skattelagstiftning för dieselbrännolja som används som motorbränsle för yrkesmässiga ändamål och i syfte att åstadkomma en tillnärmning av punktskattesatserna för bensin och dieselbrännolja [KOM(2002) 410 — C5-0409/2002 — 2002/0191(CNS)] — Utskottet för ekonomi och valutafrågor.

Föredragande: Piia-Noora Kauppi (A5-0383/2003)

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 9)

KOMMISSIONENS FÖRSLAG

Förkastades

I enlighet med artikel 68.3 i arbetsordningen återförvisades ärendet till ansvarigt utskott.

Inlägg om omröstningen:

föredragande Piia-Noora Kauppi begärde att förslaget om att förkasta kommissionens förslag, såsom det lagts fram i lagstiftningsresolutionen av ansvarigt utskott, först skulle gå till omröstning. Robert Goebbels stödde denna begäran. Talmannen svarade att han inte kunde tillmötesgå denna begäran, eftersom inget förslag till förkastande hade lagts fram och eftersom omröstningen av ändringsförslagen hade företräde. Robert Goebbels preciserade att utskottet ECON med stor majoritet hade röstat för förkastande. Föredraganden lade därför fram ett muntligt ändringsförslag om att kommissionens förslag skulle förkastas. Eftersom fler än 32 ledamöter motsatte sig detta beaktades inte det muntliga ändringsförslaget. Johannes (Hans) Blokland undrade vad som hade hänt med det ändringsförslag om förkastande som antagits i utskottet. Talmannen svarade att något sådant ändringsförslag i vart fall inte hade getts in för behandling i plenum och att han därför, i enlighet med arbetsordningen (artikel 130.1), var tvungen att låta ändringsförslagen gå till omröstning före kommissionens förslag.

Loyola de Palacio (kommissionens vice ordförande) gjorde ett inlägg för att precisera kommissionens inställning efter det att kommissionens förslag förkastats.

14.   Investering i forskning (omröstning)

Betänkande om kommissionens meddelande ”Investering i forskning: en handlingsplan för Europa” [KOM(2003) 226 — C5-0381/2003 — 2003/2148(INI)] — Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi.

Föredragande: Rolf Linkohr (A5-0389/2003)

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 10)

RESOLUTIONSFÖRSLAG

Antogs (P5_TA(2003)0495)

15.   EU:s lagstiftning på telekommunikationsområdet (omröstning)

Betänkande om kommissionens åttonde rapport om genomförandet av EU:s lagstiftning på telekommunikationsområdet [KOM(2002) 695 — 2003/2090(INI)] — Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi.

Föredragande: Nicholas Clegg (A5-0376/2003)

(Enkel majoritet erfordrades)

(Omröstningsresultat: bilaga 1, punkt 11)

RESOLUTIONSFÖRSLAG

Antogs (P5_TA(2003)0496)

16.   Röstförklaringar

Skriftliga röstförklaringar:

Skriftliga röstförklaringar som ingivits i enlighet med artikel 137.3 i arbetsordningen återfinns i det fullständiga förhandlingsreferatet från sammanträdet.

17.   Rättelser till avgivna röster

Följande ledamöter hade haft för avsikt att rösta enligt följande:

Betänkande Daul — A5-0379/2003

en enda omröstning

ja: James (Jim) Fitzsimons, Christian Foldberg Rovsing, Joan Colom i Naval, Ria G.H.C. Oomen-Ruijten

Betänkande Linkohr — A5-0389/2003

punkt 28

nej: Isabelle Caullery, Nicole Thomas-Mauro

Betänkande Clegg — A5-0376/2003

resolutionen (i sin helhet)

ja: Robert J.E. Evans, Bernard Poignant

SLUT PÅ OMRÖSTNINGEN

(Sammanträdet avbröts kl. 12.55 och återupptogs kl. 15.05.)

ORDFÖRANDESKAP: Giorgos DIMITRAKOPOULOS

Vice talman

18.   Justering av protokollet från föregående sammanträde

Ioannis Patakis preciserade sitt inlägg beträffande attentatet i Irak (punkt 10) och Efstratios Korakas preciserade att hans inlägg beträffande situationen i de baltiska staterna (punkt 10) inte hade något samband med Charles Tannocks inlägg.

Protokollet från föregående sammanträde justerades.

19.   Förbättrat sjöfartsskydd på fartyg och i hamnanläggningar ***I (debatt)

Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om förbättrat sjöfartsskydd på fartyg och i hamnanläggningar [KOM(2003) 229 — C5-0218/2003 — 2003/0089(COD)] — Utskottet för regionalpolitik, transport och turism. Föredragande: Rosa Miguélez Ramos (A5-0385/2003).

Talare: Loyola de Palacio (kommissionens vice ordförande).

Rosa Miguélez Ramos redogjorde för betänkandet.

Talare: Marcelino Oreja Arburúa (föredragande av yttrande från utskottet LIBE), Christos Folias (föredragande av yttrande från utskottet ITRE), Georg Jarzembowski för PPE-DE-gruppen, Bernard Poignant för PSE-gruppen, Herman Vermeer för ELDR-gruppen, Josu Ortuondo Larrea för Verts/ALE-gruppen, Dominique F.C. Souchet, grupplös, Efstratios Korakas för GUE/NGL-gruppen, Konstantinos Hatzidakis, Samuli Pohjamo, Françoise Grossetête, Carlos Ripoll y Martínez de Bedoya, Sérgio Marques, Daniel Varela Suanzes-Carpegna, Piia-Noora Kauppi och Loyola de Palacio.

Talmannen förklarade debatten avslutad.

Omröstning: protokollet, 19.11.2003, punkt 8.

20.   Tillträde till marknaden för hamntjänster ***III (debatt)

Betänkande om förlikningskommitténs gemensamma utkast till Europaparlamentets och rådets direktiv om tillträde till marknaden för hamntjänster [PE-CONS 3670/2003 — C5-0461/2003 — 2001/0047(COD)].

Föredragande: Georg Jarzembowski (A5-0364/2003)

Georg Jarzembowski redogjorde för betänkandet.

Talare: Loyola de Palacio (kommissionens vice ordförande).

ORDFÖRANDESKAP: Alejo VIDAL-QUADRAS ROCA

Vice talman

Talare: Konstantinos Hatzidakis för PPE-DE-gruppen, Wilhelm Ernst Piecyk för PSE-gruppen, Herman Vermeer för ELDR-gruppen, Erik Meijer för GUE/NGL-gruppen, Theodorus J.J. Bouwman för Verts/ALE-gruppen, Alain Esclopé för EDD-gruppen, Koenraad Dillen, grupplös, Gilles Savary, Dirk Sterckx, Sylviane H. Ainardi, Nelly Maes, Rijk van Dam, Carlos Ripoll y Martínez de Bedoya, Jan Marinus Wiersma, Samuli Pohjamo, Helmuth Markov, Jan Dhaene, Bent Hindrup Andersen, Brigitte Langenhagen, Juan de Dios Izquierdo Collado, Freddy Blak, Josu Ortuondo Larrea, Peter Pex, Anne E.M. Van Lancker, Ilda Figueiredo, Bart Staes, Marianne L.P. Thyssen, Mark Francis Watts, Arlette Laguiller, Inger Schörling, Luigi Cocilovo, Proinsias De Rossa, Miet Smet och Loyola de Palacio

ORDFÖRANDESKAP: Alonso José PUERTA

Vice talman

Talmannen förklarade debatten avslutad.

Omröstning: protokollet, 20.11.2003, punkt 8.

21.   Frågestund (frågor till kommissionen)

Parlamentet behandlade en rad frågor till kommissionen (B5-0414/2003.

Första delen

Fråga 33 från John Purvis: Internationell kod för skydd på fartyg och i hamnar.

Poul Nielson (ledamot av kommissionen) besvarade frågan samt en följdfråga från John Purvis.

Fråga 34 från Marialiese Flemming: Avreglering av vattenförsörjningen.

Poul Nielson besvarade frågan samt en följdfråga från Marialiese Flemming.

Fråga 35 från Ewa Hedkvist Petersen: Människohandel.

António Vitorino (ledamot av kommissionen) besvarade frågan samt en följdfråga från Ewa Hedkvist Petersen.

Andra delen

Fråga 36 från Richard Corbett: Konkurrenspolitik i diamantsektorn.

Mario Monti (ledamot av kommissionen) besvarade frågan samt en följdfråga från Richard Corbett.

Fråga 37 bortföll, eftersom frågeställaren var frånvarande.

Fråga 38 från Claude Moraes: Iraks återuppbyggnad.

Poul Nielson besvarade frågan samt följdfrågor från Claude Moraes och Camilo Nogueira Román.

Fråga 39 från John Walls Cushnahan: Tillämpningen av associeringsavtalet mellan EG och Israel.

Fråga 40 från Ulla Margrethe Sandbæk: Tillämpningen av associeringsavtalet mellan EG och Israel.

Fråga 41 från Luisa Morgantini: Tillämpningen av associeringsavtalet mellan EG och Israel.

Fråga 42 från Jacques F. Poos: Tillämpning av associeringsavtalet mellan EU och Israel.

Fråga 43 från Jan Dhaene: Tillämpning av associeringsavtalet mellan EU och Israel.

Fråga 44 från Johanna L.A. Boogerd-Quaak: Tillämpning av associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskapen och Israel.

Fråga 45 från Bartho Pronk: Tillämpningen av associeringsavtalet mellan EG och Israel.

Poul Nielson besvarade frågan samt följdfrågor från John Walls Cushnahan, Ulla Margrethe Sandbæk, Luisa Morgantini, Jacques F. Poos, Jan Dhaene, Johanna L.A. Boogerd-Quaak et Bartho Pronk.

Fråga 46 från Patricia McKenna: Skuldavskrivning i låginkomstländer.

Poul Nielson besvarade frågan samt en följdfråga från Patricia McKenna.

Fråga 47 från Glenys Kinnock: Kapacitetsutveckling.

Poul Nielson besvarade frågan samt en följdfråga från Glenys Kinnock.

Talare: Bill Newton Dunn gjorde ett inlägg om genomförandet av frågestunden.

Fråga 48 från Bernd Posselt: Abort och befolkningsprogram.

Poul Nielson besvarade frågan samt följdfrågor från Bernd Posselt, Piia-Noora Kauppi och Paul Rübig.

Fråga 49 från Christos Zacharakis: Överträdelser av det demokratiska förfarandet i de albanska kommunalvalen.

Poul Nielson besvarade frågan.

Talare: Christos Zacharakis.

Talare: Avril Doyle gjorde ett inlägg beträffande genomförandet av frågestunden och särskilt beträffande det förhållandet att frågorna i tredje delen inte hade fått något muntligt svar. Talmannen svarade att frågestunden genomförts i enlighet med arbetsordningen och i sedvanlig ordning.

De frågor som på grund av tidsbrist inte hade besvarats skulle erhålla skriftliga svar.

Talmannen förklarade frågestunden med frågor till kommissionen avslutad.

(Sammanträdet avbröts kl. 19.05 och återupptogs kl. 21.00.)

ORDFÖRANDESKAP: Renzo IMBENI

Vice talman

22.   Cancerscreening * (debatt)

Betänkande om förslaget till rådets rekommendation om cancerscreening [KOM(2003) 230 — C5-0322/2003 — 2003/0093(CNS)] — Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor.

Föredragande: Antonio Mussa (A5-0381/2003)

Talare: David Byrne (ledamot av kommissionen).

Antonio Mussa redogjorde för betänkandet.

Talare: Karin Jöns (föredragande av yttrande från utskottet FEMM), Ria G.H.C. Oomen-Ruijten för PPE-DEgruppen, Catherine Stihler för PSE-gruppen, Frédérique Ries för ELDR-gruppen, Didier Rod för Verts/ALEgruppen, John Bowis, Minerva Melpomeni Malliori, Proinsias De Rossa och David Byrne.

Talmannen förklarade debatten avslutad.

Omröstning: protokollet, 19.11.2003, punkt 11.

23.   Inrättande av den europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet ***I (debatt)

Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättandet av den europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet [KOM(2003) 63 — C5-0058/2003 — 2003/0032(COD)] — Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi. Föredragande: Reino Paasilinna (A5-0353/2003)

Talare: Erkki Liikanen (ledamot av kommissionen).

Talare: Massimo Baldini (rådets tjänstgörande ordförande).

Reino Paasilinna redogjorde för betänkandet.

Talare: Charlotte Cederschiöld (föredragande av yttrande från utskottet LIBE), W.G. van Velzen för PPE-DEgruppen, Erika Mann för PSE-gruppen, Elly Plooij-van Gorsel för ELDR-gruppen, Malcolm Harbour, Neena Gill, Erkki Liikanen, W.G. van Velzen, som bad rådet svara på frågan han hade ställt, och Massimo Baldini, som besvarade den.

Talmannen förklarade debatten avslutad.

Omröstning: protokollet, 19.11.2003, punkt 9.

24.   Transport av avfall ***I (debatt)

Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om transport av avfall [KOM(2003) 379 — C5-0365/2003 — 2003/0139(COD)] — Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor. Föredragande: Johannes (Hans) Blokland (A5-0391/2003)

Talare: Margot Wallström (ledamot av kommissionen).

Johannes (Hans) Blokland redogjorde för betänkandet.

Talare: María del Pilar Ayuso González för PPE-DE-gruppen, Proinsias De Rossa för PSE-gruppen, Alexander de Roo för Verts/ALE-gruppen, Avril Doyle, Patricia McKenna, Piia-Noora Kauppi och Margot Wallström.

Talmannen förklarade debatten avslutad.

Omröstning: protokollet, 19.11.2003, punkt 15.

25.   Mot en temainriktad strategi för markskydd (debatt)

Betänkande om kommissionens meddelande ”Mot en temainriktad strategi för markskydd” [KOM(2002) 179 — C5-0328/2002 — 2002/2172(COS)] — Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor.

Föredragande: Cristina Gutiérrez-Cortines (A5-0354/2003)

Cristina Gutiérrez-Cortines redogjorde för betänkandet.

Talare: Margot Wallström (ledamot av kommissionen).

Talare: Rijk van Dam (föredragande av yttrande från utskottet RETT), Patricia McKenna för Verts/ALEgruppen, och Jean-Louis Bernié.

Talmannen förklarade debatten avslutad.

Omröstning: protokollet, 19.11.2003, punkt 17.

26.   Följder av allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår ***III (debatt)

Betänkande om förlikningskommitténs gemensamma utkast till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 96/82/EG om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår [PE-CONS 3665/2003 — C5-0435/2003 — 2001/0257(COD)]. Föredragande: Giorgio Lisi (A5-0365/2003)

Giorgio Lisi redogjorde för betänkandet.

Talare: Margot Wallström (ledamot av kommissionen).

Talare: Christine De Veyrac för PPE-DE-gruppen.

Talmannen förklarade debatten avslutad.

Omröstning: protokollet, 19.11.2003, punkt 7.

27.   Får och getter (identifiering och registrering) * (debatt)

Betänkande om förslaget till rådets förordning om upprättande av ett system för identifiering och registrering av får och getter och om ändring av förordning (EEG) nr 3508/92 [KOM(2002) 729 — C5-0027/2003 — 2002/0297(CNS)] — Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling. Föredragande: Gordon J. Adam (A5-0386/2003)

Talare: David Byrne (ledamot av kommissionen).

Gordon J. Adam redogjorde för betänkandet.

Talare: Neil Parish för PPE-DE-gruppen, María Rodríguez Ramos för PSE-gruppen, Elspeth Attwooll för ELDR-gruppen, Eurig Wyn för Verts/ALE-gruppen, Encarnación Redondo Jiménez, Jonathan Evans, James Nicholson, Avril Doyle, David Byrne och Gordon J. Adam

Talmannen förklarade debatten avslutad.

Omröstning: protokollet, 19.11.2003, punkt 12.

28.   Föredragningslista för nästa sammanträde

Föredragningslistan för nästa sammanträde var fastställd (”Föredragningslista” PE 337.907/OJME).

29.   Avslutande av sammanträdet

Sammanträdet avslutades kl. 23.55.

