EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32008R0172

Rådets förordning (EG) nr 172/2008 av den 25 februari 2008 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och om slutgiltigt uttag av den preliminära tull som införts på import av ferrokisel med ursprung i Folkrepubliken Kina, Egypten, Kazakstan, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Ryssland

OJ L 55, 28.2.2008, p. 6–20 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

No longer in force, Date of end of validity: 29/02/2012

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2008/172/oj

28.2.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 55/6


RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 172/2008

av den 25 februari 2008

om införande av en slutgiltig antidumpningstull och om slutgiltigt uttag av den preliminära tull som införts på import av ferrokisel med ursprung i Folkrepubliken Kina, Egypten, Kazakstan, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Ryssland

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (1) (nedan kallad grundförordningen), särskilt artikel 9,

med beaktande av det förslag som kommissionen lagt fram efter samråd med rådgivande kommittén, och

av följande skäl:

1.   FÖRFARANDE

1.1   Provisoriska åtgärder

(1)

Kommissionen införde genom förordning (EG) nr 994/2007 (2) (nedan kallad förordningen om preliminär tull) en preliminär antidumpningstull på import av ferrokisel som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 7202 21 00, 7202 29 10 och 7202 29 90, med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallad Kina), Egypten, Kazakstan, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Ryssland.

1.2   Efterföljande förfarande

(2)

Efter det att de viktigaste omständigheter och överväganden som legat till grund för beslutet att införa provisoriska antidumpningsåtgärder hade meddelats (nedan kallat det preliminära meddelandet av uppgifter), lämnade flera berörda parter skriftligen synpunkter på de preliminära avgörandena. De parter som begärde detta gavs tillfälle att bli hörda. Kommissionen fortsatte att inhämta och kontrollera alla uppgifter som ansågs nödvändiga för dess slutgiltiga avgöranden.

(3)

Kommissionen genomförde en fördjupad analys av de aspekter som gällde gemenskapens intresse och analyserade uppgifterna i enkätsvaren från några användare i gemenskapen efter det att de provisoriska antidumpningsåtgärderna hade införts.

(4)

I skäl 166 i förordningen om preliminär tull åtog sig kommissionen att närmare studera vilka effekter de provisoriska åtgärderna får för användarna, innan ett slutgiltigt beslut fattas.

(5)

Kommissionen kontaktade därför, direkt och via branschorganisationer, ca 500 gjuterier i gemenskapen och sände frågeformulär till dem, eftersom denna kategori användarindustri inte hade visat något särskilt intresse under det aktuella förfarandet innan de provisoriska åtgärderna infördes. Vidare ombads alla ståltillverkare som samarbetade i det preliminära skedet att tillhandahålla ytterligare upplysningar för att kommissionen skulle kunna analysera åtgärdernas eventuella inverkan på deras verksamhet.

(6)

Besvarade frågeformulär inkom från bara sju gjuterier och ytterligare upplysningar inkom från åtta ståltillverkare. Alla sju i den förra kategorin och tre i den senare lämnade tillräckliga upplysningar för en fördjupad analys av effekterna av de provisoriska åtgärderna på deras ekonomiska situation.

(7)

Med tanke på den komplexa struktur som under undersökningsperioden kännetecknade den kinesiska exporterande tillverkarens verksamhet som beviljades marknadsekonomisk status, begärdes ytterligare upplysningar in till stöd för de slutgiltiga undersökningsresultaten. Såsom anges i skäl 49 i den preliminära förordningen köpte den kinesiska exporterande tillverkaren elektricitet från en närstående leverantör och på grund av detta undersöktes närmare företagets kostnader för tillverkningen av ferrokisel.

(8)

Mot bakgrund av ovanstående gjordes tre ytterligare kontrollbesök på plats hos följande företag:

Erdos, Ordos City, Inre Mongoliet, elleverantör i Kina.

Trompetter Guss, Chemnitz, Tyskland, användare (gjuteri) i gemenskapen.

Arcelor Mittal, Genk, Belgien, användare (ståltillverkare) i gemenskapen.

(9)

De muntliga och skriftliga synpunkter som de berörda parterna lämnade togs under övervägande och slutsatserna modifierades där så var lämpligt på grundval av dessa synpunkter.

(10)

Alla berörda parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för kommissionens avsikt att rekommendera införandet av en slutgiltig antidumpningstull på import av ferrokisel med ursprung i Kina, Egypten, Kazakstan, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Ryssland samt slutgiltigt uttag av de belopp för vilka säkerhet ställts i form av en preliminär tull. De beviljades även en tidsfrist inom vilken synpunkter kunde lämnas efter meddelandet av uppgifter.

(11)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 oktober 2005 till och med den 30 september 2006 (nedan kallad undersökningsperioden). Undersökningen av tendenser av betydelse för skadebedömningen omfattade perioden från och med den 1 januari 2003 till och med slutet av undersökningsperioden (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

2.   BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT

2.1   Berörd produkt

(12)

Såsom anges i skälen 15–16 i förordningen om preliminär tull hävdade flera exportörer att slagg som innehåller väsentligt mindre än 45 % kisel, dvs. ferrokisel av låg renhetsgrad, inte bör omfattas av undersökningen, eftersom de menade att den inte har samma grundläggande fysikaliska egenskaper eller samma grundläggande användningsområden. Kommissionen åtog sig att klargöra denna fråga ytterligare. Ytterligare kommentarer i denna fråga inkom från flera berörda parter efter det preliminära meddelandet av uppgifter.

(13)

I detta avseende bör det först och främst noteras att den produkt som berörs av den nuvarande undersökningen är ferrokisel som innehåller minst 4 % järn och över 8 % men under 96 % kisel. Undersökningen visade också att slagg med ett kiselinnehåll på mindre än 45 % kan användas av stålindustrin i form av briketter, på samma sätt som ferrokisel med ett kiselinnehåll på mer än 45 %. Man kan därför dra slutsatsen att slagg har samma grundläggande fysiska egenskaper och är utbytbara mot andra typer av ferrokisel med ett högre kiselinnehåll. På grundval av ovanstående bekräftas härmed de preliminära slutsatserna i skäl 16 i förordningen om preliminär tull att ferrokisel av låg renhetsgrad ska anses som berörd produkt.

(14)

En icke-närstående importör ansåg att ”finfördelat” pulver av ferrokisel med 15 respektive 45 % kiselinnehåll bör undantas från produkträckvidden i denna undersökning. Ett undantag för ”finfördelat pulver av ferrokisel” från den nuvarande undersökningen är emellertid inte berättigat, eftersom ferrokisel med 15 respektive 45 % kiselinnehåll ingår i definitionen av den berörda produkten. Dessutom inkom importören, efter en utfrågning, inte med någon bevisning för att styrka sitt påstående, trots kommissionens begäran om detta. Påståendet avvisades därför.

2.2   Likadan produkt

(15)

Eftersom inga andra synpunkter lämnats beträffande den likadana produkten, bekräftas härmed undersökningsresultaten i skäl 17 i förordningen om preliminär tull.

3.   DUMPNING

3.1   Marknadsekonomisk behandling

(16)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter framförde en kinesisk exporterande tillverkare på nytt sina synpunkter på förändringen när det gäller tillgångarnas beräknade nyttjandeperiod (se skäl 26 i förordningen om preliminär tull). Den exporterande tillverkaren hade emellertid inga nya argument, som inte redan anförts tidigare i undersökningen, för att styrka sitt påstående att de preliminära undersökningsresultaten rörande situationen med marknadsekonomisk status (se skäl 23 i förordningen om preliminär tull) inte skulle vara korrekta.

(17)

Eftersom det inte inkommit några andra synpunkter beträffande marknadsekonomisk status, bekräftas härmed slutsatserna i skälen 18–26 i förordningen om preliminär tull.

3.2   Individuell behandling

(18)

Eftersom inga synpunkter framförts beträffande individuell behandling, bekräftas härmed undersökningsresultaten i skälen 27–31 i förordningen om preliminär tull.

