EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32008D0734

2008/734/EG: Kommissionens beslut av den 4 juni 2008 om det statliga stöd C 57/07 (ex N 843/06) som Republiken Slovakien planerar att bevilja företaget Alas Slovakia, s.r.o. [delgivet med nr K(2008) 2254] (Text av betydelse för EES)

OJ L 248, 17.9.2008, p. 19–24 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

Date of entry into force unknown (pending notification) or not yet in force., Date of effect: 01/01/1001

ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2008/734/oj

17.9.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 248/19


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 4 juni 2008

om det statliga stöd C 57/07 (ex N 843/06) som Republiken Slovakien planerar att bevilja företaget Alas Slovakia, s.r.o.

[delgivet med nr K(2008) 2254]

(Endast den slovakiska texten är giltig)

(Text av betydelse för EES)

(2008/734/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 88.2 första stycket,

med beaktande av Europeiska ekonomiska samarbetsavtalet, särskilt artikel 62.1 a,

efter att i enlighet med nämnda artiklar (1) ha gett berörda parter tillfälle att yttra sig, och

av följande skäl:

I   FÖRFARANDE

(1)

Genom en skrivelse av den 15 december 2006, som inkom till kommissionen den 18 december 2006 (A/40324), anmälde Slovakien enligt artikel 88.3 i EG-fördraget sin avsikt att på nio olika orter (2) bevilja enskilt regionalt investeringsstöd i form av skattelättnader till företaget Alas Slovakia, s.r.o..

(2)

Skrivelser med begäran om upplysningar skickades den 13 februari 2007 (D/50598), 8 maj 2007 (D/51936), 25 juli 2007 (D/53139) och 12 oktober 2007 (D/54058). De slovakiska myndigheterna lämnade ytterligare upplysningar i skrivelser av den 12 mars 2007 (A/32162), 4 juni 2007 (A/34580), 13 augusti 2007 (A/36769) och 31 oktober 2007 (A/39017).

(3)

Genom en skrivelse av den 11 december 2007 (nedan kallad beslutet om att inleda förfarandet) underrättade kommissionen Slovakien om att den beslutat att inleda förfarandet enligt artikel 88.2 i EG-fördraget mot åtgärden i fråga.

(4)

Kommissionens beslut om att inleda förfarandet har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning  (3). Kommissionen har uppmanat berörda parter att inkomma med synpunkter.

(5)

Kommissionen har inte mottagit några synpunkter från berörda parter eller från Slovakien.

II   BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN

2.1   Syftet med åtgärden

(6)

Åtgärden syftar till att främja den regionala utvecklingen i länen Nitra (4), Trnava (5) och Trenčín (6) i västra Slovakien, som var ett stödområde vid tidpunkten för anmälan enligt artikel 87.3 a i EG-fördraget. För perioden 2004–2006 var taket för statligt stöd i Slovakien enligt regionalstödskartan (7) 50 % nettobidragsekvivalent.

(7)

Den föreslagna åtgärden utgörs av det enskilda stöd som anmälts av de slovakiska myndigheterna, dvs. den ingår inte i någon stödordning i enlighet med rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (8).

2.2   Stödets form och innehåll

(8)

Det anmälda stödet ska ges i form av årliga skattelättnader under perioden 2007–2011. Den årliga skattelättnaden får högst uppgå till 50 % av skatten som den juridiska personen Alas Slovakia, s.r.o. ska betala. Den totala skattelättnaden uppgår realt till högst 100 813 444 SKK (9) (cirka 2,89 milj. EUR). Stödet får inte ackumuleras med annat stöd för samma stödberättigande kostnader.

(9)

Det anmälda stödet är en fortsättning på stöd i form av skattelättnader (enligt artikel 35a inkomstskattelagen) som Slovakiens stödmyndighet godkände före Slovakiens EU-anslutning (10).

(10)

Enligt artikel 35a inkomstskattelagen får stödmottagarens skatt på juridiska personers inkomst sänkas med upp till 100 % under en sammanhängande femårsperiod. Därefter kan stödmottagaren för följande femårsperiod ansöka om en skattelättnad på 50 %. Den lämnade anmälan avser den andra femårsperioden. Jämfört med det tidigare stödet omfattar det anmälda stödet andra stödberättigande kostnader och delvis även andra orter.

2.3   Rättslig grund

(11)

Projektets rättsliga grund är lag nr 231/1999 om statligt stöd (aktuell lydelse), lag nr 595/2003 om inkomstskatt (aktuell lydelse) och lag nr 366/1999 om inkomstskatter (gällande lydelse den 31 december 2003), särskilt § 52.3 lag nr 595/2003 om inkomstskatt (aktuell lydelse) på de villkor som avses i artikel 35a lag nr 366/1999 om inkomstskatter (gällande lydelse den 31 december 2003) (11).

