EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32006O0016

Europeiska centralbankens riktlinje av den 10 november 2006 om den rättsliga ramen för redovisning och finansiell rapportering inom Europeiska centralbankssystemet (ECB/2006/16)

OJ L 348, 11.12.2006, p. 1–37 (ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, SK, SL, FI, SV)
Special edition in Bulgarian: Chapter 10 Volume 008 P. 3 - 39
Special edition in Romanian: Chapter 10 Volume 008 P. 3 - 39

No longer in force, Date of end of validity: 30/12/2010; upphävd genom 32010O0020 . Latest consolidated version: 31/12/2009

ELI: http://data.europa.eu/eli/guideline/2006/887/oj

11.12.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 348/1


EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE

av den 10 november 2006

om den rättsliga ramen för redovisning och finansiell rapportering inom Europeiska centralbankssystemet

(ECB/2006/16)

(2006/887/EG)

ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA RIKTLINJE

med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artiklarna 12.1, 14.3 och 26.4 i denna,

med beaktande av Europeiska centralbankens (ECB:s) allmänna råds medverkan enligt artikel 47.2 andra och tredje strecksatserna i stadgan, och

av följande skäl:

(1)

Europeiska centralbankssystemet (ECBS) har vissa rapporteringsskyldigheter enligt artikel 15 i stadgan.

(2)

Enligt artikel 26.3 i stadgan skall direktionen för analytiska och operativa ändamål upprätta en konsoliderad balansräkning för ECBS.

(3)

Enligt artikel 26.4 i stadgan skall ECB-rådet för tillämpningen av artikel 26 i stadgan fastställa de regler som behövs för att standardisera bokföring och rapportering av de nationella centralbankernas transaktioner.

(4)

Uppgifter om utelöpande eurosedlar, om avkastningen på nettofordringar och nettoskulder inom Eurosystemet som härrör från tilldelningen av eurosedlar inom Eurosystemet och om monetära inkomster bör harmoniseras i de nationella centralbankernas offentliggjorda årsbokslut. De poster som skall harmoniseras är markerade med en asterisk i bilagorna IV, VIII och IX.

(5)

Omfattande ändringar måste göras av ECB:s riktlinje ECB/2002/10 av den 5 december 2002 om den rättsliga ramen för redovisning och finansiell rapportering inom europeiska centralbankssystemet (1). Från och med den 1 januari 2007 kommer ECBS att använda affärsdagsredovisning för bokföring av valutatransaktioner, finansiella instrument denominerade i utländsk valuta samt tillhörande upplupna kostnader/intäkter. Av tydlighetsskäl bör därför riktlinjen omarbetas i en enda text.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Definitioner

1.   I denna riktlinje avses med

(a)

””nationella centralbanker: nationella centralbanker i de medlemsstater som har infört euron,

(b)

””Eurosystemet: ECB och de nationella centralbankerna i de medlemsstater som har infört euron,

(c)

””Eurosystemets redovisnings- och finansiella rapporteringsändamål: de ändamål för vilka ECB upprättar de i bilaga I förtecknade bokslutshandlingarna i enlighet med artiklarna 15 och 26 i stadgan,

(d)

””rapporterande enhet: ECB eller en nationell centralbank,

(e)

””kvartalsomvärderingsdag: den dag som är den sista kalenderdagen i ett kvartal,

(f)

””konsolidering: det redovisningsförfarande varigenom flera separata juridiska enheters räkenskaper slås samman som om de vore en enda enhet,

(g)

””året för utbyte av sedlar och mynt: en period på tolv månader från det datum då eurosedlar och euromynt får ställning som lagligt betalningsmedel i en medlemsstat som har infört euron,

(h)

””fördelningsnyckel för sedlar: de procentsatser som erhålls när hänsyn tas till ECB:s andel av den totala utgivningen av eurosedlar och fördelningsnyckeln för tecknat kapital tillämpas på de nationella centralbankernas andel av den totala utgivningen enligt beslut ECB/2001/15 av den 6 december 2001 om utgivningen av eurosedlar (2).

2.   Definitioner av andra facktermer som används i denna riktlinje återfinns i bilaga II.

Artikel 2

Tillämpningsområde

1.   Denna riktlinje skall gälla för ECB och de nationella centralbankerna för Eurosystemets redovisnings- och finansiella rapporteringsändamål.

2.   Riktlinjens tillämpningsområde skall endast omfatta Eurosystemets redovisning och finansiella rapportering enligt de regler som framgår av stadgan. Följaktligen gäller den inte för de nationella centralbankernas nationella rapporter och finansräkenskaper. För att Eurosystemet och de nationella reglerna skall bli enhetliga och jämförbara, rekommenderas att de nationella centralbankerna i görligaste mån bör följa de regler som framgår av denna riktlinje i sin nationella rapportering och i sina finansräkenskaper.

Artikel 3

Grundläggande redovisningsprinciper

Följande grundläggande redovisningsprinciper skall tillämpas:

(a)

Ekonomisk realitet och öppenhet: Redovisningsmetoderna och den finansiella rapporteringen skall återspegla den ekonomiska verkligheten, de skall präglas av öppenhet och de skall uppfylla kvalitetskriterierna förståelighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. Transaktionerna skall redovisas och presenteras i enlighet med sitt innehåll och sin ekonomiska verklighet och inte enbart utifrån sin rättsliga form.

(b)

Försiktighetsprincipen: Värderingen av tillgångar och skulder, liksom resultatavräkningen, skall präglas av försiktighet. Inom ramen för den här riktlinjen innebär detta att orealiserade vinster inte skall intäktsföras i resultaträkningen utan i stället direkt skall föras till ett värderegleringskonto, samt att orealiserade förluster vid årets slut skall föras till resultaträkningen om de överstiger de tidigare omvärderingsvinster som bokförts på det korresponderande värderegleringskontot. Det är inte förenligt med försiktighetsprincipen att dolda reserver skapas eller att felaktiga värden avsiktligt anges för poster i balans- och resultaträkningen.

(c)

Händelser efter balansräkningens upprättande: Tillgångar och skulder skall justeras så att hänsyn tas till händelser som inträffar mellan balansdagen för årsbokslutet och den dag då de berörda organen godkänner bokslutshandlingarna om dessa händelser påverkar värdet av tillgångarna eller skulderna per balansdagen. Tillgångar och skulder skall inte justeras för sådana händelser efter balansdagen som inte påverkar värdet av tillgångarna eller skulderna per balansdagen, men upplysningar skall lämnas om händelserna är av sådan vikt att underlåtenhet att upplysa om dem skulle göra det svårare för den som läser bokslutshandlingarna att göra korrekta bedömningar och fatta korrekta beslut.

(d)

Väsentlighetsprincipen: Avvikelser från redovisningsreglerna, inbegripet sådana som påverkar beräkningen av de enskilda nationella centralbankernas och ECB:s resultaträkning, får endast förekomma om det är rimligt att betrakta sådana avvikelser som oväsentliga totalt sett mot bakgrund av den rapporterande enhetens finansräkenskaper och presentationen därav.

(e)

Fortlevnadsprincipen: Bokslut skall upprättas med tillämpning av fortlevnadsprincipen (going concern-principen).

(f)

Bokföringsmässiga grunder: Inkomster och utgifter skall redovisas som intäkter och kostnader för den redovisningsperiod då de intjänas eller uppkommer, inte för den period då de erhålls eller betalas.

(g)

Konsekvens och jämförbarhet: Kriterierna för värdering av balansräkningsposter och för resultatavräkning skall tillämpas konsekvent i enlighet med ett gemensamt och kontinuerligt tillvägagångssätt inom Eurosystemet så att uppgifterna i boksluten blir jämförbara.

Artikel 4

Redovisning av tillgångar och skulder

Finansiella och andra tillgångar/skulder skall endast redovisas i den rapporterande enhetens balansräkning om följande villkor är uppfyllda:

(a)

Det är sannolikt att framtida ekonomiskt resultat med anknytning till tillgången eller skulden kommer att utgöra ett flöde till eller från den rapporterande enheten.

(b)

I princip alla risker och rättigheter med anknytning till tillgången eller skulden har överförts till den rapporterande enheten.

(c)

Det är möjligt att på ett tillförlitligt sätt bedöma anskaffningskostnaden för, eller värdet av, tillgången för den rapporterande enheten respektive att fastställa skuldbeloppet.

Artikel 5

Affärsdagsredovisning och likviddagsredovisning

1.   Affärsdagsredovisning skall användas för bokföring av valutatransaktioner, finansiella instrument denominerade i utländsk valuta samt upplupna kostnader/intäkter. Två olika metoder har tagits fram för tillämpningen:

a)

”Huvudmetoden” enligt kapitlen III och IV samt bilaga III.

b)

Den ”alternativa metoden” som framgår av bilaga III.

2.   Likviddagsredovisning får även fortsättningsvis tillämpas för bokföring av värdepapperstransaktioner denominerade i utländsk valuta. Upplupen ränta relaterat till detta, inbegripet överkurser och underkurser, skall bokföras dagligen från avistalikviddagen.

3.   De nationella centralbankerna får använda sig av antingen affärsdagsredovisning eller likviddagsredovisning vid redovisningen av specifika eurodenominerade transaktioner, finansiella instrument samt relaterade upplupna kostnader/intäkter.

4.   Med undantag för justeringar som görs vid kvartalsslut och årsslut och poster som anges under ”Övriga tillgångar” och ”Övriga skulder” skall belopp som visas som en del av den dagliga finansiella rapporteringen för Eurosystemets finansiella rapportering endast visa kassarörelserna i balansposterna.

KAPITEL II

UPPSTÄLLNINGSFORM OCH VÄRDERINGSREGLER FÖR BALANSRÄKNINGEN

Artikel 6

Balansräkningens uppställningsform

Uppställningen av ECB:s och de nationella centralbankernas balansräkningar skall för Eurosystemets finansiella rapportering följa uppställningen i bilaga IV.

Artikel 7

Värderingsregler för balansräkningen

1.   Rådande marknadskurser och marknadspriser skall användas för värdering av poster i balansräkningen såvida inte annat anges i bilaga IV.

2.   Omvärdering av guld, instrument i utländsk valuta, värdepapper och finansiella instrument (både i och utanför balansräkningen) skall per kvartalsomvärderingsdagen ske till marknadens mittkurs respektive mittpris. Detta hindrar inte att rapporterande enheter för interna ändamål oftare får omvärdera sina portföljer, förutsatt att de endast redovisar poster i sina balansräkningar till transaktionsvärdet under det kvartalet.

3.   Det skall inte göras någon skillnad mellan pris- och valutakursrelaterade omvärderingseffekter för guld, utan en samlad guldomvärderingseffekt skall redovisas, baserad på priset i euro för en viss viktenhet guld, beräknat utifrån växelkursen mellan euron och US-dollarn på kvartalsomvärderingsdagen. Omvärdering skall för utländsk valuta ske valuta för valuta, inbegripet transaktioner i och utanför balansräkningen, och för värdepapper kod för kod (d.v.s. samma ISIN-nummer eller ISIN-typ), utom för sådana värdepapper som ingår i posten ”Övriga finansiella tillgångar”, vilka skall behandlas som separata innehav.

