EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32008D1350

Europaparlamentets och rådets beslut nr 1350/2008/EG av den 16 december 2008 om Europeiska året för kreativitet och innovation (2009) (Text av betydelse för EES)

OJ L 348, 24.12.2008, p. 115–117 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

In force

ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2008/1350/oj

24.12.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 348/115


EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT nr 1350/2008/EG

av den 16 december 2008

om Europeiska året för kreativitet och innovation (2009)

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 149 och 150,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (2),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (3), och

av följande skäl:

(1)

Europa behöver stärka sin förmåga till kreativitet och innovation både av sociala och ekonomiska orsaker, för att kunna reagera effektivt på kunskapssamhällets utveckling: innovativ förmåga är nära knuten till kreativitet som en personlig egenskap, och för att ge full utdelning ska hela befolkningen involveras. Detta kräver ett tillvägagångssätt som bygger på livslångt lärande.

(2)

Utbildningssystemen bör i tillräcklig utsträckning och på alla lämpliga nivåer vara anpassade till utvecklingen av nyckelkompetenser för att stödja kreativitet och innovation i syfte att skapa innovativa och originella lösningar för privat-, yrkes- och samhällslivet.

(3)

Europeiska rådet i Lissabon den 23 och 24 mars 2000 kom fram till att man i ett europeiskt ramverk bör fastställa de nya grundläggande färdigheter som ska erhållas genom livslångt lärande som en väsentlig beståndsdel av Europas reaktion på globaliseringen och övergången till kunskapsbaserade ekonomier, och underströk att människorna är Europas största tillgång.

(4)

Kommissionens meddelande av den 21 november 2001 med titeln ”Att förverkliga det europeiska området för livslångt lärande” och rådets därpå följande resolution av den 27 juni 2002 om livslångt lärande (4) identifierade tillhandahållandet av ”de nya grundläggande färdigheterna” som en prioritet, och betonade att livslångt lärande bör omfatta lärande från förskoleåldern till efter pensionsåldern.

(5)

Europaparlamentets och rådets rekommendation 2006/962/EG av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande (5) identifierade ett antal nyckelkompetenser, i synnerhet ”matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens”, ”lära att lära”, ”digital kompetens”, ”initiativförmåga och företagaranda”, ”kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer” samt ”social och medborgerlig kompetens”.

(6)

Europeiska rådet i Bryssel den 8 och 9 mars 2007 underströk att utbildning är en förutsättning för en väl fungerande kunskapstriangel (utbildning–forskning–innovation) och spelar en nyckelroll när det gäller att stärka tillväxt och sysselsättning. Europeiska rådet manade till att särskilt främja små och medelstora företags potential, även bland företag inom kultursektorn och den kreativa sektorn, med hänsyn till deras roll som pådrivande krafter bakom tillväxt, nya arbetstillfällen och innovation.

(7)

Att utse ett år till europeiskt år för kreativitet och innovation är ett effektivt sätt att bidra till att anta de utmaningar som Europa står inför genom att höja allmänhetens medvetenhet, sprida information om god praxis samt stimulera forskningen och den politiska debatten. Genom att skapa en miljö för att samtidigt främja dessa mål på europeisk, nationell, regional och lokal nivå kan man uppnå större synergi och kritisk massa än genom enskilda ansträngningar på olika nivåer.

(8)

Då målen för befintliga gemenskapsprogram redan omfattar främjandet av kreativitet och innovativ förmåga genom livslångt lärande kan ett sådant år genomföras genom användning av dessa program inom deras befintliga marginaler för fastställande av finansieringsprioriteringar på årlig eller flerårig basis. Program och politik på andra områden, exempelvis kultur, kommunikation, näringsliv, sammanhållning, landsbygdsutveckling, forskning och informationssamhället bidrar också till att främja kreativitet och innovativ förmåga och kan stödja initiativet inom sina respektive rättsliga ramar.

(9)

Eftersom målet för detta beslut, nämligen att stödja medlemsstaternas arbete för att främja kreativitet, genom livslångt lärande, som en drivkraft för innovation och som en viktig bidragande faktor för utveckling av personlig, yrkesrelaterad, entreprenörsmässig och social kompetens och för välbefinnande för alla människor i samhället, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och det därför bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

År 2009 ska utses till ”Europeiska året för kreativitet och innovation” (nedan kallat året).

Artikel 2

Mål

1.   Det övergripande målet för året ska vara att stödja medlemsstaternas arbete för att främja kreativitet, genom livslångt lärande, som en drivkraft till innovation och som en viktig bidragande faktor för utveckling av personlig, yrkesrelaterad, entreprenörsmässig och social kompetens och för välbefinnande för alla människor i samhället.