3.3   Normalvärde

3.3.1   Jämförbart land

(19)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter hävdade en kinesisk exporterande tillverkare att Norge inte är ett lämpligt jämförbart land beroende på dess höga elkostnader, som enligt tillverkaren inte är representativa för industrin globalt sett, och beroende på skillnader när det gäller tillgången på råvaror jämfört med de kinesiska tillverkarna. Den exporterande tillverkaren hävdade också att de norska tillverkarna i huvudsak säljer på export, eftersom det mesta av den inhemska förbrukningen är för företagsintern användning och att de norska tillverkarna till stor del inriktar sig på särskilda typer av ferrokisel, medan de kinesiska exporterande tillverkarna under undersökningsperioden bara tillverkade standardtyper. På grundval av detta ansåg den exporterande tillverkaren att det norska normalvärdet borde justeras.

(20)

Det stämmer visserligen att de norska tillverkarna säljer stora kvantiteter på exportmarknaderna, med tanke på den inhemska marknadens storlek och de konkurrensförhållanden som råder där (se skäl 35 i förordningen om preliminär tull), men Norge får ändå anses vara ett lämpligt jämförbart land.

(21)

När det gäller företagets övriga påståenden, konstaterade man att elkostnadernas andel av de kinesiska tillverkarnas produktionskostnader var avsevärt mycket högre än för de norska företagen. Den kinesiska exportören lämnade inte någon bevisning till stöd för att elpriserna skulle vara högre i Norge eller att den uppgivna svårigheten när det gäller tillgången på råvaror skulle inverka på normalvärdet i Norge. Dessa påståenden avvisades därför.

(22)

Man fann emellertid att de typer av ferrokisel som de norska tillverkarna sålde i Norge inte var desamma när det gäller renhetsgrad som de som exporterades från Kina till gemenskapen. Det ansågs därför att en justering var berättigad, såsom förklaras i skäl 25 nedan.

(23)

Eftersom inga andra synpunkter inkommit rörande jämförbart land, bekräftas härmed skälen 32–36 i förordningen om preliminär tull.

3.3.2   Metod för fastställande av normalvärdet

(24)

Eftersom inga synpunkter inkommit rörande fastställandet av normalvärdet, bekräftas härmed skälen 37–47 i förordningen om preliminär tull.

3.3.3   Fastställandet av normalvärdet

A.   KINA

(25)

En kinesisk exporterande tillverkare som inte beviljats marknadsekonomisk status hävdade att normalvärdet inte var korrekt beräknat, eftersom det inte återspeglade skillnaderna mellan de olika typerna av den berörda produkten som såldes i Norge och den likadana produkten som exporterades från Kina. Påståendet granskades och det ansågs lämpligt att räkna om normalvärdet för att beakta olikheter i fysiska egenskaper mellan de produkttyper som såldes på den norska hemmamarknaden och de som exporterades från Kina till gemenskapen. Normalvärdet beräknades per produkttyp med justeringar för orenhet när det gäller titan och ferrokiselhalten för de produkter som inte kunde matchas direkt.

(26)

Den kinesiska exporterande tillverkare som beviljades marknadsekonomisk status ingår i en stor kinesisk företagsgrupp tillsammans med nära hundra närstående företag, som är verksamma inom olika sektorer av industrin. Beroende på gruppens komplexa struktur och de konsolideringar som rörde de företag som var involverade i tillverkning och försäljning av ferrokisel, begärde man in nya uppgifter för granskning. I skäl 49 i förordningen om preliminär tull anges det dessutom att kostnaderna för produktion och försäljning av el ska undersökas närmare.

(27)

Denna ytterligare undersökning visade att den exporterande tillverkarens pris för inköp av el från en närstående leverantör inte kunde godtas, eftersom det priset inte återspeglade alla kostnaderna för elproduktionen. Vidare justerades beloppen för den exporterande tillverkarens försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader så att de också omfattade alla finansiella kostnader i samband med tillverkningen av den berörda produkten. Undersökningen visade att en del av dessa kostnader betalades av närstående parter och att de inte hade räknats in i det preliminära normalvärdet.

(28)

Efter denna justering av kostnaderna i enlighet med artikel 2.5 i grundförordningen, konstaterade det att de inhemska försäljningspriserna på alla typer av den berörda produkt som såldes på export till gemenskapen var olönsamma. Till följd av detta blev det nödvändigt att konstruera ett normalvärde för företaget. Normalvärdet konstruerades på grundval av företagets egna tillverkningskostnader samt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader (se ovan). Eftersom detta företag inte hade några lönsamma transaktioner och eftersom det inte var möjligt att använda vinsten på samma allmänna produktkategori eller för andra kinesiska exporterande tillverkare, tillämpades en vinstmarginal på 5 % vid beräkningen av normalvärdet enligt artikel 2.6 c i grundförordningen. Marginalen ligger i linje med den som användes när normalvärdet beräknades för den exporterande tillverkaren i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien (se skäl 45 i förordningen om preliminär tull). Det har inte inkommit några uppgifter som visar att den vinst som beräknats på detta sätt skulle vara högre än den vinst som andra exportörer eller tillverkare normalt sett uppnår vid försäljning av produkter i samma allmänna produktkategori på den kinesiska marknaden.

B.   EGYPTEN

(29)

Efter det att de provisoriska åtgärderna hade införts, hävdade en av de egyptiska exporterande tillverkarna att vid fastställandet av normalvärdet utifrån ett konstruerat värde ska en lägre vinstmarginal användas, liknande den som användes för den exporterande tillverkaren i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien.

(30)

Det bör noteras att konstruerade normalvärden fastställdes i enlighet med de metoder som anges i skälen 43–45 i förordningen om preliminär tull. Den vinstmarginal som användes återspeglar marknadssituationen i Egypten och har tillämpats i enlighet med de krav som anges i de inledande orden i artikel 2.6 i grundförordningen. Den vinstmarginal som tillämpades baserades alltså på den exporterande tillverkarens egna faktiska lönsamma försäljning inom ramen för normal handel med den likadana produkten under undersökningsperioden. I grundförordningen anges det inte att denna vinstnivå måste ersättas av en annan nivå på det sätt som det berörda företaget föreslår. Detta påstående måste följaktligen avvisas.

C.   KAZAKSTAN

(31)

Eftersom inga synpunkter har inkommit avseende normalvärdet för Kazakstan, bekräftas härmed slutsatserna i skäl 51 i förordningen om preliminär tull.

D.   F.D. JUGOSLAVISKA REPUBLIKEN MAKEDONIEN

(32)

Eftersom inga synpunkter har inkommit avseende normalvärdet för f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, bekräftas härmed slutsatserna i skäl 52 i förordningen om preliminär tull.

E.   RYSSLAND

(33)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter hävdade en rysk exporterande tillverkare att de växelkurser som använts vid beräkningen av normalvärdet inte var desamma som växelkurserna vid den faktiska tidpunkten för försäljningen. Det konstaterades efter kontroll att påståendet stämde och beräkningarna ändrades i enlighet med detta.

(34)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter hade en rysk exporterande tillverkare invändningar mot justeringen av dess energikostnader, eftersom man hävdade att de energipriser som sätts av ryska myndigheter inte är obligatoriska utan bara vägledande. Detta visades genom företagets påstående att det betalade det rekommenderade priset och att dess elleverantör gick med vinst. Företaget hävdade också att elleverantören är en av några få oberoende elleverantörer i Ryssland som inte tillhör det förenade elsystemet i Ryssland och att elleverantören därför inte är inblandad i en sådan praxis där en verksamhet subventionerar en annan, som uppmärksammas i den OECD-rapport som beskrivs i förordningen om preliminär tull.

(35)

Mot bakgrund av de underbyggda argument som företaget lämnat in angående elektricitet, anses det att en justering av elkostnaden inte bör göras i den slutgiltiga beräkningen av normalvärdet.

3.4   Exportpris

A.    KINA

(36)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter påpekade en kinesisk exporterande tillverkare att när dess exportpris beräknades var den växelkurs man använde mellan yuan renminbi och euron från slutet av undersökningsperioden och den var därför för hög. Företaget föreslog att man i stället skulle använda den genomsnittliga växelkursen under undersökningsperioden. Påståendet granskades och det beslöts att man i den slutgiltiga beräkningen skulle använda den genomsnittliga växelkurs som gällde den månad då den faktiska försäljningstransaktionen ägde rum.

(37)

Eftersom inga andra synpunkter har lämnats rörande de kinesiska exportpriserna, bekräftas härmed undersökningsresultaten i skälen 55–56 i förordningen om preliminär tull.