4.   Omvärderingsposter skall återföras vid utgången av det påföljande kvartalet, med undantag av orealiserade förluster, som vid årsslutet förs till resultaträkningen; under kvartalet skall alla transaktioner redovisas till transaktionspriset respektive transaktionskursen.

Artikel 8

Reverserade transaktioner

1.   En reverserad transaktion som grundar sig på ett repoavtal skall bokföras som inlåning mot säkerhet på balansräkningens skuldsida, medan den post som har ställts som säkerhet kvarstår på balansräkningens tillgångssida. Sålda värdepapper som skall köpas tillbaka enligt repoavtal skall av den rapporterande enheten, som är skyldig att köpa tillbaka dem, behandlas som om de fortfarande vore en del av den portfölj från vilken de sålts.

2.   En reverserad transaktion som grundar sig på en omvänd repa skall med avseende på lånebeloppet bokföras som utlåning mot säkerhet på balansräkningens tillgångssida. Värdepapper som förvärvats inom ramen för omvända repor skall inte omvärderas och den utlånande rapporterande enheten skall inte föra någon vinst eller förlust från sådana värdepapper till resultaträkningen.

3.   Vid transaktioner med värdepapperslån skall värdepapperen kvarstå i överlåtarens balansräkning. Sådana transaktioner skall redovisas på samma sätt som repoavtal. Om emellertid de värdepapper som lånats av den rapporterande enheten i egenskap av mottagare inte finns i dess förvar vid årets slut, skall mottagaren göra en avsättning för förluster om marknadsvärdet på de underliggande värdepapperen har stigit sedan avtalsdagen för lånetransaktionen. Mottagaren skall ta upp en skuld för återöverlåtelsen av värdepapperen om värdepapperen har sålts under tiden.

4.   Lånetransaktioner med guld som säkerhet skall behandlas som repoavtal. Guldflödena i samband med sådana lånetransaktioner mot säkerhet skall inte bokföras i bokslutet, och skillnaden mellan avista- och terminspriserna för transaktionen skall behandlas enligt principen om bokföringsmässiga grunder.

5.   Reverserade transaktioner, inbegripet transaktioner med värdepapperslån, som genomförs inom ramen för ett avtal om automatiska värdepapperslån, skall endast tas upp i balansräkningen vad gäller sådana transaktioner där säkerhet ställts i form av kontanter under transaktionens hela löptid.

Artikel 9

Omsättningsbara egetkapitalinstrument

1.   Denna artikel skall tillämpas på omsättningsbara egetkapitalinstrument, d.v.s. aktier eller andelar i aktiefonder, oavsett om transaktionerna genomförs direkt av en rapporterande enhet eller genom dess ombud, med undantag för sådana transaktioner som avser pensionsfonder, andelar, investeringar i dotterbolag, betydande intressen eller finansiella anläggningstillgångar.

2.   Egetkapitalinstrument denominerade i utländsk valuta skall inte ingå i den sammantagna valutapositionen utan utgöra en del av ett separat valutainnehav. Beräkningen av tillhörande valutakursvinster och valutakursförluster får göras antingen med nettogenomsnittskostnadsmetoden eller med en genomsnittskostnadsmetod.

3.   Det rekommenderas att egetkapitalinstrument behandlas i enlighet med följande regler:

(a)

Aktieportföljer omvärderas i enlighet med artikel 7.2. Omvärdering skall ske post för post. För aktiefonder skall prisomvärderingen ske netto; någon omvärdering aktie för aktie skall inte ske. Ingen nettning förekommer mellan olika aktier eller olika aktiefonder.

(b)

Transaktioner bokförs till transaktionspriset i balansräkningen.

(c)

Mäklararvoden får bokföras antingen som en transaktionskostnad som skall inkluderas i anskaffningspriset, eller som en kostnad i resultaträkningen.

(d)

Beloppet av den utdelning som köpts inkluderas i priset för egetkapitalinstrumentet. När aktien noteras utan utdelning, får den köpta utdelningen behandlas som en separat post till dess att betalning inflyter.

(e)

Upplupen utdelning bokförs inte vid periodens utgång eftersom den redan ingår i egetkapitalinstrumentets marknadspris, med undantag för instrument utan vinstutdelning.

(f)

Teckningsrätter behandlas som en separat tillgång när de emitteras. Anskaffningskostnaden beräknas på det genomsnittliga anskaffningspriset för aktierna, på nyförvärvets lösenspris och förhållandet mellan gamla och nya aktier. Alternativt får priset för teckningsrätten baseras på dess marknadsvärde, aktiens genomsnittliga anskaffningspris och aktiens marknadspris före nyemissionen.

Artikel 10

Sedlar

1.   För genomförandet av artikel 52 i stadgan skall andra deltagande medlemsstaters sedlar som innehas av en nationell centralbank inte redovisas som utelöpande sedlar utan som saldon inom Eurosystemet. Andra deltagande medlemsstaters sedlar skall behandlas enligt följande:

(a)

Den nationella centralbank som tar emot sedlar denominerade i nationella valutaenheter från euroområdet som givits ut av en annan nationell centralbank skall dagligen underrätta den nationella centralbank som givit ut sedlarna om värdet av de sedlar som inges för växling, utom om volymen en viss dag är liten. Den nationella centralbank som givit ut sedlarna skall sända en motsvarande betalning till den mottagande nationella centralbanken via TARGET-systemet.

(b)

Justeringen av uppgiften avseende ”utelöpande sedlar” skall göras i den utgivande nationella centralbankens bokföring efter erhållandet av underrättelse enligt ovan.

2.   Uppgiften om ”utelöpande sedlar” i de nationella centralbankernas balansräkningar skall bestå av tre delar:

(a)

Det ojusterade värdet av utelöpande eurosedlar, inklusive de sedlar för året för utbyte av sedlar och mynt som är denominerade i nationella valutaenheter för euroområdet för den nationella centralbank som inför euron, som skall beräknas enligt en av två följande metoder:

Metod A:

B = P – D – N – S

Metod B:

B = I – R – N

där

B är det ojusterade värdet för ”utelöpande sedlar”

P är värdet av sedlar som tillverkats eller mottagits från tryckeriet eller andra nationella centralbanker

D är värdet av förstörda sedlar

N är värdet av nationella sedlar från den utgivande nationella centralbanken som innehas av andra nationella centralbanker (som underrättats men ännu ej hemsänts)

I är värdet av de sedlar som satts i omlopp

R är värdet av mottagna sedlar

S är värdet av sedlar i lager/valv,

(b)

minus beloppet för fordran utan ränta gentemot ECI-banken relaterat till Extended Custodial Inventory (ECI)-programmet, vid överföring av äganderätten till sedlar relaterade till ECI-programmet,

(c)

plus eller minus de justeringar som följer av tillämpningen av fördelningsnyckeln för sedlar.

KAPITEL III

RESULTATAVRÄKNING

Artikel 11

Resultatavräkning

1.   Följande regler skall tillämpas i fråga om resultatavräkning:

(a)

Realiserade vinster och realiserade förluster skall föras till resultaträkningen.

(b)

Orealiserade vinster skall inte intäktsföras utan bokföras direkt på ett värderegleringskonto.

(c)

Vid årets slut skall orealiserade förluster föras till resultaträkningen om de överstiger de tidigare omvärderingsvinster som bokförts på det korresponderande värderegleringskontot.

(d)

Orealiserade förluster som förs till resultaträkningen får inte de påföljande åren återföras mot nya orealiserade vinster.

(e)

Orealiserade förluster i ett visst värdepapper, i en viss valuta eller i guld får inte bli föremål för nettning mot orealiserade vinster i andra värdepapper, valutor eller guld.

2.   Överkurser och underkurser på emitterade och köpta värdepapper skall beräknas och redovisas som del av ränteintäkterna och skall skrivas av under värdepapperens återstående löptid, antingen med linjär avskrivning eller enligt internräntemetoden (Internal Rate of Return, IRR-metoden). Internräntemetoden måste dock obligatoriskt användas för diskonteringspapper för vilka vid förvärvstillfället mer än ett år återstår av löptiden.

3.   Upplupna kostnader/intäkter för finansiella tillgångar och skulder, t.ex. upplupen ränta och avskrivna över- och underkurser denominerade i utländsk valuta, skall beräknas och bokföras dagligen baserat på senast tillgängliga kurser. Upplupna kostnader/intäkter för finansiella tillgångar och skulder denominerade i euro skall beräknas och bokföras minst en gång per kvartal. Upplupna kostnader/intäkter för andra poster skall beräknas och bokföras minst en gång per år.

4.   Oavsett hur ofta upplupna kostnader/intäkter sammanställs, men med beaktande av de undantag som framgår av artikel 5.4, skall de rapporterande enheterna rapportera uppgifter till transaktionsvärdet under kvartalet.

5.   Upplupna kostnader/intäkter i utländsk valuta skall omräknas till bokföringsdagens valutakurs och skall räknas med i valutapositionen.

6.   För beräkningen av upplupna kostnader/intäkter under året kan i allmänhet lokala beräkningssätt tillämpas (d.v.s. beräkning till antingen den sista affärsdagen eller sista kalenderdagen i kvartalet). Vid årets slut skall dock obligatoriskt den 31 december användas som referensdag.

7.   Valutautflöden som medför en förändring i innehavet av en viss valuta får tas upp som realiserade valutakursvinster eller valutakursförluster.

Artikel 12

Transaktionskostnader

1.   Följande allmänna regler skall tillämpas i fråga om transaktionskostnader:

(a)

För guld, instrument i utländsk valuta och värdepapper skall genomsnittskostnadsmetoden användas dagligen för att beräkna anskaffningskostnaden för sålda poster, med beaktande av valutakurs- och/eller prisrörelseeffekter.

(b)

Det genomsnittliga anskaffningspriset respektive den genomsnittliga anskaffningskursen för tillgången eller skulden skall minskas eller ökas med orealiserade förluster som förs till resultaträkningen vid årets slut.

(c)

Vid köp av kupongpapper skall köpt kupongränta behandlas som en separat post. När det rör sig om värdepapper i utländsk valuta skall den räknas som del av valutainnehavet i fråga, men skall vid fastställandet av genomsnittspriset varken påverka kostnaden eller priset för tillgången eller valutans kostnad.

2.   Följande särskilda regler skall gälla för värdepapper:

(a)

Transaktioner skall bokföras till transaktionspriset och redovisas i finansräkenskaperna till ”rent pris”.

(b)

Depå- och förvaltningsavgifter, avgifter för löpande räkningar och andra indirekta kostnader skall inte betraktas som transaktionskostnader utan skall tas med i resultaträkningen. Dessa kostnader skall inte behandlas som del av genomsnittskostnaden för en viss tillgång.

(c)

Inkomster skall bokföras brutto, och återbetalningsbara kupongskatter och andra skatter skall redovisas separat.

