EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32006R1999

Kommissionens förordning (EG) nr 1999/2006 av den 20 december 2006 om införande av en preliminär antidumpningstull på import av vissa sadlar med ursprung i Folkrepubliken Kina

OJ L 379, 28.12.2006, p. 11–36 (ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, NL, PL, PT, SK, SL, FI, SV)
OJ L 314M , 1.12.2007, p. 660–685 (MT)
Special edition in Bulgarian: Chapter 11 Volume 051 P. 263 - 288
Special edition in Romanian: Chapter 11 Volume 051 P. 263 - 288

No longer in force, Date of end of validity: 28/06/2007

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2006/1999/oj

28.12.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 379/11


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1999/2006

av den 20 december 2006

om införande av en preliminär antidumpningstull på import av vissa sadlar med ursprung i Folkrepubliken Kina

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (1) (nedan kallad ”grundförordningen”), särskilt artikel 7, och

av följande skäl:

A.   FÖRFARANDE

1.   Inledande

(1)

Den 22 februari 2006 mottog kommissionen ett klagomål som ingivits i enlighet med artikel 5 i grundförordningen rörande vissa sadlar med ursprung i Kina av den europeiska sammanslutningen för sadeltillverkare (nedan kallad ”den klagande”) såsom företrädare för tillverkare som svarar för en betydande del, i detta fall 99 %, av gemenskapens tillverkning av vissa sadlar.

(2)

Klagomålet innehöll bevisning om dumpning och därav följande väsentlig skada, och denna bevisning ansågs tillräcklig för att motivera att ett förfarande inleddes.

(3)

Den 7 april 2006 inleddes förfarandet genom ett tillkännagivande om inledande som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning  (2).

2.   Parter som berörs av förfarandet

(4)

Kommissionen underrättade officiellt de exporterande tillverkare i Kina, importörer, handlare, användare, leverantörer och intresseorganisationer som såvitt var känt berördes samt företrädare för Kina, de klagande gemenskapstillverkarna och andra gemenskapstillverkare som såvitt känt berördes av inledandet av förfarandet. Berörda parter gavs tillfälle att inom den tidsfrist som angivits i tillkännagivandet om inledande skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda.

(5)

För att de exporterande tillverkare som så önskade skulle få möjlighet att ansöka om att bli behandlade som företag som är verksamma under marknadsmässiga förhållanden (nedan kallat ”marknadsekonomisk status”) eller om individuell behandling, sände kommissionen ansökningsblanketter till de kinesiska exporterande tillverkare som såvitt känt var berörda. Tre exporterande grupper av tillverkare och en enskild exporterande tillverkare ansökte om marknadsekonomisk status enligt artikel 2.7 i grundförordningen, eller om individuell behandling, om det i samband med undersökningen skulle konstateras att de inte uppfyllde villkoren för att beviljas marknadsekonomisk status. Det bör noteras att tre av dessa exporterande tillverkare bestod av två eller fler närstående företag som medverkade i tillverkningen eller försäljningen av sadlarna.

(6)

Eftersom det föreföll finnas ett stort antal exporterande tillverkare i Kina och importörer och tillverkare i gemenskapen angav kommissionen i tillkännagivandet om inledande att ett stickprovsförfarande kunde komma att tillämpas i undersökningen för fastställandet av dumpning och skada i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(7)

För att kommissionen skulle kunna besluta huruvida ett stickprovsförfarande var nödvändigt och, i så fall, göra ett urval, ombads alla exporterande tillverkare i Kina och importörer och tillverkare i gemenskapen att ge sig till känna genom att kontakta kommissionen och lämna de grundläggande uppgifter om sin verksamhet avseende den berörda produkten under undersökningsperioden (1 januari 2005–31 december 2005) som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(8)

När det gäller de exporterande tillverkarna beslutades det att något stickprovsförfarande inte var nödvändigt, eftersom endast tre grupper av företag och ett enskilt företag samarbetade i undersökningen.

(9)

När det gäller tillverkare i gemenskapen gjordes i enlighet med artikel 17 i grundförordningen ett urval som byggde på den största representativa produktionsvolymen av sadlar i gemenskapen som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande. På grundval av de uppgifter som inkom från tillverkare i gemenskapen valde kommissionen ut fem företag i två olika medlemsstater. I fråga om produktionsvolym svarade de fem företag som ingick i urvalet för 86 % av gemenskapens totala produktion. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen samrådde kommissionen med de berörda parterna, som inte hade något att invända. De återstående tillverkarna i gemenskapen ombads dessutom att lämna vissa allmänna uppgifter för skadeanalysen. I enlighet med artikel 17 i grundförordningen gjordes också ett urval av importörer som byggde på den största representativa importvolymen av den berörda produkten till gemenskapen som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande. På grundval av de uppgifter som inkom från olika importörer och med hänsyn till att de uppgifter som lämnades var av skiftande kvalitet valdes två importörer i en medlemsstat ut att ingå i urvalet. Dessa två importörer svarade för 21 % av importen av den berörda produkten till gemenskapen. Med hänsyn till de få svar som inkom från användare beslutades att ett stickprovsförfarande bland användare inte var nödvändigt.

(10)

Frågeformulär sändes till alla parter som såvitt känt var berörda och till alla andra företag som gav sig till känna inom de tidsfrister som angavs i tillkännagivandet om inledande. Svar inkom från fyra exporterande tillverkare i Kina och från en tillverkare i det jämförbara landet Brasilien. Fullständiga svar på frågeformuläret mottogs också från de fem tillverkare i gemenskapen som ingick i stickprovet. Fyra importörer svarade på frågeformuläret, men bara två samarbetade genom att lämna in ett fullständigt ifyllt frågeformulär. Även fyra användare av sadlar lämnade in ett fullständigt ifyllt frågeformulär. Dessutom inkom ett svar på frågeformuläret från en leverantör av råmaterial.

(11)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för ett preliminärt fastställande av dumpning, därav följande skada och gemenskapens intresse och genomförde kontroller på plats hos följande företag:

a)

Tillverkare i gemenskapen

Selle Royal SpA, Pozzoleone, Italien,

Selle Italia srl, Rossano Veneto, Italien,

Bassano Selle srl, Riese Pio X, Italien,

Selle SMP SAS, Casalserugo, Italien,

pph ABI sp.j., Nasielsk, Polen.

b)

Exporterande tillverkare i Kina

Cionlli Group

Cionlli Bicycle (Taicang) Co., Ltd,

Shunde Hongli Bicycle Parts Co., Ltd, Shunde,

Safe Strong Bicycle Parts Shenzhen Co., Ltd, Shenzhen,

Cionlli Bicycle (Tianjin) Co., Ltd, Tianjin.

Giching Group

Giching Bicycle Parts (Shenzhen) Co., Ltd, Shenzhen,

Velo Cycle (Kunshan) Co., Ltd, Kunshan.

Justek Group

Jiangyin Justek Vehicle Co., Ltd, Jiangyin,

Jiangyin Justek Communication Equipment Co., Ltd, Jiangyin,

Tianjin Justek Vehicle Co., Ltd, Tianjin,

Viscount Vehicle (Shenzhen) Co., Ltd, Shenzhen.

c)

Närstående företag i Kina och Taiwan

Cionlli Bicycle (Tianjin) Co., Ltd, Tianjin,

Cionlli Industrial Co., Ltd.

d)

Icke-närstående importör i gemenskapen

Buechel GmbH, Fulda, Tyskland.

(12)

Eftersom det var nödvändigt att fastställa ett normalvärde för de exporterande tillverkare i Kina som eventuellt inte skulle komma att beviljas marknadsekonomisk status, utfördes ett kontrollbesök på plats hos nedanstående företag i syfte att fastställa normalvärdet på grundval av uppgifter från ett jämförbart land, i detta fall Brasilien.

e)

Tillverkare i Brasilien

Royal Ciclo Indústria de Componentes Ltda, Rio do Sul.

3.   Undersökningsperiod

(13)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 januari till och med den 31 december 2005 (nedan kallad ”undersökningsperioden” eller ”UP”). Undersökningen av hur de faktorer som är relevanta för bedömningen av skada hade utvecklats omfattade perioden från och med den 1 januari 2002 till och med undersökningsperiodens slut (nedan kallad ”skadeundersökningsperioden”).

B.   BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT

1.   Berörd produkt

(14)

Den berörda produkten är vissa sadlar och väsentliga delar (stomme, stoppning och överklädnad) till sådana – avsedda för tvåhjuliga cyklar och andra cyklar (inbegripet trehjuliga transportcyklar), även med motor och med eller utan sidvagn, och för träningsredskap (även för hemmabruk) – med ursprung i Kina (nedan kallade ”den berörda produkten” eller ”sadlar”). Produkten deklareras vanligtvis enligt KN-nummer 8714 95 00, ex 8714 99 90 och ex 9506 91 10.

(15)

En sadel består vanligtvis av följande tre delar: En stomme eller bas på vilken sadeln är uppbyggd, i allmänhet tillverkad genom formsprutning av plast; stoppning som anbringas på stommen så att sadeln blir bekväm och som kan vara tillverkad av olika typer av cellplast eller annat material; överklädnad tillverkad av syntetiskt material eller naturläder som täcker stoppningen och stommens kanter, gör sadeln bekväm och ger den dess estetiska egenskaper. Utöver de tre ovannämnda delarna har en sadel i regel också en fästanordning av metall, t.ex. en klämma, och kan även vara utrustad med en stötdämpande mekanism bestående av fjädrar eller elast.

(16)

Den berörda produkten används på cyklar och liknande fordon och på stationära anordningar, t.ex. träningsredskap. Undersökningen har visat att de olika typerna av den berörda produkten, trots skillnader i fråga om form, material och tillverkningsprocess, alla har samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och att de i princip används för samma ändamål. De anses därför i detta förfarande utgöra en och samma produkt.