Julian Priestley

Generalsekreterare

James L C Provan

Vice talman


NÄRVAROLISTA

Följande skrev under:

Aaltonen, Abitbol, Adam, Nuala Ahern, Ainardi, Alavanos, Almeida Garrett, Alyssandrakis, Andersen, Andersson, Andreasen, André-Léonard, Andrews, Andria, Angelilli, Aparicio Sánchez, Arvidsson, Atkins, Attwooll, Auroi, Averoff, Avilés Perea, Ayuso González, Bakopoulos, Balfe, Baltas, Banotti, Barón Crespo, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Beazley, Bébéar, Berend, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Bergaz Conesa, Berger, Berlato, Bernié, Berthu, Beysen, Bigliardo, Blak, Blokland, Bodrato, Böge, Bösch, von Boetticher, Bonde, Boogerd-Quaak, Booth, Bordes, Borghezio, Boudjenah, Boumediene-Thiery, Bourlanges, Bouwman, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Breyer, Brunetta, Buitenweg, van den Burg, Bushill-Matthews, Busk, Butel, Callanan, Calò, Camisón Asensio, Campos, Camre, Cappato, Cardoso, Carlotti, Carnero González, Carraro, Casaca, Cashman, Caudron, Caullery, Cauquil, Cederschiöld, Cercas, Cerdeira Morterero, Ceyhun, Chichester, Claeys, Clegg, Cocilovo, Coelho, Cohn-Bendit, Collins, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Cornillet, Corrie, Raffaele Costa, Coûteaux, Cox, Crowley, Cushnahan, van Dam, Dary, Daul, Davies, De Clercq, Decourrière, Dehousse, De Keyser, Dell'Alba, Della Vedova, De Mita, Deprez, De Rossa, De Sarnez, Descamps, Désir, Deva, De Veyrac, Dhaene, Díez González, Dillen, Dimitrakopoulos, Di Pietro, Doorn, Dover, Doyle, Dührkop Dührkop, Duff, Duhamel, Dupuis, Dybkjær, Ebner, Echerer, El Khadraoui, Elles, Eriksson, Esclopé, Ettl, Jonathan Evans, Robert J.E. Evans, Färm, Fatuzzo, Fava, Ferber, Fernández Martín, Ferrández Lezaun, Ferreira, Ferrer, Ferri, Fiebiger, Figueiredo, Fiori, Fitzsimons, Flautre, Flemming, Flesch, Florenz, Folias, Ford, Formentini, Foster, Fourtou, Frahm, Fraisse, Frassoni, Friedrich, Fruteau, Gahler, Gahrton, Galeote Quecedo, Garaud, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Garot, Garriga Polledo, Gasòliba i Böhm, de Gaulle, Gawronski, Gemelli, Ghilardotti, Gill, Gillig, Gil-Robles Gil-Delgado, Glante, Glase, Gobbo, Goebbels, Goepel, Gollnisch, Gomolka, Goodwill, Gorostiaga Atxalandabaso, Gouveia, Graefe zu Baringdorf, Graça Moura, Gröner, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Guy-Quint, Hager, Hannan, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Haug, Hazan, Heaton-Harris, Hedkvist Petersen, Helmer, Hernández Mollar, Herranz García, Herzog, Honeyball, Hortefeux, Howitt, Hudghton, Hughes, Huhne, van Hulten, Hume, Hyland, Iivari, Ilgenfritz, Imbeni, Inglewood, Isler Béguin, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jarzembowski, Jean-Pierre, Jeggle, Jensen, Jöns, Jové Peres, Junker, Karamanou, Karas, Karlsson, Kastler, Katiforis, Kaufmann, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Keßler, Khanbhai, Kindermann, Glenys Kinnock, Kirkhope, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Konrad, Korakas, Korhola, Koukiadis, Koulourianos, Krarup, Kratsa-Tsagaropoulou, Kreissl-Dörfler, Kronberger, Kuhne, Kuntz, Lage, Lagendijk, Laguiller, Lalumière, Lamassoure, Lambert, Lang, Lange, Langen, Langenhagen, Lannoye, de La Perriere, Laschet, Lavarra, Lechner, Lehne, Leinen, Liese, Linkohr, Lipietz, Lisi, Lombardo, Ludford, Lulling, Lund, Lynne, Maat, Maaten, McAvan, McCarthy, McCartin, MacCormick, McKenna, McMillan-Scott, McNally, Maes, Malliori, Manders, Manisco, Erika Mann, Thomas Mann, Mantovani, Marchiani, Marinho, Marini, Marinos, Markov, Marques, Marset Campos, Martens, David W. Martin, Hans-Peter Martin, Hugues Martin, Martínez Martínez, Mastorakis, Mathieu, Matikainen-Kallström, Mauro, Hans-Peter Mayer, Xaver Mayer, Mayol i Raynal, Medina Ortega, Meijer, Méndez de Vigo, Menéndez del Valle, Mennea, Mennitti, Menrad, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Modrow, Mombaur, Monsonís Domingo, Montfort, Moraes, Morgan, Morgantini, Morillon, Müller, Mulder, Murphy, Muscardini, Musotto, Mussa, Musumeci, Myller, Naïr, Napoletano, Napolitano, Naranjo Escobar, Nassauer, Newton Dunn, Nicholson, Nicholson of Winterbourne, Niebler, Nisticò, Nobilia, Nogueira Román, Nordmann, Ojeda Sanz, Olsson, Ó Neachtain, Onesta, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Ortuondo Larrea, Paasilinna, Pacheco Pereira, Paciotti, Pack, Pannella, Parish, Pasqua, Pastorelli, Patakis, Patrie, Paulsen, Pérez Álvarez, Perry, Pesälä, Pex, Piecyk, Piétrasanta, Pirker, Pittella, Plooij-van Gorsel, Podestà, Poettering, Pohjamo, Poignant, Pomés Ruiz, Poos, Posselt, Prets, Procacci, Pronk, Provan, Puerta, Purvis, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Rapkay, Raschhofer, Raymond, Read, Redondo Jiménez, Ribeiro e Castro, Ries, Riis-Jørgensen, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rocard, Rod, Rodríguez Ramos, de Roo, Roth-Behrendt, Rothley, Roure, Rovsing, Rübig, Rühle, Ruffolo, Sacconi, Sacrédeus, Saint-Josse, Sakellariou, Salafranca Sánchez-Neyra, Sandberg-Fries, Sandbæk, Sanders-ten Holte, Santer, Santini, dos Santos, Sartori, Sauquillo Pérez del Arco, Savary, Scallon, Scarbonchi, Schaffner, Scheele, Schierhuber, Schleicher, Gerhard Schmid, Olle Schmidt, Schmitt, Schnellhardt, Schörling, Ilka Schröder, Jürgen Schröder, Schroedter, Schulz, Schwaiger, Segni, Seppänen, Sichrovsky, Sjöstedt, Skinner, Smet, Soares, Sörensen, Sommer, Sornosa Martínez, Souchet, Souladakis, Sousa Pinto, Speroni, Staes, Stauner, Stenmarck, Stenzel, Sterckx, Stevenson, Stihler, Stirbois, Stockmann, Stockton, Sturdy, Sudre, Sumberg, Suominen, Swiebel, Swoboda, Sylla, Sørensen, Tajani, Tannock, Terrón i Cusí, Theato, Theorin, Thomas-Mauro, Thorning-Schmidt, Thors, Thyssen, Titford, Titley, Torres Marques, Trakatellis, Trentin, Turchi, Turco, Turmes, Twinn, Uca, Vachetta, Väyrynen, Vairinhos, Valdivielso de Cué, Vallvé, Van Hecke, Van Lancker, Van Orden, Varaut, Varela Suanzes-Carpegna, Vatanen, van Velzen, Vermeer, de Veyrinas, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Vinci, Virrankoski, Vlasto, Volcic, Wachtmeister, Walter, Watson, Watts, Weiler, Wenzel-Perillo, Whitehead, Wiersma, Wijkman, von Wogau, Wuermeling, Wuori, Wurtz, Wyn, Wynn, Zabell, Zacharakis, Zappalà, Zimeray, Zimmerling, Zissener, Zorba, Zrihen.

Observatörer:

Bagó Zoltán, Balsai István, Bastys Mindaugas, Bekasovs Martijans, Beneš Miroslav, Beňová Monika, Bielan Adam, Bonnici Josef, Christodoulidis Doros, Chronowski Andrzej, Chrzanowski Zbigniew, Ciemniak Grażyna, Cilevičs Boriss, Cybulski Zygmunt, Demetriou Panayiotis, Didžiokas Gintaras, Ékes József, Figel' Jan, Filipek Krzysztof, Frendo Michael, Gałażewski Andrzej, Gawłowski Andrzej, Giertych Maciej, Grabowska Genowefa, Gruber Attila, Grzebisz-Nowicka Zofia, Grzyb Andrzej, Gyürk András, Heriban Jozef, Holáň Vilém, Ilves Toomas Hendrik, Jaskiernia Jerzy, Kalisz Ryszard, Kāposts Andis, Kelemen András, Klich Bogdan, Kłopotek Eugeniusz, Klukowski Wacław, Konečná Kateřina, Kósa Kovács Magda, Kowalska Bronisława, Kozlík Sergej, Kreitzberg Peeter, Kriščiūnas Kęstutis, Kroupa Daniel, Kuzmickas Kęstutis, Kvietkauskas Vytautas, Laar Mart, Landsbergis Vytautas, Lepper Andrzej, Libicki Marcin, Lisak Janusz, Litwiniec Bogusław, Lydeka Arminas, Łyżwiński Stanisław, Macierewicz Antoni, Maldeikis Eugenijus, Mallotová Helena, Maštálka Jiří, Őry Csaba, Palečková Alena, Pasternak Agnieszka, Pęczak Andrzej, Pieniążek Jerzy, Pīks Rihards, Plokšto Artur, Podgórski Bogdan, Protasiewicz Jacek, Pusz Sylwia, Reiljan Janno, Rouček Libor, Rutkowski Krzysztof, Sefzig Luděk, Ševc Jozef, Siekierski Czesław, Smoleń Robert, Smorawiński Jerzy, Surján László, Szczygło Aleksander, Tabajdi Csaba, Tomczak Witold, Vaculík Josef, Valys Antanas, Vareikis Egidijus, Vastagh Pál, Vella George, Vėsaitė Birutė, Widuch Marek, Wikiński Marek, Wiśniowska Genowefa, Wittbrodt Edmund, Wojciechowski Janusz, Żenkiewicz Marian, Žiak Rudolf.


BILAGA I

OMRÖSTNINGSRESULTAT

Förteckning över förkortningar och symboler

+

antogs

-

förkastades

bortföll

T

drogs tillbaka

ONU (..., ..., ...)

omröstning med namnupprop (ja-röster, nej-röster, nedlagda röster)

EO (..., ..., ...)

elektronisk omröstning (ja-röster, nej-röster, nedlagda röster)

delad

delad omröstning

särsk.

särskild omröstning

ÄF

ändringsförslag

AC

kompromissändringsförslag

pc

motsvarande del

S

ändringsförslag om strykning

=

identiska ändringsförslag

art

artikel

PR

resolutionsförslag

PRC

gemensamt resolutionsförslag

SEK

sluten omröstning

1.   Gemensam organisation av marknaden för humle *

Betänkande: DAUL (A5-0380/2003)

Avser

ONU, etc.

Omröstning

ONU/EO — anmärkningar

endast en omröstning

 

+

 

2.   Europeiska gemenskapens anslutning till Internationella växtskyddskonventionen *

Betänkande: DAUL (A5-0379/2003)

Avser

ONU, etc.

Omröstning

ONU/EO — anmärkningar

endast en omröstning

ONU

+

482, 3, 16

3.   Kontroll av slutna radioaktiva strålkällor med hög aktivitet *

Betänkande: GROSSETÊTE (A5-0363/2003)

Avser

ONU, etc.

Omröstning

ONU/EO — anmärkningar

endast en omröstning

 

+

 

4.   Minimibeteckningar på skyltar vid yttre gränsövergångsställen *

Betänkande: DEPREZ (A5-0366/2003)

Avser

ONU, etc.

Omröstning

ONU/EO — anmärkningar

endast en omröstning

 

+

 

5.   Falska euromynt

Betänkande: SCHMID (A5-0377/2003)

Avser

ONU, etc.

Omröstning

ONU/EO — anmärkningar

endast en omröstning

 

+

 

6.   Rekrytering av tjänstemän till Europeiska gemenskaperna i samband med utvidgningen *

Betänkande: MEDINA ORTEGA (A5-0382/2003)

Avser

ONU, etc.

Omröstning

ONU/EO — anmärkningar

endast en omröstning

 

+

 

7.   Gemenskapens stöd på området för transeuropeiska nät ***I

Betänkande: READ (A5-0374/2003)

Avser

ÄF nr

Från

ONU, etc.

Omröstning

ONU/EO — anmärkningar

Omröstning: förslag till förordning

 

+

 

Omröstning: lagstiftningsresolution

 

+

 

8.   Driftskompatibla alleuropeiska e-förvaltningstjänster för offentliga förvaltningar, företag och medborgare (IDABC) ***I

Betänkande: READ (A5-0375/2003)

Avser

ÄF nr

Från

ONU, etc.

Omröstning

ONU/EO — anmärkningar

Ändringsförslag från ansvarigt utskott — sammanslagen omröstning

1-5

utskottet

 

+

 

Omröstning: ändrat förslag

 

+

 

Omröstning: lagstiftningsresolution

 

+

 

9.   Skattelagstiftning för dieselbrännolja som används som motorbränsle för yrkesmässiga ändamål *

Betänkande: KAUPPI (A5-0383/2003)

Avser

ÄF nr

Från

ONU, etc.

Omröstning

ONU/EO — anmärkningar

artikel 8 c

(direktiv 92/81/EEG)

6

ELDR

 

-

 

7

ELDR

 

-

 

artikel 5 a, punkterna 1 och 2

(direktiv 92/82/EEG)

8

ELDR

 

-

 

17

Verts/ALE

 

-

 

resterande del av artikel 5 a

(direktiv 92/82/EEG)

9

ELDR

 

-

 

10

ELDR

 

-

 

11

ELDR

 

-

 

bilagan

12

ELDR

 

-

 

skäl 1

1 S

ELDR

 

-

 

skäl 11

13

Verts/ALE

 

-

 

efter skäl 11

2

ELDR

 

-

 

skäl 14

14

Verts/ALE

 

-

 

efter skäl 14

15

Verts/ALE

 

-

 

skäl 15

16

Verts/ALE

 

-

 

skäl 16

3

ELDR

 

-

 

skäl 18

4

ELDR

 

-

 

skäl 19

5

ELDR

 

-

 

Omröstning: ändrat förslag

 

-

 

Omröstning: lagstiftningsresolution

 

 

återförvisat till utskottet (artikel 68.3 i arbetsordningen)

10.   Investering i forskning

Betänkande: LINKOHR (A5-0389/2003)

Avser

ÄF nr

Från

ONU, etc.

Omröstning

ONU/EO — anmärkningar

punkt 5

 

originaltexten

delad

 

 

1

+

 

2

+

 

punkt 9

 

originaltexten

särsk.

+

 

efter punkt 9

1

PSE

EO

+

311, 193, 2

punkt 26

 

originaltexten

särsk.

+

 

punkt 27

 

originaltexten

särsk.

+

 

punkt 28

 

originaltexten

ONU

+

379, 131, 2

Omröstning: resolutionen (i sin helhet)

 

+

 

Begäran om omröstning med namnupprop

Verts/ALE: punkt 28

Begäran om särskild omröstning

Verts/ALE: punkterna 9, 26, 27

Begäran om delad omröstning

Verts/ALE

punkt 5

Första delen”Europaparlamentet uppmanar rådet ... och teknik”

Andra delen:”och kräver därför ... den europeiska forskningsmiljön”

11.   EU:s lagstiftning på telekommunikationsområdet

Betänkande: CLEGG (A5-0376/2003)

Avser

ÄF nr

Från

ONU, etc.