(d)

För att beräkna den genomsnittliga anskaffningskostnaden för ett värdepapper skall antingen i) alla förvärv som gjorts under en dag läggas samman, till anskaffningskostnaden, med den föregående dagens innehav, så att en ny vägd genomsnittskurs erhålls innan samma dags försäljning räknas in, eller också får ii) enskilda förvärv och försäljningar av värdepapper vid beräkningen av den reviderade genomsnittskursen inräknas i den ordning de skedde under dagen.

3.   Följande särskilda regler skall gälla för guld och utländsk valuta:

(a)

Transaktioner i en utländsk valuta som inte medför någon ändring i innehavet av den valutan skall räknas om till euro med hjälp av antingen valutakursen på avtals- eller likviddagen och skall inte påverka anskaffningskostnaden för innehavet i fråga.

(b)

Transaktioner i en utländsk valuta som medför en ändring i innehavet av den valutan skall räknas om till euro med hjälp av valutakursen på avtalsdagen.

(c)

Avvecklingen av kapitalbelopp från reverserade transaktioner med värdepapper i utländsk valuta eller guld skall inte anses omfatta en förändring i innehavet av den valutan eller av innehavet av guld.

(d)

Faktiska kontantinbetalningar och kontantutbetalningar skall räknas om till gällande valutakurs den dag då avveckling sker.

(e)

I fall där en lång position finns skall nettoinflöden av valuta och guld under dagen till genomsnittskostnaden för dagens inflöden av varje enskild valuta och av guld, läggas till föregående dags innehav så att ett nytt vägt genomsnitt av valutakursen/guldpriset kan erhållas. Vid nettoutflöden skall beräkningen av den realiserade vinsten eller förlusten baseras på genomsnittskostnaden den föregående dagen för innehavet av valutan i fråga eller av guldet, så att genomsnittskostnaden förblir oförändrad. Skillnader i genomsnittskurs eller i genomsnittligt guldpris mellan inflöde och utflöde under dagen skall också resultera i realiserade vinster eller förluster. Om en skuldsituation föreligger med avseende på en position i en utländsk valuta eller i guld skall denna behandlas omvänt mot förfarandet ovan. Sålunda skall genomsnittskostnaden för skuldpositionen påverkas av nettoutflöden, medan nettoinflöden skall minska positionen i enlighet med det gällande vägda genomsnittet av valutakursen/guldpriset och resultera i realiserade vinster eller förluster.

(f)

Kostnader för transaktioner i utländsk valuta och andra allmänna kostnader skall föras till resultaträkningen.

KAPITEL IV

REDOVISNINGSREGLER FÖR DERIVATINSTRUMENT

Artikel 13

Allmänna regler

1.   Valutaterminer, terminsledet av valutasvappar samt andra valutainstrument som inbegriper en framtida växling av en valuta mot en annan skall inräknas i nettovalutapositionen vid beräkningen av den genomsnittliga anskaffningskostnaden samt valutakursvinster och valutakursförluster.

2.   Räntesvappar, futurekontrakt, FRA-kontrakt, andra ränteinstrument och optioner skall redovisas och omvärderas post för post. Dessa instrument skall behandlas separat från posterna i balansräkningen.

3.   Vinster och förluster från derivatinstrument skall bokföras och behandlas på samma sätt som vinster och förluster på instrument i balansräkningen.

Artikel 14

Valutaterminer

1.   Terminsköp och terminsförsäljningar skall, till avistakursen för terminstransaktionen, bokföras på konton utanför balansräkningen från och med affärsdagen till likviddagen. Realiserade vinster och förluster på försäljningstransaktioner skall beräknas med hjälp av genomsnittskostnaden för valutapositionen på affärsdagen i överensstämmelse med förfarandet för daglig nettning av köp och försäljningar.

2.   Skillnaden mellan avista- och terminskursen skall behandlas som ränta som skall betalas eller erhållas enligt principen om bokföringsmässiga grunder.

3.   På likviddagen skall kontona utanför balansräkningen återföras.

4.   Valutapositionen skall, till avistakursen, påverkas av terminsköp från och med affärsdagen.

5.   Terminspositionerna skall värderas tillsammans med avistapositionen i samma valuta så att eventuella skillnader inom en och samma valutaposition uppvägs. Ett nettoförlustsaldo skall debiteras resultaträkningen när det överstiger de tidigare omvärderingsvinster som bokförts på värderegleringskontot. Ett nettovinstsaldo skall krediteras värderegleringskontot.

Artikel 15

Valutasvappar

1.   Termins- och avistaköp respektive försäljningar skall på respektive likviddag bokföras på balansräkningskonton.

2.   Termins- och avistaköp respektive försäljningar skall, till avistakursen för transaktionerna, bokföras på konton utanför balansräkningen från och med affärsdagen till likviddagen.

3.   Försäljningstransaktioner skall bokföras till avistakursen för transaktionen. På så sätt uppkommer inga vinster eller förluster.

4.   Skillnaden mellan avista- och terminskursen skall för både köp och försäljningar behandlas som ränta som skall betalas eller erhållas enligt principen om bokföringsmässiga grunder.

5.   På likviddagen skall kontona utanför balansräkningen återföras.

6.   Valutapositionen skall endast förändras till följd av upplupna kostnader/intäkter i utländsk valuta.

7.   Terminspositionen skall värderas tillsammans med tillhörande avistaposition.

Artikel 16

Räntefuturekontrakt

1.   Räntefuturekontrakt skall på affärsdagen bokföras på konton utanför balansräkningen.

2.   Initialsäkerheten skall bokföras som en separat tillgång om den är en kontantdeposition. Om den är en värdepappersdeposition skall den förbli oförändrad i balansräkningen.

3.   Förändringar från dag till dag i marginalsäkerheterna förs till resultaträkningen och påverkar valutapositionen. Samma förfarande skall användas på avvecklingsdagen för den öppna positionen oavsett om leverans sker eller ej. Om leverans sker skall köp- eller säljposten bokföras till marknadskursen.

4.   Avgifter skall föras till resultaträkningen.

Artikel 17

Räntesvappar

1.   Räntesvappar skall på affärsdagen bokföras på konton utanför balansräkningen.

2.   De löpande inkommande eller utgående betalningarna av ränta skall bokföras enligt principen om bokföringsmässiga grunder. Betalningar får avvecklas på nettobasis per räntesvapp, men upplupna ränteintäkter och räntekostnader skall redovisas brutto.

3.   Varje räntesvapp skall omvärderas individuellt och vid behov omräknas till euro till avistavalutakursen. Det rekommenderas att orealiserade förluster som förs till resultaträkningen vid årets slut skrivs av under påföljande år och att avskrivningen sker linjärt. Orealiserade omvärderingsvinster skall krediteras ett värderegleringskonto.

4.   Avgifter skall föras till resultaträkningen.

Artikel 18

FRA-kontrakt

1.   FRA-kontrakt skall på affärsdagen bokföras på konton utanför balansräkningen.

2.   Den kompensationsbetalning som ena parten skall göra till den andra på likviddagen skall bokföras samma dag i resultaträkningen. Betalningarna skall inte behandlas enligt principen om bokföringsmässiga grunder.

3.   Om FRA-kontrakt i utländsk valuta innehas skall kompensationsbetalningen påverka valutapositionen. Kompensationsbetalningar skall omräknas till euro till avistakursen på likviddagen.

4.   Varje FRA-kontrakt skall omvärderas individuellt, och vid behov omräknas till euro till avistavalutakursen. Orealiserade förluster som förs till resultaträkningen vid årets slut skall inte de påföljande åren återföras mot orealiserade vinster, såvida inte instrumentet avvecklas eller avslutas. Orealiserade omvärderingsvinster skall krediteras ett värderegleringskonto.

5.   Avgifter skall föras till resultaträkningen.

Artikel 19

Värdepappersterminer

Värdepappersterminer skall redovisas enligt endera av följande två metoder:

1.

Metod A:

(a)

Värdepappersterminer skall bokföras till terminstransaktionens terminspris på konton utanför balansräkningen från och med affärsdagen till likviddagen.

(b)

Genomsnittskostnaden för innehavet av det berörda värdepapperet skall inte påverkas förrän avveckling sker. Vinst- och förlusteffekterna av terminsförsäljningar skall beräknas på likviddagen.

(c)

På likviddagen skall kontona utanför balansräkningen återföras och eventuellt saldo på värderegleringskontot krediteras resultaträkningen. Det inköpta värdepapperet skall redovisas till avistakursen på förfallodagen (den faktiska marknadskursen), medan skillnaden jämfört med det ursprungliga terminspriset skall bokföras som en realiserad vinst eller förlust.

(d)

När det gäller värdepapper uttryckta i en utländsk valuta skall genomsnittskostnaden för nettovalutapositionen inte påverkas om den rapporterande enheten redan innehar en position i den valutan. Om den obligation som är köpt på termin är denominerad i en valuta i vilken den rapporterade enheten inte innehar någon position, så att valutan måste köpas, skall reglerna för köp av utländsk valuta i artikel 12.3 e tillämpas.

(e)

Terminspositioner skall värderas för sig mot terminskursen på marknaden för transaktionens återstående löptid. En omvärderingsförlust vid årets slut skall debiteras resultaträkningen, och en omvärderingsvinst skall krediteras värderegleringskontot. Orealiserade förluster som bokförs i resultaträkningen vid årets slut skall inte de påföljande åren återföras mot orealiserade vinster, såvida inte instrumentet avvecklas eller avslutas.

2.

Metod B:

(a)

Värdepappersterminer skall bokföras till terminstransaktionens terminspris på konton utanför balansräkningen från och med affärsdagen till likviddagen. På likviddagen skall kontona utanför balansräkningen återföras.

(b)

Vid kvartalets slut skall omvärdering av ett värdepapper göras på grundval av den nettoposition i värdepapperet som framgår av balansräkningen och av de försäljningar av värdepapperet som bokförts på kontona utanför balansräkningen. Omvärderingsbeloppet skall vara lika med skillnaden mellan denna nettoposition värderad till omvärderingskursen och samma position värderad till genomsnittskostnaden för balansräkningspositionen. Vid kvartalets slut skall terminsköp omvärderas i enlighet med artikel 7. Omvärderingsresultatet skall vara lika med skillnaden mellan avistakursen och genomsnittskostnaden för köpåtagandena.

(c)

Resultatet av en terminsförsäljning skall bokföras under det räkenskapsår då åtagandet gjordes. Detta resultat skall vara lika med skillnaden mellan det ursprungliga terminspriset och genomsnittskostnaden för balansräkningspositionen, eller genomsnittskostnaden för köpåtagandena utanför balansräkningen om balansräkningspositionen är otillräcklig, vid säljtidpunkten.

Artikel 20

Optioner

1.   Optioner skall, till lösenpriset för det underliggande instrumentet, bokföras på konton utanför balansräkningen från affärsdagen fram till lösen- eller slutdagen.

2.   Premier i en utländsk valuta skall räknas om till euro till valutakursen på antingen avtals- eller likviddagen. Erlagd premie skall behandlas som en separat tillgång medan erhållen premie skall behandlas som en separat skuld.