2.   Likadan produkt

(17)

Undersökningen har visat att de sadlar som gemenskapsindustrin tillverkar och säljer i gemenskapen, de sadlar som tillverkas och säljs på den kinesiska hemmamarknaden, de sadlar som importeras till gemenskapen från Kina och de sadlar som tillverkas och säljs i Brasilien har samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och samma användningsområde.

(18)

Den preliminära slutsatsen drogs därför att de är likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

C.   DUMPNING

1.   Marknadsekonomisk status

(19)

I enlighet med artikel 2.7 b i grundförordningen skall normalvärdet vid antidumpningsundersökningar beträffande import med ursprung i Kina fastställas i enlighet med punkterna 1–6 i samma artikel när det gäller tillverkare som konstaterats uppfylla de kriterier som anges i artikel 2.7 c i grundförordningen.

(20)

Kriterierna för erhållande av marknadsekonomisk status är i korthet följande:

1)

Företagens beslut om verksamhet och kostnader fattas som svar på marknadssignaler och utan något större statligt inflytande och kostnaderna för de viktigaste insatsvarorna återspeglar i stort sett marknadsvärden.

2)

Företagen har en enda uppsättning räkenskaper som är föremål för en självständig revision i överensstämmelse med internationella redovisningsnormer och som tillämpas för alla ändamål.

3)

Det förekommer inte några betydande snedvridningar till följd av det tidigare icke marknadsekonomiska systemet.

4)

Lagar om konkurser och ägandeförhållanden garanterar rättssäkerhet och stabila villkor.

5)

Valutaomräkning sker till marknadskurser.

(21)

Två grupper exporterande tillverkare och en enskild exporterande tillverkare ansökte om marknadsekonomisk status enligt artikel 2.7 b i grundförordningen och lämnade inom tidsfristen in ansökningsblanketten för exporterande tillverkare som ansöker om sådan status. Kommissionen inhämtade alla uppgifter som ansågs nödvändiga och kontrollerade på plats hos dessa företag alla nödvändiga uppgifter som de lämnat i sin ansökan om marknadsekonomisk status. Undersökningen visade att marknadsekonomisk status kunde beviljas endast två grupper exporterande tillverkare, medan ansökan måste avslås för en grupp företag och för det enskilda företaget.

(22)

För den enskilda exporterande tillverkaren visade undersökningen att företaget inte uppfyllde kraven enligt de ovannämnda kriterierna 1 och 3. Företaget kunde nämligen inte visa att dess beslut rörande verksamheten fattades som svar på marknadssignaler utan något större statligt inflytande, särskilt eftersom de kvantiteter som det säljer på hemmamarknaden och på exportmarknaden begränsas av dess bolagsordning, som inte kan ändras utan statligt godkännande. Företaget kunde inte heller visa att det inte förekom någon snedvridning till följd av det tidigare icke-marknadsekonomiska systemet, och bland annat saknades skriftlig bevisning om förvärv av rättighet till nyttjande av mark.

(23)

En grupp exporterande tillverkare redovisade dessutom inte sitt förhållande till en stor kund på hemmamarknaden, vare sig i svaret på blanketten för ansökan om marknadsekonomisk status eller i svaret på frågeformuläret om antidumpning. Förhållandet upptäcktes först efter det att uppgifter hade kontrollerats mot varandra på plats hos dessa exporterande tillverkare. Kommissionen har som fast praxis att fastställa huruvida grupper av närstående företag som helhet kan beviljas marknadsekonomisk status eller individuell behandling. För beviljande av marknadsekonomisk status eller individuell behandling för denna exportör skulle det ha krävts att det närstående företaget hade samarbetat till fullo i undersökningen, så att dess exakta verksamhet skulle kunna fastställas i fråga om den berörda produkten, uppfyllandet av kriterierna för marknadsekonomisk status och förhållandets inflytande på transaktionerna mellan de två företagen. Så var inte fallet, eftersom det närstående företaget inte samarbetade i undersökningen. Kommissionen kunde därför inte fastställa huruvida denna grupp företag skulle beviljas marknadsekonomisk status eller individuell behandling. Det bör noteras att denna fråga berörde en mycket stor del av exportörernas försäljning på hemmamarknaden. Detta avsiktliga underlåtande innebär också att det kan betvivlas huruvida övriga upplysningar och handlingar som lämnats till kommissionen är tillförlitliga. Med hänsyn till detta underlåtande och dess betydelse dels för granskningen av frågan om marknadsekonomisk status, dels för eventuella fastställanden av dumpning som skulle grundas på de uppgifter som lämnats av denna grupp exportörer, konstaterades att gruppen hade lämnat oriktiga och vilseledande uppgifter i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen. Företaget underrättades omedelbart om orsaken till att kommissionen inte avsåg att beakta de uppgifter som lämnats och gavs i enlighet med artikel 18.4 i grundförordningen tillfälle att lämna ytterligare förklaringar. De förklaringar som företaget lämnade var dock otillfredsställande och kunde varken övertyga kommissionen om att det inte lämnade vilseledande uppgifter eller skingra tvivlet kring tillförlitligheten hos övriga uppgifter som företaget hade lämnat. Denna grupp exporterande tillverkare som sådan betraktades som icke samarbetsvillig i undersökningen och dess ansökan om marknadsekonomisk status och individuell behandling avslogs.

(24)

Berörda parter gavs tillfälle att lämna synpunkter på ovanstående slutsatser.

(25)

På grundval av detta beviljades följande två grupper exporterande tillverkare marknadsekonomisk status:

Cionlli Bicycle (Taicang) Co. Ltd och närstående företag.

Giching Bicycle parts (Shenzhen) Co. Ltd och närstående företag.

2.   Individuell behandling

(26)

Enligt artikel 2.7 a i grundförordningen bör en landsomfattande tull fastställas för de länder som omfattas av den artikeln, utom i de fall där företagen kan visa att de uppfyller alla kriterierna i artikel 9.5 i samma förordning.

(27)

Den exporterande tillverkare som inte kunde beviljas marknadsekonomisk status ansökte i andra hand om individuell behandling. Även företagets ansökan om individuell behandling avslogs, eftersom det inte uppfyllde kriteriet i artikel 9.5 b om att exportpriser och exportvolymer skall bestämmas fritt.

3.   Normalvärde

a)   Fastställande av normalvärde för de exporterande tillverkare som beviljats marknadsekonomisk status

(28)

För att bestämma normalvärdet fastställde kommissionen först för varje berörd exporterande tillverkare om den sammanlagda sadelförsäljningen på hemmamarknaden var representativ i förhållande till den sammanlagda exportförsäljningen till gemenskapen. I enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen ansågs försäljningen på hemmamarknaden vara representativ om den exporterande tillverkarens sammanlagda försäljningsvolym på denna marknad motsvarade minst 5 % av dess sammanlagda exportförsäljningsvolym till gemenskapen.

(29)

I de två grupper företag som beviljades marknadsekonomisk status ingick fem företag som tillverkar sadlar för export, varav tre också har försäljning på hemmamarknaden. Ytterligare ett företag hade försäljning på hemmamarknaden, men ingen export.

(30)

För de exporterande tillverkare som totalt sett befanns ha representativ försäljning på hemmamarknaden fastställde kommissionen därefter vilka sadeltyper som såldes på denna marknad och som var identiska eller direkt jämförbara med de sadeltyper som såldes på export till gemenskapen.

(31)

För var och en av dessa typer fastställdes huruvida försäljningen på hemmamarknaden var tillräckligt representativ enligt artikel 2.2 i grundförordningen. Försäljningen av en viss typ på hemmamarknaden ansågs vara tillräckligt representativ om den sammanlagda försäljningsvolymen av denna typ på hemmamarknaden under undersökningsperioden motsvarade minst 5 % av den sammanlagda försäljningen av den jämförbara typ som exporterades till gemenskapen.

(32)

Kommissionen undersökte därefter för varje företag om försäljningen av varje typ av den berörda produkten som såldes i representativa kvantiteter på hemmamarknaden kunde anses ha skett vid normal handel i enlighet med artikel 2.4 i grundförordningen. För detta ändamål fastställdes andelen lönsam försäljning av den berörda typen till oberoende kunder på hemmamarknaden.

(33)

I de fall där försäljningsvolymen av en viss sadeltyp, såld till ett nettopris som var lika högt som eller högre än dess tillverkningskostnad, utgjorde mer än 80 % av den sammanlagda försäljningsvolymen för denna typ, och det vägda genomsnittliga priset för denna typ var lika högt som eller högre än dess tillverkningskostnad, baserades normalvärdet på det faktiska priset på hemmamarknaden. Detta pris beräknades som ett vägt genomsnitt av priserna på all försäljning av denna typ på hemmamarknaden under undersökningsperioden, oavsett om försäljningen var lönsam eller inte.

(34)

I de fall där volymen av den lönsamma försäljningen av en viss sadeltyp utgjorde högst 80 % av den sammanlagda försäljningsvolymen för denna typ, eller i de fall då det vägda genomsnittliga priset för denna typ var lägre än dess tillverkningskostnad, baserades normalvärdet på det faktiska priset på hemmamarknaden, vilket beräknades som ett vägt genomsnitt av den lönsamma försäljningen för endast denna typ, förutsatt att denna försäljning utgjorde minst 10 % av den sammanlagda försäljningsvolymen för den typen.

(35)

I de fall där den lönsamma försäljningsvolymen för en sadeltyp utgjorde mindre än 10 % av den sammanlagda försäljningsvolymen för den typen, ansågs försäljningen av denna typ inte ha skett i tillräckliga mängder för att det skulle vara lämpligt att fastställa normalvärdet på grundval av priset på hemmamarknaden.

(36)

I de fall där det inte var möjligt att använda priserna på hemmamarknaden för en viss typ som såldes av en exporterande tillverkare användes ett konstruerat normalvärde.