2.4   Stödmottagare

(12)

Stödmottagare är Alas Slovakia, s.r.o. som är ett stort företag. Bolaget övertog verksamheten vid de tidigare statliga företagen ”Západoslovenské kameňolomy a štrkopiesky” och ”Strmáč Comp. Ltd”. Verksamheten handlar om utvinning och bearbetning av icke-monopoliserade mineraler (grus och sten), dvs. 08.11 och 08.12 i den statistiska näringsgrensindelningen Nace. Företaget tillverkar och säljer också cement- och betongblandningar, dvs. 23.63 i Nace.

(13)

Enligt sin webbplats är Alas Slovakia, s.r.o. en av de största producenterna av byggnadsmaterial i Slovakien. Företaget har cirka 15 % av den slovakiska marknaden.

(14)

Den största delägaren i Alas Slovakia, s.r.o. (67,45 %) är företaget Alas International Baustoffproduktions AG (nedan kallat Alas International), med säte i Ohlsdorf (Österrike), som tillhör holdingbolaget ASAMER. Alas International grundades 1998 som holdingbolag med internationell verksamhet inom grus och betong.

2.5   Investeringsprojekt

(15)

Enligt Slovakien omfattar stödet dels en uppbyggnad av tre nya produktionsanläggningar (Červeník, Okoč och Prievidza), dels modernisering, rationalisering och diversifiering av sex befintliga produktionsanläggningar (Veľký Grob, Veľký Cetín, Komjatice, Kamenec pod Vtáčnikom, Hontianske Trsťany–Hrondín och Nitra). Investeringsprojektet avser inköp av miljövänlig teknisk utrustning från tredjeland samt uppbyggnad och uppgradering av olika produktionsanläggningar för utvinning av mineraler (sten, grus och sand). Produktionsanläggningarna verkar vara oberoende av varandra, både driftsmässigt och ekonomiskt.

(16)

Genom investeringsverksamheten vill företaget förbättra produkternas och tjänsternas kvalitet samt säkerställa att utbudet motsvarar den efterfrågan på volym och produktslag som investerarna inom byggbranschen har. Projektets stödberättigande kostnader uppskattas realt till 345 026 285 SKK (cirka 9,90 milj. EUR).

(17)

Enligt anmälan ska investeringsprojektet inledas 2007 och avslutas 2011. Närmare uppgifter finns i följande tabell:

Ort

Typ av nyinvestering

Investeringsperiod

Antal nya arbetstillfällen

Nominalt investeringsvärde

(i tusen SKK)

Veľký Grob

rationalisering, utvidgning av befintlig produktionsanläggning

2007, 2008

26 400

Veľký Cetín

modernisering

2007

9 000

Komjatice

modernisering

2008

10 200

Kamenec pod Vtáčnikom

modernisering, diversifiering

2007, 2008

2010, 2011

27

151 000

Hontianske Trsťany–Hrondín

diversifiering

2008, 2009

20

49 000

Červeník

byggande av ny produktionsanläggning

2007, 2009

16

40 000

Okoč

byggande av ny produktionsanläggning

2007

14

29 000

Nitra

diversifiering

2008

14 000

Prievidza

byggande av ny produktionsanläggning

2009, 2010

4

51 000

Totalt

 

 

81

379 600

III   SKÄL TILL ATT INLEDA FÖRFARANDET

(18)

I sitt beslut om att inleda det formella förfarandet mot åtgärden angav kommissionen att den tvivlar på att stödet är förenligt med den gemensamma marknaden, enligt artikel 87.3 a i EG-fördraget och riktlinjerna för statligt stöd för regionala ändamål (12) (nedan kallade 1998 års regionalstödsriktlinjer). Skälen är följande:

För det första tvivlar kommissionen på att det regionala investeringsstödet begränsade sig till nyinvesteringar i enlighet med punkt 4.4 i 1998 års regionalstödsriktlinjer. Enligt den punkten ska med nyinvestering avses en investering i anläggningstillgångar i samband med etablering av en ny anläggning, utvidgning av en befintlig anläggning eller igångsättning av en verksamhet som medför en genomgripande förändring av en befintlig verksamhets produktion eller produktionsprocess (genom rationalisering, diversifiering eller modernisering). Enligt denna definition är ersättningsinvesteringar inte tillåtna. Stöd för ersättningsinvesteringar betraktas som driftsstöd, som på särskilda villkor är tillåtet (jämför punkterna 4.15, 4.16, 4.17 i 1998 års regionalstödsriktlinjer).