Omröstning

ONU/EO — anmärkningar

Omröstning: resolutionen (i sin helhet)

ONU

+

429, 31, 36

Begäran om omröstning med namnupprop

PPE-DE: slutomröstning


BILAGA II

RESULTAT AV OMRÖSTNINGARNA MED NAMNUPPROP

1.   Betänkande Daul A5-0379/2003

resolution

Ja-röster: 482

EDD: Abitbol, Andersen, Bernié, Blokland, Bonde, Butel, Coûteaux, van Dam, Esclopé, Kuntz, Mathieu, Raymond, Saint-Josse, Sandbæk

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Boogerd-Quaak, Busk, Clegg, Davies, De Clercq, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Gasòliba i Böhm, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Nordmann, Olsson, Paulsen, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Thors, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Watson

GUE/NGL: Ainardi, Alavanos, Alyssandrakis, Bakopoulos, Blak, Bordes, Boudjenah, Caudron, Cauquil, Dary, Di Lello Finuoli, Eriksson, Fiebiger, Figueiredo, Frahm, Fraisse, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krarup, Laguiller, Manisco, Markov, Marset Campos, Meijer, Morgantini, Naïr, Patakis, Puerta, Scarbonchi, Schröder Ilka, Seppänen, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Berthu, Beysen, Gorostiaga Atxalandabaso, Hager, de La Perriere, Mennea, Souchet, Varaut

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Ayuso González, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Beazley, Berend, Bodrato, Böge, von Boetticher, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Callanan, Camisón Asensio, Cardoso, Cederschiöld, Chichester, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Corrie, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, De Mita, Deprez, De Sarnez, Descamps, Deva, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Evans Jonathan, Ferber, Fernández Martín, Ferrer, Fiori, Flemming, Florenz, Folias, Foster, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Garriga Polledo, Gawronski, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hannan, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hermange, Hernández Mollar, Inglewood, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Kastler, Keppelhoff-Wiechert, Kirkhope, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lulling, Maat, McCartin, Mann Thomas, Mantovani, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Matikainen-Kallström, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Montfort, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oostlander, Oreja Arburúa, Pacheco Pereira, Pack, Parish, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Provan, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Redondo Jiménez, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rübig, Sacrédeus, Santer, Santini, Scallon, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Stauner, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Sturdy, Sudre, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Twinn, Valdivielso de Cué, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, van Velzen, de Veyrinas, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, Wijkman, von Wogau, Wuermeling, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, van den Burg, Campos, Carlotti, Carnero González, Carraro, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Ceyhun, Corbett, Corbey, Dehousse, De Keyser, De Rossa, Désir, Dührkop Dührkop, Duhamel, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert J.E., Färm, Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Ghilardotti, Gill, Gillig, Glante, Goebbels, Guy-Quint, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Hume, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Kreissl-Dörfler, Kuhne, Lage, Lalumière, Lavarra, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Morgan, Müller, Murphy, Myller, Napoletano, Pittella, Poignant, Poos, Prets, Rapkay, Read, Rocard, Roth-Behrendt, Rothley, Roure, Ruffolo, Sacconi, Sakellariou, Sandberg-Fries, dos Santos, Savary, Scheele, Schmid Gerhard, Skinner, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Sousa Pinto, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Theorin, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Van Lancker, Volcic, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zimeray, Zorba, Zrihen

UEN: Andrews, Angelilli, Berlato, Bigliardo, Caullery, Collins, Crowley, Hyland, Marchiani, Muscardini, Mussa, Musumeci, Nobilia, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni, Thomas-Mauro, Turchi

Verts/ALE: Aaltonen, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Cohn-Bendit, Dhaene, Echerer, Flautre, Frassoni, Gahrton, Graefe zu Baringdorf, Hudghton, Isler Béguin, Jonckheer, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Wuori, Wyn

Nej-röster: 3

EDD: Booth, Titford

UEN: Camre

Nedlagda röster: 16

NI: Borghezio, Cappato, Claeys, Dell'Alba, Della Vedova, Dillen, Dupuis, Garaud, de Gaulle, Gobbo, Gollnisch, Lang, Pannella, Speroni, Stirbois, Turco

2.   Betänkande Linkohr A5-0389/2003

punkt 28

Ja-röster: 379

EDD: Bernié, Blokland, Butel, van Dam, Esclopé, Mathieu, Raymond, Saint-Josse

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Busk, Clegg, Davies, De Clercq, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Gasòliba i Böhm, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Nordmann, Olsson, Paulsen, Pesälä, Plooij-van Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Thors, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Watson

NI: Beysen, Borghezio, Gobbo, Hager, Mennea, Speroni

PPE-DE: Almeida Garrett, Andria, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Ayuso González, Balfe, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Beazley, Berend, Bodrato, Böge, von Boetticher, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Callanan, Camisón Asensio, Cardoso, Cederschiöld, Chichester, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Corrie, Costa Raffaele, Cushnahan, Daul, De Mita, Deprez, De Sarnez, Descamps, Deva, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Evans Jonathan, Ferber, Fernández Martín, Ferrer, Fiori, Flemming, Florenz, Folias, Foster, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Garriga Polledo, Gawronski, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hannan, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hermange, Hernández Mollar, Inglewood, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Kastler, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Kirkhope, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lisi, Lulling, Maat, McCartin, Mann Thomas, Mantovani, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Matikainen-Kallström, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Montfort, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pacheco Pereira, Pack, Parish, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posselt, Pronk, Provan, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Redondo Jiménez, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rovsing, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Scallon, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stauner, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Sturdy, Sudre, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Twinn, Valdivielso de Cué, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, van Velzen, de Veyrinas, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, Wijkman, von Wogau, Wuermeling, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Bösch, Bowe, van den Burg, Campos, Carlotti, Carnero González, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Cerdeira Morterero, Ceyhun, Colom i Naval, Corbett, Corbey, De Rossa, Dührkop Dührkop, Duhamel, Ettl, Evans Robert J.E., Färm, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Gill, Gillig, Glante, Goebbels, Guy-Quint, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Hume, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Kuhne, Lage, Lalumière, Lavarra, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Morgan, Müller, Murphy, Myller, Pittella, Poos, Prets, Rapkay, Read, Rocard, Roth-Behrendt, Rothley, Ruffolo, Sakellariou, Sandberg-Fries, dos Santos, Scheele, Schmid Gerhard, Skinner, Soares, Sornosa Martínez, Souladakis, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Theorin, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Volcic, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Wynn, Zimeray, Zorba

UEN: Angelilli, Berlato, Bigliardo, Caullery, Muscardini, Mussa, Musumeci, Nobilia, Thomas-Mauro, Turchi

Nej-röster: 131

EDD: Abitbol, Andersen, Bonde, Booth, Coûteaux, Kuntz, Sandbæk, Titford

ELDR: Boogerd-Quaak

GUE/NGL: Ainardi, Alavanos, Alyssandrakis, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Blak, Bordes, Boudjenah, Caudron, Cauquil, Dary, Di Lello Finuoli, Eriksson, Fiebiger, Figueiredo, Frahm, Fraisse, Herzog, Jové Peres, Kaufmann, Korakas, Koulourianos, Krarup, Laguiller, Manisco, Markov, Marset Campos, Meijer, Modrow, Morgantini, Naïr, Patakis, Puerta, Scarbonchi, Schröder Ilka, Seppänen, Uca, Vachetta, Vinci, Wurtz

NI: Cappato, Claeys, Dell'Alba, Della Vedova, Dillen, Dupuis, Garaud, de Gaulle, Gollnisch, Gorostiaga Atxalandabaso, Lang, de La Perriere, Pannella, Stirbois, Turco, Varaut

PSE: Berger, Carraro, Dehousse, De Keyser, Désir, El Khadraoui, Fava, Ghilardotti, Imbeni, Kreissl-Dörfler, Martin Hans-Peter, Napoletano, Poignant, Roure, Sacconi, Savary, Sousa Pinto, Van Lancker, Zrihen

UEN: Andrews, Camre, Collins, Crowley, Fitzsimons, Hyland, Marchiani, Queiró, Ribeiro e Castro, Segni

Verts/ALE: Aaltonen, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Cohn-Bendit, Dhaene, Echerer, Flautre, Frassoni, Gahrton, Graefe zu Baringdorf, Hudghton, Isler Béguin, Jonckheer, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Wuori, Wyn

Nedlagda röster: 2

NI: Berthu, Souchet

3.   Betänkande Clegg A5-0376/2003

resolution

Ja-röster: 429

EDD: Andersen, Blokland, Bonde, van Dam, Kuntz, Sandbæk

ELDR: Andreasen, André-Léonard, Attwooll, Boogerd-Quaak, Busk, Clegg, De Clercq, Duff, Dybkjær, Flesch, Formentini, Gasòliba i Böhm, Huhne, Jensen, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Monsonís Domingo, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Nordmann, Olsson, Paulsen, Pesälä, Plooijvan Gorsel, Pohjamo, Procacci, Ries, Riis-Jørgensen, Sanders-ten Holte, Schmidt, Sterckx, Sørensen, Thors, Väyrynen, Vallvé, Van Hecke, Vermeer, Virrankoski, Watson

GUE/NGL: Blak

NI: Berthu, Beysen, Borghezio, Cappato, Dell'Alba, Della Vedova, Dupuis, Gobbo, Hager, Mennea, Pannella, Souchet, Speroni, Turco

PPE-DE: Almeida Garrett, Arvidsson, Atkins, Averoff, Avilés Perea, Ayuso González, Banotti, Bartolozzi, Bastos, Bayona de Perogordo, Beazley, Berend, Bodrato, Böge, von Boetticher, Bourlanges, Bowis, Bradbourn, Bremmer, Callanan, Camisón Asensio, Cardoso, Cederschiöld, Chichester, Cocilovo, Coelho, Cornillet, Corrie, Cushnahan, Daul, De Mita, Deprez, De Sarnez, Descamps, Deva, De Veyrac, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Ebner, Elles, Evans Jonathan, Ferber, Fernández Martín, Ferrer, Fiori, Flemming, Florenz, Folias, Foster, Fourtou, Friedrich, Gahler, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, García-Orcoyen Tormo, Gargani, Garriga Polledo, Gawronski, Gemelli, Gil-Robles Gil-Delgado, Glase, Goepel, Gomolka, Goodwill, Gouveia, Grönfeldt Bergman, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Hannan, Hansenne, Harbour, Hatzidakis, Heaton-Harris, Helmer, Hermange, Hernández Mollar, Inglewood, Jarzembowski, Jeggle, Karas, Kastler, Kauppi, Keppelhoff-Wiechert, Kirkhope, Klamt, Klaß, Knolle, Koch, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langenhagen, Laschet, Lechner, Lehne, Liese, Lulling, Maat, McCartin, Mann Thomas, Mantovani, Marinos, Marques, Martens, Martin Hugues, Matikainen-Kallström, Mayer Hans-Peter, Mayer Xaver, Méndez de Vigo, Mennitti, Menrad, Mombaur, Montfort, Musotto, Naranjo Escobar, Nassauer, Niebler, Nisticò, Ojeda Sanz, Oomen-Ruijten, Oostlander, Oreja Arburúa, Pacheco Pereira, Pack, Parish, Pastorelli, Pérez Álvarez, Perry, Pex, Pirker, Podestà, Poettering, Posselt, Pronk, Provan, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Redondo Jiménez, Ripoll y Martínez de Bedoya, Rovsing, Rübig, Sacrédeus, Salafranca Sánchez-Neyra, Santer, Santini, Scallon, Schaffner, Schierhuber, Schleicher, Schmitt, Schnellhardt, Schröder Jürgen, Schwaiger, Smet, Sommer, Stauner, Stenmarck, Stenzel, Stevenson, Sturdy, Sudre, Suominen, Tajani, Tannock, Theato, Thyssen, Trakatellis, Twinn, Valdivielso de Cué, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, van Velzen, de Veyrinas, Vidal-Quadras Roca, Villiers, Wachtmeister, Wenzel-Perillo, Wijkman, von Wogau, Wuermeling, Zacharakis, Zappalà, Zimmerling, Zissener

PSE: Adam, Andersson, Aparicio Sánchez, Baltas, Barón Crespo, Berenguer Fuster, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bowe, van den Burg, Campos, Carlotti, Carnero González, Carraro, Carrilho, Casaca, Cashman, Cercas, Ceyhun, Colom i Naval, Corbett, Corbey, Dehousse, De Keyser, De Rossa, Désir, Dührkop Dührkop, Duhamel, El Khadraoui, Ettl, Fava, Ferreira, Ford, Fruteau, Garot, Ghilardotti, Gill, Gillig, Glante, Goebbels, Guy-Quint, Haug, Hazan, Hedkvist Petersen, Honeyball, Howitt, Hughes, van Hulten, Hume, Imbeni, Izquierdo Collado, Izquierdo Rojo, Jöns, Karamanou, Karlsson, Katiforis, Keßler, Kindermann, Kinnock, Koukiadis, Kreissl-Dörfler, Kuhne, Lage, Lalumière, Lavarra, Linkohr, Lund, McAvan, McCarthy, McNally, Malliori, Mann Erika, Marinho, Martin David W., Martin Hans-Peter, Martínez Martínez, Mastorakis, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Miller, Miranda de Lage, Moraes, Morgan, Müller, Murphy, Myller, Napoletano, Napolitano, Pittella, Poos, Prets, Rapkay, Read, Rocard, Roth-Behrendt, Rothley, Roure, Sacconi, Sakellariou, Sandberg-Fries, Scheele, Schmid Gerhard, Skinner, Sornosa Martínez, Souladakis, Stihler, Stockmann, Swiebel, Swoboda, Terrón i Cusí, Theorin, Thorning-Schmidt, Titley, Torres Marques, Trentin, Vairinhos, Van Lancker, Watts, Weiler, Whitehead, Wiersma, Zimeray, Zorba, Zrihen

UEN: Andrews, Angelilli, Berlato, Bigliardo, Collins, Crowley, Muscardini, Mussa, Musumeci, Nobilia, Segni, Turchi

Verts/ALE: Aaltonen, Auroi, Boumediene-Thiery, Bouwman, Breyer, Buitenweg, Cohn-Bendit, Dhaene, Echerer, Flautre, Frassoni, Gahrton, Graefe zu Baringdorf, Hudghton, Isler Béguin, Jonckheer, Lagendijk, Lambert, Lannoye, Lipietz, MacCormick, McKenna, Maes, Mayol i Raynal, Onesta, Ortuondo Larrea, Piétrasanta, Rod, de Roo, Rühle, Schörling, Schroedter, Sörensen, Staes, Turmes, Wuori, Wyn

Nej-röster: 31

EDD: Abitbol, Bernié, Booth, Butel, Coûteaux, Esclopé, Mathieu, Raymond, Saint-Josse, Titford

GUE/NGL: Alyssandrakis, Bordes, Cauquil, Figueiredo, Fraisse, Herzog, Jové Peres, Korakas, Krarup, Laguiller, Morgantini, Naïr, Patakis, Scarbonchi, Vachetta

NI: Claeys, Dillen, de Gaulle, Gollnisch, Lang, Stirbois

Nedlagda röster: 36

GUE/NGL: Ainardi, Alavanos, Bakopoulos, Bergaz Conesa, Boudjenah, Caudron, Dary, Di Lello Finuoli, Eriksson, Fiebiger, Frahm, Kaufmann, Koulourianos, Manisco, Markov, Marset Campos, Meijer, Modrow, Puerta, Schröder Ilka, Seppänen, Uca, Vinci, Wurtz

NI: Garaud, Gorostiaga Atxalandabaso, de La Perriere, Varaut

UEN: Camre, Caullery, Fitzsimons, Hyland, Marchiani, Queiró, Ribeiro e Castro, Thomas-Mauro


ANTAGNA TEXTER

 

P5_TA(2003)0487

Gemensam organisation av marknaden för humle *

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets förordning om ändring av förordning (EEG) nr 1696/71 om den gemensamma organisationen av marknaden för humle (KOM(2003) 562 — C5-0460/2003 — 2003/0216(CNS))

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2003) 562) (1),

med beaktande av artikel 37.2 i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C5-0460/2003),

med beaktande av artikel 67 och artikel 158.1 i arbetsordningen,

med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A5-0380/2003).

1.

Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag.

2.

Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet godkänt.

3.

Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

4.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.


(1)  Ännu ej offentliggjort i EUT.

P5_TA(2003)0488

Europeiska gemenskapens anslutning till Internationella växtskyddskonventionen *

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets beslut om godkännande av att Europeiska gemenskapen ansluter sig till Internationella växtskyddskonventionen efter ändringar och godkännande genom resolution 12/97 vid det 29:e mötet i FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation i november 1997 (KOM(2003) 470 — C5-0392/2003 — 2003/0178(CNS))

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

med beaktande av förslaget till rådets beslut (KOM(2003) 470) (1),

med beaktande av artikel 37.2 i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C5-0392/2003),

med beaktande av artikel 67, artikel 97.7 och artikel 158.1 i arbetsordningen,

med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A5-0379/2003).

1.

Europaparlamentet godkänner förslaget till rådets beslut.

2.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar och parlament samt direktören för FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation parlamentets ståndpunkt.


(1)  Ännu ej offentliggjort i EUT.

P5_TA(2003)0489

Kontroll av slutna radioaktiva strålkällor med hög aktivitet *

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets direktiv om kontroll av slutna radioaktiva strålkällor med hög aktivitet (KOM(2003) 18 — C5-0019/2003 — 2003/0005(CNS))

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2003) 18) (1),

med beaktande av artikel 31.2 i EG-fördraget och artikel 32 i Euratomfördraget, i enlighet med vilka rådet har hört parlamentet (C5-0019/2003),

med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen,

med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor (A5-0363/2003).

1.

Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed, i enlighet med artikel 119 andra stycket i Euratomfördraget.

3.

Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet godkänt.

4.

Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

5.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

KOMMISSIONENS FÖRSLAG

PARLAMENTETS ÄNDRINGAR

Ändring 1

Artikel 2, led a

a)

strålkälla med hög aktivitet eller strålkälla: en sluten strålkälla som innehåller en radionuklid vars aktivitet vid tillverkningen eller när den först släpps ut på marknaden är minst lika hög som den aktivitetsnivå som anges i bilaga I.

a)

strålkälla med hög aktivitet eller strålkälla: en sluten strålkälla som innehåller en radionuklid vars aktivitet vid tillverkningen eller när den först släpps ut på marknaden är minst lika hög som den aktivitetsnivå som anges i bilaga I , dvs. när dosraten överstiger 1 mSv/h på en meters avstånd .

Ändring 2

Artikel 3, punkt 2, led a

a)

åtgärder har vidtagits för att garantera en säker hantering av strålkällor med hög aktivitet, även när de kasseras,

a)

åtgärder har vidtagits , särskilt av leverantören, för att garantera en säker hantering av strålkällor med hög aktivitet, även när de kasseras,

Ändring 3

Artikel 3, punkt 2, led b, stycke 1

b)

medel avsatts för att garantera en säker hantering av strålkällor med hög aktivitet som kasseras.

b)

medel avsatts , särskilt av leverantören, för att garantera en säker hantering av strålkällor med hög aktivitet som kasseras.