(37)

I enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen konstruerades normalvärdet genom att man ovanpå varje exportörs tillverkningskostnader för de exporterade typerna, vid behov justerade, lade ett skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt en skälig vinstmarginal. I samtliga fall fastställdes dessa kostnader och vinsten enligt de metoder som anges i artikel 2.6 i grundförordningen. För detta ändamål undersökte kommissionen om uppgifterna om dessa kostnader och om vinsten för var och en av de berörda exporterande tillverkarna på hemmamarknaden var tillförlitliga.

(38)

De faktiska försäljnings- och administrationskostnaderna och de andra allmänna kostnaderna på hemmamarknaden bedömdes som tillförlitliga när det berörda företagets sammanlagda försäljning på den marknaden kunde anses som representativ i förhållande till volymen av exportförsäljningen till gemenskapen. Vinstmarginalen på hemmamarknaden fastställdes på grundval av försäljningen på hemmamarknaden av de typer som såldes vid normal handel. Vid denna beräkning användes den metod som anges ovan.

(39)

För det tre företag som hade representativ försäljning på hemmamarknaden konstaterades att de flesta typer av den berörda produkten som exporterades såldes vid normal handel på hemmamarknaden. För de typer där så inte var fallet konstruerades ett normalvärde i enlighet med den metod som anges ovan och med beaktande av uppgifterna för varje berört företag om dess försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt om dess vinst.

(40)

För de två företag som saknade representativ försäljning på hemmamarknaden fastställdes beloppen för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst på grundval av motsvarande genomsnittliga kostnader och vinst för de fyra företag som hade en försäljning på hemmamarknaden.

b)   Fastställande av normalvärde för exporterande tillverkare som inte beviljats marknadsekonomisk status

i)   Jämförbart land

(41)

Enligt artikel 2.7 a i grundförordningen skall normalvärdet för exporterande tillverkare som inte beviljats marknadsekonomisk status fastställas på grundval av priserna eller det konstruerade värdet i ett jämförbart land.

(42)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den hade för avsikt att använda Brasilien som lämpligt jämförbart land för fastställande av normalvärdet och inbjöd berörda parter att lämna synpunkter på detta val.

(43)

Inga exporterande tillverkare i Kina som inte beviljats marknadsekonomisk status gjorde invändningar mot detta förslag.

(44)

En exportör och en exporterande tillverkare som beviljats marknadsekonomisk status ansåg dock att Brasilien inte var det lämpligaste jämförbara landet och att Taiwan eller Mexiko istället borde väljas för detta ändamål.

(45)

Även om en industri för tillverkning av cykeldelar har vuxit fram i Taiwan anses det att den största delen av tillverkningen har flyttat till Kina. Sadeltillverkarna med huvudkontor i Taiwan skulle därför i stort sett vara samma företag som eller närstående företag till dem som till påstådda dumpade priser exporterar från Kina till gemenskapen. Den normala arbetsfördelningen mellan dessa grupper innebär dessutom att endast några få specifika modeller med högre vinstmarginal fortfarande tillverkas i Taiwan, medan tillverkningen av de allra flesta sadelmodeller i mellansegmentet och det lägre segmentet av kostnadsskäl har flyttats till Kina. Det är därför inte troligt att priserna eller kostnaderna för de sadelmodeller som tillverkas i Taiwan skulle vara det bästa underlaget att basera ett normalvärde på för sadlar som tillverkas i Kina.

(46)

Mexiko anses ha en öppen och konkurrensutsatt marknad som storleksmässigt motsvarar ca en åttondel av den brasilianska marknaden. Kommissionen kontaktade de två kända tillverkarna i Mexiko, men inget samarbete erbjöds.

(47)

När det gäller Brasilien visade undersökningen att landet har en konkurrensutsatt marknad för den berörda produkten med åtminstone tre inhemska tillverkare av olika storlek och att omkring 15 % av den inhemska förbrukningen på 8–9 miljoner sadlar per år importeras från andra länder. En exporterande tillverkare ansåg att konkurrensen på den brasilianska marknaden var tvivelaktig på grund av det låga antalet tillverkare. Undersökningen visade emellertid att det inte fanns något bevis för att någon brasiliansk tillverkare har en dominerande ställning eller för att priserna fastställs på ett konkurrensbegränsande sätt. Det fanns heller ingen anledning att anta att tillgången till råmaterial, kostnaderna och andra produktionsvillkor i Taiwan eller Mexiko skulle vara mer lika förhållandena i Kina än de är i Brasilien. Den brasilianska marknaden ansågs därför vara lämplig i syfte att fastställa normalvärdet.

(48)

De tre kända exporterande tillverkarna i Brasilien kontaktades, varav ett företag var villigt att samarbeta. Ett frågeformulär sändes därför till denna tillverkare och de uppgifter som tillverkaren lämnade i sitt svar kontrollerades på plats. Denna samarbetsvilliga tillverkare är närstående en tillverkare i gemenskapen, vilket dock inte ger anledning att anta att det skulle påverka tillförlitligheten i uppgifterna, som dessutom kontrollerades på plats hos företaget.

(49)

Mot bakgrund av ovanstående dras preliminärt slutsatsen att Brasilien är mest lämpligt och skäligt som jämförbart land i enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen.

ii)   Normalvärde

(50)

I enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen fastställdes normalvärdet för de exporterande tillverkare som inte beviljats marknadsekonomisk status på grundval av kontrollerade uppgifter från tillverkarna i det jämförbara landet, dvs. på grundval av de priser som betalats eller skulle betalas på den brasilianska marknaden för jämförbara produkttyper, i enlighet med den metod som anges ovan.

(51)

Normalvärdet fastställdes på grundval av alla priser som hade betalats eller skulle betalas på den brasilianska marknaden för jämförbara produkttyper, eftersom alla transaktioner konstaterades äga rum vid normal handel.

4.   Exportpriser

(52)

Alla exporterande tillverkare hade exportförsäljning till gemenskapen, antingen direkt till oberoende kunder i gemenskapen eller genom närstående eller icke-närstående handelsföretag i Hongkong, Brittiska Jungfruöarna och Taiwan.

(53)

I de fall då den berörda produkten exporterades direkt till oberoende kunder i gemenskapen baserades exportpriserna på de priser som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten, i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.

(54)

I de fall då försäljningen skedde genom en närstående handlare utanför gemenskapen fastställdes exportpriset på grundval av priserna på den första återförsäljningen till oberoende kunder i gemenskapen.

5.   Jämförelse

(55)

Normalvärdet och exportpriset jämfördes på nivån fritt fabrik. För en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset gjordes justeringar för att ta hänsyn till skillnader som påverkar priserna och prisernas jämförbarhet i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen. Lämpliga justeringar för transport, försäkring, hanteringskostnader och därmed sammanhängande kostnader, förpacknings- och kreditkostnader samt bankavgifter beviljades i samtliga fall där dessa konstaterades vara skäliga och korrekta och kunde styrkas med bevisning.

(56)

För all försäljning genom närstående företag i Taiwan gjordes en justering i enlighet med artikel 2.10 i i grundförordningen, i de fall det hade konstaterats att dessa företag utförde arbetsuppgifter som liknade dem som utförs av en agent som arbetar på provisionsbasis. Eftersom det närstående företagets uppgifter om fördelningen av försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader inte kunde betraktas som tillförlitliga, grundades denna justering på uppgifter om försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader från en icke-närstående handlare.

6.   Dumpningsmarginaler

a)   Samarbetsvilliga exporterande tillverkare som beviljats marknadsekonomisk status

(57)

För de företag som beviljats marknadsekonomisk status jämfördes, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen, det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den berörda produkten som exporterades till gemenskapen med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten.

(58)

Vid fastställande av dumpningsmarginalen är kommissionens praxis att betrakta närstående exporterande tillverkare eller exporterande tillverkare som tillhör samma företagsgrupp som en och samma enhet och att därmed fastställa en och samma dumpningsmarginal för dessa företag. Anledningen till detta är främst att individuella dumpningsmarginaler kan uppmuntra till kringgående av antidumpningsåtgärderna, eftersom närstående exporterande tillverkare då kan kanalisera sin export till gemenskapen via det företag som har den lägsta individuella dumpningsmarginalen, vilket skulle göra åtgärderna verkningslösa.

(59)

I enlighet med denna praxis betraktades de närstående exporterande tillverkare som tillhörde samma företagsgrupp som en enda enhet och tilldelades därför en och samma dumpningsmarginal beräknad på grundval av det vägda genomsnittet av dumpningsmarginalerna för de samarbetsvilliga tillverkarna i respektive grupp.

(60)

På denna grundval är de preliminära vägda genomsnittliga dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av priset cif vid gemenskapens gräns, före tull, följande:

Företag

Preliminär dumpnings-marginal

Cionlli Bicycle (Taicang) Co. Ltd, Shunde Hongli Bicycle Parts Co. Ltd och Safe Strong Bicycle Parts Shenzhen Co. Ltd

7,5 %

Giching Bicycle parts (Shenzhen) Co. Ltd och Velo Cycle Kunshan Co. Ltd

0 %

b)   Övriga exporterande tillverkare

(61)

Vid beräkningen av en landsomfattande dumpningsmarginal för övriga exportörer i Kina fastställde kommissionen först graden av samarbete. En jämförelse gjordes mellan den sammanlagda export som de tre samarbetsvilliga exporterande tillverkarna hade angett i sina svar på frågeformuläret och den sammanlagda dumpade importen från Kina, beräknad på det sätt som anges i skäl 71. Procentsatsen beräknades till 23 %. Utifrån detta bedömdes samarbetsviljan som låg.

(62)

Det ansågs därför lämpligt att fastställa en landsomfattande dumpningsmarginal som ett vägt genomsnitt av

den dumpningsmarginal som konstaterades för den samarbetsvilliga exportör som varken hade beviljats marknadsekonomisk status eller individuell behandling, och

de högsta dumpningsmarginalerna för representativa produkttyper från samma exportör, eftersom det inte fanns något som tydde på att de icke samarbetsvilliga exporterande tillverkarna dumpade till lägre priser.