Det verkar dock som stödmottagaren på åtminstone tre orter (Veľký Grob, Veľký Cetín, Kamenec pod Vtáčnikom) köper samma typ av maskiner/utrustning som denna för närvarande utnyttjar och hyr. Man kan ifrågasätta den köpta utrustningens högre kvalitet eller den betydande produktionsökningen, trots att mottagaren hävdar att utrustningen kommer att vara modernare än den som för närvarande hyrs.

På produktionsanläggningen i Nitra erbjuder stödmottagaren kunderna bara ”kompletterande” tjänster, för att ”bibehålla företagets ställning på marknaden, kassaflöde och ekonomiska resultat (13). Det är svårt att motivera att stöd beviljas, när ingen ny verksamhet bedrivs.

För det andra innebär stödet att ett enskilt stöd ska ges till ett företag verksamt inom mineralutvinning. Det bör därför uppfattas som en selektiv åtgärd med betydande inverkan på övriga företag inom samma bransch. Enligt punkt 2 i 1998 års regionalstödsriktlinjer kan enskilt stöd för särskilda ändamål till ett visst företag eller stöd till ett visst verksamhetsområde få betydande inverkan på konkurrensen på marknaden i fråga och dess effekt på den regionala utvecklingen bli relativt begränsad. Sådant stöd handlar normalt om näringspolitik för industribranschen i fråga och står inte i samklang med regionalt stöd. Regionalt stöd måste vara neutralt i förhållande till fördelningen av produktionsmedel mellan olika ekonomiska branscher och verksamhetsområden. I 1998 års regionalstödsriktlinjer är inställningen negativ till enskilda stödåtgärder, eftersom det inte kan visas att det regionala bidraget är större än snedvridningen av den ekonomiska konkurrensen och inverkan på handeln. Kommissionen hyste här tvivel om att den begränsade påverkan på den regionala utvecklingen verkligen kan berättiga det relativt höga stödbeloppet per skapat arbetstillfälle.

Enligt tillgängliga uppgifter handlar det bara om 81 nya direkta arbetstillfällen, samtidigt som stödet kan bidra till att bevara 57 direkta arbetstillfällen som stödmottagaren tidigare skapat. De nya arbetstillfällena avser bara fem av projektets nio produktionsanläggningar (se tabellen ovan). Kommissionen noterade att av de 81 nya arbetstillfällena skulle 34 skapas på de planerade tre nya produktionsanläggningarna (14). Mot denna bakgrund betvivlade kommissionen att det skulle vara motiverat med ett så högt stödbelopp per nytt direkt arbetstillfälle, särskilt inom en sådan låglönebransch (stödet per nytt direkt arbetstillfälle skulle motsvara cirka sju årslöner).

När det gäller indirekta arbetstillfällen meddelade de slovakiska myndigheterna först i skrivelsen av den 17 februari 2007 att 100 sådana skulle skapas. Senare, i sin skrivelse med ytterligare upplysningar av den 4 juni 2007, hänvisade de till statistik från European aggregates association där antalet indirekta arbetstillfällen påstås kunna uppgå till 414–690. Inom företagets bransch skulle enligt den berörda studien 3–5 indirekta arbetstillfällen skapas för varje nytt arbetstillfälle. Slutligen hänvisade de slovakiska myndigheterna i upplysningarna av den 13 augusti 2007 till forskning som för Alas räkning bedrivits på universitetet i Leoben (Österrike). Enligt denna skulle i branschen mineralbearbetning varje nytt direkt arbetstillfälle motsvaras av 30–40 nya indirekta arbetstillfällen (15). Kommissionen betvivlade att detta generella påstående om mineralutvinning är tillämpligt inom branschen byggnadsmateriel.

Dessutom ges stödet till utvinningsindustrin, vars lokalisering inte avgörs av stöd utan av förekomsten av mineraler och mindre påverkas av sådana regionala brister som normalt bromsar regional utveckling. Man kan därför förutsätta att det skulle gå att utvinna mineraler även utan stöd. Eftersom Alas på flertalet orter bedrivit verksamhet med långvariga driftstillstånd, är det tveksamt om ytterligare regionalstöd skulle få stimulanseffekter.