Ändring 4

Artikel 4, stycke 1a (nytt)

 

Systemet skall även beakta eventuella förflyttningar mellan medlemsstaterna, liksom införsel och utförsel av strålkällor till och från Europeiska unionen. I detta fall skall medlemsstaterna sörja för ett gott samarbete mellan de behöriga myndigheterna.

Ändring 5

Artikel 15

Medlemsstaterna skall fastställa bestämmelser om de påföljder som skall gälla i fall av överträdelse av de nationella bestämmelser som antas till följd av detta direktiv och skall vidta nödvändiga åtgärder för att se till att de tillämpas. De påföljder som föreskrivs skall vara effektiva, proportionella och avskräckande. Medlemsstaterna skall senast det datum som anges i artikel 16.1 anmäla dessa bestämmelser till kommissionen och skall utan dröjsmål underrätta kommissionen om eventuella ändringar av dessa bestämmelser.

Medlemsstaterna skall fastställa bestämmelser om de påföljder som skall gälla i fall av överträdelse av de nationella bestämmelser som antas till följd av detta direktiv och skall vidta nödvändiga åtgärder för att se till att de tillämpas. De påföljder som föreskrivs skall vara effektiva, proportionella och avskräckande , samt i möjligaste mån vara harmoniserade mellan medlemsstaterna . Medlemsstaterna skall senast det datum som anges i artikel 16.1 anmäla dessa bestämmelser till kommissionen och skall utan dröjsmål underrätta kommissionen om eventuella ändringar av dessa bestämmelser.


(1)  Ännu ej offentliggjort i EUT.

P5_TA(2003)0490

Minimibeteckningar på skyltar vid yttre gränsövergångsställen *

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om Republiken Greklands initiativ inför antagandet av rådets beslut om fastställande av minimibeteckningar på skyltar vid yttre gränsövergångsställen (8830/2003 — C5-0253/2003 — 2003/0815(CNS))

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

med beaktande av Republiken Greklands initiativ (8830/2003) (1),

med beaktande av artikel 62.2 a i EG-fördraget,

med beaktande av artikel 67 i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C5-0253/2003),

med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen,

med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A5-0366/2003).

1.

Europaparlamentet godkänner Republiken Greklands initiativ såsom ändrat av parlamentet.

2.

Europaparlamentet uppmanar rådet att ändra sitt initiativ i överensstämmelse härmed.

3.

Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet godkänt.

4.

Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra Republiken Greklands initiativ.

5.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet, kommissionen och Republiken Greklands regering parlamentets ståndpunkt.

REPUBLIKEN GREKLANDS INITIATIV

PARLAMENTETS ÄNDRINGAR

Ändring 1

Artikel 2, strecksats 1

Europeiska unionens emblem med bokstäverna ”EU”, ” EEA och CH ” inom cirkeln av stjärnor och ordet ”CITIZENS” under cirkeln av stjärnor enligt bilaga I .

Europeiska unionens emblem med bokstäverna ”EU”, inom cirkeln av stjärnor.

Ändring 2

Artikel 2, strecksats 2

— Orden ”ALL NATIONALITIES” enligt bilaga II.

Begreppet NON-EU ”.

Ändring 3

Artikel 2, stycke 1a (nytt)

 

I samtliga länder med romanska språk används begreppen ”UE” och ”NON-UE.”

Ändring 4

Artikel 2, stycke 1b (nytt)

 

Om medlemsstaterna anser det vara lämpligt kan beteckningarna dessutom skrivas med ett annat alfabet.

Ändring 5

Artikel 3, stycke 1

EU-medborgare, medborgare i stater som är parter i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och medborgare i Schweiziska edsförbundet skall, som en allmän regel, använda den kö som anges på skylten i bilaga I . Alla andra tredjelandsmedborgare skall använda den kö som anges på skylten i bilaga II .

EU-medborgare, medborgare i stater som är parter i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och medborgare i Schweiziska edsförbundet skall, som en allmän regel, använda den kö som anger ”EU”. De kan även använda kön med skylten ”NON-EU”. Alla andra tredjelandsmedborgare skall använda kön med beteckningen ”NON-EU” .

Ändring 6

Artikel 4, stycke 1

Vid gränsövergångsställen till lands får medlemsstaterna hänvisa fordonstrafik till olika köer för lätta och tunga fordon genom att använda de skyltar som anges i bilaga III.

Vid gränsövergångsställen till lands och i hamnar får medlemsstaterna hänvisa fordonstrafik till olika köer för lätta och tunga fordon genom att använda de skyltar som anges i bilaga III.

Ändring 7

Artikel 4, stycke 1a (nytt)

 

Medlemsstaterna kan ändra beteckningen på skyltarna om det behövs med hänsyn till lokala förhållanden.


(1)  EUT C 125, 27.5.2003, s. 6.

P5_TA(2003)0491

Falska euromynt *

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets beslut om analys av och samarbete om falska euromynt (13203/2003 — C5-0471/2003 — 2003/0158(CNS))

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

med beaktande av rådets förslag (13203/2003) (1),

med beaktande av artikel 308 i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C5-0471/2003),

med beaktande av kommissionens ursprungliga förslag (KOM(2003) 426) (1),

med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen,

med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A5-0377/2003).

1.

Europaparlamentet godkänner rådets förslag.

2.

Rådet uppmanas att underrätta parlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

3.

Europaparlamentet understryker att parlamentet, i tillämpning av artikel 10 i EG-fördraget om lojalt samarbete mellan EU:s institutioner och medlemsstater, även borde ha hörts om det förslag till lagtext som det föreliggande förslaget till beslut hänvisar till. Att enbart informera parlamentet om grundtexten förringar parlamentets roll i beslutspocessen.

4.

Europaparlamentet begär därför att det hörs om kommissionens ursprungliga förslag.

5.

Europaparlamentet begär att medlingsförfarandet enligt den gemensamma förklaringen av den 4 mars 1975 inleds om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

6.

Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

7.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.


(1)  Ännu ej offentliggjort i EUT.

P5_TA(2003)0492

Rekrytering av tjänstemän till Europeiska gemenskaperna i samband med utvidgningen *

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets förordning om särskilda och temporära åtgärder för rekrytering av tjänstemän till Europeiska gemenskaperna i samband med Cyperns, Estlands, Ungerns, Lettlands, Litauens, Maltas, Polens, Tjeckiens, Slovakiens och Sloveniens anslutning (KOM(2003) 351 — C5-0287/2003 — 2003/0123(CNS))

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2003) 351) (1),

med beaktande av artikel 283 i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C5-0287/2003),

med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen,

med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden (A5-0382/2003).

1.

Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag.

2.

Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet godkänt.

3.

Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

4.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.


(1)  Ännu ej offentliggjort i EUT.

P5_TA(2003)0493

Gemenskapens stöd på området för transeuropeiska nät ***I

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 2236/95 om allmänna regler för gemenskapens finansiella stöd på området för transeuropeiska nät (KOM(2003) 220 — C5-0199/2003 — 2003/0086(COD))

(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2003) 220) (1),

med beaktande av artikel 251.2 och artikel 156.1 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C5-0199/2003),

med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen,

med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi (A5-0374/2003).

1.

Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag.

2.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förelägga parlamentet en ny text om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.


(1)  Ännu ej offentliggjort i EUT.

P5_TA(2003)0494

Driftskompatibla alleuropeiska e-förvaltningstjänster för offentliga förvaltningar, företag och medborgare (IDABC) ***I

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om driftskompatibla alleuropeiska e-förvaltningstjänster för offentliga förvaltningar, företag och medborgare (IDABC) (KOM(2003) 406 — C5-0310/2003 — 2003/0147(COD))

(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2003) 406) (1),

med beaktande av artikel 251.2 och artikel 156.1 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C5-0310/2003),

med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen,

med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi och yttrandet från budgetutskottet (A5-0375/2003).

1.

Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förelägga parlamentet en ny text om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.

Europaparlamentet anser att finansieringsöversikten i kommissionens förslag är förenlig med taket för utgiftskategori 3 i budgetplanen utan att andra åtgärder begränsas.

4.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.


(1)  Ännu ej offentliggjort i EUT.

P5_TC1-COD(2003)0147

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 18 november 2003 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets beslut nr .../2003/EG om driftskompatibla alleuropeiska e-förvaltningstjänster för offentliga förvaltningar, företag och medborgare (IDABC)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 156.1 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag (1),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (3),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (4), och

av följande skäl:

(1)

För att i enlighet med artikel 154 i fördraget medverka till att de mål som anges i artiklarna 14 och 158 i fördraget uppnås och genom att göra det möjligt för unionsmedborgare, ekonomiska aktörer samt regionala och lokala samhällen att i full utsträckning utnyttja fördelarna med att skapa ett område utan inre gränser, skall gemenskapen bidra till att upprätta och utveckla transeuropeiska nät.

(2)

EU-medborgarnas ökade rörlighet och den tilltagande gränsöverskridande handeln bidrar direkt till att avskaffa hindren för den fria rörligheten för varor, personer, tjänster och kapital och även för att en medlemsstats medborgare fritt skall kunna etablera sig i en annan medlemsstat.

(3)

Gemenskapen och medlemsstaterna skall i enlighet med artikel 157 i fördraget säkerställa att det finns nödvändiga förutsättningar för gemenskapsindustrins konkurrensförmåga.

(4)

Genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 1719/1999/EG (5)och nr 1720/1999/EG (6) antogs en rad sektorsövergripande åtgärder och riktlinjer, innefattande fastställande av projekt av gemensamt intresse, för transeuropeiska nät för elektroniskt datautbyte mellan förvaltningar (IDA). Eftersom dessa beslut upphör att gälla den 31 december 2004 är det nödvändigt att ge ramarna för uppföljningen av IDA-programmet, som inrättades genom dessa beslut.

(5)

IDABC-programmet, som är uppföljningsprogrammet till IDA-programmet, kommer att bygga på resultaten av de tidigare programmen som har gjort det gränsöverskridande samarbetet mellan offentliga förvaltningar effektivare.

(6)

När man inrättar och genomför IDABC-programmet bör man ta vederbörlig hänsyn till de resultat som uppnåtts inom IDA-programmet och låta påbörjad verksamhet slutföras.

(7)

Det arbete som slutförts inom ramen för IDABC-programmet kommer troligen att utgöra grunden för fortsatt arbete efter det att programmet har löpt ut. Detta tillsammans med den snabba tekniska utvecklingen innebär att programmet måste kunna anpassas till den framtida utvecklingen.

(8)

Vid sitt möte i Lissabon i mars 2000 antog Europeiska rådet slutsatser för att sträva efter att Europeiska unionen senast 2010 skall vara världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning.

(9)

Vid sitt möte i Bryssel i mars 2003 uppmärksammade Europeiska rådet vikten av en hoplänkning av nätverken i Europa för att stärka den inre marknaden. Rådet betonade att elektronisk kommunikation är en kraftfull motor för tillväxt, konkurrenskraft och arbetstillfällen i Europeiska unionen, och att åtgärder bör vidtas för att befästa denna styrka och bidra till att Lissabonmålen uppnås. Därför måste medlemsstaternas offentliga förvaltningar och gemenskapens institutioner på elektronisk väg (telematiknät) få tillgång till, utbyta och behandla den ökande mängden information.

(10)

Att undanröja hindren för elektronisk kommunikation mellan offentliga förvaltningar på alla nivåer och med företag och medborgare bidrar till att förbättra det europeiska företagsklimatet, undvika administrativt merarbete och minska byråkratin. Det kanske också kan få företagen och medborgarna i EU att i högre utsträckning dra nytta av fördelarna med informationssamhället och kommunicera elektroniskt med offentliga förvaltningar.

(11)

Med hjälp av utökade och tillgängligare e-förvaltningstjänster kan företag och medborgare kommunicera med de offentliga förvaltningarna utan särskilda IT-kunskaper, t.ex. om e-integration, eller kännedom om hur en offentlig förvaltning fungerar eller är uppbyggd.

(12)

Införandet av transeuropeiska telematiknät för utbyte av information mellan offentliga förvaltningar bör inte ses som målet utan som medlet för att uppnå driftskompatibla och interaktiva informationsoch e-förvaltningstjänster på alleuropeisk nivå, som vidareutvecklats och utvidgats så att även medborgare och företag kan dra nytta av fördelarna med de offentliga förvaltningarnas samarbete över hela Europa.

(13)

Alleuropeiska e-förvaltningstjänster gör det möjligt för offentliga förvaltningar, företag och medborgare att kommunicera effektivare med offentliga förvaltningar över gränserna. För att tillhandahålla dessa tjänster krävs det ändamålsenliga, effektiva och driftskompatibla informations- och kommunikationssystem mellan offentliga förvaltningar samt driftskompatibla förvaltningsprocesser både front office och back office för att på ett säkert sätt utbyta, förstå och behandla information från den offentliga sektorn över hela Europa.

(14)

Det är viktigt att man i det nationella arbetet till stöd för e-förvaltning tar nödvändig hänsyn till Europeiska unionens prioriteringar.

(15)

Det är av avgörande betydelse att optimera användningen av standarder, allmänt tillgängliga specifikationer eller öppna specifikationer för informationsutbyte och integrering av tjänster för att säkerställa en problemfri driftskompatibilitet och därigenom öka fördelarna med alleuropeiska e-förvaltningstjänster och transeuropeiska telematiknät.

(16)

Gemenskapen och medlemsstaterna skall tillsammans inrätta sådan alleuropeiska e-förvaltningstjänster och telematiknät som gemenskapen använder eller drar nytta av.

(17)

Det är viktigt att se till att medlemsstaterna och gemenskapen, och i tillämpliga fall gemenskapsinstitutionerna och berörda parter, bedriver ett nära samarbete.

(18)

Åtgärder på gemenskapsnivå bör stimulera en framgångsrik utveckling av e-förvaltningstjänster på alleuropeisk nivå och de åtaganden som krävs på nationell, regional och lokal nivå, med vederbörlig hänsyn till den språkliga mångfalden i gemenskapen.

(19)

Ömsesidigt utbyte med relevanta nationella, regionala och lokala initiativ samt tillhandahållande av e-förvaltningstjänster inom medlemsstaterna bör säkerställas.

(20)

I handlingsplanen för e-Europa 2005, som godkändes av Europeiska rådet vid mötet i Sevilla i juni 2002, särskilt kapitlet om e-förvaltning, betonas IDA-programmets betydelse för inrättandet av alleuropeiska e-förvaltningstjänster till stöd för gränsöverskridande verksamhet, som komplement och ram för e-förvaltningsinitiativ på nationell, regional och lokal nivå.

(21)

För att gemenskapens finansiella medel skall utnyttjas effektivt måste kostnaderna för de alleuropeiska e-förvaltningstjänsterna och telematiknäten delas rättvist mellan medlemsstaterna och gemenskapen.

(22)

Produktivitet, tillgänglighet och flexibilitet vid inrättande och drift av de alleuropeiska e-förvaltningstjänsterna och telematiknäten kan bäst uppnås genom ett marknadsorienterat tillvägagångssätt, dvs. genom att leverantörer väljs ut i en miljö där flera leverantörer konkurrerar med varandra, samtidigt som det i förekommande fall säkerställs att åtgärderna är ekonomiskt och operativt hållbara.

(23)

Alleuropeiska e-förvaltningstjänster bör utvecklas inom specifika projekt av gemensamt intresse, medan de sektorsövergripande åtgärderna bör vidtas för att stödja driftskompatibla tjänster genom att inrätta och utveckla infrastrukturtjänster till stöd för alleuropeiska telematiknät.

(24)

EES-länderna samt kandidatländerna bör få delta i IDABC-programmet, och samarbete med övriga tredjeländer bör uppmuntras. Internationella organ kan delta i genomförandet av projekt av gemensamt intresse och sektorsövergripande åtgärder på egen bekostnad.

(25)

För att säkerställa att Europeiska unionens finansiella medel förvaltas väl och för att undvika onödig utrustning, upprepning av utredningar och olika tillvägagångssätt bör det vara möjligt att använda infrastrukturtjänster som utvecklats inom IDA-programmet eller IDABC-programmet inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken samt det straffrättsliga samarbetet, i enlighet med avdelningarna V och VI i fördraget om den europeiska unionen.

(26)

Eftersom målen att inrätta alleuropeiska e-förvaltningstjänster inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och det därför, på grund av den planerade åtgärdens omfattning och verkningar, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen anta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(27)

I detta beslut fastställs, för hela den tid programmet pågår, en finansieringsram som under det årliga budgetförfarandet utgör den särskilda referensen för budgetmyndigheten enligt punkt 33 i det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet (7).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Mål

1.   Genom detta beslut inrättas ett program för driftskompatibla alleuropeiska e-förvaltningstjänster för offentliga förvaltningar, företag och medborgare (nedan kallat IDABC-programmet) för att främja inrättandet av europeiska e-förvaltningstjänster och utvecklingen av driftskompatibla telematiknät.