B.    EGYPTEN

(38)

Efter det att de provisoriska åtgärderna hade införts hävdade en av de egyptiska exporterande tillverkarna att det fanns några fel i de växelkurser som tillämpats vid exporttransaktionerna till gemenskapen samt i det vägda genomsnittliga nettoexportvärdet för vissa typer av den berörda produkten. Det konstaterades att påståendet var berättigat och exportpriserna korrigerades i enlighet med detta.

C.    KAZAKSTAN

(39)

Eftersom inga andra synpunkter har lämnats beträffande de kazakstanska exportpriserna, bekräftas härmed slutsatserna i skäl 58 i förordningen om preliminär tull.

D.    F.D. JUGOSLAVISKA REPUBLIKEN MAKEDONIEN

(40)

Eftersom inga synpunkter har lämnats rörande f.d. jugoslaviska republiken Makedoniens exportpriser, bekräftas härmed slutsatserna i skäl 59 i förordningen om preliminär tull.

E.    RYSSLAND

(41)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter, hävdade en rysk exporterande tillverkare att den vinstmarginal som enligt artikel 2.9 i grundförordningen använts för beräkningen av exportpriset för dess närstående importör i gemenskapen var för hög. Det erinras om att den vinstmarginal som använts vid beräkningen av exportpriset i det preliminära skedet var den närstående importörens vinstmarginal. Det är emellertid kommissionens genomgående praxis att den vinst som används ska baseras på icke-närstående importörers vinst. Under dessa omständigheter blev det nödvändigt att korrigera den vinstmarginal som använts i det preliminära skedet. Resultatet av denna ändring blev att den vinst som användes blev något högre, trots företagets påstående att vinstnivån redan var för hög.

(42)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter hävdade en annan rysk exporterande tillverkare att den preliminära beräkningen av dess exportpris var felaktig, eftersom försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst för dess närstående handelsföretag med säte på Brittiska Jungfruöarna, liksom transportkostnader, hade dragits av från priset till första oberoende kund för att man skulle komma fram ett pris fritt fabrik. Företaget hävdade att handelsföretaget i själva verket är tillverkarens försäljningsavdelning. Företagen styrs gemensamt och kompletterar varandra vid utförandet av de uppgifter som normalt sett en och samma ledningsstruktur skulle ansvara för. Det underströks också att handelsföretaget inte hade hand om några andra produkter. Mot bakgrund av detta hävdade företaget att överdrivna avdrag gjorts vid fastställandet av priset fritt fabrik. I detta avseende konstaterades det att dessa handlare utfärdade fakturor till kunderna i gemenskapen och att det var handlarna som tog emot betalningarna från kunderna i gemenskapen. Det bör vidare noteras att denna närstående handlares försäljning inkluderade ett prispåslag. Handlarens räkenskaper visade att det var handlaren själv som betalade försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader Företaget kunde inte visa att dessa kostnader inte hade uppkommit vid försäljning av bland annat den berörda produkten till gemenskapen. På grundval av detta avvisades företagets påstående. I likhet med den justering som nämns i föregående skäl rörande den vinstnivå som använts vid konstrueringen av exportpriset för den andra ryska exporterande tillverkaren, blev det nödvändigt att korrigera den vinstmarginal som använts i det preliminära skedet. Resultatet av denna ändring blev att den vinst som användes blev något lägre.

3.5   Jämförelse

3.5.1   Importavgifter

(43)

Efter det att de provisoriska åtgärderna hade införts, hävdade en av de egyptiska exporterande tillverkarna att företaget borde beviljas en justering för betalning av tull på de importerade råvaror som användes vid tillverkningen av den berörda produkten för försäljning på hemmamarknaden.

(44)

Som svar på detta bör det erinras om att enligt artikel 2.10 b i grundförordningen ska en justering göras med ett belopp motsvarande alla importavgifter eller indirekta skatter som tas ut för den likadana produkten och för material som fysiskt ingår i denna när produkten är avsedd för förbrukning i exportlandet och när beloppet inte tas ut eller återbetalas för den berörda produkt som exporteras till gemenskapen.

(45)

Kravet på en justering godtogs för importavgifter som betalats för en råvara som användes vid tillverkningen av den berörda produkten när den såldes på hemmamarknaden, eftersom tillverkaren visade att gällande tullavgifter hade betalats för den råvara som importerats och som fysiskt ingick i den berörda produkten när den såldes i Egypten. Kravet på en justering rörande två andra råvaror måste emellertid avvisas, eftersom undersökningen visade att under undersökningsperioden hade all sådan import använts för export av den berörda produkten. Företaget kunde inte visa att det under undersökningsperioden hade betalat tullavgifter som inte senare hade återbetalats och som följaktligen belastade den likadana produkten när denna såldes på hemmamarknaden.

3.5.2   Handelsled

(46)

En egyptisk exporterande tillverkare begärde en justering för olika handelsled grundad på en uppgiven skillnad mellan den inhemska försäljningen och exportförsäljningen. Företaget hävdade att den inhemska försäljningen helt och hållet gick till slutanvändare, medan försäljning till gemenskapen gick till distributörer. Företaget lämnade in uppgifter och begärde att en särskild justering skulle göras i enlighet med artikel 2.10 d ii i grundförordningen.

(47)

Det ska i detta avseende noteras att enligt artikel 2.10 d i i grundförordningen kan en justering för olikheter i fråga om handelsled bara beaktas om det påvisats konsekventa och tydliga skillnader i funktion och pris för de olika handelsleden på den inhemska marknaden.

(48)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter kunde det i detta fall bekräftas att all inhemsk försäljning i Egypten gjordes till slutanvändare. En skillnad i handelsled mellan inhemsk försäljning och exportförsäljning enligt artikel 2.10 d ii i grundförordningen kunde inte kvantifieras, därför att det inte fanns några relevanta skillnader i handelsled på den inhemska marknaden i Egypten.

(49)

När det gäller företagets exportförsäljning till gemenskapen, kunde det efter den analys av företagets kommentarer som gjordes efter det preliminära meddelandet av uppgifter bekräftas att all försäljning gjordes till distributörer. I enlighet med bestämmelserna i artikel 2.10 d ii i grundförordningen granskades det om det fanns någon grund för en särskild justering för olika handelsled såsom företaget hävdade utifrån sina egna uppgifter.

(50)

Det ansågs emellertid att de uppgifter som företaget hade lämnat inte var någon lämplig grund för en kvantifiering av en särskild justering. Med tanke på att artikel 2.10 d i i grundförordningen föreskriver att ”justeringens belopp skall motsvara en skälig uppskattning av skillnadens marknadsvärde”, ansåg man att om det gick att påvisa att det fanns en prisskillnad på gemenskapsmarknaden vid försäljning till olika typer av kunder, kunde detta ses som en lämplig grund för att kvantifiera skillnadens marknadsvärde i enlighet med artikel 2.10 d ii i grundförordningen. Man undersökte därför de uppgifter som de olika berörda parterna i gemenskapen hade lämnat om sin försäljning till olika typer av kunder. Man konstaterade att det fanns skillnader i pris på gemenskapsmarknaden när gemenskapsindustrin sålde till olika typer av kunder (i detta fall granskade man försäljningspriserna till slutanvändare och distributörer). Det ansågs därför att man borde göra en särskild justering av den egyptiska exportörens normalvärde, motsvarande den nämnda prisskillnaden.

(51)

Efter det slutliga meddelandet av de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för den planerade rekommendationen om att slutgiltiga åtgärder skulle införas, hävdade en rysk exportör att det var diskriminerande att inte bevilja företaget den begärda justeringen för olikheter i handelsled, eftersom en av de egyptiska exportörerna hade beviljats en liknande justering. Man fann emellertid att det inte fanns någon grund för den ryska exportörens krav på en sådan justering. På grundval av kontrollerade uppgifter från företaget kunde man konstatera att det inte fanns några genomgående prisskillnader vid försäljning av ferrokisel till de olika handelsleden på den ryska marknaden. Någon justering enligt artikel 2.10 d i i grundförordningen beviljades därför inte.

(52)

Med undantag av den ovan nämnda justeringen, bekräftas härmed slutsatserna i skälen 61–63 i förordningen om preliminär tull.

