24.12.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 348/115

(1)

Europa behöver stärka sin förmåga till kreativitet och innovation både av sociala och ekonomiska orsaker, för att kunna reagera effektivt på kunskapssamhällets utveckling: innovativ förmåga är nära knuten till kreativitet som en personlig egenskap, och för att ge full utdelning ska hela befolkningen involveras. Detta kräver ett tillvägagångssätt som bygger på livslångt lärande.

(2)

Utbildningssystemen bör i tillräcklig utsträckning och på alla lämpliga nivåer vara anpassade till utvecklingen av nyckelkompetenser för att stödja kreativitet och innovation i syfte att skapa innovativa och originella lösningar för privat-, yrkes- och samhällslivet.

(3)

Europeiska rådet i Lissabon den 23 och 24 mars 2000 kom fram till att man i ett europeiskt ramverk bör fastställa de nya grundläggande färdigheter som ska erhållas genom livslångt lärande som en väsentlig beståndsdel av Europas reaktion på globaliseringen och övergången till kunskapsbaserade ekonomier, och underströk att människorna är Europas största tillgång.

(4)

Kommissionens meddelande av den 21 november 2001 med titeln ”Att förverkliga det europeiska området för livslångt lärande” och rådets därpå följande resolution av den 27 juni 2002 om livslångt lärande (4) identifierade tillhandahållandet av ”de nya grundläggande färdigheterna” som en prioritet, och betonade att livslångt lärande bör omfatta lärande från förskoleåldern till efter pensionsåldern.

(5)

Europaparlamentets och rådets rekommendation 2006/962/EG av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande (5) identifierade ett antal nyckelkompetenser, i synnerhet ”matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens”, ”lära att lära”, ”digital kompetens”, ”initiativförmåga och företagaranda”, ”kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer” samt ”social och medborgerlig kompetens”.

(6)

Europeiska rådet i Bryssel den 8 och 9 mars 2007 underströk att utbildning är en förutsättning för en väl fungerande kunskapstriangel (utbildning–forskning–innovation) och spelar en nyckelroll när det gäller att stärka tillväxt och sysselsättning. Europeiska rådet manade till att särskilt främja små och medelstora företags potential, även bland företag inom kultursektorn och den kreativa sektorn, med hänsyn till deras roll som pådrivande krafter bakom tillväxt, nya arbetstillfällen och innovation.

(7)

Att utse ett år till europeiskt år för kreativitet och innovation är ett effektivt sätt att bidra till att anta de utmaningar som Europa står inför genom att höja allmänhetens medvetenhet, sprida information om god praxis samt stimulera forskningen och den politiska debatten. Genom att skapa en miljö för att samtidigt främja dessa mål på europeisk, nationell, regional och lokal nivå kan man uppnå större synergi och kritisk massa än genom enskilda ansträngningar på olika nivåer.

(8)

Då målen för befintliga gemenskapsprogram redan omfattar främjandet av kreativitet och innovativ förmåga genom livslångt lärande kan ett sådant år genomföras genom användning av dessa program inom deras befintliga marginaler för fastställande av finansieringsprioriteringar på årlig eller flerårig basis. Program och politik på andra områden, exempelvis kultur, kommunikation, näringsliv, sammanhållning, landsbygdsutveckling, forskning och informationssamhället bidrar också till att främja kreativitet och innovativ förmåga och kan stödja initiativet inom sina respektive rättsliga ramar.

(9)

Eftersom målet för detta beslut, nämligen att stödja medlemsstaternas arbete för att främja kreativitet, genom livslångt lärande, som en drivkraft för innovation och som en viktig bidragande faktor för utveckling av personlig, yrkesrelaterad, entreprenörsmässig och social kompetens och för välbefinnande för alla människor i samhället, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och det därför bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

a)

Tillhandahålla en miljö som är gynnsam för innovation och anpassningsbarhet i en värld i snabb förändring; alla former av innovation, även social och entreprenörsmässig innovation, bör beaktas.

b)

Betona öppenhet inför kulturell mångfald som ett sätt att stimulera interkulturell kommunikation och främja närmare relationer mellan konstformer och med skolor och universitet.

c)

Stimulera estetisk förmåga, känslomässig utveckling, kreativt tänkande och intuition hos alla barn från de tidigaste utvecklingsstadierna, inbegripet barnomsorg före skolstarten.

d)

Höja medvetenheten om vikten av kreativitet, innovation och entreprenörskap såväl för personlig utveckling som för ekonomisk tillväxt och sysselsättning; främja entreprenörsmässigt tänkande, särskilt bland ungdomar, genom samarbete med näringslivet.

e)

Främja utbildning i såväl grundläggande som avancerade matematiska, vetenskapliga och tekniska färdigheter som kan leda till teknisk innovation.

f)

Främja öppenhet inför förändring, kreativitet och problemlösning som kompetenser som kan leda till innovation och som kan överföras till en rad olika yrkesmässiga och sociala sammanhang.

g)

Bredda tillgången till en rad olika kreativa former för självförverkligande, både under hela den formella utbildningen och genom icke-formell och informell ungdomsverksamhet.

h)

Höja medvetenheten bland människor, oavsett om de är en del av arbetsmarknaden eller står utanför densamma, om att kreativitet, kunskap och flexibilitet är viktiga för ett rikt och tillfredsställande liv i en tid av snabba tekniska förändringar och global integration samt utrusta människor så att de kan förbättra sina karriärmöjligheter på alla områden där kreativitet och innovativ förmåga spelar en viktig roll.

i)

Främja formgivning såväl som en kreativ verksamhet vilken väsentligt bidrar till innovation som färdigheter inom innovationsförvaltning och formgivningsförvaltning, inbegripet grundläggande kunskaper om skydd av immateriell äganderätt.

j)

Utveckla kreativitet och innovativ förmåga i privata och offentliga organisationer genom yrkesutbildning, och uppmuntra dem att använda den kreativa förmågan hos både anställda och kunder på ett bättre sätt.

a)

Konferenser, evenemang och initiativ för att främja debatten och höja medvetenheten om vikten av kreativitet och innovativ förmåga.

b)

Informations- och reklamkampanjer för att förmedla de viktigaste budskapen.

c)

Kartläggning av god praxis och spridning av information om främjande av kreativitet och innovativ förmåga.

d)

Undersökningar och studier på gemenskapsnivå eller nationell nivå.