2.   Syftet med detta beslut är att

a)

möjliggöra ett ändamålsenligt, effektivt och säkert utbyte av information mellan nationella, regionala eller lokala offentliga förvaltningar, liksom mellan sådana förvaltningar och gemenskapsinstitutionerna eller om lämpligt andra organ, för att medlemsstaterna och gemenskapen inom sina respektive behörighetsområden skall kunna genomföra den gemenskapspolitik och den gemenskapsverksamhet som anges i artiklarna 3 och 4 i fördraget,

b)

låta även företag och medborgare dra fördel av det informationsutbyte som preciseras i a,

c)

underlätta kommunikationen mellan gemenskapsinstitutionerna och stödja gemenskapens beslutsprocess samt utarbeta en övergripande strategi på alleuropeisk nivå,

d)

uppmuntra medborgare och företag att delta i uppbyggnaden av den Europeiska unionen,

e)

uppnå driftskompatabilitet, både inom och mellan olika förvaltningssektorer och i förekommande fall med företag och medborgare,

f)

samla de nätverk som nämns i a, b och c under ett gemensamt telematikgränssnitt,

g)

uppnå konkreta fördelar för medlemsstaternas offentliga förvaltningar och för gemenskapen i form av rationaliseringar, snabbare genomförande, säkerhet, effektivitet, öppenhet, serviceanda och tillgänglighet,

h)

främja spridningen av goda metoder och uppmuntra till utveckling av nydanande telematiklösningar i offentliga förvaltningar.

Artikel 2

Definitioner

I detta direktiv avses med

a)

”telematiknät”: ett omfattande datakommunikationssystem, bestående av fysisk infrastruktur och anslutningar samt de tjänster och tillämpningsprogram som har byggts på denna infrastruktur och som möjliggör ett elektroniskt utbyte av information mellan offentliga förvaltningar samt mellan offentliga förvaltningar och företag och medborgare,

b)

”alleuropeiska e-förvaltningstjänster”: den information och de interaktiva tjänster från den offentliga sektorn som offentliga förvaltningar, företag och deras intresseorganisationer samt medborgare och deras intresseorganisationer får tillgång till genom driftskompatibla transeuropeiska telematiknät,

c)

”projekt av gemensamt intresse”: ett projekt som fastställs i bilaga I, och som genomförs eller vidareutvecklas i enlighet med detta beslut och gäller inrättande eller förstärkning av alleuropeiska e-förvaltningstjänster,

d)

”infrastrukturtjänster”: tjänster som tillhandahålls för att uppfylla allmänna projektkrav, bestående av tekniska lösningar och programvara, inklusive en Europatäckande kompatibilitetsram, säkerhet, middleware och nätverkstjänster; infrastrukturtjänsterna understöder tillhandahållandet av de alleuropeiska e-förvaltningstjänsterna,

e)

”sektorsöverskridande åtgärd”: en åtgärd som fastställs i bilaga II, och som vidtas eller vidareutvecklas enligt detta beslut och gäller inrättande eller förstärkning av infrastrukturtjänster eller strategiska insatser och stödinsatser,

f)

”driftskompatibilitet”: förmågan hos informations- och kommunikationssystem och de affärsprocesser de stöder att dela och utbyta information och kunskap.

Artikel 3

Prioriteringar

I syfte att inrätta det arbetsprogram som avses i artikel 8.1 skall de projekt av gemensamt intresse och de sektorsövergripande åtgärder prioriteras som, genom inrättandet och utvecklingen av europeiska e-förvaltningstjänster av driftskompatibla telematiknät,

a)

bidrar till att uppnå målen för e-Europa-initiativet och dess handlingsplaner, i synnerhet beträffande den e-förvaltning som är tänkt att vara till nytta för företagen och medborgarna,

b)

direkt bidrar till att avlägsna eller minska hinder för fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital,

c)

direkt bidrar till att framgångsrikt genomföra den ekonomiska och monetära unionen eller till att den fungerar tillfredsställande,

d)

stöder inrättandet av ett europeiskt område för frihet, säkerhet och rättvisa,

e)

uppmuntrar det interinstitutionella samarbetet mellan gemenskapsinstitutionerna, samt mellan dessa och de nationella, regionala och lokala offentliga förvaltningarna, inklusive de nationella och regionala parlamenten,

f)

bidrar till att skydda gemenskapens och medlemsstaternas ekonomiska intressen eller till att bekämpa bedrägerier,

g)

främjar tillämpningen av gemenskapens regelverk efter utvidgningen av Europeiska unionen,

h)

främjar konkurrenskraft i gemenskapen, med särskild betoning på de små och medelstora företagen samt entreprenörskap och innovation, eller

i)

främjar unionsmedborgarskapet och deltagandet i EU:s beslutsprocesser, t.ex. genom samråd med berörda parter.

Artikel 4

Projekt av gemensamt intresse

För att uppnå de mål som fastställs i artikel 1 skall gemenskapen och medlemsstaterna genomföra de projekt av gemensamt intresse som fastställs i bilaga I och specificeras i det arbetsprogram som anges i artikel 8.1, i enlighet med de principer för genomförandet som fastställs i artiklarna 6 och 7.

Projekten av gemensamt intresse skall i möjligaste mån använda infrastrukturtjänsterna och ge det underlag som krävs för att utveckla dessa tjänster i enlighet med projektkraven.

Artikel 5

Sektorsövergripande åtgärder

1.   För att uppnå de mål som fastställs i artikel 1 och för att stödja projekt av gemensamt intresse skall gemenskapen och medlemsstaterna tillsammans vidta de sektorsövergripande åtgärder som fastställs i bilaga II och specificeras i det arbetsprogram som anges i artikel 8.1, i enlighet med de principer för genomförandet som fastställs i artiklarna 6 och 7.

2.   De sektorsövergripande åtgärderna skall ge, upprätthålla och främja infrastrukturtjänster för offentliga förvaltningar i gemenskapen på grundval av de riktlinjer för underhåll och tillträde som fastställts för IDABC-programmet. De skall också skapa strategiska insatser och stödinsatser för att främja alleuropeiska e-förvaltningstjänster, utföra strategiska analyser beträffande utvecklingen i gemenskapen och i medlemsstaterna samt säkerställa programförvaltning och spridning av goda metoder.

3.   För att kunna fastställa vilka sektorsövergripande åtgärder som skall vidtas skall gemenskapen upprätta en beskrivning av infrastrukturtjänsterna. I beskrivningen skall bl.a. anges den förvaltning och organisation, det ansvar och den fördelning av kostnader som krävs samt den strategi som skall tillämpas vid utveckling och genomförande av infrastrukturstjänsterna. Strategin skall grunda sig på en bedömning av projektkraven. Beskrivningen skall ses över årligen.

Artikel 6

Principer för genomförandet

1.   När projekt av gemensamt intresse genomförs och sektorsövergripande åtgärder vidtas skall de principer som anges i punkterna 2-10 beaktas.

2.   Detta beslut är den rättsliga grunden för genomförandet av sektorsövergripande åtgärder.

3.   Genomförandet av ett projekt skall kräva en sektorsspecifik rättslig grund. I detta beslut skall ett projekt anses uppfylla detta krav om det stöder tillhandahållandet av alleuropeiska e-förvaltningstjänster till offentliga förvaltningar, företag eller medborgare inom ramen för genomförandet av en sektorsspecifik rättslig grund eller någon annan relevant rättslig grund.

Första stycket gäller inte de projekt av gemensamt intresse som stöder tillhandahållandet av alleuropeiska e-förvaltningstjänster mellan gemenskapsinstitutioner och europeiska organ.

4.   Det är inte nödvändigt att alla medlemsstater deltar i ett projekt till stöd för alleuropeiska e-förvaltningstjänster från offentliga förvaltningar till företag och deras intresseorganisationer eller från offentliga förvaltningar till medborgare och deras intresseorganisationer.

5.   Projekt av gemensamt intresse och sektorsövergripande åtgärder skall omfatta alla nödvändiga åtgärder för inrättande eller förstärkning av alleuropeiska e-förvaltningstjänster, inklusive inrättande av arbetsgrupper bestående av experter från medlemsstaterna och gemenskapen samt i förekommande fall upphandling av varor och tjänster för gemenskapen.

6.   Projekt av gemensamt intresse och sektorsövergripande åtgärder omfattar vid behov en förberedande fas. De skall innefatta en genomförbarhetsstudiefas, en utvecklings- och godkännandefas samt en genomförandefas som skall genomföras i enlighet med artikel 7.

Denna punkt gäller inte de strategiska insatser och de stödinsatser som anges i del B i bilaga II.

7.   Fastställandet och genomförandet av varje projekt av gemensamt intresse eller sektorsövergripande åtgärd skall i förekommande fall bygga på lämpliga resultat som uppnåtts i andra relevanta verksamheter på gemenskaps- och medlemsstatsnivå, i synnerhet gemenskapens program för forskning och teknisk utveckling och gemenskapsprogram som eTEN, eContent och MODINIS.

8.   Projekten av gemensamt intresse eller de sektorsövergripande åtgärderna skall tekniskt specificeras med hänvisning till europeiska standarder eller i förekommande fall allmänt tillgängliga specifikationer eller öppna specifikationer för informationsutbyte och integrering av tjänster, och de skall vara förenliga med infrastrukturtjänsterna, för att säkerställa driftskompatibilitet mellan nationella system och gemenskapssystem inom och mellan förvaltningssektorer och med företag och medborgare.

9.   Projekt av gemensamt intresse och sektorsövergripande åtgärder skall i förekommande fall ta vederbörlig hänsyn till den alleuropeiska driftskompatibilitet som tillhandahålls, underhålls och främjas av IDABC-programmet.

10.   En översyn av varje projekt av gemensamt intresse eller sektorsövergripande åtgärd skall efter genomförandet göras inom ett år efter genomförandefasens slut.

När det gäller projekt av gemensamt intresse skall översynen samordnas med medlemsstaterna i enlighet med bestämmelserna för politikområdet och läggas fram för den berörda sektorskommittén.

När det gäller sektorsövergripande åtgärder skall översynen vidtas inom ramen för den kommitté som avses i artikel 11.1.

Översynen skall innefatta en kostnadsnyttoanalys.

Artikel 7

Ytterligare principer

1.   Utöver de principer som fastställs i artikel 6 skall de principer som fastställs i punkterna 2-8 tillämpas.

2.   Den förberedande fasen skall leda till upprättandet av en förberedande rapport som omfattar mål, räckvidd och motiv för projektet av gemensamt intresse eller den sektorsövergripande åtgärden, särskilt förväntade kostnader och fördelar, samt till att uppnå nödvändigt engagemang och insikt hos deltagarna genom lämpliga överläggningar, inklusive ett angivande av den kommitté som är behörig att följa upp genomförandet av projektet eller åtgärden.

3.   Genomförbarhetsstudiefasen skall leda till upprättandet av en global genomförandeplan som skall omfatta utvecklings- och genomförandefaserna, informationen i den förberedande rapporten samt

a)

en beskrivning av den planerade organisatoriska utvecklingen och vid behov omstruktureringen av arbetsmetoder,

b)

mål, funktionalitet, deltagare och tekniska metoder,

c)

åtgärder för att underlätta flerspråkig kommunikation,

d)

de roller som skall tilldelas gemenskapen och medlemsstaterna,

e)

en specifikation över de förväntade kostnaderna och en beskrivning av de förväntade fördelarna, vilket inkluderar bedömningskriterier för att mäta dessa fördelar efter genomförandefasen och en detaljerad analys av investeringsavkastningarna och av de delmål som skall uppnås,

f)

en plan som fastställer en rättvis fördelning mellan gemenskapen och medlemsstaterna, och vid behov andra organ, av drifts- och underhållskostnader för de alleuropeiska e-förvaltnings- och infrastrukturtjänster efter det att genomförandefasen är avslutad.

4.   Under utvecklings- och godkännandefasen får, om detta är relevant, den föreslagna lösningen konstrueras, testas, utvärderas och följas upp i liten skala, och resultaten skall användas för att anpassa den globala genomförandeplanen i enlighet därmed.

5.   Under genomförandefasen skall de helt fungerande tjänsterna inrättas i enlighet med den globala genomförandeplanen.

6.   Den förberedande rapporten och den globala genomförandeplanen skall upprättas med hjälp av metoder som utarbetats som stödinsats inom ramen för IDABC-programmet.

7.   Kommissionen skall starta och genomföra projekt av gemensamt intresse, fastställa dess faser och kontrollera dem samt upprätta förberedande rapporter och globala genomförandeplaner, i enlighet med tilllämpligt sektorskommittéförfarande.

Om inget sektorskommittéförfarande är tillämpligt skall gemenskapen och medlemsstaterna inrätta expertgrupper för att behandla alla berörda frågor.

Kommissionen skall överlämna slutsatserna från sektorskommittéer och eventuella expertgrupper till den kommitté som avses i artikel 11.1.

8.   Kommissionen skall starta och genomföra sektorsövergripande åtgärder, fastställa dess faser och kontrollera dem samt upprätta förberedande rapporter och globala genomförandeplaner, i enlighet med förfarandet i artikel 11.2.

Artikel 8

Förfarande för genomförande

1.   Kommissionen skall utarbeta ett arbetsprogram för genomförandet av projekt av gemensamt intresse och sektorsövergripande åtgärder, för hela den tid som detta beslut gäller.

Kommissionen skall godkänna arbetsprogrammet och eventuella ändringar av det i enlighet med förfarandet i artikel 11.2.

2.   För varje projekt av gemensamt intresse och sektorsövergripande åtgärd skall det arbetsprogram som nämns i punkt 1 i förekommande fall innehålla

a)

en beskrivning av målen, räckvidden, motiven, de potentiella förmånstagarna, funktionerna och den tekniska lösningen,

b)

en specifikation över tidigare utgifter och de delmål som uppnåtts samt de förväntade kostnaderna och fördelarna för delmål som skall slutföras,

c)

en specifikation över de infrastrukturtjänster som skall användas.

Artikel 9

Budgetbestämmelser

1.   Utan att detta påverkar tillämpningen av artikel 8 skall förfarandet i artikel 11.2 tillämpas när det gäller fastställandet av budget för varje projekt av gemensamt intresse eller sektorsövergripande åtgärd för att, med förbehåll för tillämpliga budgetregler, omfatta hela den tid som arbetsprogrammet pågår.

2.   Medlen skall överlämnas när specifika delmål uppnåtts, i enlighet med det förfarande som är tilllämpligt för den berörda sektorskommittén när det gäller projekt av gemensamt intresse och för den kommitté som avses i artikel 11.1 när det gäller sektorsövergripande åtgärder. Beträffande igångsättandet av den förberedande fasen är delmålet att projektet av gemensamt intresse eller den sektorsövergripande åtgärden tas med i arbetsprogrammet. Beträffande igångsättandet av genomförbarhetsstudiefasen är delmålet den förberedande rapporten. Beträffande igångsättandet av utvecklings- och godkännandefasen är delmålet den globala genomförandeplanen. Delmål som skall uppnås under utvecklings- och godkännandefasen samt under genomförandefasen skall ingå i arbetsprogrammet i enlighet med artikel 8.

3.   Förfarandet i artikel 11.2 skall också tillämpas på förslag till anslagsökning på över 100 000 euro för varje projekt av gemensamt intresse eller sektorsövergripande åtgärd under året.

4.   Programmet skall genomföras i enlighet med bestämmelserna om offentlig upphandling. De tekniska specifikationerna för anbudsinfordringar skall vid kontraktvärden som överstiger 1 000 000 euro fastställas i samordning med medlemsstaterna inom ramen för den berörda sektorskommittén eller den kommitté som avses i artikel 11.1.

Artikel 10

Gemenskapens ekonomiska bidrag

1.   Vid genomförandet av projekt av gemensamt intresse och sektorsövergripande åtgärder skall gemenskapen bära kostnader i förhållande till sina intressen.

2.   Gemenskapens ekonomiska bidrag för varje projekt av gemensamt intresse eller sektorsövergripande åtgärd skall fastställas i enlighet med punkterna 3-7.

3.   För att ett projekt av gemensamt intresse eller en sektorsövergripande åtgärd skall få ekonomiskt bidrag från gemenskapen krävs det konkreta planer för finansieringen av underhålls- och driftskostnaderna efter genomförandefasen, där det tydligt framgår vilka roller som skall tilldelas gemenskapen och medlemsstaterna eller andra organ.

4.   Under den förberedande fasen och genomförbarhetsstudiefasen får gemenskapens bidrag täcka den totala kostnaden för nödvändiga undersökningar.

5.   Under utvecklings- och godkännandefasen samt genomförandefasen skall gemenskapen bära kostnaderna för de uppgifter som den har tilldelats i den globala genomförandeplanen för projektet av gemensamt intresse eller den sektorsövergripande åtgärden.