3.   Om optionen utnyttjas skall det underliggande instrumentet i balansräkningen bokföras till lösenpriset plus eller minus det ursprungliga premiebeloppet. Det ursprungliga premiebeloppet för optionen skall justeras på grundval av orealiserade skulder som förs till resultaträkningen vid årets slut.

4.   Om optionen inte utnyttjas skall beloppet för optionspremien, justerat på grundval av tidigare orealiserade förluster vid årets slut, föras till resultaträkningen omräknad till den tillgängliga valutakursen på slutdagen.

5.   Valutapositionen skall påverkas av den dagliga marginalsäkerheten för futureliknande optioner, av en eventuell nedskrivning av optionspremien vid årets slut, av den underliggande affären på lösendagen eller, på slutdagen, av optionspremien. Dagliga ändringar i marginalsäkerheten skall föras till resultaträkningen.

6.   Varje optionsavtal skall omvärderas på individuell basis. Orealiserade förluster som förs till resultaträkningen får inte de påföljande åren återföras mot orealiserade vinster. Orealiserade omvärderingsvinster skall krediteras ett värderegleringskonto. Inga orealiserade förluster för en option skall nettas mot orealiserade vinster för en annan option.

7.   Vid tillämpningen av punkt 6 skall marknadsvärdena vara de noterade priserna om sådana priser finns tillgängliga från en börs, handlare, en mäklare eller liknande enheter. När noterade priser inte finns tillgängliga bestäms marknadsvärdet av en värderingsteknik. En sådan värderingsteknik skall användas konstant över tiden och det skall vara möjligt att visa att den ger tillförlitliga uppskattningar av priser som skulle ha erhållits i verkliga marknadstransaktioner.

8.   Avgifter skall föras till resultaträkningen.

KAPITEL V

RAPPORTERINGSSKYLDIGHET

Artikel 21

Uppställning

1.   De nationella centralbankerna skall rapportera uppgifter till ECB för Eurosystemets finansiella rapporteringsändamål i enlighet med den här riktlinjen.

2.   Uppställningarna för Eurosystemets rapportering skall omfatta alla poster som anges i bilaga IV. Innehållet i de poster som skall ingå i de olika balansräkningsuppställningarna beskrivs också i bilaga IV.

3.   Uppställningarna för de olika offentliggjorda boksluten skall överensstämma med följande bilagor:

(a)

Den offentliga konsoliderade veckobalansräkningen för Eurosystemet närmast efter kvartalsslutet: bilaga V.

(b)

Den offentliga konsoliderade veckobalansräkningen för Eurosystemets under kvartalet: bilaga VI.

(c)

Den konsoliderade årsbalansräkningen för Eurosystemet: bilaga VII.

KAPITEL VI

OFFENTLIGA ÅRLIGA BALANS- OCH RESULTATRÄKNINGAR

Artikel 22

Offentliga årliga balans- och resultaträkningar

Det rekommenderas att de nationella centralbankerna utformar sina offentliga årliga balans- och resultaträkningar i enlighet med bilagorna VIII och IX.

KAPITEL VII

KONSOLIDERINGSREGLER

Artikel 23

Allmänna konsolideringsregler

1.   Eurosystemets konsoliderade balansräkningar skall omfatta alla poster i ECB:s och de nationella centralbankernas balansräkningar.

2.   Rapporterna i konsolideringsförfarandet skall vara enhetliga. Alla Eurosystemets bokslut skall upprättas på ett likartat sätt genom att tillämpa samma teknik och förfaranden för konsolidering.

3.   ECB skall sammanställa Eurosystemets konsoliderade balansräkningar. Dessa balansräkningar skall tillgodose behovet av enhetliga principer och enhetlig teknik för redovisning, liksom behovet av sammanfallande redovisningsperioder inom Eurosystemet och konsolideringsjusteringar till följd av transaktioner och positioner inom Eurosystemet, och skall beakta ändringar i Eurosystemets sammansättning.

4.   Med undantag för de nationella centralbankernas och ECB:s saldon inom Eurosystemet, skall de enskilda balansräkningsposterna aggregeras i konsolideringssyfte.

5.   De nationella centralbankernas och ECB:s saldon gentemot tredje parter skall anges brutto vid konsolideringen.

6.   Saldon inom Eurosystemet skall redovisas i ECB:s och de nationella centralbankernas balansräkningar i enlighet med bilaga IV.

KAPITEL VIII

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 24

Utveckling, tillämpning och tolkning av reglerna

1.   Redovisningskommittén (AMICO) skall vara det forum inom ECBS som via direktionen rapporterar till ECB-rådet vad gäller utvecklingen, tillämpningen och genomförandet av ECBS regler för redovisning och finansiell rapportering.

2.   Vid tolkningen av den här riktlinjen skall hänsyn tas till förarbeten, till de redovisningsprinciper som harmoniserats genom gemenskapslagstiftningen och till allmänt vedertagna internationella redovisningsstandarder.

Artikel 25

Övergångsregler

1.   De nationella centralbankerna skall omvärdera alla finansiella tillgångar och skulder per den dag då de blir medlemmar i Eurosystemet. Orealiserade vinster som uppkom före den dagen eller under denna dag skall avskiljas från eventuella orealiserade omvärderingsvinster som uppkommer därefter och skall även fortsättningsvis tillhöra de nationella centralbankerna. De marknadskurser och marknadspriser som de nationella centralbankerna tillämpar i sina första balansräkningar inom Eurosystemet skall ses som genomsnittskostnaden av dessa nationella centralbankers tillgångar och skulder.

2.   Det rekommenderas att orealiserade vinster som uppkom innan en nationell centralbank blev medlem i Eurosystemet inte betraktas som utdelningsbara vid övergångstidpunkten och att de endast behandlas som realiserbara/utdelningsbara i fråga om transaktioner som sker efter deltagandet i Eurosystemet.

3.   Vinster och förluster avseende valutakurser, guld och priser som härrör från överföringen av tillgångar från de nationella centralbankerna till ECB skall anses vara realiserade.

4.   Denna artikel skall inte påverka tillämpningen av eventuella beslut som antas enligt artikel 30 i stadgan.

Artikel 26

Upphävande

Riktlinje ECB/2002/10 skall upphöra att gälla. Hänvisningar till den upphävda riktlinjen skall gälla som hänvisningar till den här riktlinjen och skall läsas i enlighet med tabellen i bilaga X.

Artikel 27

Slutbestämmelser

1.   Denna riktlinje träder i kraft den 1 januari 2007.

2.   Denna riktlinje skall tillämpas på alla centralbanker i Eurosystemet.

Utfärdad i Frankfurt am Main den 10 november 2006.

På ECB-rådets vägnar

Jean-Claude TRICHET

ECB:s ordförande


(1)  EUT L 58, 3.3.2003, s. 1.

(2)  EGT L 337, 20.12.2001, s. 52. Beslutet senast ändrat genom beslut ECB/2004/9 (EUT L 205, 9.6.2004, s. 17).


BILAGA I

BOKSLUTSHANDLINGAR FÖR EUROSYSTEMET

Typ av rapport

Intern/offentlig

Rättslig skyldighet enligt

Rapportens syfte

1

Eurosystemets dagsbalansräkning

Intern

Saknas

Främst för likviditetsstyrning för genomförandet av artikel 12.1 i stadgan.

En del av uppgifterna i dagsbalansräkningen används för beräkning av monetär inkomst

2

Disaggregerad veckobalansräkning

Intern

Saknas

Används för sammanställning av Eurosystemets konsoliderade veckobalansräkning

3

Eurosystemets konsoliderade veckobalansräkning

Offentlig

Artikel 15.2 i stadgan

Konsoliderad balansräkning för penningpolitisk och ekonomisk analys. Den konsoliderade veckobalansräkningen för Eurosystemet bygger på dagsbalansräkningen för rapporteringsdagen.

4

Månatlig och kvartalsvis finansiell information om Eurosystemet

Offentlig och intern (1)

Statistikförordningar enligt vilka monetära finansinstitut (MFI) skall lämna uppgifter

Statistikanalys

5

Eurosystemets konsoliderade årsbalansräkning

Offentlig

Artikel 26.3 i stadgan

Konsoliderad balansräkning för analytiska och operativa ändamål


(1)  De månatliga uppgifterna läggs till de offentliga aggregerade statistiska uppgifter som monetära finansinstitut (MFI) i Europeiska unionen är skyldiga att lämna in. Dessutom måste centralbankerna, i sin egenskap av monetära finansinstitut, varje kvartal lämna mer detaljerad information än som ges i den månatliga rapporteringen.


BILAGA II

ORDLISTA

affärsdagsredovisning: en bokföringsmetod där affärshändelser bokförs på affärsdagen.

avskrivning: systematisk minskning i bokföringen av en över- eller underkurs, eller av tillgångars värde under en viss period.

avistakurs: den kurs till vilken en transaktion avvecklas på avistalikviddagen. När det gäller valutaterminer är avistakursen den kurs som tillämpas på framtida punkter för att beräkna terminskursen.

avsättningar: belopp som inte medtas vid beräkningen av resultatet utan istället sätts av för att täcka en känd eller väntad skuld eller risk vars kostnad inte exakt kan beräknas (jfr reserver). Avsättningar för framtida skulder och kostnader får inte användas för att justera tillgångars värde.

avtal om automatiska värdepapperslån (Automated security lending programme, ASLP): en finansiell transaktion som kombinerar repo- och omvända repotransaktioner där en specifik säkerhet lånas ut mot en generell säkerhet. Som ett resultat av dessa ut- och inlåningstransaktioner uppkommer inkomst genom olika reporäntor mellan de två transaktionerna, d.v.s. den erhållna marginalen. Transaktionerna kan genomföras antingen med en huvudman, dvs. där den bank som erbjuder arrangemanget ses som den slutliga motparten, eller med ett ombud, där den bank som erbjuder arrangemanget endast uppträder som ombud, och den slutliga motparten är det institut med vilket värdepapperslånen genomförs.

avveckling: en åtgärd som innebär fullgörande av skyldigheter avseende överlåtelse av medel eller tillgångar mellan två eller flera parter. I fråga om transaktioner inom Eurosystemet innebär avveckling eliminering av nettotillgodohavanden härrörande från transaktioner inom Eurosystemet och kräver överlåtelse av tillgångar

diskonteringspapper: en tillgång som inte ger någon kupongränta och vars avkastning består i kapitalvärdeökning eftersom den emitteras eller köps till en kurs som understiger det nominella värdet eller parivärdet.

egetkapitalinstrument: värdepapper som berättigar till utdelning, d.v.s. aktier och värdepapper som fungerar som bevis på delägarskap i en aktiefond.