3.6   Dumpningsmarginaler

3.6.1   Allmän metod

(53)

En ytterligare analys efter det preliminära skedet visade att Rysslands samarbetsnivå inte hade bedömts på rätt sätt. Samarbetet var i själva verket så gott som 100 %, men hade felaktigt bedömts till bara 32 % (se skäl 76 i förordningen om preliminär tull). Därför borde den övriga dumpningsmarginalen fastställas till nivån för det företag som hade den högsta dumpningsmarginalen (snarare än den metod som användes i det preliminära skedet, dvs. den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen för den mest representativa produkttyp som hade den högsta dumpningsmarginalen).

(54)

Eftersom inga andra synpunkter inkommit rörande den allmänna metoden för fastställande av dumpningsmarginalen, bekräftas härmed slutsatserna i skälen 64–68 i grundförordningen (bortsett från den ändring som anges i skäl 46 ovan).

3.6.2   Dumpningsmarginaler

A.   KINA

(55)

För de företag som beviljats marknadsekonomisk status eller individuell behandling jämfördes, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen, det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den berörda produkten som exporterades till gemenskapen med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten.

(56)

De slutgiltiga dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av priset cif vid gemenskapens gräns, före tull, är följande:

Erdos Xijin Kuangye Co., Ltd 15,6 %

Lanzhou Good Land Ferroalloy Factory Co., Ltd 29 %

(57)

Grunden för fastställandet av en landsomfattande dumpningsmarginal angavs i skäl 71 i förordningen om preliminär tull. I ljuset av de ändringar av de kinesiska normalvärdena och exportpriserna som anges ovan har också den landsomfattande dumpningsmarginalen justerats och ska nu vara 55,6 % av priset cif vid gemenskapens gräns före tull.

B.   EGYPTEN

(58)

Efter det att de provisoriska åtgärderna införts klagade ett av de egyptiska företagen på metoden för beräkning av antidumpningstullen, utan att ge någon närmare förklaring. Som svar på detta bör det framhållas att företaget inte kunde underbygga sitt påstående. Detta påstående måste följaktligen avvisas.

(59)

De slutgiltiga dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns, före tull, är följande:

The Egyptian Ferroalloys Company, Kairo 15,4 %.

Egyptian Chemical Industries KIMA, Kairo 24,8 %.

Alla övriga företag 24,8 %.

C.   KAZAKSTAN

(60)

Mot bakgrund av det bristande samarbetet fastställdes endast en landsomfattande dumpningsmarginal. Den slutgiltiga dumpningsmarginalen, uttryckt i procent av importpriset cif gemenskapens gräns, före tull, fastställdes till 37,1 %.

D.   F.D. JUGOSLAVISKA REPUBLIKEN MAKEDONIEN

(61)

Den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren är den enda kända tillverkaren av ferrokisel i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien. De slutgiltiga dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns, före tull, är följande:

SILMAK DOOEL Export Import, Jegunovce 5,4 %.

Alla övriga företag 5,4 %.

E.   RYSSLAND

(62)

De två samarbetsvilliga ryska exporterande tillverkarna är de enda kända tillverkarna av ferrokisel i Ryssland. De slutgiltiga dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns, före tull, är följande:

Chemk Group (Chelyabinsk Electrometallurgical Integrated Plant och Kutznetsk Ferroalloy Works), Chelyabinsk och Novokuznetsk 22,7 %.

ICT Group of Companies (Bratsk Ferroalloy Plant, TD North West Ferro Alloy Company och Bakersfield Marketing Ltd), Bratsk och Saint Petersburg 17,8 %.

Alla övriga företag 22,7 %.

4.   SKADA

4.1   Definition av gemenskapsindustrin

(63)

Vissa berörda parter hävdade att skadebedömningen inte ska göras sammantaget, utan för varje företag för sig, med tanke på de påstått avvikande skadetendenserna för de olika gemenskapstillverkarna.

(64)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen ska undersökningen av skadan inbegripa en bedömning av alla relevanta faktorer av betydelse för gemenskapsindustrins situation. I artikel 4 i grundförordningen definieras begreppet ”gemenskapsindustri” som alla tillverkare inom gemenskapen vilka tillverkar den likadana produkten eller de tillverkare vars sammanlagda tillverkning av produkten utgör en betydande del av gemenskapens produktion. Av ovanstående framgår det klart att skadan ska bedömas för gemenskapsindustrin i dess helhet, och att man inte ska bedöma varje enskild gemenskapstillverkares situation.

(65)

På grundval av ovanstående avvisades påståendena, och slutsatserna i skälen 78–80 i förordningen om preliminär tull bekräftas härmed.

4.2   Förbrukningen i gemenskapen

(66)

En berörd part hävdade att kommissionen i förordningen om preliminär tull inte lämnade tillräckligt med väsentliga uppgifter för sin skadeanalys, såsom till exempel efterfrågan på ferrokisel per månad och prisutvecklingen på EU-marknaden, inbegripet gemenskapsindustrins pris- och kostnadsutveckling.

(67)

Enligt grundförordningen är inte gemenskapstillverkarna eller andra berörda parter skyldiga att varje månad lämna uppgifter för skadeundersökningsperioden. Det anses att detta skulle bli orimligt betungande för alla berörda parter och det är gängse praxis att vid undersökningen av dumpning och skada begära in uppgifter på årsbasis. Dessutom lämnade parten inte någon bevisning till stöd för att det i detta fall krävdes en analys varje månad för bedömningen av skada. De tabeller som återfinns i skälen 81, 85, 96 och 97 i förordningen om preliminär tull ger dessutom en adekvat bild av gemenskapens förbrukning, priserna på gemenskapsmarknaden samt vinsten och således kostnadsutvecklingen för gemenskapsindustrin under skadeundersökningsperioden. Följaktligen avvisades denna begäran.

4.3   Import till gemenskapen från de berörda länderna

(68)

En berörd part hävdade att importen från Ryssland inte borde läggas samman med importen från Kina vid skadebedömningen, eftersom man påstod att denna import inte var underkastad samma konkurrensvillkor på gemenskapsmarknaden. Parten hävdade särskilt i) att majoriteten av de kinesiska exporterande tillverkarna inte är verksamma under marknadsmässiga förhållanden, ii) att de ryska företagen säljer genom närstående företag, medan de kinesiska exporterande tillverkarna säljer direkt till oberoende kunder, iii) att de kinesiska företagens dumpnings- och underskridandemarginaler är avsevärt mycket högre än de ryska företagens samt iv) att de kinesiska exporterande tillverkarna i ökande grad har trängt in på EU-marknaden med en närvaro som under de första sex månaderna 2006 var 50 % högre än de ryska exporterande tillverkarnas.

(69)

När det gäller det första påståendet, är det faktum att majoriteten av kinesiska exporterande tillverkare inte är verksamma under marknadsmässiga förhållanden inte en orsak till den icke-kumulativa bedömning som avses i artikel 3.4 i grundförordningen. Huruvida den berörda produkten på den inhemska marknaden har tillverkats under marknadsekonomiska förhållanden eller inte är därför inte relevant när man ska besluta om en kumulativ bedömning av importen.

(70)

När det gäller det andra påståendet om skillnader i försäljningskanaler, bör det noteras att även om de ryska exporterande tillverkarna säljer genom närstående handlare, säljs de likadana produkterna som importeras från både Kina och Ryssland till samma typ av slutanvändare i gemenskapen, nämligen till användare och distributörer.

(71)

När det gäller det tredje påståendet om dumpnings- och underskridandemarginalerna, har det för båda länderna fastställts att dumpningsmarginalerna överstiger miniminivån på det sätt som anges i artikel 3.4 a i grundförordningen och att det alltså föreligger ett prisunderskridande för båda länderna.

(72)

När det gäller det sista påståendet om importvolymer, ska det noteras att importvolymerna från Ryssland (och Kina) inte var försumbara på det sätt som anges i artikel 3.4 a i grundförordningen, eftersom de hade en marknadsandel på 18 respektive 21 % under undersökningsperioden.

(73)

Av alla dessa skäl är en icke-kumulativ bedömning av importen från Ryssland inte berättigad och påståendet avvisas således.

(74)

En annan berörd part hävdade att kommissionen inte hade jämfört konkurrensvillkoren mellan de importerade produkterna från de berörda länderna och begärde därför att verkningarna av den dumpade egyptiska importen på gemenskapsindustrins situation skulle bedömas separat.

