Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32014R1046

Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1046/2014 av den 28 juli 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 508/2014 om Europeiska havs- och fiskerifonden vad gäller kriterierna för beräkningen av de extra kostnader som uppstår för aktörer inom fiske, odling, beredning och saluföring av vissa fiskeri- och vattenbruksprodukter från de yttersta randområdena

EUT L 291, 7.10.2014, p. 1–3 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

Legal status of the document In force

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_del/2014/1046/oj

7.10.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 291/1


KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr 1046/2014

av den 28 juli 2014

om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 508/2014 om Europeiska havs- och fiskerifonden vad gäller kriterierna för beräkningen av de extra kostnader som uppstår för aktörer inom fiske, odling, beredning och saluföring av vissa fiskeri- och vattenbruksprodukter från de yttersta randområdena

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 508/2014 av den 15 maj 2014 om Europeiska havs- och fiskerifonden och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2328/2003, (EG) nr 861/2006, (EG) nr 1198/2006 och (EG) nr 791/2007 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1255/2011 (1), särskilt artikel 72.4, och

av följande skäl:

(1)

Enligt kapitel V i förordning (EU) nr 508/2014 får Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) ge kompensation för extra kostnader som uppstår för aktörer inom fiske, odling, beredning och saluföring av vissa fiskeri- och vattenbruksprodukter från de yttersta randområden som avses i artikel 349 i fördraget.

(2)

För att vissa fiskeriprodukter och vattenbruksprodukter från unionens yttersta randområden skulle kunna behålla sin konkurrenskraft jämfört med liknande produkter från andra regioner i unionen, införde unionen 1992 åtgärder för att kompensera för de anknutna extra kostnaderna inom fiskeri- och vattenbrukssektorerna. Kompensationsåtgärderna för perioden 2007–2013 fastställs i rådets förordning (EG) nr 791/2007 (2). På grund av unionens yttersta randområdens strukturella, sociala och ekonomiska situation, vilken förvärras av deras avlägsna belägenhet, ökaraktär, ringa storlek, besvärliga terrängförhållanden, ekonomiska beroende av ett fåtal produkter och särskilda klimatförhållanden, är det nödvändigt att fortsätta att bevilja stöd för att kompensera de extra kostnaderna för fiske, odling, beredning och saluföring av vissa fiskeri- och vattenbruksprodukter från och med den 1 januari 2014. Den kompensation för de extra kostnader som uppstått hjälper aktörer från dessa regioner att fortsätta vara ekonomiskt lönsamma.

(3)

Dessa extra kostnader bör anges i en kompensationsplan i enlighet med artikel 72 i förordning (EU) nr 508/2014.

(4)

För att ge alla berörda regioner en harmoniserad och lika behandling, genom bättre jämförbarhet mellan regioner och från ett år till nästa, och särskilt för att undvika överkompensation av extra kostnader, är det nödvändigt att fastställa kriterierna för beräkningen av de extra kostnader som uppstår till följd av de särskilda nackdelarna i unionens yttersta randområden. De gemensamma kriterier som ska användas kommer att garantera att en enhetlig metod för beräkning av extra kostnader tillämpas i alla berörda regioner.

(5)

Referenskostnaderna för produkter eller produktkategorier som uppstått för aktörerna på medlemsstatens fastland i medlemsstaten eller i unionens territorium, och utifrån vilka extra kostnader fastställs, bör beräknas med särskild omsorg för att undvika överkompensation.

(6)

Det finns produkter eller produktkategorier för vilka det inte finns några jämförelsekriterier eller måttenheter på fastlandet i den berörda medlemsstatens territorium. I sådana fall ska referensen för beräkningen av extra kostnader fastställas i jämförelse med kostnaderna för motsvarande produkter eller produktkategorier som uppstått för aktörer från fastlandet i unionens territorium.

(7)

Med tanke på de olika saluföringsvillkor som råder i de yttersta randområdena och variationerna när det gäller fångster, bestånd och marknadsefterfrågan, är det lämpligt att låta de berörda medlemsstaterna fastställa vilka fiskeri- och vattenbruksprodukter eller produktkategorier som ska berättiga till kompensation, de respektive maximikvantiteterna för dessa produkter samt de olika kompensationsbeloppen inom ramen för det totala anslaget per medlemsstat.

(8)

Medlemsstaterna bör fastställa kompensationsbeloppen på en nivå som på ett lämpligt sätt väger upp de extra kostnader som uppstår till följd av de särskilda nackdelar som präglar de yttersta randområdena, och som undviker överkompensering. För detta ändamål bör kompensationsbeloppet även ta hänsyn till andra typer av offentliga ingripanden, däribland statligt stöd som anmälts enligt artikel 108.3 i fördraget och artikel 73 i förordning (EU) nr 508/2014, som påverkar de extra kostnadernas omfattning.