Extended Custodial Inventory (ECI) programme: ett program som består av en depå utanför euroområdet som förvaltas av en kommersiell bank i vilken eurosedlar hålls i förvar för Eurosystemets räkning för leverans och erhållande av eurosedlar.

finansiella anläggningstillgångar: Finansiella tillgångar eller portföljer som hålls som en permanent investering; detta inkluderar bl.a. räntebärande värdepapper med fasta eller bestämda betalningar och en fast löptid, avseende vilka den nationella centralbanken har avsikt och möjlighet att hålla fram till förfallodagen.

finansiell skuld: varje skuld som medför en lagenlig skyldighet att utge kontanter eller något annat finansiellt instrument till ett annat företag eller att utbyta finansiella instrument med ett annat företag på potentiellt ofördelaktiga villkor.

finansiell tillgång: en tillgång som är i) kontanter, ii) en avtalsenlig rättighet att erhålla kontanter eller något annat finansiellt instrument från ett annat företag, iii) en avtalsenlig rättighet att utbyta finansiella instrument med ett annat företag på potentiellt fördelaktiga villkor eller iv) ett annat företags egetkapitalinstrument.

FRA-kontrakt (”forward rate agreement”): ett avtal enligt vilket två parter enas om den ränta som på en viss dag i framtiden skall betalas på en tänkt inlåning med en viss löptid. På likviddagen skall den ena parten betala en kompensation till den andra, beroende på skillnaden mellan den avtalade räntan och marknadsräntan på likviddagen.

futuresliknande optioner: noterade optioner där en marginalsäkerhet erläggs eller erhålls dagligen.

förfallodag: den dag då hela det nominella värdet eller kapitalvärdet skall betalas till innehavaren.

försämring: en nedgång av det återvinnbara beloppet under det redovisade värdet

genomsnittskostnad: metoden med löpande eller vägt genomsnitt, enligt vilken kostnaden för varje förvärv läggs till det befintliga bokförda värdet, vilket ger en ny vägd genomsnittskostnad.

interlinkmekanismen: den tekniska infrastruktur, de utformningsdetaljer och de förfaranden som inrättats inom, eller utgör anpassningar av, de enskilda nationella systemen för bruttoavveckling av betalningar i realtid och ECB:s betalningsmekanism (EPM) med syftet att hantera gränsöverskridande betalningar inom TARGET 1-systemet.

internationella redovisningsstandarder: IAS-standarder (International Accounting Standards) och IFRS-standarder (International Financial Reporting Standards) med tillhörande tolkningar (SIC/IFRIC-tolkningar), efterföljande ändringar av dessa standarder och tillhörande tolkningar samt framtida standarder och tillhörande tolkningar som antas av den Europeiska unionen.

internränta: den diskonteringsränta till vilken ett värdepappers bokförda värde är lika med nuvärdet av det framtida kassaflödet.

ISIN-nummer (International Securities Identification Number): det nummer som den relevanta behöriga myndigheten har bestämt.

likviddag: den dag då den slutliga och oåterkalleliga överlåtelsen av värde har bokförts av det relevanta avvecklingsinstitutet. Tidpunkten för avvecklingen kan infalla omedelbart (i realtid), samma dag (vid dagens slut) eller på en viss överenskommen dag efter den dag då det motsvarande åtagandet gjordes.

avistalikviddag: den dag på vilken en avistatransaktion med ett finansiellt instrument avvecklas i enlighet med rådande marknadskonventioner för det finansiella instrumentet.

likviddagsredovisning: en bokföringsmetod enligt vilken affärshändelser bokförs på likviddagen.

linjär avskrivning: en metod som innebär att avskrivningen för en viss period beräknas genom att tillgångens anskaffningsvärde, exklusive det uppskattade restvärdet, divideras med tillgångens förväntade ekonomiska livslängd tidsproportionellt.

lösenpris: det förutbestämda pris i ett optionsavtal till vilket avtalet kan utnyttjas.

marknadskurs (”market price”): den noterade kursen för ett guld-, valuta- eller värdepappersinstrument på en organiserad marknad (t.ex. en fondbörs) eller en ej organiserad marknad (t.ex. en OTC-marknad), oftast noterad exklusive upplupen eller avdragen ränta.

marknadens mittpris (”mid-market price”): det värde mitt emellan köp- och säljkursen för ett värdepapper, beräknat på grundval av erkända marknadsgaranters eller erkända fondbörsers kursnoteringar för transaktioner av normal marknadsstorlek, som används för omvärderingsförfarandet varje kvartal.

marknadens mittkurs (”mid-market rates”): referensväxelkursen för euro som baseras på det reguljära dagliga avstämningsförfarandet mellan centralbanker inom och utom ECBS som normalt äger rum 14.15 centraleuropeisk tid och som används för omvärderingsförfarandet varje kvartal.

omvänt försäljnings- och återköpsavtal (”omvänd repa”): ett avtal enligt vilket en innehavare av kontanter åtar sig att köpa en tillgång och samtidigt åtar sig att sälja tillbaka tillgången för ett överenskommet pris på begäran, eller efter en viss tid, eller om vissa omständigheter föreligger. Ibland ingås repor via en tredje part (trepartsrepa).

option: ett avtal som ger innehavaren rätten men inte skyldigheten att köpa eller sälja ett specifikt antal, eller en specifik mängd, aktier, råvaror, valuta, index eller skuldebrev till ett fastställt pris under en viss tidsperiod eller på slutdagen.

orealiserade vinster/förluster: vinster/förluster som härrör från omvärdering av tillgångar i förhållande till deras justerade anskaffningskostnad.

realiserade vinster/förluster: vinster/förluster som uppkommit genom skillnaden mellan försäljningspriset och den justerade anskaffningskostnaden för en balansräkningspost.

reserver: ett belopp som tas från utdelningsbara vinstmedel och förs åt sidan, men som inte är avsett att täcka någon viss på balansdagen känd skuld, oförutsedd händelse eller väntad minskning av tillgångars värde.

rent pris (”clean price”): transaktionspriset exklusive eventuell avdragen eller upplupen ränta men inklusive sådana transaktionskostnader som ingår i priset.

reverserad transaktion: en transaktion varigenom centralbanken köper (omvänd repa) eller säljer (repa) tillgångar enligt ett repoavtal, eller lånar ut medel mot säkerhet.

räntefuturekontrakt (”interest rate future”): ett terminsavtal som omsätts på fondbörs. I ett sådant avtal enas parterna på avtalsdagen om köp eller försäljning av ett räntebärande instrument, t.ex. en obligation, med leverans på en viss dag i framtiden till ett visst pris. Oftast sker ingen egentlig leverans, utan avtalet avvecklas i stället normalt före den överenskomna förfallodagen.

räntesvapp: en avtalsenlig överenskommelse om att utbyta kassaflöden motsvarande strömmar av regelbundna räntebetalningar med en motpart, antingen i en valuta eller, vad avser cross-currency-transaktioner i två olika valutor.

skuld: en aktuell förpliktelse för företaget som härrör från tidigare händelser och vars avveckling väntas resultera i ett utflöde från företaget av resurser som motsvarar ekonomiska värden.

TARGET: det transeuropeiska automatiserade systemet för bruttoavveckling av betalningar i realtid.

tillgång: en resurs som kontrolleras av företaget till följd av tidigare händelser och som väntas medföra ett framtida inflöde till företaget av ekonomiska värden.

transaktionskostnader: kostnader som kan särskiljas såsom relaterade till en viss transaktion.

transaktionspris: det pris som parterna enas om då ett avtal ingås.

underkurs: skillnaden mellan ett värdepappers parivärde och dess pris då denna understiger pari.

valutainnehav: nettopositionen i en viss valuta. Särskilda dragningsrätter (SDR) betraktas i denna definition som en separat valuta.

valutakurs: en valutas värde i samband med växling till en annan valuta.

valutasvapp (”foreign exchange swap”): samtidig köp/försäljning av en valuta mot en annan (avistaledet) samtidigt med försäljning/köp på termin av samma belopp av den första valutan mot den andra (terminsledet).

valutatermin (”foreign exchange forward”): ett avtal enligt vilket parterna enas om att ett rent (”outright”) köp eller en ren försäljning av ett visst belopp uttryckt i en utländsk valuta mot en annan valuta, oftast den nationella valutan, skall ske mer än två arbetsdagar efter avtalsdagen till ett visst pris. Terminsvalutakursen utgörs av den rådande avistakursen plus/minus en överenskommen över- eller underkurs.

värdepapper som innehas som en öronmärkt portfölj: öronmärkta investeringar (som innehas som motpartsmedel) bestående av värdepapper, egetkapitalinstrument, andelar och/eller investeringar i dotterbolag som matchar en identifierbar post på skuldsidan i balansräkningen, oavsett om det finns rättsliga, lagliga eller andra begränsningar, dvs. pensionsfonder, bestämmelser om avgångsvederlag, avsättningar, kapital, eller reserver.

värdepapperstermin (”forward transaction in securities”): ett avtal utanför fondbörs enligt vilket parterna på avtalsdagen enas om köp eller försäljning av ett räntebärande instrument (oftast en obligation eller en växel) med leverans på en viss dag i framtiden till ett visst pris.

värderegleringskonton: konton i balansräkningen för bokföring av skillnaden i en tillgångs eller skulds värde mellan den justerade kostnaden för dess anskaffande och dess värde till marknadskursen vid slutet av en viss period, när marknadsvärdet för en tillgång är högre än anskaffningskostnaden och när marknadsvärdet för en skuld är lägre än anskaffningskostnaden. Här ingår skillnader i både noterade kurser och/eller i marknadsvalutakurser.

överkurs: skillnaden mellan ett värdepappers parivärde och dess kurs då denna överstiger pari.


BILAGA III

BESKRIVNING AV AFFÄRSDAGSREDOVISNINGEN

(inklusive ”huvudmetoden” och den ”alternativa metoden” enligt artikel 5)

1.   Redovisning på affärsdagen

1.1   Redovisning på affärsdagen får genomföras antingen med hjälp av ”huvudmetoden” eller den ”alternativa metoden”.

Artikel 5.1 a avser ”huvudmetoden”.

1.2.1   Transaktionerna bokförs på affärsdagen på konton utanför balansräkningen. På likviddagen återförs beloppen från dessa konton och transaktionerna bokförs på balansräkningskonton.

1.2.2   Valutapositioner påverkas på affärsdagen. Realiserade vinster och förluster från nettoförsäljningar beräknas därför också på affärsdagen. Nettoköp av valuta påverkar genomsnittskostnaden för valutainnehavet på affärsdagen.

Artikel 5.1 b avser den ”alternativa metoden”.

1.3.1   Till skillnad från ”huvudmetoden” bokförs avtalade transaktioner som skall avvecklas i framtiden inte dagligen på konton utanför balansräkningen. Resultatavräkning samt beräkning av nya genomsnittskostnader (vid valutaköp) och genomsnittspris (vid värdepappersköp) sker på likviddagen (1).

1.3.2   När det gäller transaktioner som avtalas ett år men förfaller ett påföljande år sker resultatavräkningen enligt ”huvudmetoden”. Det innebär att realiserade resultat av försäljningar påverkar resultaträkningen för det år då transaktionen avtalades och att köp ändrar innehavets genomsnittskurs under det år då transaktionen avtalades.

1.4   I följande tabell visas de viktigaste särdragen för de två metoder som tagits fram för olika valutainstrument och värdepapper.