(75)

Såsom anges i skälen 83 och 89 i förordningen om preliminär tull analyserades konkurrensvillkoren för de importerade produkterna när det gäller hur lik produkten var och hur likt exportörernas beteende var (dvs. nivån på importvolymen, utvecklingen av och nivån på importpriset, deras prisunderskridande i förhållande till gemenskapsindustrin och likheten mellan försäljningskanalerna). Man fann då att de villkor som motiverar en sammantagen bedömning av importen från de berörda länderna var uppfyllda. På denna grundval avvisades påståendet, och slutsatsen i skäl 84 i förordningen om preliminär tull bekräftas.

(76)

En egyptisk exporterande tillverkare hävdade också att dess begränsade exportvolym under undersökningsperioden inte hade vållat gemenskapsindustrin skada och att dess situation således borde bedömas separat. Det bör härvidlag noteras att enligt artikel 3.4 i grundförordningen ska den dumpade importens inverkan på gemenskapsindustrins situation bedömas sammantaget, bland annat om importvolymen från varje enskilt land som är föremål för undersökningen inte är försumbar. Eftersom importen från Egypten uppnådde en marknadsandel på 3,7 % under undersökningsperioden var den inte försumbar i den mening som avses i artikel 5.7 i grundförordningen. Följaktligen avvisades denna begäran.

(77)

Eftersom det inte inkommit några andra synpunkter rörande detta, bekräftas härmed undersökningsresultaten i skälen 82–89 i förordningen om preliminär tull.

4.4   Prisunderskridande

(78)

En berörd part hävdade att de underskridandemarginaler som konstaterades i förordningen om preliminär tull bör minskas med 3–5 % för att ta hänsyn till ferrokisel från ”lokal källa”, eftersom det uppgavs att ståltillverkaren i gemenskapen var beredd att betala ett högre pris för en råvara från lokal källa i EU, beroende på tillförlitlighet, kvalitet och punktlighet för leveranserna.

(79)

I skälen 38 och 87–89 i förordningen om preliminär tull förklaras grunden för jämförelsen mellan gemenskapsindustrins försäljningspriser och de berörda exportörernas försäljningspriser. Vid jämförelsen togs hänsyn till de olika kvaliteterna av den berörda produkten, såsom anges i skäl 13 i förordningen om preliminär tull. När det gäller tillförlitlighet och punktlighet för leveranserna, visade inte undersökningen att ett sådant högre pris hade betalats eller att denna potentiella konkurrensfördel ingick i det pris som gemenskapsindustrin tog ut av ståltillverkarna. Den berörda parten hade inte heller någon bevisning för detta påstående, som följaktligen måste avvisas.

4.5   Gemenskapsindustrins situation

(80)

Vissa berörda parter ifrågasatte den metod för att beräkna gemenskapsindustrins produktionskapacitet som används i skäl 93 i förordningen om preliminär tull. De föreslog särskilt att man skulle använda sig av en kapacitetssiffra som tar hänsyn till underhåll och strömavbrott, i stället för den ”teoretiska nominella kapacitet” som används i förordningen om preliminär tull.

(81)

Undersökningen har visat att alla driftstopp i gemenskapsindustrins maskiner för underhåll eller till följd av strömavbrott bara var av tillfälligt slag och inte förekom regelbundet under skadeundersökningsperioden. Det är värt att notera att även om justeringar skulle göras av produktionskapaciteten som de berörda parterna föreslår, skulle tendenserna när det gäller produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande ändå förbli oförändrade. Slutsatserna om huruvida gemenskapsindustrin lidit väsentlig skada skulle också förbli desamma. Begäran om att en annan definition på produktionskapacitet skulle tillämpas, måste följaktligen avslås.

(82)

På grundval av dessa omständigheter och överväganden bekräftas härmed slutsatsen i skälen 107–110 i förordningen om preliminär tull att gemenskapsindustrin har lidit väsentlig skada.

5.   ORSAKSSAMBAND

(83)

Vissa berörda parter hävdade att bedömningen av orsakssambandet mellan den skada som gemenskapsindustrin lidit och den dumpade importen inte bör göras sammantaget utan för varje företag för sig, med tanke på de påstått avvikande skadefaktorerna för de olika gemenskapstillverkarna.

(84)

Som redan nämnts i skäl 64 ovan, finns det ingen rättslig grund i artikel 3.5, 3.6 och 3.7 i grundförordningen för att bedöma orsakssambandet på grundval av de enskilda gemenskapstillverkare som omfattas av definitionen av gemenskapsindustrin. I artikel 4 i grundförordningen definieras denna som tillverkare inom gemenskapen vilka tillverkar den likadana produkten eller de tillverkare vars sammanlagda tillverkning av produkten utgör en betydande del av gemenskapens sammanlagda produktion.

5.1   Den dumpade importens verkan

(85)

Under skadeundersökningsperioden ökade volymen dumpad import med ursprung i de berörda länderna kraftigt. Det fanns också en tydlig överensstämmelse i tid mellan den kraftiga ökningen av den dumpade importen och gemenskapsindustrins försämrade ekonomiska situation. Gemenskapsindustrin lyckades inte höja sina försäljningspriser till den nivå som skulle ha krävts för att täcka de fulla kostnaderna, eftersom den dumpade importen underskred försäljningspriserna under undersökningsperioden.

(86)

På grundval av detta bekräftas de resultat och slutsatser som anges i skälen 112–114 i förordningen om preliminär tull.

5.2   Prissättningen på ferrokisel

(87)

Vissa berörda parter hävdade att ferrokisel är en råvara som köps och säljs på världsmarknaden och att marknadspriserna på ferrokisel sätts genom stålindustrins fluktuerande efterfrågan och att de inte är kostnadsbaserade.

(88)

I marknadsekonomier och under normala marknadsförhållanden bestäms priserna i allmänhet av nivån på efterfrågan och utbud för en viss produkt på marknaden. Det kan emellertid finnas andra faktorer såsom förekomsten av dumpad lågprisimport, som spelar en avgörande roll för prisnivån. I detta fall visade undersökningen att prissättningsmekanismerna för ferrokisel mycket riktigt hade påverkats av förekomsten av avsevärda mängder dumpad import. Det stämmer visserligen att den globala efterfrågan på ferrokisel, särskilt från stålindustrin, påverkade prissättningen under vissa delar av skadeundersökningsperioden, men tillgängliga uppgifter visar att de avtalsbaserade priserna på ferrokisel tidvis minskade tros den ökade efterfrågan.

(89)

Samma berörda parter lämnade uppgifter som visade utvecklingen av tillverkningen av råstål och rostfritt stål i EU och avistapriserna på ferrokisel i EU från 2002 och framåt. Av dessa uppgifter drog de berörda parterna slutsatsen att priserna på ferrokisel bara hade påverkats av efterfrågan (i huvudsak från ståltillverkarna). Analysen av uppgifterna bekräftade emellertid slutsatsen i skäl 88, nämligen att priserna på ferrokisel, även på gemenskapsnivå, sjönk under vissa perioder trots en ökad efterfrågan från stålindustrin.

(90)

Påståendet att de låga priserna på ferrokisel bestämdes av efterfrågan och inte av den dumpade importen måste därför avvisas.

5.3   Gemenskapsindustrins konkurrenskraft

(91)

En berörd part hävdade att den skada som gemenskapsindustrin lidit bara kunde tillskrivas gemenskapstillverkarnas bristande konkurrenskraft och inte den dumpade importen. Den berörda parten citerade särskilt ett arbetsdokument (3), där det uppgavs att råvaror och energi var de två viktigaste konkurrensfaktorerna för EU:s metallindustri.

(92)

En analys av detta arbetsdokument visade emellertid att det i texten inte dras någon slutsats om att den europeiska ferrolegeringsindustrin skulle brista i konkurrenskraft. Tvärtom står det i arbetsdokumentet att ferrolegeringstillverkarna ”står inför en ökad import från tredjeländer, som t.ex. Kina, Ukraina, Brasilien och Kazakstan. Detta kan komma att bli ett hot mot den europeiska ferrolegeringsindustrin, om man inte snarast kan trygga samma spelregler som för konkurrenter i tredjeländer (4)”. På grundval av detta avvisades begäran.