(63)

På denna grundval fastställdes den landsomfattande dumpningsmarginalen preliminärt till 30,9 % av priset cif vid gemenskapens gräns före tull.

D.   SKADA

1.   Tillverkning i gemenskapen

(64)

Inom gemenskapen är det känt att den berörda produkten tillverkas av de nio tillverkare på vars vägnar klagomålet ingavs. De är etablerade i Italien, Polen, Förenade kungariket och Portugal och svarade för 99 % av tillverkningen i gemenskapen under undersökningsperioden.

(65)

I inledningsskedet var det bara en känd tillverkare i gemenskapen som inte tillhörde de klagande. På grundval av tillverkningsvolymen för de nio klagande tillverkarna och den icke klagande tillverkaren i gemenskapen uppgick den sammanlagda tillverkningen av den likadana produkten till 16 165 936 stycken under undersökningsperioden.

2.   Gemenskapsindustrin

(66)

Klagomålet stöddes av följande tillverkare i gemenskapen:

Selle Royal SpA., Pozzoleone, Italien, med följande närstående företag:

Brooks England Ltd, West Midlands, Förenade kungariket.

Selle Italia srl, Rossano Veneto, Italien, och följande närstående företag:

Bassano Selle srl., Riese Pio X, Italien.

Selle SMP SA.S, Casalserugo, Italien.

pph ABI sp.j., Nasielsk, Polen.

Iberoselle Fabrica de Selins Lda., Agueda, Portugal.

Selle Montegrappa snc, Ramon di Loria, Italien.

Selle San Marco SpA, Rossano, Italien.

(67)

Eftersom dessa nio klagande tillverkare i gemenskapen som var samarbetsvilliga (både de som ingick och de som inte ingick i urvalet) svarade för 99 % av gemenskapens tillverkning av den likadana produkten utgör de gemenskapsindustrin i den mening som avses i artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen. De tillverkare i gemenskapen som ingick i urvalet och undersökningen (nedan kallade ”tillverkare som ingick i urvalet”) svarade för 86 % av gemenskapens totala sadeltillverkning under undersökningsperioden. Övriga tillverkare i gemenskapen uppmanades att lämna vissa allmänna uppgifter för skadeanalysen.

3.   Förbrukning i gemenskapen

(68)

Gemenskapens förbrukning fastställdes på grundval av den volym som sålts på gemenskapsmarknaden av de fem tillverkare i gemenskapen som ingick i urvalet, de fyra tillverkare i gemenskapen som inte ingick i urvalet och den tillverkare i gemenskapen som inte stödde klagomålet samt på importen från Kina och andra tredjeländer under de relevanta KN-numren enligt Eurostats uppgifter. Som angetts i skäl 14 deklareras den berörda produkten för närvarande enligt KN-nummer 8714 95 00, ex 8714 99 90 och ex 9506 91 10. Enligt Eurostats uppgifter omfattar de två sistnämnda KN-numren (ex 8714 99 90 och ex 9506 91 10) även andra delar av cyklar och träningsredskap. Eftersom det ur dessa två mer allmänna kategorier inte var möjligt ta fram uppgifter bara för sadlar beslutades det att importstatistiken skulle fastställas enbart på grundval av ett KN-nummer, nämligen 8714 95 00. Den importvolym som beaktats för fastställandet av förbrukningen i gemenskapen kan därför vara en aning underskattad.

(69)

På grundval av dessa uppgifter konstaterades att förbrukningen under skadeundersökningsperioden ökade med 17 %, från 20 701 027 stycken 2002 till 24 179 012 stycken 2005.

Tabell 1

 

2002

2003

2004

2005 (UP)

Förbrukning i gemenskapen (antal)

20 701 027

21 688 470

23 357 359

24 179 012

Index

100

105

113

117

4.   Import av sadlar från Kina

a)   Dumpningsmarginal, importvolym och marknadsandel

(70)

Såsom anges ovan visade denna undersökning att de genomsnittliga dumpningsmarginaler som fastställts för Kina överstiger den miniminivå som anges i artikel 9.3 i grundförordningen och att importvolymen från Kina inte är försumbar i den mening som avses i artikel 5.7 i grundförordningen.

(71)

Importvolymerna fastställdes på grundval av uppgifter från Eurostat. Som angetts ovan i skäl 68 kan uppgifterna om importen vara en aning underskattade. Eurostat tillhandahåller också statistik om importvolymer av cykelsadlar i kvantiteter om 100 kg och inte i antal. Det ansågs därför lämpligt att räkna med att varje sadel som importerats från Kina hade en genomsnittsvikt på 500 gram, eftersom denna vikt hade angetts av en exporterande tillverkare och en icke-närstående importör.

(72)

Importen från Kina mer än fyrfaldigades under skadeundersökningsperioden. Den ökade från 1 416 814 stycken 2002 till 6 276 749 stycken under undersökningsperioden. Marknadsandelen ökade i motsvarande grad från 7 % 2002 till 26 % under undersökningsperioden. Detta måste ses mot bakgrund av att förbrukningen ökade med endast 17 %, dvs. relativt mindre än den ökade importen från Kina.

(73)

En icke-närstående importör ansåg att importstatistiken var för högt uppskattad, eftersom en genomsnittlig vikt på 400 gram per sadel hade använts i klagomålet. Företaget påstod att den genomsnittliga vikten på sadlar som importeras från Kina skulle vara mellan 600 och 800 gram. Under kontrollbesöket på plats hos företaget bekräftade dock samma företag att den genomsnittliga vikten på sadlar som importeras från Kina var 500 gram, dvs. exakt den vikt som kommissionen hade använt för omräkningen av Eurostats uppgifter per 100 kg till antal sadlar. Denna importör ansåg också att statistiken över importen från Kina var överdriven, eftersom den också omfattade import av sadelskydd. Enligt vad som angetts ovan i skäl 71 grundades importstatistiken på bara ett KN-nummer (8714 95 00), under vilket sadelskydd normalt inte deklareras, vilket innebär att importörens påstående saknar grund.

Tabell 2

 

2002

2003

2004

2005 (UP)

Import (antal)

1 416 814

2 048 240

4 351 842

6 276 749

Index

100

145

307

443

Marknadsandel

7 %

9 %

19 %

26 %

b)   Priser

(74)

Det vägda genomsnittliga importpriset på sadlar med ursprung i Kina minskade stadigt varje år under skadeundersökningsperioden och totalt med 21 %, dvs. från 1,4 euro per sadel till 1,1 euro per sadel mellan 2002 och undersökningsperioden.

Tabell 3

 

2002

2003

2004

2005 (UP)

Genomsnittligt vägt pris cif vid gemenskapens gräns (euro per styck)

1,4

1,3

1,1

1,1

Index

100

91

75

79

c)   Prisunderskridande

(75)

Vid fastställandet av prisunderskridandet granskade kommissionen uppgifter som gällde undersökningsperioden. Man använde sig därvid av gemenskapsindustrins försäljningspriser till icke-närstående kunder, vid behov justerade till nivån fritt fabrik, dvs. exklusive fraktkostnader i gemenskapen och efter avräkning för rabatter och avdrag. Priserna på de olika typerna av sadlar – definierade efter stomme, stoppning, överklädnad, gaffel och vikt – jämfördes med exportörernas försäljningspriser netto efter rabatter för liknande typer, vid behov justerade till cif-priserna vid gemenskapens gräns, och med en lämplig justering för tullavgifter (1,2 %) och kostnader efter importen för en importör i gemenskapen.

(76)

Vid beräkningen av de vägda genomsnittliga prisunderskridandemarginalerna beaktades de samarbetsvilliga exporterande tillverkarnas exportpriser. Under undersökningsperioden låg det vägda genomsnittliga prisunderskridandemarginalen för de samarbetsvilliga tillverkarna på 67,3 %. Med beaktande av all import av sadlar – dvs. importen både från de samarbetsvilliga och de icke samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i Kina – visade beräkningen av den genomsnittliga prisunderskridandemarginalen grundad på uppgifter från Eurostat en liknande genomsnittlig prisunderskridandemarginal på 70,1 % under undersökningsperioden.

5.   Gemenskapsindustrins situation

(77)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade granskningen av den dumpade importens inverkan på gemenskapsindustrin en bedömning av alla ekonomiska faktorer som var av betydelse för gemenskapsindustrins situation under undersökningsperioden.

(78)

Denna granskning gjordes för de företag som ingick i urvalet. När det för dessa indikatorer fanns tillförlitliga uppgifter om gemenskapsindustrin som helhet har dessa uppgifter angetts nedan för att ge en fullständig bild av gemenskapsindustrins situation. Industrins resultat mätt med hjälp av faktorer som priser, löner, investeringar, vinst, räntabilitet, kassaflöde och förmåga att anskaffa kapital har mot bakgrund av detta fastställts på grundval av uppgifter från de företag som ingick i urvalet. Skadefaktorerna, såsom marknadsandel, försäljningsvolym och tillverkning har fastställts för hela gemenskapsindustrin.

a)   Tillverkning

(79)

Tillverkningsvolymen för hela gemenskapsindustrin visade en tydlig negativ tendens under skadeundersökningsperioden. Under 2002 tillverkades 19 546 740 sadlar, men under undersökningsperioden bara 16 165 936, dvs. nästan 3,5 miljoner (eller 17 %) färre än under 2002. Eftersom sadlar i regel bara tillverkas på beställning från kunder kan den negativa utvecklingen av tillverkningsvolymen direkt kopplas till den lägre efterfrågan på sadlar tillverkade av gemenskapsindustrin.

Tabell 4

 

2002

2003

2004

2005 (UP)

Tillverkning (antal)

19 546 740

19 022 491

17 698 103

16 165 936

Index

100

97

91

83

b)   Tillverkningskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(80)

Tillverkningskapaciteten fastställdes utifrån gemenskapsindustrins nominella tillverkningskapacitet, med hänsyn till såväl avbrott i produktionen som till det faktum att kapaciteten i vissa fall hade utnyttjats för andra produkter, t.ex. handtag för rullstolar, på samma produktionslinjer.