REDOVISNING PÅ AFFÄRSDAGEN

Huvudmetoden

Den alternativa metoden

Valutatransaktioner (2)avista – behandling under året

Valutaköp bokförs utanför balansräkningen på affärsdagen och påverkar valutapositionens genomsnittskostnad från och med den dagen.

Vinster och förluster från försäljningar anses realiserade på transaktionsdagen/affärsdagen. På likviddagen återförs beloppen bokförda utanför balansräkningen och bokföring sker i balansräkningen.

Valutaköp bokförs i balansräkningen på likviddagen och påverkar valutapositionens genomsnittskostnad från och med den dagen.

Vinster och förluster från försäljningar anses realiserade på likviddagen. Ingen bokföring sker i balansräkningen på affärsdagen.

Valutaterminer – behandling under året

Behandlas på samma sätt som avistatransaktioner ovan, och bokförs till transaktionens avistakurs.

Valutaköp bokförs utanför balansräkningen på transaktionens avistalikviddag och påverkar genomsnittskostnaden för valutapositionen till transaktionens avistakurs från och med den dagen.

Valutaförsäljningar bokförs utanför balansräkningen på transaktionens avistalikviddag. Vinster och förluster anses realiserade på transaktionens avistalikviddag.

På likviddagen återförs beloppen bokförda utanför balansräkningen och bokföring sker i balansräkningen.

För bokföringen vid periodens slut, se nedan.

Valutatransaktioner, avista eller på termin, med affärsdag år 1 och avistalikviddag år 2

Inga särskilda åtgärder krävs, eftersom transaktioner bokförs på affärsdagen och vinst och förlust redovisas på den dagen.

Bör bokföras enligt huvudmetoden (3):

Valutaförsäljningar bokförs utanför balansräkningen år 1, för att visa realiserade valutavinster eller valutaförluster under det räkenskapsår då transaktionen avtalades

Valutaköp bokförs utanför balansräkningen år 1 och påverkar valutapositionens genomsnittskostnad från och med den dagen.

Vid den omvärdering av valutainnehav som görs vid årets slut måste hänsyn tas till nettot av köp och försäljningar med avistalikviddag påföljande räkenskapsår.

Värdepapperstransaktioner – behandling under året

Köp och försäljningar redovisas utanför balansräkningen på affärsdagen. Vinster och förluster redovisas också den dagen. På likviddagen återförs beloppen bokförda utanför balansräkningen och bokföring sker i balansräkningen (d.v.s. samma behandling som för valutatransaktioner avista).

Alla transaktioner bokförs på likviddagen (se dock nedan angående bokföringen vid periodens slut). Följaktligen redovisas också påverkan på genomsnittskostnaden (vid köp) och på vinst och förlust (vid försäljning) på likviddagen.

Värdepapperstransaktioner med affärsdag år 1 och avistalikviddag år 2

Inga särskilda åtgärder krävs, eftersom transaktionerna och deras verkningar har bokförts redan på affärsdagen.

Realiserade vinster och förluster tas upp år 1 vid periodens slut (d.v.s. samma behandling som för valutatransaktioner avista) och köpen ingår i omvärderingen vid årets slut (4).

2.   Daglig bokföring av upplupen ränta, inbegripet överkurser och underkurser

2.1.   Upplupen ränta, överkurser och underkurser som hör till finansiella instrument i utländsk valuta beräknas och bokförs dagligen, oberoende av faktiska betalningsströmmar. Detta innebär att valutapositionen påverkas redan när den upplupna räntan bokförs, till skillnad från enbart när den mottas eller betalas (5).

2.2.   Upplupen kupongränta och avskrivning av över- eller underkurser beräknas och bokförs från likviddagen för köpet av värdepapperet till och med likviddagen för försäljning eller fram till förfallodagen.

2.3.   Tabellen nedan visar hur daglig bokföring av upplupna poster påverkar valutainnehavet (d.v.s. upplupen ränta och avskrivning av över- och underkurser):

DAGLIG BOKFÖRING AV UPPLUPEN RÄNTA SOM DEL AV AFFÄRSDAGSREDOVISNINGEN

Upplupen ränta för instrument i utländsk valuta beräknas och bokförs dagligen till växelkursen på bokföringsdagen.

Inverkan på valutainnehavet

Upplupen ränta påverkar valutapositionen vid bokföringstillfället och återförs inte senare. Den upplupna räntan regleras när betalningen inflyter eller betalas. Valutapositionen påverkas således inte på likviddagen, eftersom de upplupna beloppen ingår i den position som omvärderas vid den periodiska omvärderingen.


(1)  När det gäller valutaterminer påverkas valutainnehavet på avistalikviddagen (d.v.s. vanligen affärsdagen + två dagar).

(2)  (Fotnoten ej aktuell i den svenska versionen).

(3)  Som vanligt kan väsentlighetsprincipen tillämpas om dessa transaktioners inverkan på valutapositionen och/eller resultaträkningen är oväsentlig.

(4)  Väsentlighetsprincipen kan tillämpas om dessa transaktioners inverkan på valutapositionen och/eller resultaträkningen är oväsentlig.

(5)  Det finns två möjliga sätt att bokföra upplupna räntor. Det första är ”kalenderdagsredovisning”, då upplupna räntor bokförs varje kalenderdag, oberoende av om det gäller en veckoslutsdag, en helgdag eller en öppethållandedag. Det andra är ”öppethållandedagsredovisningen” då upplupna räntor endast bokförs på öppethållandedagar. Vilketdera sättet kan väljas. Om den sista dagen på året inte är en öppethållandedag måste den emellertid i båda fallen tas med i beräkningen av upplupna räntor.


BILAGA IV

UPPSTÄLLNINGSFORM OCH VÄRDERINGSREGLER FÖR BALANSRÄKNINGEN (1)

TILLGÅNGAR

Balansräkningspost (3)

Beskrivning av balansposten

Värderingsprincip

Tillämpningsområde (4)

1

1

Guld och guldfordringar

Fysiskt guld (d.v.s. tackor, mynt, plåtar, klimpar) i lager eller ”på ingående”. Icke-fysiskt guld, t.ex. tillgodohavanden på guldavistakonton (ej fördelade konton) eller i visstidsdeposition samt fordringar i guld härrörande från följande transaktioner: upp- eller nedgraderingstransaktioner och plats- eller renhetssvappar i guld där skillnaden mellan frisläppande och erhållande är mer än en öppethållandedag

Marknadsvärdet

Obligatoriskt

2

2

Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande utanför euroområdet

Fordringar uttryckta i utländsk valuta på motparter hemmahörande utanför euroområdet inbegripet mellan- och överstatliga institutioner samt centralbanker utanför euroområdet

 

 

2.1

2.1

Fordringar på IMF

a)

Dragningsrätter inom reservtranchen (netto)

Den nationella kvoten minus tillgodohavanden i euro som IMF förfogar över: IMF:s konto nr 2 (eurokonto för administrativa omkostnader) får inräknas i denna post eller i posten ”Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet”

a)

Dragningsrätter inom reservtranchen (netto)

Nominella värdet, omräkning till marknadsvalutakursen

Obligatoriskt

b)

Särskilda dragningsrätter (SDR)

Innehav av särskilda dragningsrätter (brutto)

b)

Särskilda dragningsrätter (SDR)

Nominella värdet, omräkning till marknadsvalutakursen

Obligatoriskt

c)

Övriga fordringar

Det allmänna lånearrangemanget (GAB), lån enligt särskilda låneavtal, inlåning inom ramen för IMF:s Poverty Reduction and Growth Facility (PRGF)

c)

Övriga fordringar

Nominella värdet, omräkning till marknadsvalutakursen

Obligatoriskt

2.2

2.2

Banktillgodohavanden och värdepapper, externa lån och andra externa tillgångar

a)

Tillgodohavanden hos banker utanför euroområdet

Löpande räkningar, inlåning med fast löptid, dagslån, omvända repor

a)

Tillgodohavanden hos banker utanför euroområdet

Nominella värdet, omräkning till marknadsvalutakursen

Obligatoriskt

b)

Investeringar i värdepapper, utom aktier, andelar och andra värdepapper i tillgångsposten ”Övriga finansiella tillgångar”, utanför euroområdet

Omsättningsbara skuldsedlar och obligationer, statsskuldväxlar, nollkupongobligationer och penningmarknadspapper utgivna av hemmahörande utanför euroområdet.

b)

Omsättningsbara värdepapper

Marknadskursen och marknadsvalutakursen

Obligatoriskt

c)

Externa lån (inlåning)

Utlåning till, och ej omsättningsbara värdepapper, utom aktier, andelar och andra värdepapper i tillgångsposten ”Övriga finansiella tillgångar”, utgivna av hemmahörande utanför euroområdet.

c)

Externa lån

Inlåning till nominella värdet, ej omsättbara värdepapper till anskaffningskostnaden; båda omräknade till marknadsvalutakursen

Obligatoriskt

d)

Övriga externa tillgångar

Sedlar och mynt från länder utanför euroområdet.

d)

Övriga externa tillgångar

Nominella värdet, omräkning till marknadsvalutakursen

Obligatoriskt

3

3

Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande i euroområdet

a)

Värdepapper

Omsättningsbara skuldsedlar och obligationer, växlar, nollkupongobligationer och penningmarknadspapper, utom aktier, andelar och andra värdepapper i tillgångsposten ”Övriga finansiella tillgångar”

a)

Omsättningsbara värdepapper

Marknadskursen och marknadsvalutakursen

Obligatoriskt

b)

Övriga fordringar

Ej omsättningsbara värdepapper, utom aktier, andelar och andra värdepapper i tillgångsposten ”Övriga finansiella tillgångar”, lån, inlåning, omvända repor, och diverse utlåning

b)

Övriga fordringar

Inlåning till nominella värdet, ej omsättningsbara värdepapper till anskaffningskostnaden; båda omräknade till marknadsvalutakursen

Obligatoriskt

4

4

Fordringar i euro på hemmahörande utanför euroområdet

 

 

 

4.1

4.1

Banktillgodohavanden, värdepapper och lån

a)

Tillgodohavanden hos banker utanför euroområdet

Löpande räkningar, inlåning med fast löptid, dagslån. Omvända repor med anknytning till hanteringen av värdepapper noterade i euro

a)

Tillgodohavanden hos banker utanför euroområdet

Nominella värdet

Obligatoriskt

b)

Investeringar i värdepapper, utom aktier, andelar och andra värdepapper i tillgångsposten ”Övriga finansiella tillgångar”, utanför euroområdet

Omsättningsbara skuldsedlar och obligationer, växlar, nollkupongobligationer och penningmarknadspapper, utgivna av hemmahörande utanför euroområdet

b)

Omsättningsbara värdepapper

Marknadskursen

Obligatoriskt

c)

Lån utanför euroområdet

Utlåning till hemmahörande utanför euroområdet och ej omsättningsbara värdepapper utgivna av hemmahörande utanför euroområdet.

c)

Lån utanför euroområdet

Inlåning till nominella värdet, ej omsättningsbara värdepapper till anskaffningskostnaden

Obligatoriskt

d)