6.   Gemenskapsfinansiering av ett projekt av gemensamt intresse eller en sektorsövergripande åtgärd rörande tillhandahållande och underhåll av infrastrukturtjänster skall i princip upphöra senast fyra år efter det att den förberedande fasen påbörjades.

7.   De finansiella medel som föreskrivs enligt detta beslut får inte tilldelas de projekt av gemensamt intresse och sektorsövergripande åtgärder eller faser av projekt av gemensamt intresse och sektorsövergripande åtgärder som får gemenskapsfinansiering från andra källor.

8.   Senast den ... (8) skall mekanismer för att säkerställa att infrastrukturtjänsterna är ekonomiskt och operativt hållbara i tillämpliga fall fastställas och beslutas i enlighet med förfarandet i artikel 11.2.

Artikel 11

Kommitté

1.   Kommissionen skall biträdas av en kommitté som skall kallas Kommittén för telematikutbyte mellan förvaltningar (TAC).

2.   När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 4 och 7 i rådets beslut 1999/468/EG (9) av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter tillämpas, med beaktande av artikel 8 i det beslutet. Den tid som avses i artikel 4.3 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.

3.   TAC skall själv anta sin arbetsordning.

4.   Kommissionen skall årligen rapportera till TAC om genomförandet av detta beslut.

Artikel 12

Bedömning

1.   Kommissionen skall, i samordning med medlemsstaterna, efter halva tiden göra en utvärdering av genomförandet av detta beslut och vid programmets slut göra en slutgiltig utvärdering.

2.   Utvärderingen skall fastställa utvecklingen av och rådande läge för de projekt av gemensamt intresse och sektorsövergripande åtgärder som fastställs i bilagorna I respektive II.

Utvärderingen skall också, mot bakgrund av de kostnader som gemenskapen ådragit sig, undersöka de fördelar som de alleuropeiska e-förvaltningstjänsterna och infrastrukturtjänsterna givit gemenskapen för att främja gemensam politik och institutionellt samarbete i fråga om offentliga förvaltningar, företag och medborgare, fastställa områden för möjliga förbättringar och kontrollera synergieffekter med andra gemenskapsverksamheter på området för alleuropeiska e-förvaltningstjänster och infrastrukturtjänster.

3.   Kommissionens skall vidarebefordra resultatet av sin kvantitativa och kvalitativa utvärdering till Europaparlamentet och rådet tillsammans med lämpliga förslag om ändring av detta beslut. Resultaten skall inte överlämnas senare än budgetförslaget för åren 2008 respektive 2010.

Artikel 13

Internationellt samarbete

1.   EES-länderna samt anslutnings- och kandidatländerna får delta i IDA-programmet inom ramen för sina respektive avtal med gemenskapen.

2.   Samarbete med andra tredjeländer för att genomföra projekt av gemensamt intresse och sektorsövergripande åtgärder skall uppmuntras, särskilt med offentliga förvaltningar i Medelhavsländerna, Balkanländerna och länderna i Östeuropa. Särskild uppmärksamhet skall ägnas åt internationellt samarbete till stöd för ekonomiskt samarbete och utveckling. Kostnaderna härför skall inte täckas av IDABC-programmet.

3.   Internationella organisationer eller organ får på egen bekostnad delta i genomförandet av projekt av gemensamt intresse och sektorsövergripande åtgärder.

Artikel 14

Övriga nätverk

1.   I fråga om inrättandet eller förbättrandet av alla övriga nätverk som inte är projekt av gemensamt intresse eller sektorsövergripande åtgärder (nedan kallade övriga nätverk) skall medlemsstaterna och gemenskapen, i överensstämmelse med bestämmelserna i gemenskapslagstiftningen om genomförande av sådana nätverk, säkerställa att punkterna 2-6 följs.

2.   Med förbehåll för punkterna 3 och 4 får infrastrukturtjänster som tillhandahålls av gemenskapen inom ramen för detta beslut användas av övriga nätverk.

3.   Vid fastställandet och genomförandet av vart och ett av de övriga näten skall det noga tillses att dessa grundar sig på lämpliga resultat som i förekommande fall uppnåtts inom annan gemenskapsverksamhet, i synnerhet gemenskapens program för forskning och teknisk utveckling och andra gemenskapsprogram som eTEN, eContent och MODINIS.

4.   De övriga näten skall tekniskt specificeras med hänvisning till europeiska standarder eller i förekommande fall allmänt tillgängliga specifikationer eller öppna specifikationer för informationsutbyte och integrering av tjänster, för att säkerställa driftskompatibilitet mellan nationella system och gemenskapssystem inom och mellan förvaltningssektorer och med företag och medborgare.

5.   Senast den 31 oktober 2005, och därefter årligen, skall kommissionen överlämna en rapport om genomförandet av punkterna 1-6 i denna artikel till den kommitté som avses i artikel 11.1. I denna rapport skall kommissionen noga ange relevanta användarkrav eller andra skäl som hindrar övriga nät från att använda infrastrukturtjänsterna enligt punkt 2 i denna artikel samt diskutera möjligheten att bygga ut infrastrukturtjänsterna för att utvidga användningen av dem.

6.   De infrastrukturtjänster som utvecklats inom gemenskapen under IDA- eller IDABC-programmet får användas av Europeiska unionens råd vid upprättandet eller förstärkningen av verksamhet inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken samt det straffrättsliga samarbetet i enlighet med avdelningarna V och VI i fördraget om Europeiska unionen.

Användningen av sådana infrastrukturtjänster skall beslutas och finansieras i enlighet med avdelningarna V och VI i Fördraget om Europeiska unionen.

Artikel 15

Finansieringsram

1.   Finansieringsramen för genomförandet av gemenskapsåtgärden i enlighet med detta beslut skall vara 59,1 miljoner euro för perioden 1 januari 2005-31 december 2006 .

2.   Förutsatt att det är förenligt med den kommande budgetplanen skall finansieringsramen för genomförandet av gemenskapsåtgärden i enlighet med detta beslut vara 89,6 miljoner euro för perioden 1 januari 2007-31 december 2009 .

3.   De årliga anslagen för perioden 2007-2009 skall godkännas av budgetmyndigheten inom ramen för budgetplanen.

Artikel 16

lkraftträdande

Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning och gäller från och med den 1 januari 2005 till och med den 31 december 2009.

Utfärdat i ..., den ...

På Europaparlamentets vägnar

Ordförande

På rådets vägnar

Ordförande


(1)  EUT C ...

(2)  EUT C ...

(3)  EUT C ...

(4)  Europaparlamentets ståndpunkt av den 18.11.2003.

(5)  EGT L 203, 3.8.1999, s. 1. Beslutet ändrat genom beslut nr 2046/2002/EG (EGT L 316, 20.11.2002, s. 4).

(6)  EGT L 203, 3.8.1999, s. 9. Beslutet ändrat genom beslut nr 2045/2002/EG (EGT L 316, 20.11.2002, s. 1).

(7)  EGT C 172, 18.6.1999, s. 1. Avtalet ändrat genom Europaparlamentets och rådets beslut 2003/429/EG (EUT L 147, 14.6.2003, s. 25).

(8)  Två år efter det att detta beslut trätt i kraft.

(9)  EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

BILAGA I

PROJEKT AV GEMENSAMT INTRESSE

De viktigaste projekten av gemensamt intresse enligt IDABC-programmet har inrättats inom följande områden:

A.   ALLMÄNT

1.

Gemenskapens politik och verksamhet (i enlighet med avsnitt B), interinstitutionellt informationsutbyte (i enlighet med avsnitt C), internationellt samarbete (i enlighet med avsnitt D) samt övriga nätverk (i enlighet med avsnitt E).

2.

För att de europeiska organen skall fungera och för att stödja den rättsliga ram som härrör från inrättandet av de europeiska organen.

3.

Verksamhet med bäring på den fria rörligheten för personer, särskilt för tillhandahållande av likvärdiga tjänster till medborgare och företag i de olika medlemsstaterna.

4.

Åtgärder som inom ramen för gemenskapens politik och verksamheter och under oförutsebara omständigheter brådskande behövs för att stödja gemenskapens och medlemsstaternas åtgärder.

B.   GEMENSKAPENS POLITIK OCH VERKSAMHET

1.

Ekonomisk och monetär politik.

2.

Konsolidering av gemenskapens regelverk med hänsyn till utvidgningen av Europeiska unionen.

3.

Regional politik och sammanhållningspolitik, särskilt för att underlätta insamling, hantering och spridning av information om genomförandet av regional politik och sammanhållningspolitik på central och regional nivå inom offentlig förvaltning.

4.

Gemenskapsfinansiering, särskilt för att skapa ett gränssnitt till kommissionens befintliga databaser för att underlätta europeiska organisationers och i synnerhet små och medelstora företags tillgång till information om gemenskapens finansieringskällor.

5.

Statistik, särskilt för insamling och spridning av statistikuppgifter, och statistik till stöd för e-förvaltning, för att utvärdera driftskompatibiliteten mellan system och dessas effektivitet och därigenom mäta hur de fungerar.

6.

Offentliggörande av allmänna handlingar och hantering av allmänna informationstjänster.

7.

Jordbruks- och fiskerisektorn, särskilt när det gäller stöd till förvaltningen av jordbruksmarknaderna och jordbrukets struktur, effektivare ekonomisk förvaltning, utbyte av jordbruksföretagens redovisningsuppgifter mellan nationella organ och kommissionen, samt kampen mot bedrägerier.

8.

Industri- och tjänstesektorn, särskilt för utbyte av information mellan offentliga förvaltningar med ansvar för frågor rörande företagens konkurrenskraft, samt mellan sådana offentliga förvaltningar och industriförbund.

9.

Konkurrenspolitik, särskilt genom genomförande av ett förbättrat elektroniskt datautbyte med nationella offentliga förvaltningar i syfte att underlätta informations- och samrådsförfaranden.

10.

Utbildnings- och kultursektorn samt den audiovisuella sektorn, särskilt för informationsutbyte om innehåll i öppna nät, samt för att främja utveckling och fri omsättning av nya audiovisuella tjänster och informationstjänster.

11.

Transportsektorn, särskilt till stöd för utbyte av uppgifter om förare, fordon, fartyg och transportföretag.

12.

Turism, miljö, konsumentskydd, folkhälsa och offentlig upphandling.

13.

Forskningspolitik, särskilt för att underlätta insamling, hantering och spridning av information om genomförandet av samordnad forskningspolitik på nationell nivå inom offentlig förvaltning.

14.

Bidrag till att uppnå målen för e-Europa-initiativet och dess handlingsplan, i synnerhet avsnittet om e-förvaltning och säkerhet, som är tänkt att vara till nytta för medborgarna och företagen.

15.

Immigrationspolitik, särskilt genom genomförande av ett förbättrat elektroniskt datautbyte med nationella offentliga förvaltningar i syfte att underlätta informations- och samrådsförfaranden.

16.

Samarbete mellan rättsliga myndigheter.

17.

Informationssystem som gör det möjligt för nationella parlament och det civila samhället att delta i lagstiftningsprocessen.

18.

Uppföljning av hur gemenskapslagstiftningen tillämpas i medlemsstaterna och utbyte av information mellan medlemsstaterna och gemenskapsinstitutionerna.

C.   INFORMATIONSUTBYTE MELLAN INSTITUTIONERNA

Informationsutbyte mellan institutionerna, särskilt

1.

till stöd för gemenskapens beslutsprocess samt parlamentsfrågor,

2.

för inrättande av de nödvändiga telematiklänkarna mellan kommissionen, Europaparlamentet, rådet (inklusive webbsidan för Europeiska unionens sittande ordförandeskap, medlemsstaternas ständiga representationer och samarbetande nationella ministerier) och andra gemenskapsinstitutioner,

3.

för att underlätta flerspråkigheten i interinstitutionellt informationsutbyte genom hantering av flödet av översättningar samt översättningshjälpmedel, utveckling och gemensamt utnyttjande av flerspråkiga resurser samt organiserandet av gemensam tillgång till dessa resurser,

4.

för europeiska organs och gemenskapsinstitutioners gemensamma utnyttjande av handlingar.

D.   INTERNATIONELLT SAMARBETE

Utvidgning av projekten av gemensamt intresse till att omfatta även tredjeländer och kandidatländer samt internationella organisationer, med tonvikt på initiativ för att främja utveckling och ekonomiskt samarbete.

E.   ÖVRIGA NÄTVERK

De projekt av gemensamt intresse som tidigare finansierades genom IDA-programmet och som nu har egen gemenskapsfinansiering hör ändå till den grupp övriga nätverk som avses i artikel 14.

BILAGA II

SEKTORSÖVERGRIPANDE ÅTGÄRDER

De viktigaste sektorsövergripande åtgärderna enligt IDABC-programmet är

A.   TILLHANDAHÅLLANDE OCH UNDERHÅLL AV INFRASTRUKTURTJÄNSTER

1.

Sektorsövergripande åtgärder för att tillhandahålla och underhålla programvara i form av färdiga verktyg för de offentliga förvaltningarnas vanliga operativa behov inom ramen för tillhandahållandet av alleuropeiska e-förvaltningstjänster, t.ex.

a)

en portal för alleuropeisk, flerspråkig information online och interaktiva tjänster till företag och medborgare,

b)

direkttillgång till t.ex. juridisk informationstjänster online i medlemsstaterna,

c)

interaktiva applikationer för att ta del av berörda parters synpunkter och erfarenhet i frågor av allmänt intresse och om gemenskapspolitiken,

d)

gemensamma specifikationer och infrastrukturtjänster för att underlätta elektronisk upphandling i hela Europa,

e)

system för maskinöversättning och andra flerspråkiga verktyg, inklusive ordböcker och klassificeringssystem till stöd för flerspråkighet,

f)

tillämpningar för att främja samarbete mellan offentliga förvaltningar,

g)

tillämpningar för att främja tillgång till tjänster via flera kanaler,

h)

undersökningar av program med öppen källkod och åtgärder för att underlätta utbytet av erfarenheter mellan offentliga förvaltningar och deras tillämpning av lösningar.

2.

Sektorsövergripande åtgärder för att tillhandahålla och underhålla tekniska lösningar med specifika IKT-relaterade funktioner, från kommunikationer till fastställda standarder. Tekniska lösningar omfattar bl.a. följande nättjänster, middleware, säkerhet och riktlinjer:

a)

säker och tillförlitlig kommunikation för utbyte av data mellan offentliga förvaltningar,

b)

ett säkert och tillförlitligt system för att hantera dataflöden som är hopkopplade med olika arbetsflöden,

c)

gemensamma telekommunikationsgränssnitt för transeuropeiska tillämpningar,

d)

gemensam verktygslåda för hantering av flerspråkiga webbplatser och portaler i samarbete,

e)

ackreditering av plattformar för att hantera konfidentiell information,

f)

fastställande och införande av en politik för autentisering för nätverk och projekt av gemensamt intresse,

g)

säkerhetsundersökningar och riskanalyser till stöd för nätverk eller andra infrastrukturtjänster,

h)

mekanismer för att skapa förtroende mellan certifieringsmyndigheterna så att elektroniska certifikat kan användas över hela Europa,

i)

offentliga tjänster för nyckelinfrastruktur,

j)

gemensamma ramar för att dela och utbyta information och kunskap mellan europeiska offentliga förvaltningar och med företag och medborgare, inklusive riktlinjer för arkitekturen,

k)

utveckling av tillämpningar baserad på en specifikation av XML-vokabulär, planer och XML-produkter för att främja utbytet av data i nätverk,

l)

funktionella och icke-funktionella standardkrav för hantering av elektroniska register inom de offentliga förvaltningarna,

m)

en ram för metadata för information från den offentliga sektorn i alleuropeiska tillämpningar,

n)

jämförelse av standarder för öppet utbyte för att fastställa riktlinjer för öppna format.

B.   STRATEGISKA INSATSER OCH STÖDINSATSER

1.

Strategiska insatser till stöd för utvärdering och främjande av bl.a. följande alleuropeiska e-förvaltningstjänster:

a)

Analys av e-förvaltning och IT-strategier i hela Europa.

b)

Anordnande av informationskampanjer med deltagande av berörda parter.

c)

Att främja inrättandet av alleuropeiska e-förvaltningstjänster med särskild tonvikt på tjänster till företag och medborgare.

2.

Stödinsatser för programhantering för att övervaka och förbättra programmets effektivitet, t.ex.

a)

kvalitetsgaranti och kvalitetskontroll för bättre specificeringar av projektmål samt projekts genomförande och resultat,

b)

programutvärdering och kostnadsnyttoanalys av specifika projekt av gemensamt intresse och sektorsövergripande åtgärder.

3.

Stödinsatser för att sprida goda arbetsmetoder till offentliga förvaltningar beträffande tillämpning av informationsteknik, t.ex.

a)

rapporter, webbplatser, konferenser och rent allmänt initiativ riktade till allmänheten,

b)

övervakning, analyser och webbplatsinformation om initiativ och goda arbetsmetoder när det gäller e-förvaltningsverksamhet i medlemsstaterna, gemenskapen och internationellt,

c)

främja spridningen av goda metoder t.ex. vid offentliga förvaltningars användning av program med öppen källkod.