För det tredje måste stödåtgärdens förmodat begränsade bidrag till den regionala utvecklingen också ställas mot dess effekter på handeln och snedvridningen av konkurrensen. Enligt de slovakiska myndigheterna är även dessa effekter små. Alas produktion kan säljas inom ett ganska begränsat område (cirka 50 km med bil eller 150 km med järnväg), eftersom dess pris är relativt lågt i förhållande till transportkostnaden. Enligt de slovakiska myndigheterna kommer bara ett produktionsställe (Hontianske Trsťany–Hrondín) att kunna exportera en del av produktionen och det till Ungern (högst 50 000 ton byggnadssten, värt 9 milj. SKK per år). Tre andra produktionsställen (Veľký Cetín, Okoč och Komjatice) förväntas kunna konkurrera med import från Ungern. Alas Slovakia, s.r.o. förutsätter inte att det skulle kunna konkurrera med österrikiska och tjeckiska företag inom utvinning och bearbetning av mineraler. Detta verkar dock motsäga uppgifterna i de slovakiska myndigheternas ansökan av den 16 april 2003 om den första delen av stödet, i vilken de viktigaste konkurrenterna från just dessa två länder namngavs.

När det gäller produktionsställenas lokalisering, gällde kommissionens tvivel inverkan på handeln med andra medlemsstater (exempelvis med Österrike och Tjeckien).

I kommissionens tillkännagivande om definitionen av relevant marknad i gemenskapens konkurrenslagstiftning (16) anges att även om leveranserna från en tillverkningsanläggning begränsar sig till ett visst område runt anläggningen, kan olika anläggningars distribution vara sådan att områdena runt anläggningarna överlappar varandra i väsentlig grad. I det fallet kan prissättningen på berörda produkter begränsas av en substitutionskedjeeffekt som påverkar en vidare geografisk marknad.

Kommissionen betvivlar därför att stödets förväntade bidrag till regional utveckling uppväger dess negativa effekter på handeln.

IV   SYNPUNKTER FRÅN SLOVAKIEN OCH BERÖRDA PARTER

(19)

Från slovakiska myndigheter och tredje man har inga synpunkter inkommit som gendriver de tvivel som framfördes vid inledandet av det formella förfarandet.

V   BEDÖMNING AV ÅTGÄRDEN

V.1   Åtgärdens laglighet

(20)

De slovakiska myndigheterna har uppfyllt de formella kraven enligt artikel 88.3 i EG-fördraget genom att anmäla stödåtgärden och stoppa dess genomförande i väntan på kommissionens godkännande.

V.2   Inslag av statligt stöd

(21)

Kommissionen anser att åtgärden utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget och av följande skäl, som också angavs i beslutet om att inleda förfarandet:

V.2.1   Förekomsten av statliga medel

(22)

Stödet ges med statliga medel, eftersom det förutsätter lättnader med avseende på skatteintäkterna från juridiska personer.

V.2.2   Ekonomiska fördelar

(23)

Stödet befriar företaget Alas Slovakia, s.r.o. från kostnader som det skulle tvingas bära under normala marknadsförhållanden. Det ger alltså Alas Slovakia, s.r.o. en fördel gentemot övriga företag.

V.2.3   Selektivitet

(24)

Åtgärden är selektiv, eftersom stödet bara ges till ett företag.

V.2.4   Snedvridning av konkurrensen och handeln

(25)

Slutligen är projektets produktion föremål för handel. Även handeln mellan medlemsstater påverkas. Förutom att de slovakiska myndigheterna gynnar företaget och dess produktion, snedvrider de eller hotar de att snedvrida konkurrensen.

V.3   Förenlighet

(26)

Eftersom åtgärden utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget, måste dess förenlighet bedömas i ljuset av undantagen i artiklarna 87.2–3 i EG-fördraget. Ärendet omfattas inte av de undantag som anges i artikel 87.2–3 i EG-fördraget och avser stöd av social karaktär som ges till enskilda konsumenter, stöd för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer eller andra exceptionella händelser och stöd som ges till näringslivet i vissa områden i Förbundsrepubliken Tyskland. Åtgärden kan inte uppfattas som ett viktigt projekt av gemensamt europeiskt intresse eller avhjälpande av en allvarlig störning i den slovakiska ekonomin, i enlighet med artikel 87.3 b i EG-fördraget. Åtgärden omfattas heller inte av undantaget i artikel 87.3 c i EG-fördraget, enligt vilken stöd tillåts för att underlätta utveckling av vissa näringsverksamheter eller vissa regioner, när det inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset. Inte heller handlar åtgärden om stöd för att främja kultur och bevara kulturarvet, i enlighet med artikel 87.3 d i EG-fördraget.

(27)

Enligt artikel 87.3 a i EG-fördraget tillåts stöd för att främja den ekonomiska utvecklingen i regioner där levnadsstandarden är onormalt låg eller där det råder allvarlig brist på sysselsättning. Regionerna Nitra, Trnava och Trenčín (Västra Slovakien) har rätt att omfattas av detta undantag.