Värdepapper utgivna av enheter utanför euroområdet

Värdepapper utgivna av över- eller mellanstatliga organisationer som t.ex. EIB, oberoende av deras geografiska belägenhet.

d)

Värdepapper utgivna av enheter utanför euroområdet

Marknadskursen

Obligatoriskt

4.2

4.2

Fordringar som uppkommit inom ramen för kreditfaciliteten inom ERM2

Utlåning enligt villkoren för ERM2

Nominella värdet

Obligatoriskt

5

5

Utlåning i euro till kreditinstitut i euroområdet relaterad till penningpolitiska transaktioner

Posterna 5.1–5.5: Transaktioner avseende de olika penningpolitiska instrument som beskrivs i bilaga I till riktlinje ECB/2000/7 av den 31 augusti 2000 om Eurosystemets penningpolitiska instrument och förfaranden (5)

 

 

5.1

5.1

Huvudsakliga refinansieringstransaktioner

Regelbundna likviditetsskapande reverserade transaktioner som genomförs veckovis, oftast med en veckas löptid

Nominella värdet eller repokostnaden

Obligatoriskt

5.2

5.2

Långfristiga refinansieringstransaktioner

Regelbundna likviditetsskapande reverserade transaktioner som genomförs månadsvis, oftast med tre månaders löptid

Nominella värdet eller repokostnaden

Obligatoriskt

5.3

5.3

Finjusterande reverserade transaktioner

Reverserade transaktioner som genomförs vid behov i finjusteringssyfte

Nominella värdet eller repokostnaden

Obligatoriskt

5.4

5.4

Strukturella reverserade transaktioner

Reverserade transaktioner som justerar Eurosystemets strukturella ställning gentemot den finansiella sektorn

Nominella värdet eller repokostnaden

Obligatoriskt

5.5

5.5

Utlåningsfacilitet

Facilitet för likviditet över natten till i förväg fastställd ränta mot godtagbara tillgångar som säkerhet (stående facilitet)

Nominella värdet eller repokostnaden

Obligatoriskt

5.6

5.6

Fordringar avseende marginalsäkerheter

Tilläggskredit till kreditinstitut härrörande från värdeökningar för underliggande tillgångar avseende annan kredit till dessa kreditinstitut

Nominella värdet eller anskaffningskostnaden

Obligatoriskt

6

6

Övriga fordringar i euro på kreditinstitut i euroområdet

Löpande räkningar, inlåning med fast löptid, dagslån, omvända repor med anknytning till förvaltningen av värdepappersportföljer i tillgångsposten ”Värdepapper i euro utgivna av hemmahörande i euroområdet”, inbegripet transaktioner till följd av omvandling av euroområdets tidigare valutareserver och andra fordringar. Korrespondentkonton hos icke inhemska kreditinstitut i euroområdet. Övriga fordringar och transaktioner som inte hör samman med penningpolitiska transaktioner i Eurosystemet. Eventuella fordringar härrörande från en nationell centralbanks penningpolitiska transaktioner innan den blev medlem av Eurosystemet

Nominella värdet eller anskaffningskostnaden

Obligatoriskt

7

7

Värdepapper i euro utgivna av hemmahörande i euroområdet

Omsättningsbara värdepapper utom aktier, andelar och andra värdepapper i tillgångsposten ”Övriga finansiella tillgångar”: skuldsedlar och obligationer, växlar, nollkupongobligationer och penningmarknadspapper i euro, som innehas i fast räkning, inbegripet statspapper från tiden före EMU, ECB-skuldcertifikat inköpta i finjusteringssyfte

Marknadskursen

Obligatoriskt

8

8

Fordringar i euro på den offentliga sektorn

Fordringar på den offentliga sektorn härrörande från tiden före EMU (ej omsättningsbara värdepapper, lån)

In- och utlåning till nominella värdet, ej omsättningsbara värdepapper till anskaffningskostnaden

Obligatoriskt

-

9

Fordringar inom Eurosystemet+)

 

 

 

-

9.1

Andel i ECB+)

Balanspost endast för nationella centralbanker.

Varje nationell centralbanks andel i ECB:s kapital enligt fördraget och respektive fördelningsnyckel samt överföringar i enlighet med artikel 49.2 i stadgan

Anskaffningskostnaden

Obligatoriskt

-

9.2

Fordringar motsvarande överföring av valutareserver+)

Balanspost endast för nationella centralbanker.

Fordringar i euro på ECB avseende de första (och de därpå följande) fördragsenliga överföringarna av valutareserver

Nominella värdet

Obligatoriskt

-

9.3

Fordringar relaterade till skuldebrev som täcker emission av ECB-skuldcertifikat+)

Balanspost endast för ECB.

Skuldebrev utgivna av nationella centralbanker p.g.a. back-to-back-avtalet i samband med ECB-skuldcertifikat

Nominella värdet

Obligatoriskt

-

9.4

Nettofordringar relaterade till tilldelningen av eurosedlar inom Eurosystemet+),  (2)

För de nationella centralbankerna: nettofordringar relaterade till tillämpningen av fördelningsnyckeln för sedlar, d.v.s. inbegripet balanser inom Eurosystemet i samband med ECB:s sedelutgivning, utjämningsbeloppen och deras motposter i enlighet med beslut ECB/2001/16 om fördelning av de monetära inkomsterna för de deltagande medlemsstaternas nationella centralbanker från och med räkenskapsåret 2002.

För ECB: fordringar relaterade till ECB:s sedelutgivning enligt beslut ECB/2001/15

Nominella värdet

Obligatoriskt

-

9.5

Övriga fordringar inom Eurosystemet (netto) + )

Nettopositionen för följande delposter:

 

 

a)

nettofordringar härrörande från TARGET-konton och motsvarande konton tillhörande de nationella centralbankerna, d.v.s. nettot av fordringar och skulder – se även skuldposten ”Övriga skulder inom Eurosystemet (netto)”

a)

Nominella värdet

Obligatoriskt

b)

fordringar på grund av skillnader mellan monetära inkomster som skall läggas samman och återfördelas. Gäller endast tidsperioden mellan bokföringen av monetära inkomster i samband med årsslutet och avräkningen den sista arbetsdagen i januari varje år

b)

Nominella värdet

Obligatoriskt

c)

andra fordringar inom Eurosystemet som kan uppkomma, inbegripet den interimistiska fördelningen på de nationella centralbankerna av ECB:s inkomster från utelöpande sedlar (2)

c)

Nominella värdet

Obligatoriskt

9

10

Poster under avveckling

Saldon på avvecklingskonton (fordringar), inbegripet ej inlösta checkar

Nominella värdet

Obligatoriskt

9

11

Övriga tillgångar

 

 

 

9

11.1

Euroområdets mynt

Euromynt som inte har en nationell centralbank som laglig utgivare

Nominella värdet

Obligatoriskt

9

11.2

Materiella och immateriella anläggningstillgångar

Mark och byggnader, möbler och inventarier (inbegripet datorutrustning), datorprogramvara

Anskaffningskostnaden minus avskrivning.

Avskrivningstid:

Datorer och tillhörande maskin- och programvara samt motorfordon:

4 år

Inventarier, möbler och maskiner i byggnader:

10 år

Byggnader och större kapitaliserade utgifter för renovering:

25 år

Kapitalisering av utgifter: limitbaserat (under 10 000 euro exkl. moms: ingen kapitalisering)

Rekommenderat

9

11.3

Övriga finansiella tillgångar

Egetkapitalinstrument, andelar och investeringar i dotterbolag

Värdepappersinnehav i form av en öronmärkt portfölj

Finansiella anläggningstillgångar

Omvända repor med kreditinstitut i samband med förvaltningen av värdepappersportföljer i denna post.

a)

Omsättningsbara egetkapitalinstrument

Marknadsvärdet

Rekommenderat

b)

Andelar och illikvida aktier

Anskaffningskostnaden minus eventuella förluster

Rekommenderat

c)

Investeringar i dotterbolag eller betydande intressen

Substansvärdet

Rekommenderat

d)

Omsättningsbara värdepapper

Marknadsvärdet

Rekommenderat

e)

Ej omsättningsbara värdepapper

Anskaffningskostnaden

Rekommenderat

f)

Finansiella anläggningstillgångar

Anskaffningskostnaden minus eventuella förluster

Rekommenderat

Överkurser och underkurser avskrivs.

Detaljerade regler för egetkapitalinstrument framgår av artikel 9 i denna riktlinje

 

9

11.4

Marknadsvärde derivatinstrument

Omvärderingsresultat för valutaterminer, valutasvappar, räntesvappar, FRA-kontrakt, värdepappersterminer, valutatransaktioner avista från och med affärsdagen till likviddagen

Nettopositionen mellan termin och avista till marknadsvalutakursen

Obligatoriskt

9

11.5

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Inkomster som förfaller till betalning i framtiden men som avser rapporteringsperioden. Förutbetalda kostnader och betald upplupen ränta (5)

Nominella värdet, utländsk valuta omräknad till marknadskursen

Obligatoriskt

9

11.6

Diverse

Förskott, lån, andra mindre poster. Temporärt värderegleringskonto (balanspost bara under året; orealiserade förluster på omvärderingsdagar under året som inte täcks av respektive värderegleringskonton i skuldposten ”Värderegleringskonton”). Lån på förtroendebasis. Investeringar med anknytning till kunders guldinlåning. Mynt i nationell (euroområdes-) valuta. Löpande kostnader (ackumulerad nettoförlust), föregående års förlust före täckning. Nettopensionstillgångar

Nominella värdet/anskaffningskostnaden

Rekommenderat

Temporärt värderegleringskonto

Omvärderingsskillnaden mellan genomsnittskostnaden och marknadsvärdet; utländsk valuta omräknad till marknadskursen.

Temporärt värderegleringskonto

Obligatoriskt

Investeringar relaterade till kunders guldinlåning

Marknadsvärdet

Investeringar med anknytning till kunders guldinlåning

Obligatoriskt

-

12

Årets förlust

 

Nominella värdet

Obligatoriskt


SKULDER

Balansräkningspost (8)

Beskrivning av balansposten

Värderingsprincip

Tillämpningsområde (9)

1

1

Utelöpande sedlar  (7)

a)

Eurosedlar, plus/minus justeringar på grund av tillämpningen av fördelningsnyckeln för sedlar enligt riktlinje ECB/2001/15 och beslut ECB/2001/16

a)

Nominella värdet

a)

Obligatoriskt

b)

Sedlar denominerade i nationella (euroområdets) valutaenheter under året för utbyte av sedlar och mynt

b)

Nominella värdet

b)

Obligatoriskt

2

2

Skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet relaterade till penningpolitiska transaktioner

Posterna 2.1, 2.2, 2.3 och 2.5: Inlåning i euro såsom beskrivs i bilaga I till riktlinje ECB/2000/7

 

 

2.1

2.1

Löpande räkningar (inklusive kassakrav)

Eurokonton som tillhör kreditinstitut som är upptagna på listan över finansinstitut med kassakrav (minimireservkrav) enligt stadgan. I denna post ingår huvudsakligen konton som används för minimireserver

Nominella värdet

Obligatoriskt

2.2

2.2

Inlåningsfacilitet

Inlåning över natten till förutbestämd ränta (stående facilitet)

Nominella värdet

Obligatoriskt

2.3

2.3

Inlåning med fast löptid

Inlåning för att absorbera likviditet med anknytning till finjusterande transaktioner

Nominella värdet

Obligatoriskt

2.4

2.4

Finjusterande reverserade transaktioner

Penningpolitiskt betingade transaktioner för att absorbera likviditet

Nominella värdet eller repokostnaden

Obligatoriskt

2.5

2.5

Inlåning relaterad till marginalsäkerheter

Inlåning från kreditinstitut på grund av värdeminskningar för underliggande tillgångar avseende krediter till dessa kreditinstitut.