(81)

Under skadeundersökningsperioden ökade tillverkningskapaciteten med 5 %, från 29 492 120 sadlar 2002 till 30 921 920 sadlar under undersökningsperioden. Den blygsamma ökningen av tillverkningskapaciteten berodde på investeringar som gjordes under 2004 och under undersökningsperioden för tillverkning av en del nya produkttyper som används för tävlingscyklar. Kapacitetsutnyttjandet avspeglar den minskade tillverkningen och efterfrågan. Det sjunker stadigt under skadeundersökningsperioden och uppgår till bara 45 % under undersökningsperioden.

Tabell 5

 

2002

2003

2004

2005 (UP)

Tillverkningskapacitet (antal)

29 492 120

29 215 880

29 354 000

30 921 920

Index

100

99

100

105

Kapacitetsutnyttjande

60 %

59 %

53 %

45 %

c)   Lager

(82)

I fråga om lager vid årets utgång bör det nämnas att den övervägande delen av tillverkningen sker på beställning. Även om en minskad lagervolym på 35 % kunde noteras under skadeundersökningsperioden kan lagerhållningen i detta fall inte anses som en relevant skadeindikator.

Tabell 6

 

2002

2003

2004

2005 (UP)

Lager (antal)

1 365 040

1 192 612

1 000 376

884 829

Index

100

87

73

65

d)   Investeringar

(83)

Mellan 2002 och 2003 sjönk investeringarna för tillverkning av den likadana produkten från 3 808 057 euro till 1 664 147 euro. Under 2004 ökade tillverkarna i gemenskapen sina investeringar med nästan det dubbla till 3 381 996 euro jämfört med föregående år. Under undersökningsperioden uppgick investeringarna till 3 638 962 euro, vilket är 4 % lägre än i början av skadeundersökningsperioden 2002. I undersökningen konstaterades att investeringarna i byggnader, anläggningar och maskiner huvudsakligen gjordes för att upprätthålla tillverkningskapaciteten, och först under 2004 och undersökningsperioden, i mindre utsträckning, för att utveckla nya produkttyper. Med hänsyn till det låga kapacitetsutnyttjandet gjordes investeringarna i vilket fall som helst inte för att öka den totala tillverkningsvolymen.

(84)

Undersökningen visade att gemenskapsindustrin betraktas som världsledande i fråga om produktdesign och innovation när det gäller sadlar. Mellan år 2000 och undersökningsperioden utformade och saluförde gemenskapsindustrin över tusen nya sadeltyper på marknaden. Utgifterna för forskning och utveckling motsvarar omkring 8–10 % av gemenskapsindustrins omsättning. För att behålla denna ställning behöver gemenskapsindustrin upprätthålla en viss nivå på investeringarna, även om kapacitetsutnyttjandet är lågt.

Tabell 7

 

2002

2003

2004

2005 (UP)

Investeringar (euro)

3 808 057

1 664 147

3 381 996

3 638 962

Index

100

44

89

96

e)   Försäljningsvolym och marknadsandel

(85)

Det finns två huvudsakliga försäljningskanaler för sadlar: marknaden för tillverkare av originalutrustning och eftermarknaden. I det första fallet säljs sadlar för att sättas på nya cyklar och i det andra fallet för att ersätta begagnade cykelsadlar. Det konstaterades att den totala marknaden bestod av omkring 60 % försäljningen av originalutrustning och av omkring 40 % försäljningen på eftermarknaden. Sadlar och däck är de cykeldelar som oftast byts ut.

(86)

Gemenskapsindustrins totala försäljningsvolym minskade med 20 % under skadeundersökningsperioden, från 15 109 569 sadlar till 12 139 162 sadlar under undersökningsperioden, dvs. gemenskapsindustrin sålde nästan tre miljoner sadlar mindre under undersökningsperioden än under 2002. Efter en liten minskning på 1 % 2003 jämfört med 2002, minskade försäljningsvolymen mer påtagligt under 2004 och undersökningsperioden.

(87)

Värdet på gemenskapsindustrins försäljning av sadlar ökade bara med 1 % under hela skadeundersökningsperioden. Försäljningsvärdet på gemenskapens marknad ökade med 5 %, från 54 460 180 euro under 2002 till 56 978 530 euro under 2003 och därefter ytterligare till 58 052 609 euro under 2004. Under undersökningsperioden minskade emellertid försäljningsvärdet för gemenskapsindustrin med nästan tre miljoner euro i förhållande till föregående år. Det faktum att försäljningens värde inte utvecklades på samma sätt som försäljningens volym beror på ökning av de genomsnittliga priserna enligt beskrivningen nedan.

(88)

Den minskade försäljningsvolymen motsvarades också av en betydande minskning av gemenskapens marknadsandel från 81 % 2002 till 58 % under undersökningsperioden. Detta innebär att gemenskapsindustrin under hela skadeundersökningsperioden förlorade 23 procentenheter av sin marknadsandel till den ökade importen från Kina.

Tabell 8

 

2002

2003

2004

2005 (UP)

Försäljningsvärde (euro)

54 460 180

56 978 530

58 052 609

55 228 738

Index

100

105

107

101

Försäljning i gemenskapen (antal)

15 109 569

15 024 427

13 803 151

12 139 162

Index

100

99

91

80

Marknadsandel

81 %

77 %

67 %

58 %

f)   Priser

(89)

Gemenskapsindustrins genomsnittliga försäljningspris per enhet ökade med 25 % under skadeundersökningsperioden. Denna prisökning kan förklaras dels som en följd av ökade råmaterialkostnader, vilket påverkade hela industrin, dels som en förskjutning från låg- till högteknologiska produkttyper som också innebär dyrare råmaterial och en mer arbetsintensiv tillverkning.

(90)

Det huvudsakliga råmaterial som används för tillverkning av sadlar är skal av plast, överklädnad, polyuretan, skenor och fästanordningar. Priserna på dessa råmaterial är indirekt kopplade till utvecklingen av olje- och metallpriserna. Kostnaden för råmaterialet är en viktig faktor för tillverkningen av sadlar och utgör omkring hälften av den totala tillverkningskostnaden samtidigt som den direkt påverkar utvecklingen av försäljningspriset.

(91)

Det konstaterades att de genomsnittliga priserna på råmaterial förblev stabila mellan 2002 och 2003, men ökade från och med 2003 och under undersökningsperioden, vilket återspeglades i gemenskapsindustrins högre försäljningspriser.

(92)

En icke-närstående importör ansåg att gemenskapsindustrins prisökning berodde på att efterfrågan från konsumenternas sida hade förändrats. Företaget framhöll att efterfrågan på billiga cyklar och därmed billiga sadlar har sjunkit, medan efterfrågan på dyrare sadlar av högre kvalitet har ökat. Detta påstående motsägs emellertid av det faktum att lågprisimporten från Kina ökade relativt sett betydligt mer än den totala förbrukningen av sadlar i gemenskapen, vilket anges i skäl 72.

Tabell 9

 

2002

2003

2004

2005 (UP)

Vägt genomsnittligt pris (euro per styck)

3,6

3,8

4,2

4,5

Index

100

106

117

125

g)   Lönsamhet och kassaflöde

(93)

Den vägda genomsnittliga lönsamheten på gemenskapsindustrins nettoomsättning minskade kraftigt under skadeundersökningsperioden, från 3,8 % 2002 till endast 0,4 % under undersökningsperioden. Lönsamheten ökade till 5,0 % 2003, sjönk till 3,1 % 2004 och uppgick slutligen till 0,4 % under undersökningsperioden. Den låga vinstmarginalen beror på att gemenskapsindustrin inte i tillräcklig utsträckning kunde låta sina kunder betala för prisökningen på råmaterial.

Tabell 10

 

2002

2003

2004

2005 (UP)

Vinstmarginal före skatt

3,8 %

5,0 %

3,1 %

0,4 %

Gemenskapsindustrin hade ett kassaflöde på 3 990 473 euro under undersökningsperioden, vilket var omkring 1,1 miljoner euro eller 22 % lägre än 2002. Gemenskapsindustrins fortsatt goda likviditet förklaras av det faktum att det rör sig om en kapitalintensiv industri som måste göra stora avskrivningar. Det kunde i allmänhet konstateras att gemenskapsindustrins likviditet utvecklades på ungefär samma sätt som lönsamheten.

Tabell 11

 

2002

2003

2004

2005 (UP)

Kassaflöde (euro)

5 084 871

6 655 555

6 574 821

3 990 473

Index

100

131

129

78

h)   Avkastning på nettotillgångar

(94)

Avkastningen på nettotillgångarna beräknades genom att nettovinsten före skatt på försäljning av den likadana produkten angavs som en procentandel av det bokförda nettovärdet av de anläggningstillgångar som allokerats för den likadana produkten. Denna indikator följde en liknande utveckling som lönsamheten och minskade från 12 % 2002 till bara 1 % under undersökningsperioden.

Tabell 12

 

2002

2003

2004

2005 (UP)

Avkastning på nettotillgångar

12 %

16 %

10 %

1 %

i)   Kapitalanskaffningsförmåga

(95)

Eftersom inget företag inom gemenskapsindustrin uppgav att man haft problem med anskaffa kapital för verksamheten och det inte heller fanns något som tydde på att så skulle vara fallet, drogs slutsatsen att gemenskapsindustrin som helhet hade kunnat anskaffa kapital för verksamheten under skadeundersökningsperioden.

j)   Sysselsättning och löner

(96)

Sysselsättningen i gemenskapsindustrin var stabil under hela skadeundersökningsperioden. Efter en liten minskning 2003 och 2004 sysselsatte gemenskapsindustrin 418 anställda på heltid under undersökningsperioden, dvs. ungefär samma antal som 2002. Det noterades emellertid att alla gemenskapstillverkare lägger ut stora delar av sin tillverkning på andra små och medelstora företag i gemenskapen, och i några få fall nästan hela sin tillverkning. Det totala antalet personer som är sysselsatta på heltid när det gäller tillverkningen av sadlar är därför många fler än de arbetstagare som är direkt sysselsatta i gemenskapsindustrin. Det totala antalet arbetstagare som sysslar med tillverkning av den likadana produkten uppskattas vara minst tre gånger större, dvs. ca 1 200 under undersökningsperioden. De genomsnittliga årslönerna utvecklades på samma sätt som arbetskraftskostnaderna, dvs. de ökade med 5 % under skadeundersökningsperioden, från 7 784 339 euro 2002 till 8 190 911 euro under undersökningsperioden, vilket låg under inflationen i gemenskapen under samma period.