(93)

Samma berörda part hävdade vidare att de flesta gemenskapstillverkare gick med förlust redan innan det förekommit någon skadlig dumpning på gemenskapsmarknaden. Enligt denna part var det inte den dumpade importen, utan sårbara kostnadsstrukturer som hade förorsakat gemenskapsindustrins svaga ekonomiska situation.

(94)

Såsom tydligt framgår av skäl 97 i förordningen om preliminär tull var gemenskapsindustrin 2003 lönsam med en vinstmarginal före skatt på 2,3 %, vilken ökade till 2,7 % 2004. Trenden för lönsamheten vände emellertid 2005 och förlusterna uppgick då till – 9,2 % av omsättningen. De största förlusterna på – 12,9 % inträffade under undersökningsperioden. Man ska minnas att en del av 2005 ingick i undersökningsperioden. Följaktligen måste argumentet att gemenskapsindustrin var olönsam redan innan det förekommit någon skadlig dumpning avvisas.

5.4   Import från andra tredjeländer

(95)

När det gäller import från andra tredjeländer, har det inte lämnats några nya synpunkter och slutsatsen i skäl 121 i förordningen om preliminär tull att denna import inte väsentligt har bidragit till den skada som vållats gemenskapsindustrin bekräftas därför.

5.5   Verkningarna av andra faktorer

5.5.1   Synpunkter från de berörda parterna

(96)

Olika berörda parter upprepade de krav de framfört innan de provisoriska åtgärderna hade införts, nämligen att den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit var förorsakad av andra faktorer än den dumpade importen. Svar på dessa krav lämnades redan i förordningen om preliminär tull. Det var särskilt de krav som gällde den påstått självförvållade väsentliga skadan som bemöttes i skälen 134–136 i förordningen om preliminär tull och kraven som gällde den minskade efterfrågan på stål som bemöttes i skäl 124 i förordningen om preliminär tull. Även om inga nya uppgifter lagts fram till stöd för dessa krav, förtydligas nedan de huvudsakliga resultat och slutsatser som redovisades i förordningen om preliminär tull.

5.5.1.1   Ökade produktionskostnader för gemenskapsindustrin

(97)

Flera berörda parter hävdade att det var de kraftiga kostnadsökningarna, särskilt på råvaror och elektricitet, som gemenskapsindustrin drabbats av och en gemenskapstillverkares minskning av produktionskapaciteten som hade förorsakat den väsentliga skada som konstaterades under undersökningsperioden.

(98)

När det gäller den påstådda minskningen av en gemenskapstillverkares produktionskapacitet, erinras det om att en justering av kapaciteten gjordes (se skäl 93 i förordningen om preliminär tull) för att man fullt ut skulle kunna ta hänsyn till denna särskilda situation.

(99)

När det gäller kostnadsökningarna, hävdade gemenskapsindustrin att de kostnadsökningar som konstaterats i legeringsindustrin vanligtvis rör hela världen och att de på sätt också drabbar industrin i hela världen på samma sätt. En analys av prisutvecklingen för de viktigaste kostnadsposterna under skadeundersökningsperioden visar att kostnaderna har ökat (elektricitet, kvartsit och elektrodpasta). Undersökningen har emellertid visat att även om dessa ökningar delvis kompenserades av en ökning av försäljningspriset, tillät den dumpade importen inte gemenskapsindustrin att överföra de fulla verkningarna av kostnadsökningarna på försäljningspriset. Därför bekräftas undersökningsresultaten i skälen 131–140 i förordningen om preliminär tull.

(100)

Flera berörda parter hävdade att en viss gemenskapstillverkare hade problem med sin elleverantör, vilket ledde till en minskad tillverkning 2005 och 2006. De hävdade att detta var hela förklaringen till gemenskapsindustrins minskande tillverkning och försäljningsvolym liksom dess minskade lönsamhet.

(101)

Såsom redan nämnts i skäl 84 ovan, måste orsaken till den skada som lidits analyseras för gemenskapsindustrin i sin helhet. Även om uppgifter om denna tillverkare skulle kunna uteslutas från skadebedömningen, skulle de tendenser som observerats för övriga gemenskapsindustrin ändå fortsätta att vara mycket negativa och visa på väsentlig skada. Detta påstående måste därför avvisas.

5.5.2   Slutsats om orsakssamband

(102)

Med hänsyn till analysen ovan, i vilken en tydlig åtskillnad görs mellan verkningarna av alla andra kända faktorer på gemenskapsindustrins situation och de skadliga verkningarna av den dumpade importen, bekräftas det härmed att dessa andra faktorer i sig inte ändrar det faktum att den konstaterade väsentliga skadan måste tillskrivas den dumpade importen.

(103)

Därför dras slutsatsen att den dumpade importen av ferrokisel med ursprung i Folkrepubliken Kina, Kazakstan, Egypten, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Ryssland har vållat gemenskapsindustrin väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.6 i grundförordningen.

(104)

Eftersom inga andra synpunkter inkommit rörande detta, bekräftas härmed slutsatserna i skälen 137–140 i förordningen om preliminär tull.

6.   GEMENSKAPENS INTRESSE

6.1   Gemenskapsindustrins och övriga gemenskapstillverkares intressen

(105)

Vissa berörda parter hävdade att marknaden för ferrokisel har återhämtat sig sedan slutet av undersökningsperioden och att priserna enligt uppgift har nått rekordnivåer. Gemenskapsindustrin skulle således kunna återuppta tillverkningen och öka sin lönsamhet utan att det skulle finnas något behov av att införa antidumpningsåtgärder. Det påstods också att det bara var exporterande tillverkare i de tredjeländer som inte berördes av antidumpningsåtgärderna som skulle gynnas av införandet av åtgärder, och alltså inte gemenskapsindustrin.

(106)

Enligt artikel 6.1 i grundförordningen ska uppgifter avseende en period som infaller efter undersökningsperioden normalt inte beaktas för undersökningsresultaten. De tillgängliga uppgifterna visar mycket riktigt att priserna på ferrokisel visade en tendens att öka under månaderna efter undersökningsperioden, men priserna på de viktigaste insatsvarorna för tillverkningen av ferrokisel ökade också under samma period. Man kan utifrån detta inte dra slutsatsen att gemenskapsindustrin har återhämtat sig i en sådan utsträckning att införandet av åtgärder inte längre skulle vara berättigat. Denna invändning måste alltså avvisas.

(107)

När det gäller påståendet att det bara var exporterande tillverkare i de tredjeländer som inte berördes av antidumpningsåtgärderna som skulle gynnas av införandet av åtgärder, och alltså inte gemenskapsindustrin, bör det erinras om att syftet med antidumpningsåtgärderna är att undanröja den skadevållande dumpningens snedvridning av handeln och att återställa effektiv konkurrens på gemenskapsmarknaden. Importen från de berörda länderna kommer därför inte att hindras från att komma in på gemenskapsmarknaden, där effektiv konkurrens kommer att råda till fördel för alla operatörer. Gemenskapsindustrin kommer på samma sätt att kunna dra nytta av återställandet av effektiv konkurrens på gemenskapsmarknaden. Mot bakgrund av detta anses det att invändningen är ogrundad och den måste därför avvisas.

(108)

Eftersom inga andra synpunkter inkommit rörande detta, bekräftas härmed undersökningsresultaten i skälen 143–149 i förordningen om preliminär tull.

6.2   Råvaruleverantörernas intresse

(109)

Eftersom inga synpunkter inkommit från leverantörerna, bekräftas härmed undersökningsresultaten i skälen 150–152 i förordningen om preliminär tull.

6.3   Importörernas intresse

(110)

En berörd part som importerar ferrokisel från Kina för leverans i huvudsak till gjuterier hävdade att införandet av antidumpningsåtgärder kommer att få allvarliga negativa verkningar för gjutjärnsindustrin och leda till en nedläggning av företag och förluster av arbetstillfällen på gemenskapsmarknaden.

(111)

Trots ett mycket begränsat samarbete från gjuterierna (se skäl 115 nedan) visade ändå den undersökning som gjordes efter införandet av de provisoriska åtgärderna att det inte var troligt att införandet av åtgärder skulle få särskilt negativa verkningar för gjuterierna. Följaktligen avvisades denna begäran.