(28)

I bilaga III till beslutet om att inleda det formella förfarandet angav kommissionen anledningarna till att den betvivlar att den granskade åtgärden kan omfattas av undantaget enligt artikel 87.3 a i EG-fördraget. Som en bekräftelse på kommissionens tvivel kan man se det faktum att varken Slovakien eller tredje man inkommit med synpunkter.

VI   SAMMANFATTNING

(29)

Kommissionen har konstaterat att den av Slovakien anmälda åtgärd som beskrivs i punkterna 6–10 inte är förenlig med den gemensamma marknaden enligt något av undantagen i EG-fördraget och inte kan godkännas. Enligt de slovakiska myndigheterna har stödet inte beviljats och behöver därför inte återkrävas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den anmälda skattelättnaden utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget.

Det statliga stöd som Republiken Slovakien avser att bevilja företaget Alas Slovakia, s.r.o. uppgår till 100 813 444 SKK (cirka 2,89 miljoner EUR) och är oförenligt med den gemensamma marknaden.

Stödet får därför inte beviljas.

Artikel 2

Republiken Slovakien ska inom två månader från delgivningen av detta beslut underrätta kommissionen om vilka åtgärder som har vidtagits för att följa beslutet.

Artikel 3

Detta beslut riktar sig till Republiken Slovakien.

Utfärdat i Bryssel den 4 juni 2008.

På kommissionens vägnar

Neelie KROES

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT C 30, 2.2.2008, s. 13.

(2)  Genom en skrivelse av den 13 februari 2006 anmodade kommissionen de slovakiska myndigheterna att för bedömning skicka nio olika anmälningar, för att kommissionen konkret skulle kunna bedöma de nio enskilda projektens förenlighet. Genom en skrivelse av den 12 mars 2007 meddelade de slovakiska myndigheterna som förklaring att bara företaget Alas Slovakia, s.r.o. är skattepliktigt men etablerat på olika orter. Enligt gällande slovakisk lagstiftning får en skattebetalare inte beräkna skatteunderlaget och inkomstskatten för juridiska personer per organisatorisk enhet. De slovakiska myndigheterna anser därför att det inte är möjligt att beräkna stödet per företagsenhet.

(3)  Se fotnot 1.

(4)  I följande distrikt: Nitra, Komjatice, Veľký Cetín, Hontianske Trsťany-Hrondín.

(5)  I följande distrikt: Červeník, Veľký Grob, Okoč.

(6)  I följande distrikt: Kamenec pod Vtáčnikom, Prievidza.

(7)  Statligt stöd SK 72/2003 – Slovakien – ”Regionalstödskarta för statligt stöd i Slovakien”.

(8)  EGT L 83, 27.3.1999, s. 1.

(9)  Omräknat till 2007 års penningvärde med den vid anmälningstillfället gällande referensräntan 5,62 %.

(10)  Enligt Slovakiens stödmyndighets anmälan nr 1108/2003 av den 25 augusti 2003 beviljades under perioden 2003–2012 högst 87 145 485 SKK i statligt stöd till företaget Alas Slovakia s.r.o. i enlighet med § 35a lag nr 472/2002 (aktuell lydelse) och lag nr 366/1999. I samband med det förfarandet betecknades detta statliga stöd (SK 53/03) som ”befintligt stöd”.

(11)  Lag nr 231/1999 om statligt stöd (aktuell lydelse), lag nr 595/2003 om inkomstskatt (aktuell lydelse) och lag nr 366/1999 om inkomstskatter (gällande lydelse den 31 december 2003), särskilt artikel 52.3 lag nr 595/2003 om inkomstskatt (aktuell lydelse) på de villkor som avses i artikel 35a lag nr 366/1999 om inkomstskatter (gällande lydelse den 31 december 2003).

(12)  EGT C 74, 10.3.1998, s. 9.

(13)  Brev från Slovakiens finansministerium av den 31 maj 2007 (ref. nr. MF/8790/2007–832).

(14)  Det bör här också påpekas att 16 av de 81 nya arbetstillfällena skulle skapas i Červeník, men att denna produktionsanläggning hittills inte fått något brytningstillstånd.

(15)  ”Socioekonomiska studier om branschen mineralbearbetning har visat att antalet skapade arbetstillfällen i branschen är 30–40 gånger större än inom mineralbranschen” (sida 31 i studien ”Survey of minerals planning politics in Europe”, utarbetad för GD Näringsliv).

(16)  EGT C 372, 9.12.1997, s. 5.


Top