Tabell 13

 

2002

2003

2004

2005 (UP)

Anställda

421

434

456

418

Index

100

103

108

99

Arbetskraftskostnader (euro/år)

11 427 812

12 136 974

12 319 136

12 121 976

Index

100

106

108

106

Löner (euro/år)

7 784 339

8 136 410

8 428 090

8 190 911

Index

100

105

108

105

k)   Produktivitet

(97)

Produktiviteten uttryckt som produktion per anställd och år uppgick till 42 225 stycken 2002 och minskade sedan stadigt under åren till 33 317 stycken under undersökningsperioden. Denna minskning berodde på den minskande tillverkningen.

Tabell 14

 

2002

2003

2004

2005 (UP)

Produktivitet (antal/anställd)

42 225

39 752

34 388

33 317

Index

100

94

81

79

l)   Tillväxt

(98)

Samtidigt som förbrukningen i gemenskapen ökade med 17 % mellan 2002 och undersökningsperioden var gemenskapsindustrins försäljningsvolym stabil under samma period. Gemenskapsindustrins försäljning ökade således betydligt mindre än efterfrågan under skadeundersökningsperioden. Däremot ökade marknadsandelen för importen från Kina med 19 procentenheter.

m)   Dumpningsmarginalens storlek och återhämtning från tidigare dumpning

(99)

Den faktiska dumpningsmarginalens inverkan på gemenskapsindustrin kan med hänsyn till volymen och priserna på importen från Kina inte anses vara försumbar.

(100)

Det konstaterades att gemenskapsindustrin inte återhämtar sig från verkningarna av tidigare dumpning eller subventionering.

6.   Slutsats om skada

(101)

Analysen av skadeindikatorerna visade att gemenskapsindustrins situation försämrades betydligt under skadeundersökningsperioden. De flesta skadeindikatorer (nettoförsäljningsvolym, tillverkningsvolym, kapacitetsutnyttjande, lönsamhet, räntabilitet, investeringar, kassaflöde och sysselsättning) visade på negativ utveckling under skadeundersökningsperioden.

(102)

Vissa skadeindikatorer visade dock på stabil utveckling (nettoförsäljningsvärde och förmåga att anskaffa kapital) eller till och med positiv utveckling (genomsnittliga försäljningspriser, tillverkningskapacitet och utgående lager). Ökningen när det gäller försäljningspriser och nettoförsäljningsvärde under undersökningsperioden berodde dock inte på att gemenskapsindustrins situation som sådan förbättrades, utan var en följd av att priserna på råmaterial ökade och att gemenskapsindustrin började tillverka produkttyper med högre värde. Som angetts i skäl 82 kan utgående lager med hänsyn till industrins särskilda karaktär inte anses vara relevant för fastställandet av skadan.

(103)

Med tanke på att de vinstrelaterade indikatorerna visar på en starkt negativ utveckling kan det anses att industrins livskraft står på spel om situationen inte åtgärdas. Eftersom gemenskapindustrin består av små och medelstora företag och verkar i en kapitalintensiv verksamhet är det högst osannolikt att gemenskapsindustrin kan överleva ekonomiskt en längre tid i en sådan situation.

(104)

Mot denna bakgrund dras slutsatsen att gemenskapsindustrin har lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

E.   ORSAKSSAMBAND

1.   Inledning

(105)

I enlighet med artikel 3.6 och 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen om den dumpade importen av den berörda produkten med ursprung i Kina har vållat gemenskapsindustrin skada i en sådan utsträckning att skadan kan betecknas som väsentlig. Andra kända faktorer utöver den dumpade importen, vilka samtidigt med denna kunde ha skadat gemenskapsindustrin, undersöktes också för att det skulle kunna säkerställas att den eventuella skada som vållades av dessa faktorer inte tillskrevs den dumpade importen.

2.   Verkningar av den dumpade importen

(106)

Importen från Kina mer än fyrfaldigades under skadeundersökningsperioden, med 343 % volymmässigt och med 19 procentenheter uttryckt som marknadsandel. Samtidigt var de genomsnittliga priserna för alla exporterande tillverkare i Kina 70,1 % lägre än gemenskapsindustrins genomsnittliga priser under undersökningsperioden. Den betydande ökningen av importvolymen från Kina och denna imports ökade marknadsandel under skadeundersökningsperioden, till priser som bara utgjorde en bråkdel av gemenskapsindustrins priser, sammanföll tidsmässigt med gemenskapsindustrins klart försämrade ekonomiska situation under samma period.

(107)

Medan enhetspriset för importen från Kina stadigt minskade under skadeundersökningsperioden, totalt med 21 %, från 1,4 euro 2002 till 1,1 euro under undersökningsperioden, ökade gemenskapsindustrins priser under samma period med 26 %, från 3,6 euro 2002 till 4,5 euro under undersökningsperioden. Denna prisutveckling i motsatta riktningar kan bara delvis bero på att det tillverkas andra sadeltyper i gemenskapen än i Kina. Tillverkarna i gemenskapen har dessutom lämnat in bevis för att tillgången till och priserna på merparten av råmaterialet i gemenskapen liknar förhållandena i Kina. De har också visat att kostnaden för råmaterialet till sadlar i gemenskapen ökade under skadeundersökningsperioden. Vissa exporterande tillverkare i Kina säljer till och med sina produkter till gemenskapen till lägre priser än kostnaden för råmaterialet, vilket tydligt visar att de låga priserna inte beror på att de kinesiska tillverkarna har en komparativ fördel utan på att dumpning förekommer.

(108)

Till följd av denna illojala prissättning när det gäller den dumpade importen från Kina utsattes gemenskapsindustrins priser för ett sådant tryck att de inte ens kunde täcka den ökade kostnaden för råmaterial. Detta bekräftades även av gemenskapsindustrins betydligt minskade lönsamhet.

(109)

Mot bakgrund av ovanstående står det klart att lågprisimporten från Kina till priser betydligt under gemenskapsindustrins priser var av avgörande betydelse för gemenskapsindustrins försämrade situation, vilket särskilt avspeglas i minskade tillverknings- och försäljningsvolymer, minskad marknadsandel och kraftigt försämrad lönsamhet.

3.   Verkningar av andra faktorer

a)   Icke dumpad import med ursprung i Kina

(110)

För en exporterande tillverkare konstaterades dumpningsmarginalen ligga under miniminivån. Importen från detta företag beaktades därför inte i skadeanalysen. Av all import från Kina uppgick denna importerade tillverkares import till 28–33 % under 2002 och 2003, till 18–23 % under 2004 och till 12–17 % under undersökningsperioden. Företagets genomsnittliga priser låg fortfarande betydligt lägre än gemenskapsindustrins priser under hela skadeundersökningsperioden. De genomsnittliga prisunderskridande marginalerna för företaget var emellertid mycket mindre än för de företag där dumpning hade konstaterats. Eftersom importen från detta företag inte var stor och den dessutom minskade kraftigt under skadeundersökningsperioden dras slutsatsen att den icke dumpade importen från denna exporterande tillverkare inte bröt orsakssambandet, dvs. att den dumpade importen från Kina hade vållat gemenskapsindustrin väsentlig skada.

b)   Import med ursprung i andra än de berörda tredjeländerna

(111)

Enligt uppgifter från Eurostat och information som samlats in under undersökningen importeras sadlar från tredjeländer främst från Taiwan, Indien och Vietnam.

(112)

Importen från Taiwan uppgick till 1 145 000 sadlar 2002 och ökade med 25 % under skadeundersökningsperioden till 1 429 200 under undersökningsperioden. Marknadsandelen för importerade sadlar från Taiwan var 6 % under 2002, dvs. den låg på samma nivå som under undersökningsperioden. Importen från Taiwan skedde till priser som liknade gemenskapsindustrins priser. Eftersom marknadsandelen för importen från Taiwan inte ökade, utan var stabil på 6 % under skadeundersökningsperioden, och eftersom priserna låg på samma nivå som gemenskapsindustrins priser anses importen från Taiwan inte ha inverkat negativt på gemenskapsindustrins situation.

(113)

Importen från Indien uppgick till 204 200 sadlar under 2002 och ökade med 30 % till 264 600 under undersökningsperioden. De genomsnittliga priserna på importen från Indien låg under hela skadeundersökningsperioden betydligt lägre än priserna på importen från Kina. De uppgick till 0,63 euro 2002, ökade sedan till 0,91 euro 2003, varefter de sjönk kraftigt till 0,47 euro för att nå 0,6 euro under undersökningsperioden. Denna import motsvarar emellertid bara en marknadsandel på 1 % under hela skadeundersökningsperioden. Slutsatsen dras därför att importen från Indien, trots de låga priserna, inte på något betydande sätt påverkat gemenskapsindustrins situation.

(114)

När det gäller importen från Vietnam visar statistiken från Eurostat att så få som 4 400 sadlar importerades under 2002, men att importen ökade till 136 600 under undersökningsperioden. Priserna på importen från Vietnam låg på samma nivå som importen från Kina. Marknadsandelen för importen från Vietnam låg ungefär på samma nivå som för Indien och uppgick till 1 % under 2002 och 2003 och till knappt 1 % under 2004 och undersökningsperioden. Slutsatsen dras därför att denna import inte haft någon betydande inverkan på gemenskapsindustrins situation.