(112)

Eftersom inga andra synpunkter inkommit rörande detta, bekräftas härmed undersökningsresultaten i skälen 153–158 i förordningen om preliminär tull.

6.4   Användarnas intresse

(113)

De möjliga verkningarna av de provisoriska åtgärderna för användarindustrierna, särskilt gjuterier och ståltillverkare, undersöktes närmare (se skäl 3–5 ovan). Frågeformulär sändes ut till mer än 500 berörda parter, men deras samarbetsvilja var mycket låg, vilket framgår av skäl 5 ovan.

(114)

Tilläggsanalysen inriktades på de två främsta användargrupperna, nämligen ståltillverkare och gjuterier. Utifrån de ytterligare uppgifter som inkommit, konstaterades det att ferrokisel i genomsnitt står för ungefär 0,7 % av ståltillverkarnas produktionskostnader. För gjuterierna var siffran högre (1,4 % av produktionskostnaderna).

(115)

Utifrån detta och med hänsyn till att den genomsnittliga slutgiltiga tullsatsen är 23,4 % är det troligt att verkningarna av åtgärderna för stål- och gjuteriindustrin inte blir särskilt stora och att de som mest kan komma att påverka industrins ekonomiska resultat med 0,16 % respektive 0,33 %. Denna situation som skulle var det mest ogynnsamma fallet ska ses i ljuset av de fördelar som undanröjandet av snedvridningen kommer att få för gemenskapsmarknaden överlag. Om man i analysen dessutom tar hänsyn till att importen från de berörda länderna står för ungefär 50 % av gemenskapens förbrukning, skulle verkningarna av åtgärderna för användarindustrins ekonomiska resultat bli ännu mindre.

(116)

Mot bakgrund av ovanstående bekräftas härmed skäl 166 i förordningen om preliminär tull.

6.5   Tidigare förfaranden

(117)

Flera berörda parter hävdade att antidumpningsåtgärderna i det förflutna inte hade haft någon positiv inverkan på gemenskapsindustrin och att institutionerna därför hade tillåtit åtgärderna att upphöra 2001, se skäl 129 i kommissionens beslut 2001/230/EG av den 21 februari 2001 om avslutande av antidumpningsförfarandet rörande import av ferrokisel med ursprung i Brasilien, Kazakstan, Folkrepubliken Kina, Ryssland, Ukraina och Venezuela (5).

(118)

Sanningshalten i detta påstående ska inte kommenteras här, men det erinras om att enligt grundförordningen måste beslut fattas på grundval av uppgifter som samlats in under den pågående undersökningen och inte på grundval av uppgifter från tidigare undersökningar. De berörda parternas antagande är därför inte relevant i detta fall och måste avvisas.

6.6   Slutsats om gemenskapens intressen

(119)

Mot bakgrund av resultaten av den ytterligare undersökning som gjordes av aspekterna på gemenskapens intresse i det fall som beskrivs ovan, bekräftas härmed undersökningsresultaten och slutsatserna i skälen 141–168 i förordningen om preliminär tull.

7.   SLUTGILTIGA ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER

7.1   Nivå för undanröjande av skada

(120)

Flera berörda parter ifrågasatte de preliminära undersökningsresultaten enligt vilka en vinstmarginal på 5 % skulle vara den vinstmarginal före skatt som rimligtvis kunde uppnås av en industri av detta slag i branschen under normala konkurrensförhållanden.

(121)

En berörd part hävdade att den vinstmarginal för gemenskapsindustrin som användes för att fastställa nivån för undanröjande av skada borde ligga på samma nivå som den vinst som gemenskapsindustrin uppnådde under 2003, dvs. 2,3 %, och den borde i vart fall vara högre än vinsten under 2004, som var ett ovanligt framgångsrikt år för legeringsindustrin.

(122)

Fastställandet av nivån för undanröjande av skada måste grundas på en bedömning av den vinstmarginal som gemenskapsindustrin rimligen kan förväntas uppnå utan dumpad import, vid försäljning av den likadana produkten på gemenskapsmarknaden. Vinstmarginalen i början av skadeundersökningsperioden under en viss undersökning får anses som den vinst som skulle ha uppnåtts om det inte hade förekommit någon dumpad import. Man bör emellertid också komma ihåg att vid översynen vid giltighetstidens utgång som ledde till upphävandet av de då gällande antidumpningsåtgärderna på import av ferrokisel med ursprung i Brasilien, Republiken Kazakstan, Folkrepubliken Kina, Ryska federationen, Ukraina och Venezuela låg gemenskapsindustrins vinst, utan dumpad import, på nivåer upp till 11,2 %, se skäl 105 i kommissionens beslut 2001/230/EG. Det vinstmål på 5 % som använts i den nuvarande undersökningen (se skäl 171 i förordningen om preliminär tull) återspeglar ett ganska konservativt tillvägagångssätt. På grundval av ovanstående avvisades denna begäran.

(123)

Eftersom inga andra synpunkter inkommit rörande nivån för undanröjande av skada, bekräftas härmed skälen 169–171 i förordningen om preliminär tull.

7.2   Form för och nivå på tullarna

(124)

Mot bakgrund av ovanstående och i enlighet med artikel 9.4 i grundförordningen bör en slutgiltig antidumpningstull införas på en nivå som är tillräcklig för att undanröja den skada som den dumpade importen vållat, utan att den konstaterade dumpningsmarginalen överskrids.

(125)

Mot bakgrund av de kommentarer som inkommit från vissa berörda parter efter det preliminära meddelandet av uppgifter och mot bakgrund av de ändringar som anges i denna förordning, har vissa marginaler justerats.

(126)

De slutgiltiga tullsatserna fastställs till följande:

Land

Företag

Nivå för undanröjande av skada

Dumpningsmarginal

Antidumpningstullsats

Kina

Erdos Xijin Kuangye Co., Ltd, Qipanjing Industry Park

21,4 %

15,6 %

15,6 %

Lanzhou Good Land Ferroalloy Factory Co., Ltd Xicha Village

31,4 %

29,0 %

29,0 %

Alla övriga företag

31,2 %

55,6 %

31,2 %

Ryssland

Chelyabinsk Electrometallurgical Integrated Plant, Chelyabinsk och Kuznetsk Ferroalloy Works, Novokuznetsk

31,3 %

22,7 %

22,7 %

Bratsk Ferroalloy Plant, Bratsk

18,8 %

17,8 %

17,8 %

Alla övriga företag

31,3 %

22,7 %

22,7 %

Egypten

The Egyptian Ferroalloys Company, Kairo

27,1 %

15,4 %

15,4 %

Egyptian Chemical Industries KIMA, Kairo

18,0 %

24,8 %

18,0 %

Alla övriga företag

18,0 %

24,8 %

18,0 %

Kazakstan

Samtliga företag

33,9 %

37,1 %

33,9 %

F.d. jugoslaviska republiken Makedonien

Samtliga företag

19,0 %

5,4 %

5,4 %

(127)

Vissa berörda parter föreslog att man skulle införa ett minimiimportpris i stället för en värdetull. Ett minimiimportpris ansågs emellertid inte lämpligt i detta fall. Det konstaterades att det importeras många olika slag av ferrokisel till mycket olika priser. Alla samarbetsvilliga exportörer har dessutom olika tullnivåer (en del baserade på dumpningsmarginaler och en del på skademarginaler), vilket skulle kräva en rad olika minimiimportpriser. Ett införande av ett minimiimportpris skulle under dessa omständigheter vara en mycket ineffektiv åtgärd. Detta förslag avvisades därför.

(128)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning har fastställts på grundval av resultaten av den nuvarande undersökningen. De avspeglar således den situation som har konstaterats i denna undersökning när det gäller dessa företag. Dessa tullsatser (i motsats till den landsomfattande tull som gäller ”alla övriga företag”) gäller således enbart import av sådana produkter som har sitt ursprung i de berörda länderna och har tillverkats av de företag, dvs. de specifika rättsliga enheter, som nämns. Importerade produkter som tillverkats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings artikeldel med namn och adress, inbegripet enheter som är de uttryckligen nämnda företagen närstående, får inte omfattas av dessa tullsatser utan ska omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”alla övriga företag”.