P5_TA(2003)0495

Investering i forskning

Europaparlamentets resolution om kommissionens meddelande ”Investering i forskning: en handlingsplan för Europa” (KOM(2003) 226 — 2003/2148(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

med beaktande av kommissionens meddelande ”Investering i forskning: en handlingsplan för Europa” (KOM(2003) 226),

med beaktande av resolutionsförslagen från

a)

Antonio Mussa om skattebefrielse för medel som anslås till vetenskaplig och teknisk forskning (B5-0538/2002),

b)

Antonio Mussa med flera om en gradvis ökning av resurserna för vetenskaplig och teknisk forskning för att nå målet på 3 procent av BNP (B5-0017/2003),

c)

Salvador Garriga Polledo om inrättandet av ett europeiskt forskningsråd B5-0408/2003),

med beaktande av resultaten från Europeiska rådets extra möte den 23–24 mars 2000 i Lissabon och Europeiska rådets möte i Barcelona den 15–16 mars 2002,

med beaktande av sina resolutioner av den 15 mars 2000 om Europeiska rådets extra möte den 23–24 mars 2000 i Lissabon (1) och av den 20 mars 2002 om resultatet av Europeiska rådets möte i Barcelona den 15–16 mars 2002 (2),

med beaktande av sin resolution av den 23 oktober 2003 om kommissionens grönbok ”Entreprenörskap i Europa” (3), som handlar om kommissionens rapport om genomförandet av Europeiska stadgan för småföretagen, kommissionens meddelande ”Att tänka småskaligt i ett växande Europa” och kommissionens meddelande ”Innovationspolitiken: en uppdatering av Europeiska unionens ståndpunkt inom ramen för Lissabonstrategin”,

med beaktande av sin resolution av den 23 oktober 2003 om kommissionens meddelande ”Industripolitiken i ett utvidgat Europa” (4),

med beaktande av kommissionens meddelande ”Mer forskning för Europa — Mot 3% av BNP” (KOM(2002) 499), kommissionens meddelande om europeiska området för forskningsverksamhet: ökad satsning på projektet — Utvidgning — Nya inriktningar av verksamheten — Nya framtidsmöjligheter (KOM(2002) 565) och kommissionens meddelande om universitetens roll i kunskapens Europa (KOM(2003) 58),

med beaktande av rapporten från den oberoende expertgruppen till kommissionen ”Raising EU R&D Intensity: Improving the Effectiveness of the Mix of Public Support — Mechanisms for Privat Sector Research” (5),

med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1513/2002/EG av den 27 juni 2002 om sjätte ramprogrammet för Europeiska gemenskapens verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration med syfte att främja inrättandet av det europeiska området för forskningsverksamhet samt innovation (2002–2006) (6),

med beaktande av artikel 47.2 och artikel 163 i arbetsordningen,

med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi och yttrandet från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden (A5-0389/2003), och av följande skäl:

A.

Det är av avgörande betydelse för Europas konkurrenskraft och självständighet att utgifterna för forskning och utveckling (FoU) ökar rejält.

B.

Den europeiska forskningspolitiken bör i ökad grad främja grundforskning.

C.

Europeiska rådet i Barcelona beslutade att utgifterna för FoU skall höjas till 3 procent till 2010.

D.

EU:s utgifter för FoU måste öka med 8 procent årligen för att detta mål skall uppnås, och samtidigt måste de finansiella medel som finns utnyttjas effektivare.

E.

Sapir-gruppen har lagt fram sin rapport ”Agenda för ett växande Europa” (7).

F.

Det är framför allt de privata investeringarna i FoU som måste öka om unionen skall bli det konkurrenskraftigaste och mest dynamiska kunskapsbaserade ekonomiska området i världen, som Europeiska rådet i Lissabon beslutade.

G.

Man har fortfarande inte i tillräcklig omfattning lyckats att integrera kvinnorna i den vetenskapliga forskningen, vare sig på universiteten eller i företagen.

1.

Europaparlamentet ansluter sig till de rekommendationer som kommissionen ger i sitt meddelande.

2.

Europaparlamentet anser att vetenskap och teknik hör till Europas identitet sedan åtminstone renässansen.

3.

Europaparlamentet kräver att medlemsstaterna ökar sina forskningsutgifter till 3 procent av BNP till 2010.

4.

Europaparlamentet kritiserar att rådet inte låtit handling följa på sina deklarationer och att medlemsstaterna vidtar inga eller endast små ansträngningar för att höja sina utgifter för FoU, och att vissa till och med minskar sina.

5.

Europaparlamentet uppmanar rådet att ta kommissionens förslag på allvar så att Europa återigen intar den främsta platsen i världen inom alla relevanta områden inom vetenskap och teknik och kräver därför att idén med konkurrensorienterad forskning skall integreras starkare än hittills i den europeiska forskningsmiljön.

6.

Europaparlamentet anser att begreppet kunskapssamhället inte bara skall mätas utifrån hur stora forskningsutgifterna är utan också utifrån vetenskaplig allmänbildning.

7.

Europaparlamentet uppmanar därför medlemsstaterna och privata investerare att öka sina utgifter för FoU, varvid ökningstakten för det offentliga stödet skall vara 6 procent och det privata 9 procent så att man uppnår 8 procent i genomsnitt, vilket är nödvändigt för att komma upp i sammanlagt 3 procent av BNP till 2010.

8.

Europaparlamentet kräver att följaktligen också det europeiska ramprogrammet för forskning skall öka och kräver därför en höjning till 30 miljarder euro för hela löptiden för det sjunde ramprogrammet för forskning, för att också ta hänsyn till utvidgningen till 25 medlemsstater och fler.

9.

Europaparlamentet kräver också att de nationella programmen för FoU skall anpassas bättre till varandra och att man i samarbete med EU-programmen skall bilda visionära ”tekniska samfund” (exempelvis ITER) så att ett begränsat antal stora och ambitiösa frågor kan tas upp i hela Europa. Parlamentet anser även att de tekniska samfunden och verksamheten i enlighet med artikel 169 i EG-fördraget bör genomföras så att så många berörda parter som möjligt kan delta i dem oberoende av organisationsform.

10.

Europaparlamentet kräver att begreppen ”expertnätverk” och ”integrerade projekt” inom ramen för sjätte ramprogrammet för forskning skall inriktas mer på den vägledande idén med ett europeiskt forskningsområde och att särskilt projektens storlek såväl vad gäller antal projektpartners som den finansiella volymen skall korrigeras.

11.

Europaparlamentet understryker vikten av att medlemsstaterna och anslutningsländerna samarbetar bättre i fråga om forskningspolitik och forskningsinvesteringar. Parlamentet hänvisar till att det redan idag finns ett nära och framgångsrikt samarbete mellan enskilda medlemsstater på det luft- och rymdfartstekniska området.

12.

Europaparlamentet anser att det behövs ytterligare avsevärda ansträngningar för att det i framtiden skall finnas tillräckligt med forskare, ingenjörer och yrkesutbildade och kräver därför att medlemsstaterna skall ägna större uppmärksamhet åt den vetenskapligt-tekniska utbildningen och att EU skall öka sitt bidrag till forskarnas, ingenjörernas och de yrkesutbildades rörlighet, så att det i till slut uppstår ett verkligt europeiskt forskningsområde.

13.

Europaparlamentet påpekar att en konkurrenskraftig forskarlön som motsvarar utbildningen, social trygghet, planering av yrkeskarriären och familjens intressen också hör härtill, inbegripet finansiellt stöd för medföljande familj, smidig byråkrati (visum, tillstånd), makens/makans arbetsmöjligheter samt tillgång till daghem och skolor.

14.

Europaparlamentet betonar nödvändigheten i att fortlöpande främja det mänskliga kapitalet. Parlamentet efterfrågar en rättslig ram som skulle garantera flexibel och tillämpningsinriktad sysselsättning för forskare och deras rörlighet i Europeiska unionen.

15.

Europaparlamentet erinrar om att helt oavsett det faktum att många färdigutbildade forskare utvandrar kommer den demografiska utvecklingen och det sjunkande antalet nya studerande i naturvetenskapliga ämnen att ytterligare förvärva läget i fråga om återväxten på forskningsområdet. Parlamentet betonar att det bör införas lättnader för forskare vid inresa och i verksamhetsutövandet.

16.

Europaparlamentet anser att vissa befolkningsgrupper i framtiden i större grad måste värvas till forskningen och betonar att hit hör i synnerhet kvinnor vars andel inom forskningen trots alla ansträngningar under de gångna åren inte har stigit nämnvärt.

17.

Europaparlamentet kräver att EU bemöter den internationella konkurrensen också genom att öppna sig för forskare, ingenjörer och yrkesutbildade från hela världen, också för sina egna medborgare som vistats utomlands i några år.

18.

Europaparlamentet stöder uppkomsten av regionala nätverk mellan små och medelstora företag och uppmanar medlemsstaterna samt kommissionen att prioritera stöd till sådana initiativ.

19.

Europaparlamentet välkomnar att många regioner i Europa nu har upptäckt betydelsen av vetenskap och teknik och uppmanar till en av EU främjad konkurrens mellan vetenskapsregionerna.

20.

Europaparlamentet erkänner att många stora företag vidtar avsevärda ansträngningar för att bedriva FoU med egna medel men beklagar att detta ännu inte gäller för alla stora företag.

21.

Europaparlamentet uppmanar dessa sistnämnda företag att investera mer i framtiden än hittills och att bevisa detta genom att bygga upp egna avdelningar för FoU i större omfattning.

22.

Europaparlamentet ser det som en särskild styrka för EU — framför allt i jämförelse med Förenta staterna — att de små och medelstora företagen ger ett mycket stort bidrag till de ekonomiska resultaten och sysselsättningen.

23.

Europaparlamentet anser däremot att de små och medelstora företagens bristande deltagande i forskning är Europas svaghet och ser att framför allt dessa företag behöver komma ikapp, eftersom de ofta är särskilt innovativa.

24.

Europaparlamentet är övertygat om att ett större bidrag från de privata företagen till FoU inte bara är beroende av de medel som står till förfogande utan att det också och framför allt är beroende av ett närmare samarbete mellan företag, särskilt små och medelstora företag, och de offentliga såväl som de privata forskningsinrättningarna.

25.

Europaparlamentet erinrar om att impulser som är viktiga för den europeiska samhällsekonomin kommer från den tillämpningsinriktade forskningen och att ett målinriktat samarbete mellan forskningen och företagen måste stödjas, varvid framför allt samarbetet med små och medelstora företag måste utgöra tyngdpunkten.

26.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla bärkraftiga modeller för rättsligt samarbete mellan forskningsinstitut och företag.

27.

Europaparlamentet kräver att man vid behandlingen av upphovsrättsliga krav i offentliga inrättningar och i offentligt-privata partnerskap i större omfattning skall stödja de privata företagens ekonomiska intressen.

28.

Europaparlamentet understryker att skyddet av immaterialrätt spelar en viktig roll i detta hänseende eftersom en framgångsrik ekonomiskt utnyttjande av immaterialrätten garanterar ett återflöde av kapital och bidrar till att det kan utvecklas en kontinuerlig forskningsverksamhet.

29.

Europaparlamentet betonar särskilt att immaterialrättigheter bör tillhandahållas snabbt och till ringa kostnad. Viktiga steg är införandet av ett gemenskapspatent och den planerade nyordningen av patenterbarheten för datorrelaterade uppfinningar.

30.

Europaparlamentet anser att det offentliga stödets tyngdpunkt i ökande grad bör förskjutas mot de små och medelstora företagen och kräver för detta ändamål nya obyråkratiska stödinstrument.

31.

Europaparlamentet påminner om att de små och medelstora företagen i allmänhet inte förfogar över stora personalresurser och att de dessutom i ökande grad stöter på svårigheter vid den privata finansieringen och att de därför är hänvisade till snabb och obyråkratisk tillgång till forskningsmedel.

32.

Europaparlamentet erinrar om att många små och medelstora företag som är verksamma på områden där forskning spelar en nyckelroll har avsevärda svårigheter med att skaffa fram kapital, och att läget knappast kommer att förbättras med hänvisning på Basel II-avtalet.

33.

Europaparlamentet föreslår stöd till forskning nära marknaden tillsammans med privat finansiering för små och medelstora företag, men den offentliga styrningen får inte, vare sig det rör sig om skattelättnader eller direktstöd, påverka vilka stödformer som tillåts ingå i stödet eller på vilken nivå det tillåtna stödet skall ligga. Medlemsstaterna måste ha frihet att utforma sin politik så att gemenskapens konkurrensregler är neutrala när det gäller instrumenten.

34.

Europaparlamentet föreslår att medlemsstaterna vid sidan om direkt stöd till forskning skall överväga ett skattemässigt stöd till privata forskningsansträngningar, varvid tyngdpunkten återigen borde ligga vid de små och medelstora företagen.

35.

Europaparlamentet betonar att statliga finansiella instrument är en viktig del av det ekonomiska stödet till forskningen, men att forskningen framför allt kan stimuleras på ett meningsfullt sätt genom motsvarande skatterättsliga bestämmelser och genom att skapa forskningsvänliga ramvillkor.

36.

Europaparlamentet påpekar att det stora antalet rättsliga föreskrifter snarare bromsar än främjar forskningsverksamheten inom Europeiska unionen. Parlamentet efterlyser en undersökning av på vilka områden innovations- och forskningskraften hämmas av byråkrati eller byråkratiska hinder och hur dessa kan avskaffas samt efterfrågar förslag om avskaffande av sådana hinder.

37.

Europaparlamentet anser att forskningens resultat och värde måste bedömas. Parlamentet påpekar att inte varje forskningsåtgärd leder till förväntad positiv effekt på de europeiska nationalekonomierna. Parlamentet rekommenderar därför att ett system för hela Europa skall inrättas som utarbetar måttstockar för forskningens effektivitet och resultat och bedömer den i dessa avseenden.

38.

Europaparlamentet påminner om förslaget till en europeisk forskningsstiftelse, såsom Europaparlamentet gjorde efter upplösningen av Europeiska gemenskapen för kol och stål (8), och som motiveras av ansträngningarna att försöka erhålla privata medel till forskning, liksom i Förenta staterna, där mecenater för forskning spelar en mycket större roll än i Europa.

39.

Europaparlamentet kräver att ett europeiskt forskningsråd inrättas, vars uppgift skall vara att förbättra den vetenskapligt högklassiga europeiska grundforskningens ställning i världen genom att erbjuda den långsiktig finansiering. Det europeiska forskningsrådet måste garanteras tillräckliga medel, utöver de redan befintliga forskningsmedlen. Rådet bör

a)

i första hand fungera som finansieringsorgan snarare än rådgivande organ,

b)

tillämpa ett underifrånperspektiv för att uppmuntra till förslag till finansiering,

c)

omfatta samtliga vetenskapsfält, däribland naturvetenskap, teknik, humaniora och samhällskunskap, och tillämpa ett flexibelt tillvägagångssätt,

d)

grunda sina beslut på vetenskapliga kriterier och ett strikt och öppet förfarande med granskning av experter på samma nivå,

e)

vara ansvarigt inför sina grundare men föra en självständig verksamhet och ledas av högt ansedda vetenskapsmän,

f)

främst inrikta sig på att finansiera akademisk forskning ur ett underifrånperspektiv.

40.

Europaparlamentet förespråkar ett närmare samarbete med bankerna, i synnerhet Europeiska investeringsbanken och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, för att finansiera utveckling nära marknaden.

41.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att i högre grad utnyttja strukturfonderna till FoU.

42.

Europaparlamentet anser att det med tanke på forskningens globalisering är absolut nödvändigt att förstärka det internationella vetenskapligt-tekniska samarbetet, särskilt på företagsnivå, och allra mest på de små och medelstora företagens nivå.

43.

Europaparlamentet anser att det avgörande nu inte är att lägga fram nya förslag utan att de förslag som redan finns omsätts i handling så snart som möjligt.

44.

Europaparlamentet insisterar på att medlemsstaterna och kommissionen också bör se till att små och medelstora företag och universitet är engagerade i de regionala planerna för att främja forskning och innovation och att de bör tillhandahålla kompletterande resurser vid behov.

45.

Europaparlamentet kräver att man skall förstärka FoU-programmens innovativa effekter genom att främja och stödja införandet av innovationsinriktade åtgärder i forskningsprojekt, men noterar att gemenskapens ramlagstiftning om FoU märkbart bör förenklas.

46.

Europaparlamentet anser att det är viktigt att kommissionen utarbetar mera omfattande och exakt information om de typer av offentligt forskningsstöd som inte snedvrider konkurrensen.

47.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens ansträngningar att precisera och förenkla gemenskapens system för statsstöd till FoU och inriktningen av statsstödet på horisontella mål.

48.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt regeringarna och parlamentet i medlemsstaterna och anslutningsländerna.


(1)  EGT C 377, 29.12.2000, s. 164.