(115)

Den preliminära slutsatsen kan därför dras att importen från andra länder än Kina inte har bidragit till den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit.

c)   Intrång i immateriella rättigheter

(116)

Som nämnts i skäl 84 ovan används 8–10 % av gemenskapsindustrins omsättning till investeringar i forskning och utveckling. I dessa investeringar ingår studier av kroppsställning, utprovning och utformning av nya modeller av sadlar. Vissa tillverkare i gemenskapen påstod att en del exporterande tillverkare i Kina helt enkelt kopierar patenterade europeiska produkter och därmed kan få kostnadsfördelar i förhållande till tillverkare i gemenskapen, vilket skall ha återspeglats i de låga priserna på sadlar importerade från Kina. Å andra sidan framhöll en icke-närstående importör att förfalskningar inte bara skedde i Kina, utan att förfalskningar även var en tvistefråga bland tillverkarna i gemenskapen. Det är känt att förfalskning är en fråga som ofta tas upp inom denna industri och att detta kan ha förvärrat situationen för gemenskapsindustrin. De förluster som uppkommer på grund av intrång i immateriella rättigheter som gemenskapsindustrin själv förorsakar är ändå inte av sådan art att de bryter det starka orsakssambandet mellan den kraftiga uppgången i dumpad import och den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit. Det bör också noteras att, även om intrånget i immateriella rättigheter kan ha kommit den dumpade importen från Kina tillgodo, kunde detta inte betraktas som ytterligare en faktor, eftersom intrånget även fortsättningsvis skulle hänföra sig till den dumpade importen.

4.   Slutsats om orsakssamband

(117)

Den tidsmässiga överensstämmelsen mellan ökad dumpad import från Kina, de ökade marknadsandelarna och det konstaterade prisunderskridandet, å ena sidan, och gemenskapsindustrins klart försämrade situation, å andra sidan, föranleder slutsatsen att den dumpade importen har vållat väsentlig skada för gemenskapsindustrin i den mening som avses i artikel 3.6 i grundförordningen. Andra faktorer analyserades, men det konstaterades att de inte var en avgörande orsak till skadan.

(118)

På grundval av denna analys, i vilken det har gjorts en klar åtskillnad mellan alla kända faktorer som inverkar på gemenskapsindustrins situation och de skadliga verkningarna av den dumpade importen, dras den preliminära slutsatsen att importen av sadlar från Kina har vållat gemenskapsindustrin väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.6 i grundförordningen.

F.   GEMENSKAPENS INTRESSE

(119)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersöktes det om det trots slutsatsen om skadlig dumpning fanns tvingande skäl som skulle kunna leda till slutsatsen att det inte ligger i gemenskapens intresse att vidta åtgärder i detta särskilda fall. Det bör göras en bedömning av de eventuella åtgärdernas inverkan på alla parter som berörs av undersökningen samt av följderna av att inte vidta några åtgärder.

1.   Gemenskapsindustrin

(120)

Den skada som gemenskapsindustrin vållats var följden av att den hade svårt att konkurrera med den dumpade lågprisimporten.

(121)

Om åtgärder införs skulle gemenskapsindustrin kunna öka sin försäljningsvolym och återta marknadsandelar, vilket i sin tur skulle leda till ökade stordriftsfördelar och ge den lönsamhet som krävs för att motivera fortsatta investeringar i produktionsanläggningar och forskning så att industrin förblir konkurrenskraftig.

(122)

En importör påstod att en gemenskaptillverkare hade en dominerande ställning på marknaden, dock utan att kunna styrka detta. Med tanke på att sadlar under hela skadeundersökningsperioden tillverkades av åtminstone tio olika konkurrerande tillverkare i gemenskapen och att det under undersökningsperioden inte framkom några uppgifter till stöd för detta påstående avvisades det.

(123)

Om åtgärder inte införs kommer gemenskapsindustrins situation att förvärras ytterligare. Den kommer varken att kunna investera i ny teknik eller att konkurrera effektivt med importen från tredjeländer. Om inga åtgärder införs skulle gemenskapsindustrin även fortsättningsvis gå miste om den stora volymen på marknaden för sadlar i mellansegmentet och därmed inte kunna sprida sina fasta kostnader. Vissa företag skulle vara tvungna att upphöra med sin tillverkning av den likadana produkten och säga upp sina arbetstagare, vilket en tillverkare i gemenskapen redan var tvungen att göra 2005. Slutsatsen är därför att det ligger i gemenskapsindustrins intresse att antidumpningsåtgärder införs.

2.   Icke-närstående importörers intresse

(124)

Endast två icke-närstående importörer besvarade frågeformuläret, och kontrollbesök gjordes därefter hos en av dem. Den import av den berörda produkten som dessa två importörer svarade för motsvarade 21 % av den totala importen från Kina till gemenskapen och utgjorde 7 % av förbrukningen i gemenskapen.

(125)

Med beaktande av att den största delen av sadelimporten till gemenskapen sker via importörer som inte är närstående exporterande tillverkare, betraktades importen från dessa icke-närstående importörer som representativ för alla andra icke-närstående importörer.

(126)

De båda importörerna importerade alla sina sadlar från Kina. För en importör motsvarade sadlarnas försäljningsvärde 8 % av importörens totala omsättning under undersökningsperioden. Försäljningen av importerade sadlar från Kina var lönsam under undersökningsperioden. Sadelförsäljningens lönsamhet var emellertid 0,7 procentenheter lägre än företagets totala lönsamhet, som under undersökningsperioden låg mellan ca 2 % och 6 %. För den andra importören motsvarade de importerade sadlarnas försäljningsvärde under undersökningsperioden bara 1,2 % av företagets totala omsättning, medan sadelförsäljningens lönsamhet uppskattades ligga på samma nivå som företagets totala lönsamhet. Av de uppgifter som lämnats av andra importörer kan man utgå från att den situation som beskrivits för dessa två importörer är representativ för de flesta som importerar sadlar från Kina.

(127)

Eftersom de båda företagen importerade sadlar enbart från Kina kan slutsatsen dras att den ekonomiska situationen för dessa företag verkligen kan påverkas negativt om åtgärder införs. Eftersom sadelförsäljningen bara svarar för en liten del av företagens totala omsättning och vinst förväntas inga större ekonomiska konsekvenser när det gäller den allmänna situation om åtgärder införs. Dessa företag kunde också importera sadlar antingen från den grupp av företag för vilken ingen dumpning hade konstaterats eller från andra tredjeländer, t.ex. Taiwan.

3.   Användarnas intresse

(128)

Fyra användare och leverantörer av den berörda produkten besvarade kommissionens frågeformulär. Det rör sig här om företag som både använder sadlar tillverkade i gemenskapen och importerade sadlar för montering av cyklar. De fyra företagen använde sammanlagt 1 255 655 sadlar under undersökningsperioden, varav mer än hälften (55 %) var sadlar med ursprung i Kina. Antalet importerade sadlar från Kina som de fyra företagen använde motsvarade 5,7 % av gemenskapsindustrins försäljningsvolym och 2,9 % av den totala förbrukningen av sadlar i gemenskapen under undersökningsperioden. För cykelmontörerna konstaterades att sadlar bara utgör en mindre kostnad av den totala kostnaden för en färdigmonterad cykel. I genomsnitt utgör sadlarna, beroende på modell, 1–4 % av den totala kostnaden för en cykel.

(129)

Två av de fyra användarna ansåg att en antidumpningstull sannolikt inte skulle få några stora konsekvenser för deras affärsverksamhet, eftersom prishöjningen på sadlar troligtvis skulle föras över på slutkonsumenten. De ansåg också att prisskillnaden mellan de sadlar som tillverkas och säljs av gemenskapsindustrin och de sadlar som importeras från Kina var sådan att sadlar med ursprung i Kina skulle vara konkurrenskraftiga även efter införandet av antidumpningstullar.

(130)

De två andra användarna lämnade ingen icke-konfidentiell sammanfattning av de uppgifter de lämnat. I enlighet med artikel 19.3 lämnades därför dessa uppgifter tills vidare utan beaktande.

(131)

En exporterande tillverkare ansåg att införandet av åtgärder avseende import av sadlar inte låg i gemenskapens intresse, eftersom det ytterligare skulle äventyra existensen av en livskraftig europeisk cykeltillverkningsindustri. Företaget menade att tillverkarna i gemenskapen skulle upphöra att montera cyklar och i stället börja importera färdigmonterade cyklar från Kina, även om det införs en antidumpningstull på cyklar. Det bör i detta avseende noteras att exportörerna inte kan göra anspråk på något inflytande när det gäller fastställandet av gemenskapens intresse. Argumentet undersöktes ändå i sak. Det bör emellertid avvisas med tanke på att två av de fyra användarna av cykelsadlar ansåg att införandet av åtgärder inte skulle få några betydande konsekvenser för deras affärsverksamhet eftersom kostnaden för en sadel var så låg i förhållande till den totala produktionskostnaden för en cykel.

(132)

Eftersom de fyra företagen köpte många sadlar i gemenskapen (45 % under undersökningsperioden) och kostnaden för sadlarna är så liten i förhållande till den totala kostnaden för en helt färdigmonterad cykel dras slutsatsen att kostnadseffekterna efter införandet av antidumpningsåtgärder avseende sadlar inte i någon betydande omfattning skulle påverka de totala kostnaderna för användarna. Om detta ändå skulle ske är det dock högst sannolikt att de som använder importerade sadlar kommer att kunna lägga över de ytterligare kostnaderna på andra.

4.   Råmaterialleverantörernas och konsumenternas intresse

(133)

En råmaterialleverantör besvarade frågeformuläret. Företaget säljer metalldelar till sadlar till tillverkare i gemenskapen, nämligen ramar och fjädrar av järn, stål, titan, vanadin, mangan eller kolstål. Företaget ställer sig positivt till att det införs antidumpningstullar, eftersom man förväntar sig att gemenskapsindustrins tillverkningsvolym ska öka och att efterfrågan på företagets råmaterial då också ökar.