2.   De specifika målen för året ska vara att betona bl.a. följande faktorer som kan bidra till att främja kreativitet och innovativ förmåga:

a)

Tillhandahålla en miljö som är gynnsam för innovation och anpassningsbarhet i en värld i snabb förändring; alla former av innovation, även social och entreprenörsmässig innovation, bör beaktas.

b)

Betona öppenhet inför kulturell mångfald som ett sätt att stimulera interkulturell kommunikation och främja närmare relationer mellan konstformer och med skolor och universitet.

c)

Stimulera estetisk förmåga, känslomässig utveckling, kreativt tänkande och intuition hos alla barn från de tidigaste utvecklingsstadierna, inbegripet barnomsorg före skolstarten.

d)

Höja medvetenheten om vikten av kreativitet, innovation och entreprenörskap såväl för personlig utveckling som för ekonomisk tillväxt och sysselsättning; främja entreprenörsmässigt tänkande, särskilt bland ungdomar, genom samarbete med näringslivet.

e)

Främja utbildning i såväl grundläggande som avancerade matematiska, vetenskapliga och tekniska färdigheter som kan leda till teknisk innovation.

f)

Främja öppenhet inför förändring, kreativitet och problemlösning som kompetenser som kan leda till innovation och som kan överföras till en rad olika yrkesmässiga och sociala sammanhang.

g)

Bredda tillgången till en rad olika kreativa former för självförverkligande, både under hela den formella utbildningen och genom icke-formell och informell ungdomsverksamhet.

h)

Höja medvetenheten bland människor, oavsett om de är en del av arbetsmarknaden eller står utanför densamma, om att kreativitet, kunskap och flexibilitet är viktiga för ett rikt och tillfredsställande liv i en tid av snabba tekniska förändringar och global integration samt utrusta människor så att de kan förbättra sina karriärmöjligheter på alla områden där kreativitet och innovativ förmåga spelar en viktig roll.

i)

Främja formgivning såväl som en kreativ verksamhet vilken väsentligt bidrar till innovation som färdigheter inom innovationsförvaltning och formgivningsförvaltning, inbegripet grundläggande kunskaper om skydd av immateriell äganderätt.

j)

Utveckla kreativitet och innovativ förmåga i privata och offentliga organisationer genom yrkesutbildning, och uppmuntra dem att använda den kreativa förmågan hos både anställda och kunder på ett bättre sätt.

Artikel 3

Åtgärdernas innehåll

De åtgärder som ska vidtas för att uppnå målen i artikel 2 ska omfatta följande verksamhet på europeisk, nationell, regional eller lokal nivå med anknytning till målen för året:

a)

Konferenser, evenemang och initiativ för att främja debatten och höja medvetenheten om vikten av kreativitet och innovativ förmåga.

b)

Informations- och reklamkampanjer för att förmedla de viktigaste budskapen.

c)

Kartläggning av god praxis och spridning av information om främjande av kreativitet och innovativ förmåga.

d)

Undersökningar och studier på gemenskapsnivå eller nationell nivå.

Förutom verksamhet som samfinansieras av gemenskapen i enlighet med artikel 6 får kommissionen eller medlemsstaterna fastställa att annan verksamhet bidrar till årets mål och tillåta att årets namn används för att främja denna verksamhet, i den mån den bidrar till att målen i artikel 2 uppnås.

Artikel 4

Samordning på nationell nivå

Varje medlemsstat ska utse en nationell samordnare som ansvarar för att organisera landets deltagande i året. Samordnaren ska ansvara för den nationella samordningen av verksamheten inom ramen för året.

Artikel 5

Samordning på europeisk nivå

Kommissionen ska sammankalla möten för de nationella samordnarna för att samordna genomförandet av året på europeisk nivå och underlätta utbytet av information om dess genomförande på nationell nivå.

Artikel 6

Finansiering

Samfinansiering på europeisk nivå av verksamhet inom ramen för året ska överensstämma med de prioriteringar och bestämmelser som på årlig eller flerårig basis tillämpas på befintliga program, särskilt på utbildningsområdet. Program och politiska åtgärder på andra områden, exempelvis kultur, kommunikation, näringsliv, sammanhållning, landsbygdsutveckling, forskning och informationssamhället, kan om det är lämpligt stödja året.

Artikel 7

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 8

Adressater

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Strasbourg den 16 december 2008.

På Europaparlamentets vägnar

H.-G. PÖTTERING

Ordförande

På rådets vägnar

B. LE MAIRE

Ordförande


(1)  Yttrande av den 9 juli 2008 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(2)  EUT C 257, 9.10.2008, s. 46.

(3)  Europaparlamentets yttrande av den 23 september 2008 (ännu ej offentliggjort i EUT) och rådets beslut av den 20 november 2008.

(4)  EGT C 163, 9.7.2002, s. 1.

(5)  EUT L 394, 30.12.2006, s. 10.


Top