(2)  EUT C 47 E, 27.2.2003, s. 629.

(3)  P5_TA(2003)0463.

(4)  P5_TA(2003)0464.

(5)  Europeiska kommissionens generaldirektorat för forskning, 2003.

(6)  EGT L 232, 29.8.2002, s. 1.

(7)  Rapport från expertgruppen på hög nivå, Europeiska kommissionen, juli 2003.

(8)  Europaparlamentets ståndpunkt av den 2 oktober 2001 om riktlinjerna för forskningsprogrammet inom Kol- och stålforskningsfonden,EGT C 87 E, 11.4.2002, s. 51.

P5_TA(2003)0496

EU:s lagstiftning på telekommunikationsområdet

Europaparlamentets resolution om kommissionens åttonde rapport om genomförandet av EU:s lagstiftning på telekommunikationsområdet (KOM(2002) 695 — 2003/2090(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

med beaktande av kommissionens rapport (KOM(2002) 695),

med beaktande av kommissionens meddelande Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén ”Elektronisk kommunikation: Vägen till den kunskapsbaserade ekonomin” (KOM(2003) 65),

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/19/EG av den 7 mars 2002 om tillträde till och samtrafik mellan elektroniska kommunikationsnät och tillhörande faciliteter (tillträdesdirektiv) (1),

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/20/EG av den 7 mars 2002 om auktorisation för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (auktorisationsdirektiv) (2),

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG av den 7 mars 2002 om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (ramdirektiv) (3),

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/22/EG av den 7 mars 2002 om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (direktiv om samhällsomfattande tjänster) (4),

med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möte i Lissabon den 23–24 mars 2000 (SN 100/1/00),

med beaktande av artikel 47.2 och artikel 163 i arbetsordningen,

med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi och yttrandet från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden (A5-0376/2003), och av följande skäl:

A.

De länder som inte genomför det nya regelverket går miste om ett unikt tillfälle att fastställa normerna på en marknad i utveckling.

B.

Antagandet av regelverket för elektronisk kommunikation innebär ett ordentligt uppsving för den europeiska konkurrenskraften.

C.

Den fortgående satsningen på att skapa en helt konkurrensutsatt öppen marknad ger anledning att hoppas på fortsatta fördelar för konsumenterna och ekonomin genom incitament till investering och innovation samt kvalitetstjänster till lägre priser.

D.

Om det nya regelverket inte införlivas i tid kommer Lissabonmålen, som alla medlemsstater skrev under 2001, att undergrävas.

E.

Sektorns ”gamla” problem, såsom priser för internationell roaming och för samtal till mobiltelefonnät (mobile call termination) samt medflyttning av telefonnummer är ännu inte lösta, och dessutom har andra problem dykt upp, t.ex. den försenade utvecklingen av 3G, särskilt när det gäller utvecklingen av nya tjänster och tillämpningar för 3G-området.

F.

Eventuella förseningar vid genomförandet av det nya regelverket skulle hämma konkurrensutvecklingen och dess fördelar för konsumenterna.

G.

Eventuella förseningar vid genomförandet av det nya regelverket skulle avhända de nationella regleringsmyndigheterna de rättsliga befogenheter som behövs för att samla in information från teleoperatörer i syfte att göra marknadsanalyser.

H.

Eventuella dröjsmål med att inleda överträdelseförfaranden mot medlemsstater som inte införlivar det nya regelverket skulle vara till stor skada för marknadsutvecklingen.

I.

Många rapporter tyder på att samma operatörer som tidigare fortsätter att dominera vissa segment av EU:s telemarknad.

J.

Teletjänsternas kvalitet kan ännu förbättras avsevärt, särskilt i fråga om mobil nummerportabilitet, tillgängliga tjänster, kundtjänster och väntetider före uppkoppling.

K.

Leverantörerna av teletjänster är skyldiga att ta hänsyn till funktionshindrade personers intressen när det gäller utbud, pris- och kvalitetsfördelar i fråga om teletjänster samt tillgången till dem. Detta innebär också att regleringsmyndigheterna bör rådfråga de funktionshindrades företrädare vid sin bedömning av tjänsteleveranser.

L.

De eventuella skyldigheter som åläggs operatörer bör vara rättvisa och proportionerliga och bör införas först efter en ingående analys av respektive marknad och av regleringsåtgärdens kostnadsnyttoförhållande, särskilt med beaktande av utvecklingen av hållbar infrastrukturkonkurrens.

M.

Tio nya medlemsstater kommer att ansluta sig till EU i maj 2004.

N.

Anslutningsländerna har åtagit sig att avreglera sina marknader fullt ut och att genomföra det nya regelverket i och med att de blir medlemsstater.

O.

Det saknas tillförlitliga och tillgängliga uppgifter om marknaderna i anslutningsländerna.

P.

Europeiska gruppen av regleringsmyndigheter har en viktig roll att spela när det gäller att se till att lagstiftningen genomförs konsekvent i hela Europeiska unionen.

Q.

Samspelet mellan kommissionen och Europeiska gruppen av regleringsmyndigheter är avgörande för att telelagstiftningen skall kunna genomföras på ett framgångsrikt sätt.

R.

Det är i sista hand kommissionens ansvar att se till att EU:s lagstiftning tillämpas på ett effektivt och konsekvent sätt.

S.

Medlemsstaterna har gjort framsteg när det gäller antagandet av de principer som fastställs i direktivet om samhällsomfattande tjänster.

1.

Europaparlamentet välkomnar att kommissionen inlett förfaranden mot de medlemsstater som inte hade införlivat det nya regelverket i den nationella lagstiftningen omedelbart efter det att tvåmånadersperioden för att underrätta kommissionen hade löpt ut.

2.

Europaparlamentet begär att överträdelseförfarandena mot dessa medlemsstater slutförs så fort som möjligt.

3.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, när det gäller åtgärder gentemot medlemsstater som inte i tid har infört de nya direktiven, inte enbart begränsa sig till att inleda överträdelseförfaranden gentemot dessa medlemsstater, utan även använda sig av det bredare åtgärdsspektrum som står till förfogande, t.ex. offentliggörande av rapporter och jämförande studier. Parlamentet uppmanar kommissionen att överlägga med parlamentet om innehållet i detta bredare åtgärdsspektrum.

4.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och de nationella regleringsmyndigheterna i Europeiska gruppen av regleringsmyndigheter att slutgiltigt lösa ”gamla” problem, såsom priser för internationell roaming och samtal till mobiltelefonnät (mobile call termination) samt medflyttning av telefonnummer, och att därefter ägna uppmärksamhet åt nya frågor, såsom gemensam dominans och det nödvändiga samarbetet för att utveckla tillämpningar och tjänster inom 3G-området, med tanke på att behålla konkurrenskraften i denna sektor.

5.

Europaparlamentet framhåller betydelsen av ett konsekvent och säkert regelverk över hela det utvidgade EU för att uppmuntra nya aktörer i kommunikationssektorn. Medlemsstaterna och de nationella regleringsmyndigheterna uppmanas att ge hög prioritet åt lika behandling av marknadens aktörer i enlighet med tydliga konkurrensrättsliga principer. Europaparlamentet uppmanar de nationella regleringsmyndigheterna att upprätthålla en proportionerlig och rättvis konkurrensrättslig press på marknaderna.

6.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att klargöra de eventuella direkta följderna av de centrala bestämmelserna i det nya regelverket, däribland de som avser förfaranden och sakrättsliga bestämmelser, så att det blir klart för de berörda parterna i vilken mån de kan förlita sig på bestämmelserna och så att de rättigheter de råder över blir effektiva.

7.

Europaparlamentet uppmanar de nationella regleringsmyndigheterna att agera när dominerande operatörer inför kortsiktiga prissänkningar som på lång sikt hindrar utvecklingen av konkurrensvillkor på marknaden.

8.

Europaparlamentet uppmanar de nationella regleringsmyndigheterna att lägga fram vederhäftiga bevis för att berättiga de eventuella skyldigheter de inför genom reglering, däribland en analys av den föreslagna regleringsåtgärdens både lång- och kortsiktiga effekter.

9.

Europaparlamentet erinrar om att anläggningsbaserad konkurrens där tjänsteleverantörerna investerar i sin egen infrastruktur vanligtvis genererar bättre resultat för konsumenterna och skapar grunden för hållbar konkurrens. Parlamentet framhåller därför att betoningen på accessbaserad konkurrens (exempelvis återförsäljning, tillträde till accessnätet, tillgång till bitström) inte bör ses som ett självändamål utan som ett sätt att skapa en mer anläggningsbaserad konkurrens inom telekomsektorn.

10.

Europaparlamentet påminner de nationella regleringsmyndigheterna om att de bör ålägga slutkundsmarknaden lämpliga skyldigheter endast om de skyldigheter som ålagts de mellanliggande leden inte räcker till för att få till stånd konkurrens på slutkundsnivå (artikel 17 i direktivet om samhällsomfattande tjänster). Parlamentet anser att efterlevnaden av denna regleringsprincip noggrant måste övervakas av Europeiska gruppen av regleringsmyndigheter och kommissionen.

11.

Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att se till att ägarnas egna standarder inte blir kontrollmekanismer som hindrar samverkan och därigenom utbyggnaden av tjänster på den inre marknaden.

12.

Europaparlamentet konstaterar att det nya regelverket tillåter att det gamla regelverket tillämpas så länge marknaden inte är konkurrensutsatt, vilket kommer att vara särskilt relevant för anslutningsländerna. Parlamentet understryker dock att de nationella regleringsmyndigheterna i anslutningsländerna behöver omfattande hjälp med klara av övergången från det ena regelverket till det andra så fort som möjligt.

13.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att sammanställa information beträffande det aktuella läget i anslutningsländerna och deras beredskap att genomföra det nya regelverket samt att hålla Europaparlamentet underrättat. Kommissionen bör även lägga fram en redogörelse för det tekniska stöd som kommer att tillhandahållas för att underlätta genomförandet i de fall då det är mindre sannolikt att länderna kommer att kunna uppfylla kraven.

14.

Europaparlamentet betonar att, enligt skäl 15 i kommissionens rekommendation 2003/311/EG av den 11 februari 2003 (5) om relevanta produkt- och tjänstemarknader — där aktörers starka marknadsställning eventuellt kan förklaras med att de har varit först på marknaden — i princip inte bör göras till föremål för förhandsreglering, även om det inte alltid är lätt att komma överens om en klar definition av vad en framväxande marknad är.

15.

Europaparlamentet betonar att Europeiska gruppen av regleringsmyndigheter bör förbli helt oberoende och att ministerier inte bör ingå som medlemmar i gruppen.

16.

Europaparlamentet hävdar att de nationella regleringsmyndigheterna bör vara fullständigt oberoende, ha tillräckliga resurser samt nödvändiga befogenheter för att utföra sitt arbete och att de bör kunna spela en aktiv roll för att stimulera konkurrensen i sektorn.

17.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att spela en framsynt och mycket aktiv roll när Europeiska gruppen av regleringsmyndigheter gör en tolkning av sitt regleringsuppdrag.

18.

Europaparlamentet välkomnar de ansträngningar som gjorts av Europeiska gruppen av regleringsmyndigheter för att samråda med intressenterna.

19.

Europaparlamentet välkomnar det arbete som görs av EU:s grupp för kommunikation för alla, INCOM, för att ta fram rekommendationer för hur telelagstiftningens bestämmelser skall överensstämma med bestämmelserna om tillgång för funktionshindrade konsumenter, och begär att dessa rekommendationer även skall innehålla tydliga och ambitiösa mål och tidsramar för genomförandet samt effektiva kontrollinstrument.

20.

Europaparlamentet uppmanar Europeiska gruppen av regleringsmyndigheter att vidta ytterligare åtgärder för att få samtliga intressenter att medverka i största möjliga utsträckning och under så stor insyn som möjligt.

21.

Europaparlamentet begär att alla medlemsstater ser över sina rättsprocesser för att snabbt, effektivt och sakkunnigt behandla fall som hänvisas till dem av klagande eller av nationella regleringsmyndigheter inom ramen för deras befogenheter enligt den nya ramlagstiftningen.

22.

Europaparlamentet konstaterar att Europeiska gruppen av regleringsmyndigheter och gruppen av oberoende regleringssmyndigheter i stor omfattning har samma medlemmar och samma uppdrag. Parlamentet anser att det är ytterst viktigt att undvika dubblering på grund av de knappa administrativa resurserna och rekommenderar därför att man kommer överens om en successiv sammanslagning av dessa två grupper.

23.

Europaparlamentet konstaterar att det är viktigt att överklaganden av de nationella regleringsmyndigheternas beslut avgörs snabbt och uppmanar samtliga medlemsstater att se till att de har tillgång till effektiva tvistlösningsförfaranden. Kommissionen bör kontrollera tidsplanerna för tvistlösning och inkludera en redogörelse för hur väl målen uppfyllts i kommande rapporter om genomförandet.

24.

Europaparlamentet menar att medlemsstaternas domstolar för att främja en konsekvent rättspraxis inom en komplex och teknikbaserad sektor bör uppmuntras att samarbeta genom att utbyta uppgifter och erfarenheter om rättsfall. Kommissionen uppmanas att diskutera åtgärder på detta område, bland annat möjligheten att upprätta ett informationsnätverk för rättsfall på kommunikationsområdet.

25.

Europaparlamentet erinrar alla parter om att när det gäller kommunikationssektorn leder ett försenat domstolsbeslut till att ingen rättvisa skipas och understryker vikten av snabb behandling av rättsfall och snabba avgöranden i hänskjutna ärenden.

26.

Europaparlamentet konstaterar att rimliga framsteg har gjorts i medlemsstaterna när det gäller att anta de grundläggande principer som fastställs i direktivet om samhällsomfattande tjänster.

27.

Europaparlamentet är fortfarande bekymrat över inkonsekvenserna i finansieringen av samhällsomfattande tjänster.

28.

Europaparlamentet hävdar bestämt att finansiering av samhällsomfattande tjänster måste vara väl motiverad samt icke-diskriminerande och att medel till detta ändamål bör beviljas genom ett öppet anbudsförfarande, inte minst för att främja de operatörer som har de lämpligaste tekniska lösningarna för att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster.

29.

Europaparlamentet påminner de nationella regleringsmyndigheterna om att centralt finansierade samhällsomfattande tjänster måste vara öppna för alla operatörer, inte bara för dominerande operatörer, och att mobiltjänstoperatörer och alla andra relevanta operatörer måste få lämna anbud på samhällsomfattande tjänster. Det finns skäl att påpeka att det nya direktivets räckvidd uttryckligen omfattar alla elektroniska tjänster.

30.

Europaparlamentet noterar med besvikelse att vissa medlemsstater varit långsamma när det gäller att anta de obligatoriska bestämmelserna i det nya regelverket för att förbättra tillgången för funktionshindrade och missgynnade personer samt åtgärderna för att införa öppna taxor.

31.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att sektorspecifik reglering i stället för konkurrenslagstiftning endast tillämpas om de kriterier som anges i kommissionens ovannämnda rekommendation om relevanta marknader är uppfyllda.

32.

Europaparlamentet betonar betydelsen av nummerportabilitet som en konsumentvänlig och marknadsöppnande åtgärd i den mobila sektorn. Parlamentet konstaterar att de gällande bestämmelserna har tillämpats i ganska liten utsträckning i vissa medlemsstater och ber de nationella regleringsmyndigheterna att se till att onödiga dröjsmål eller kostnader inte används för att avskräcka abonnenterna från att utnyttja denna rättighet.

33.

Europaparlamentet välkomnar de berörda aktörernas och kommissionens omfattande insatser i arbetsgruppen för standarder för lokaliseringsuppgifter inom mobiltelefonin och hoppas att gruppen kan nå enighet med de nationella regleringsmyndigheterna och operatörerna så fort som möjligt så att fördelarna snart kommer konsumenterna till del.

34.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utöva påtryckningar på telekomoperatörerna, i synnerhet de dominerande operatörerna, så att de inrättar nät som underlättar för konsumenterna och företagen att börja använda det gemensamma europeiska prefixet ”3883”.

35.

Europaparlamentet påminner de nationella regleringsmyndigheterna om att direktivet om samhällsomfattande tjänster innehåller en bestämmelse om öppna taxor, publicering av taxor och möjlighet till jämförelse för småföretag. Även rätten till att kostnadsfritt få samtalen specificerade måste upprätthållas. Alla nationella regleringsmyndigheter bör snarast införa bestämmelser om detta.

36.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens snabba beslut om att så snart som möjligt uppmuntra avregleringen av tjänster via förhyrda förbindelser, som ett första beslut i enlighet med den nya sektorlagstiftningen, i de fall där ett konkurrensmässigt utbud är lämpligt.

37.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.


(1)  EGT L 108, 24.4.2002, s. 7.

(2)  EGT L 108, 24.4.2002, s. 21.

(3)  EGT L 108, 24.4.2002, s. 33.

(4)  EGT L 108, 24.4.2002, s. 51.

(5)  EUT L 114, 8.5.2003, s. 45.


Top