(134)

På grundval av dessa undersökningsresultat, och eftersom konsumentorganisationerna inte har inkommit med några andra uppgifter eller synpunkter, dras slutsatsen att de föreslagna åtgärderna sannolikt inte kommer att påverka konsumenterna i någon större omfattning.

5.   Slutsats om gemenskapens intresse

(135)

Mot bakgrund av ovanstående dras slutsatsen att det med hänsyn till gemenskapens intresse inte finns några tvingande skäl till att avstå från att införa antidumpningstullar.

G.   PRELIMINÄRA ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER

1.   Nivå för undanröjande av skada

(136)

Mot bakgrund av slutsatserna beträffande dumpning, därav vållad skada, orsakssamband och gemenskapens intresse bör preliminära åtgärder införas i syfte att förhindra att dumpad import vållar gemenskapsindustrin ytterligare skada.

(137)

Åtgärderna bör införas på en nivå som är tillräcklig för att undanröja den skada som denna import vållat, utan att den fastställda dumpningsmarginalen överskrids. Vid beräkningen av hur hög tull det skulle krävas för att undanröja verkningarna av den skadevållande dumpningen ansågs det att åtgärderna borde göra det möjligt för gemenskapsindustrin att täcka sina tillverkningskostnader och totalt sett uppnå en vinst före skatt på den nivå som en industri av denna typ inom sektorn rimligen skulle kunna uppnå vid försäljning av den likadana produkten i gemenskapen under normala konkurrensförhållanden, dvs. om det inte förekom någon dumpad import. Den vinstmarginal före skatt som användes för denna beräkning var 5 % av omsättningen, på grundval av den lönsamhet som konstaterades vid tidigare undersökningar för tillverkare av cykeldelar, i vilka tillverkarna i gemenskapen enligt definitionen i skäl 67 ingår.

(138)

Den nödvändiga prisökningen fastställdes därefter på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga importpriset – såsom detta fastställdes vid beräkningen av prisunderskridandet enligt ovan i skäl 75 – och det icke-skadevållande priset för de produkter som gemenskapsindustrin sålde på gemenskapsmarknaden. Det icke-skadevållande priset beräknades genom att gemenskapsindustrins försäljningspris justerades med den faktiska förlusten eller vinsten under undersökningsperioden och ökades med den ovannämnda vinstmarginalen. Den eventuella skillnad som jämförelsen resulterade i uttrycktes sedan i procent av det totala importvärdet cif.

(139)

När det gäller beräkningen av den landsomfattande nivån för undanröjande av skada för övriga exportörer i Kina bör det erinras om att samarbetsviljan var låg. Skademarginalen beräknades därför som ett vägt genomsnitt av den marginal som hade beräknats för den samarbetsvilliga exportören och den högsta marginal som fastställts för representativa typer som exporterats av samma exportör.

(140)

Skademarginalerna var betydligt högre än de konstaterade dumpningsmarginalerna.

2.   Preliminära åtgärder

(141)

Mot denna bakgrund görs bedömningen att en preliminär antidumpningstull bör införas på nivån för den dumpningsmarginal som fastställts. Den bör dock, i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen, inte vara högre än den skademarginal som beräknats ovan.

(142)

De antidumpningstullar som anges för enskilda företag i denna förordning har fastställts på grundval av resultaten av den här undersökningen. De avspeglar den situation som i denna undersökning befunnits föreligga för de berörda företagen. Dessa tullsatser (i motsats till den landsomfattande tullen för ”övriga företag”) gäller bara import av produkter med ursprung i det berörda landet som har tillverkats av de företag, dvs. de rättssubjekt, som anges. Importerade produkter som tillverkats av andra företag som inte nämns med namn och adress i denna förordnings normativa del, inbegripet enheter som är närstående dem som nämns, kan inte omfattas av dessa satser utan av tullsatsen för ”övriga företag”.

(143)

Ansökningar om tillämpning av företagsspecifika antidumpningstullsatser (t.ex. till följd av ändring av enhetens namn eller inrättandet av nya produktions- eller försäljningsenheter) bör utan dröjsmål sändas till kommissionen (3) tillsammans med alla relevanta uppgifter, särskilt beträffande de eventuella ändringar av företagets verksamhet i fråga om produktion, försäljning på hemmamarknaden och exportförsäljning som hänger samman med exempelvis namnändringen eller ändringen av produktions- eller försäljningsenheterna. Om det är befogat kommer kommissionen, efter samråd med rådgivande kommittén, i sådana fall att ändra förordningen genom en uppdatering av förteckningen över företag som omfattas av individuella tullsatser. För att säkerställa korrekt tillämpning av antidumpningstullen bör den landsomfattande dumpningsmarginalen också tillämpas på de tillverkare som inte exporterade något till gemenskapen under undersökningsperioden.

(144)

Mot bakgrund av ovanstående bör följande preliminära tullsatser införas:

Cionlli Bicycle (Taicang) Co. Ltd, Shunde Hongli Bicycle Parts Co. Ltd och Safe Strong Bicycle Parts Shenzhen Co. Ltd

7,5 %

Giching Bicycle parts (Shenzhen) Co. Ltd och Velo Cycle Kunshan Co. Ltd

0 %

Övriga företag

30,9 %

3.   Särskild övervakning

(145)

För att minska risken för kringgående på grund av den stora skillnaden mellan dessa tullsatser bör särskilda åtgärder införas för att säkerställa korrekt tillämpning av antidumpningstullarna. Endast importen av den berörda produkten som tillverkats av respektive exporterande tillverkare får omfattas av den specifika dumpningsmarginal som beräknats för den berörda tillverkaren. Dessa särskilda åtgärder omfattar följande:

(146)

Uppvisande för medlemsstaternas tullmyndigheter av en giltig faktura som uppfyller kraven i bilagan till denna förordning. Import som inte åtföljs av en sådan faktura skall omfattas av den antidumpningstull som gäller för övriga företag.

(147)

Om exporten från företag som beviljats lägre individuella tullsatser ökar väsentligt i volym efter införandet av antidumpningsåtgärderna kan en sådan volymökning i sig betraktas som en förändring av handelsmönstret på grund av att åtgärder har införts, i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter, och under förutsättning att villkoren är uppfyllda, kan en undersökning beträffande kringgående inledas. I samband med denna undersökning kan bl.a. behovet av att avskaffa de individuella tullsatserna för att i stället införa en landsomfattande tull komma att undersökas.

H.   SLUTBESTÄMMELSE

148)

Enligt god förvaltningspraxis bör det fastställas en viss tid inom vilken de berörda parter som gav sig till känna inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande får lämna skriftliga synpunkter och begära att bli hörda. Det bör också noteras att alla undersökningsresultat i denna förordning rörande införandet av antidumpningstullar är preliminära och kan komma omprövas vid fastställandet av eventuella slutgiltiga tullar.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   En preliminär antidumpningstull skall införas på import av sadlar och väsentliga delar, dvs. stomme, stoppning och överklädnad, till sådana – avsedda för tvåhjuliga cyklar och andra cyklar (inbegripet trehjuliga transportcyklar), även med motor och med eller utan sidvagn, och för träningsredskap (även för hemmabruk) – med ursprung i Kina, enligt KN-nummer 8714 95 00, ex 8714 99 90 och ex 9506 91 10 (Taric-nummer 8714999081 och 9506911010).

2.   Följande preliminära antidumpningstull skall tillämpas på produkter tillverkade av företagen nedan och läggas på nettopriset fritt vid gemenskapens gräns, före tull:

Företag

Antidumpningstull

Taric-tilläggsnummer

Cionlli Bicycle (Taicang) Co. Ltd, Shunde Hongli Bicycle Parts Co. Ltd och Safe Strong Bicycle Parts Shenzhen Co. Ltd

7,5 %

A787

Giching Bicycle parts (Shenzhen) Co. Ltd. och Velo Cycle Kunshan Co. Ltd

0 %

A788

Övriga företag

30,9 %

A999

3.   Tillämpningen av de individuella tullsatserna för de företag som anges i punkt 2 skall förutsätta att det för medlemsstaternas tullmyndigheter uppvisas en giltig faktura som uppfyller kraven i bilagan. Om ingen sådan faktura uppvisas skall den tullsats tillämpas som gäller för övriga företag.

4.   För att den produkt som avses i punkt 1 skall få övergå till fri omsättning i gemenskapen skall det ställas en säkerhet som motsvarar den preliminära tullens belopp.

5.   Om inget annat anges skall gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel 2

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 20 i rådets förordning (EG) nr 384/96 får berörda parter inom en månad efter den här förordningens ikraftträdande begära att bli underrättade om de viktigaste omständigheter och överväganden som ligger till grund för antagandet av denna förordningen, lämna skriftliga synpunkter och begära att bli hörda av kommissionen.

I enlighet med artikel 21.4 i förordning (EG) nr 384/96 får berörda parter inom en månad efter den här förordningens ikraftträdande lämna synpunkter på dess tillämpning.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 1 i denna förordning skall tillämpas i sex månader.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 20 december 2006.

På kommissionens vägnar

Peter MANDELSON

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 56, 6.3.1996, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2117/2005 (EUT L 340, 23.12.2005, s. 17).

(2)  EUT C 84, 7.4.2006, s. 4.

(3)  Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för handel, Direktorat B, B-1049 Bryssel.


BILAGA

Den giltiga faktura som avses i artikel 1.3 i denna förordning skall innehålla en försäkran som är undertecknad av en anställd vid företaget och som innehåller följande:

1)

Den anställdes namn och befattning vid det företag som utfärdat fakturan.

2)

Följande försäkran: ”Jag intygar härmed att den [volym] sadlar som säljs på export till Europeiska gemenskapen och som avses i denna faktura har tillverkats av [företagets namn och adress] [Taric-tilläggsnummer] i Kina. Jag försäkrar att uppgifterna i denna faktura är fullständiga och korrekta.”


Top