(129)

Ansökningar om tillämpning av dessa individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser (t.ex. till följd av en ändring av enhetens namn eller inrättandet av nya produktions- och försäljningsenheter) bör utan dröjsmål sändas till kommissionen (6) tillsammans med alla relevanta uppgifter, särskilt eventuella ändringar av företagets verksamhet när det gäller produktion, inhemsk försäljning och exportförsäljning som hänger samman med exempelvis namnändringen eller ändringen av produktions- och försäljningsenheterna. Förordningen kommer därefter, vid behov, att ändras i enlighet med detta genom en uppdatering av förteckningen över de företag som omfattas av individuella tullsatser.

7.3   Åtaganden

(130)

Det åtagande som gjorts av den exporterande tillverkaren i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien godtogs i det preliminära skedet genom förordningen om preliminär tull. Efter det att de slutgiltiga undersökningsresultaten meddelats inkom i enlighet med artikel 8.1 i grundförordningen prisåtaganden från en exporterande tillverkare i Egypten, de två samarbetsvilliga tillverkarna i Ryssland och en kinesisk exportör.

(131)

Den berörda produkten har emellertid efter införandet av de provisoriska åtgärderna uppvisat starka prisvariationer, vilket gör att ferrokisel inte lägre anses lämpa sig för ett fast prisåtagande. För att komma till rätta med detta problem undersöktes möjligheten till en indexering av minimiimportpriset till priset på den viktigaste insatsvaran. Man drog emellertid slutsatsen att prisvariationerna på marknaden inte bara kan förklaras av en prisökning på den viktigaste insatsvaran, och det är därför inte möjligt med en indexering av minimiimportpriset till priset på den viktigaste insatsvaran. Det beslutades därför att exportörernas åtaganden inte kunde godtas.

(132)

När kommissionen undersökte om man skulle godta de fyra åtaganden som kom in efter det att de slutgiltiga undersökningsresultaten meddelats, granskade den också om det åtagande som gjorts av den exporterande tillverkaren i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien skulle kunna fungera under de ändrade omständigheterna med prisvariationerna. Beroende på de nämnda prisvariationerna kom man i undersökningen fram till att minimiimportpriset enligt åtagandet inte längre var tillräckligt för att undanröja de skadeverkningar av dumpningen som konstaterats i undersökningen. Priserna steg alltså kraftigt under månaderna efter det att åtagandet hade godtagits. Eftersom minimiimportpriset inte kan indexeras, beslöts det att åtagandet i sin nuvarande form, dvs. med fasta minimipriser, inte längre fungerade. Godtagandet av åtagandet från den exporterande tillverkaren i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien bör alltså dras tillbaka. Kommissionen drog tillbaka sitt godtagande genom kommissionens förordning (EG) nr 174/2008 (7).

7.4   Slutgiltigt uttag av preliminära tullar och särskild övervakning

(133)

Med hänsyn till storleken på de dumpningsmarginaler som fastställts och omfattningen av den skada som gemenskapsindustrin vållats, anses det nödvändigt att de belopp för vilka säkerhet ställts i form av de preliminära antidumpningstullar som infördes genom förordningen om preliminär tull tas ut slutgiltigt, upp till en nivå som motsvarar beloppen för de slutgiltiga antidumpningstullar som införs. Om de slutgiltiga tullarna är lägre än de preliminära tullarna, bör de belopp frisläppas för vilka det preliminärt ställts säkerhet utöver beloppen för de slutgiltiga antidumpningstullarna. Om de slutgiltiga tullarna är högre än de preliminära tullarna, ska endast de belopp för vilka säkerhet ställts på nivån för de preliminära tullarna tas ut slutgiltigt.

(134)

För att minimera risken för ett kringgående av antidumpningstullarna på grund av de stora skillnaderna mellan tullsatserna anses det i detta fall krävas särskilda åtgärder för att trygga en korrekt tillämpning av antidumpningstullarna. De särskilda åtgärderna, som bara gäller företag för vilka en individuell tullsats har införts, innebär att en giltig faktura uppvisas för tullmyndigheterna i medlemsstaterna i enlighet med kraven i bilagan till denna förordning. Import som inte åtföljs av en sådan faktura ska omfattas av den övriga antidumpningstull som är tillämplig på alla andra exportörer.

(135)

Om exporten från företag som beviljats lägre individuella tullsatser ökar väsentligt i volym efter införandet av antidumpningsåtgärderna, kan en sådan volymökning i sig betraktas som en förändring av handelsmönstret på grund av att åtgärder har införts, i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter får en undersökning beträffande kringgående inledas, om villkoren för detta är uppfyllda. I samband med en sådan undersökning kan det bl.a. prövas om det är nödvändigt att avskaffa de individuella tullsatserna och i stället införa en landsomfattande tullsats.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   En slutgiltig antidumpningstull ska införas på import av ferrokisel enligt KN-nummer 7202 21 00, 7202 29 10 och 7202 29 90 med ursprung i Folkrepubliken Kina, Egypten, Kazakstan, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Ryssland.

2.   Följande slutgiltiga antidumpningstullsatser ska tillämpas, på nettopriset fritt gemenskapens gräns, före tull, på produkter som tillverkats av nedanstående företag:

Land

Företag

Antidumpningstullsats

(i %)

TARIC-tilläggsnummer

Kina

Erdos Xijin Kuangye Co., Ltd, Qipanjing Industry Park

15,6

A829

Lanzhou Good Land Ferroalloy Factory Co., Ltd Xicha Village

29,0

A830

Alla övriga företag

31,2

A999

Egypten

The Egyptian Ferroalloys Company, Kairo

15,4

A831

Alla övriga företag

18,0

A999

Kazakstan

Samtliga företag

33,9

F.d. jugoslaviska republiken Makedonien

Samtliga företag

5,4

Ryssland

Bratsk Ferroalloy Plant, Bratsk

17,8

A835

Alla övriga företag

22,7

A999

3.   Tillämpningen av de individuella tullsatserna för de företag som anges i punkt 2 ska förutsätta att det för medlemsstaternas tullmyndigheter uppvisas en giltig faktura som uppfyller kraven i bilagan. Om ingen sådan faktura uppvisas, ska den tullsats tillämpas som gäller för alla övriga företag.

4.   Om inget annat anges, ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel 2

De belopp för vilka säkerhet ställts genom preliminära antidumpningstullar enligt förordning (EG) nr 994/2007 på import av ferrokisel enligt KN-nummer 7202 21 00, 7202 29 10 och 7202 29 90 med ursprung i Folkrepubliken Kina, Egypten, Kazakstan, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Ryssland ska tas ut slutgiltigt. Belopp för vilka säkerhet ställts utöver beloppen för de slutgiltiga antidumpningstullarna ska frisläppas. I de fall de slutgiltiga tullarna överstiger de preliminära tullarna ska endast de belopp för vilka säkerhet ställts motsvarande de preliminära tullarna slutgiltigt tas ut.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 25 februari 2008.

På rådets vägnar

A. VIZJAK

Ordförande


(1)  EGT L 56, 6.3.1996, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2117/2005 (EUT L 340, 23.12.2005, s. 17).

(2)  EUT L 223, 29.8.2007, s. 1.

(3)  Kommissionens arbetsdokument Analys av ekonomiska indikatorer inom EU:s metallindustri. Råvarornas och energiförsörjningens betydelse för konkurrenskraften. Bryssel 2.8.2006, SEK(2006) 1069.

(4)  Ibid., s. 88.

(5)  EGT L 84, 23.3.2001, s. 36.

(6)  European Commission, Directorate-General for Trade, Directorate H, Office J-79 4/23, B-1049 Bryssel.

(7)  Se sidan 23 i detta nummer av EUT.


BILAGA

Den giltiga faktura som avses i artikel 1.3 i denna förordning ska innehålla en deklaration som undertecknats av en anställd vid företaget och ha följande form:

1.

Den anställdes namn och befattning vid det företag som har utfärdat fakturan.

2.

Följande deklaration: ”Jag intygar härmed att den [kvantitet] ferrokisel som tas upp i denna faktura och som sålts för att exporteras till Europeiska gemenskapen, har tillverkats av (företagets namn och adress) ([TARIC-tilläggsnummer]) i (berört land). Jag försäkrar att uppgifterna i denna faktura är fullständiga och korrekta.

Datum och namnteckning”


Top