(9)

För att harmonisera presentationen av extra kostnader bör extra kostnader uttryckas på grundval av antal ton levande vikt, vilken definieras i rådets förordning (EG) nr 1224/2009 (3) och kommissionens förordning (EG) nr 409/2009 (4) och som också fastställer Europeiska unionens omräkningsfaktorer för färsk och färsksaltad fisk och presentationskoder för att räkna om lagrad och beredd fisks vikt till färskvikt i syfte att övervaka fångster.

(10)

För att visa att det inte förekommer någon överkompensation bör medlemsstaterna lämna relevanta uppgifter om genomförandet av kompensationsmekanismen i den årliga genomföranderapporten, enligt artikel 114.2 i förordning (EU) nr 508/2014.

(11)

För att möjliggöra ett snabbt genomförande av de åtgärder som föreskrivs i denna förordning, eftersom utgifterna redan berättigar till bidrag från Europeiska havs- och fiskerifonden sedan den 1 januari 2014 enligt artikel 65.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 (5), bör denna förordning träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I denna förordning fastställs kriterierna för beräkningen av extra kostnader som uppstår under den period för stödberättigande som anges i artikel 65.2 i förordning (EU) nr 1303/2013 för aktörer inom fiske, odling, beredning och saluföring av vissa fiskeri- och vattenbruksprodukter från unionens yttersta randområden som avses i artikel 349 i fördraget till följd av de särskilda nackdelar som präglar dessa yttersta randområden.

Artikel 2

1.   Extra kostnader som avses i artikel 1 ska beräknas separat för var och en av verksamheterna

a)

fiske,

b)

odling,

c)

beredning,

d)

saluföring.

2.   Inom varje verksamhet som avses i punkt 1 ska extra kostnader beräknas genom utgiftsposter, så som de förtecknas i den kompensationsplan som avses i artikel 72 i förordning (EU) nr 508/2014 för varje produkt eller produktkategori som fastställts av medlemsstaten som berättigad till kompensation.

3.   Extra kostnader ska för varje utgiftspost fastställas som skillnaden mellan de kostnader som uppstår för aktörer i de berörda yttersta randområdena, minskat med alla former av offentliga insatser som påverkar de extra kostnadernas omfattning, och motsvarande kostnader som uppstår för aktörer på den berörda medlemsstatens fastland.

4.   Genom undantag från punkt 3 ska de extra kostnaderna för utgiftsposter som är specifika för produkter eller produktkategorier för vilka det inte finns några jämförelsekriterier eller måttenheter på fastlandet i medlemsstatens territorium, fastställas i jämförelse med motsvarande kostnader för likvärdiga produkter eller produktkategorier som uppstår för aktörer från fastlandet i unionens territorium.

5.   Beräkningen av extra kostnader ska ta hänsyn till alla former av offentliga insatser, däribland statligt stöd som anmäls enligt artikel 108.3 i fördraget och artikel 73 i förordning (EU) nr 508/2014.

Artikel 3

1.   Beräkningen av extra kostnader får endast grunda sig på kostnader som följer av de särskilda nackdelar som präglar de yttersta randområdena.

2.   Beräkningen av extra kostnader ska grundas på ett årligt genomsnitt av noterade priser.

3.   Extra kostnader ska uttryckas i euro per ton färskvikt, och vid behov ska alla kostnadskomponenter i den totala extra kostnaden räknas om till euro per ton färskvikt.

Artikel 4

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 28 juli 2014.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 149, 20.5.2014, s. 1.

(2)  Rådets förordning (EG) nr 791/2007 av den 21 maj 2007 om införande av ett kompensationssystem för de extra kostnader som uppstår i samband med saluföringen av vissa fiskeriprodukter från de yttersta randområdena Azorerna, Madeira, Kanarieöarna samt Franska Guyana och Réunion (EUT L 176, 6.7.2007, s. 1).

(3)  Rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs, om ändring av förordningarna (EG) nr 847/96, (EG) nr 2371/2002, (EG) nr 811/2004, (EG) nr 768/2005, (EG) nr 2115/2005, (EG) nr 2166/2005, (EG) nr 388/2006, (EG) nr 509/2007, (EG) nr 676/2007, (EG) nr 1098/2007, (EG) nr 1300/2008, (EG) nr 1342/2008 och upphävande av förordningarna (EEG) nr 2847/93, (EG) nr 1627/94 och (EG) nr 1966/2006 (EUT L 343, 22.12.2009, s. 1).

(4)  Kommissionens förordning (EG) nr 409/2009 av den 18 maj 2009 om fastställande av gemenskapens omräkningsfaktorer och presentationskoder för att räkna om fiskens beredda vikt till färskvikt, och om ändring av förordning (EEG) nr 2807/83 (EUT L 123, 19.5.2009, s. 78).

(5)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 320).


Top