Nominella värdet

Obligatoriskt

3

3

Övriga skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet

Repotransaktioner med anknytning till samtidiga omvända repor för förvaltning av värdepappersportföljer inom tillgångsposten ”Värdepapper i euro utgivna av hemmahörande i euroområdet”. Övriga transaktioner utan samband med Eurosystemets penningpolitiska transaktioner. Inga löpande räkningar för kreditinstitut

Nominella värdet eller repokostnaden

Obligatoriskt

4

4

Emitterade skuldcertifikat

Balanspost endast för ECB – för de nationella centralbankerna en interimistisk balanspost.

Skuldcertifikat såsom beskrivs i bilaga I till riktlinje ECB/2000/7. Diskonteringspapper emitterade för att absorbera likviditet

Nominella värdet

Obligatoriskt

5

5

Skulder i euro till övriga hemmahörande i euroområdet

 

 

 

5.1

5.1

Offentlig sektor

Löpande räkningar, inlåning med fast löptid, avistainlåning

Nominella värdet

Obligatoriskt

5.2

5.2

Övriga skulder

Personalens löpande räkningar, företag och kunder inbegripet finansinstitut upptagna på listan över institut med undantag från kassakrav, se skuldpost 2.1 o.s.v.; inlåning med fast löptid, avistainlåning

Nominella värdet

Obligatoriskt

6

6

Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet

Löpande räkningar, inlåning med fast löptid, avistainlåning (inbegripet konton för betalningar och konton för reservförvaltning): tillhöriga andra banker, centralbanker, mellan- och överstatliga organisationer inbegripet Europeiska gemenskapernas kommission; andra insättares löpande räkningar. Repotransaktioner med anknytning till samtidiga omvända repor för förvaltning av värdepapper noterade i euro.

Saldon på icke deltagande nationella centralbankers TARGET-konton

Nominella värdet eller repokostnaden

Obligatoriskt

7

7

Skulder i utländsk valuta till hemmahörande i euroområdet

Löpande räkningar. Skulder inom ramen för repor; oftast investeringstransaktioner med användning av tillgångar i utländsk valuta eller guld

Nominella värdet, omräkning till marknadsvalutakursen

Obligatoriskt

8

8

Skulder i utländsk valuta till hemmahörande utanför euroområdet

 

 

 

8.1

8.1

Inlåning, saldon och övriga skulder

Löpande räkningar. Skulder inom ramen för repor; oftast investeringstransaktioner med användning av tillgångar i utländsk valuta eller guld

Nominella värdet, omräkning till marknadsvalutakursen

Obligatoriskt

8.2

8.2

Skulder som uppkommit inom ramen för kreditfaciliteten inom ERM2

Lån enligt villkoren för ERM2

Nominella värdet, omräkning till marknadsvalutakursen

Obligatoriskt

9

9

Motpost till särskilda dragningsrätter som tilldelats av IMF

Post uttryckt i SDR, som visar vilka SDR-belopp som ursprungligen tilldelades de enskilda länderna/nationella centralbankerna

Nominella värdet, omräkning till marknadsvalutakursen

Obligatoriskt

-

10

Skulder inom Eurosystemet+)

 

 

 

-

10.1

Skulder motsvarande överföring av valutareserver+)

Balanspost endast för ECB uttryckt i euro

Nominella värdet

Obligatoriskt

-

10.2

Skulder relaterade till skuldebrev som täcker emission av ECB-skuldcertifikat+)

Balanspost endast för nationella centralbanker.

Skuldebrev utfärdade till ECB på grund av back-to-back-avtal i samband med ECB-skuldcertifikat

Nominella värdet

Obligatoriskt

-

10.3

Nettoskulder relaterade till tilldelningen av eurosedlar inom Eurosystemet+),  (7)

Balanspost endast för nationella centralbanker.

För de nationella centralbankerna: nettoskulder relaterade till tillämpningen av fördelningsnyckeln för sedlar, d.v.s. inbegripet saldon inom Eurosystemet i samband med ECB:s sedelutgivning, utjämningsbeloppen och deras motposter i enlighet med beslut ECB/2001/16

Nominella värdet

Obligatoriskt

-

10.4

Övriga skulder inom Eurosystemet (netto)+)

Nettopositionen för följande delposter:

 

 

a)

nettoskulder härrörande från TARGET-konton och motsvarande konton tillhörande de nationella centralbankerna, d.v.s. nettot av fordringar och skulder – se även tillgångsposten ”Övriga fordringar inom Eurosystemet (netto)”

a)

Nominella värdet

Obligatoriskt

b)

skulder på grund av skillnader mellan monetära inkomster som skall läggas samman och återfördelas. Gäller endast tidsperioden mellan bokföringen av monetära inkomster i samband med årsslutet och avräkningen den sista arbetsdagen i januari varje år.

b)

Nominella värdet

Obligatoriskt

c)

andra skulder inom Eurosystemet, inbegripet interimistisk fördelning på de nationella centralbankerna av ECB:s inkomster från utelöpande sedlar (7)

c)

Nominella värdet

Obligatoriskt

10

11

Poster under avveckling

Saldon på avvecklingskonton (skulder), inbegripet ej avvecklade girobetalningar

Nominella värdet

Obligatoriskt

10

12

Övriga skulder

 

 

 

10

12.1

Marknadsvärde derivatinstrument

Omvärderingsresultat för valutaterminer, valutasvappar, räntesvappar, FRA-kontrakt, värdepappersterminer, valutatransaktioner avista från och med affärsdagen till likviddagen

Nettopositionen mellan termin och avista till marknadsvalutakursen

Obligatoriskt

10

12.2

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Utgifter som förfaller till betalning i framtiden men som avser rapporteringsperioden. Inkomster som erhållits under rapporteringsperioden men som avser en framtida period

Nominella värdet, utländsk valuta omräknad till marknadskursen

Obligatoriskt

10

12.3

Diverse

Skattekonton (bevakningskonton). Kredit- eller garantitäckningskonton (utländsk valuta). Repotransaktioner med kreditinstitut med anknytning till samtidiga omvända repor för förvaltning av värdepappersportföljer i tillgångsposten ”Övriga finansiella tillgångar”. Annan tvångsinlåning än kassakravsinlåning. Andra mindre poster. Löpande inkomster (ackumulerad nettovinst), föregående års vinst före utdelning. Skulder på förtroendebasis. Kunders guldinlåning. Utelöpande mynt som har en nationell centralbank som laglig utgivare. Utelöpande sedlar i nationell (euroområdes-) valuta, som upphört att vara lagligt betalningsmedel men som fortfarande är i omlopp efter utgången av året för utbyte av sedlar och mynt, om de inte tas upp i skuldposten ”Reserver”.

Nettopensionsskulder

Nominella värdet eller (repo-) anskaffningskostnaden

Rekommenderat

Kunders guldinlåning

Marknadsvärdet

Kunders guldinlåning

Obligatoriskt

10

13

Avsättningar

Avsättningar för pensioner, valuta-, ränte- och guldprisrisker och för andra ändamål t.ex. förväntade framtida utgifter, avsättning för nationell (euroområdes-) valuta, som upphört att vara lagligt betalningsmedel, men som fortfarande är i omlopp efter utgången av året för utbyte av sedlar och mynt, om inte dessa sedlar tas upp i skuldposten ”Övriga skulder/Diverse”.

Inbetalningar till ECB från nationella centralbanker enligt artikel 49.2 i stadgan konsolideras med respektive belopp under tillgångspost 9.1+)

Anskaffningskostnaden/nominella värdet

Rekommenderat

11

14

Värderegleringskonton

Värderegleringskonton avseende prisrörelser för guld, för alla typer av värdepapper i euro, för alla typer av värdepapper i utländsk valuta, för optioner, marknadsvärderingsskillnader avseende ränteriskderivat; värderegleringskonton avseende valutakursrörelser för alla nettovalutapositioner, inbegripet valutasvappar, valutaterminer och SDR.

Inbetalningar till ECB från nationella centralbanker enligt artikel 49.2 i stadgan konsolideras med respektive belopp under tillgångspost 9.1+)

Omvärderingsskillnaden mellan genomsnittskostnaden och marknadsvärdet; utländsk valuta omräknad till marknadskursen.

Obligatoriskt

12

15

Kapital och reserver

 

 

 

12

15.1

Kapital

Inbetalt kapital. ECB:s kapital konsolideras med de deltagande nationella centralbankernas kapitalandelar

Nominella värdet

Obligatoriskt

12

15.2

Reserver

I lag föreskrivna reserver och andra reserver. Ej utdelade vinstmedel.

Inbetalningar till ECB från nationella centralbanker enligt artikel 49.2 i stadgan konsolideras med respektive belopp under tillgångspost 9.1+)

Nominella värdet

Obligatoriskt

10

16

Årets vinst

 

Nominella värdet

Obligatoriskt


(1)  Rapporteringsreglerna om utelöpande eurosedlar, förräntningen av nettosaldot av fordringar och skulder inom Eurosystemet till följd av tilldelningen av eurosedlar inom Eurosystemet och monetära inkomster bör harmoniseras i de nationella centralbankernas offentliga årsredovisningar. De poster som skall harmoniseras är markerade med en asterisk i bilagorna IV, VIII och IX.

(2)  Post som bör harmoniseras. Se skäl 4 i denna riktlinje.

(3)  Siffrorna i den första kolumnen avser balansräkningsuppställningsformen i bilagorna V, VI och VII (Eurosystemets veckobalansräkning och konsoliderade årsbalansräkning). Siffrorna i den andra kolumnen avser balansräkningsuppställningsformen i bilaga VIII (årsbalansräkning för en centralbank). De poster som utmärks med ett ”+)” konsolideras i Eurosystemets veckobalansräkning.

(4)  Reglerna för sammanställning och värdering som framgår av denna bilaga skall betraktas som obligatoriska för ECB:s bokföring och för alla materiella tillgångar och skulder i de nationella centralbankernas bokföring som är väsentliga för Eurosystemet (d.v.s. väsentliga för Eurosystemets funktion).

(5)  EGT L 310, 11.12.2000, s. 1.

(6)  D.v.s. upplupen ränta inköpt med ett värdepapper.

(7)  Post som bör harmoniseras. Se skäl 4 i denna riktlinje.

(8)  Siffrorna i den första kolumnen avser balansräkningsuppställningsformen i bilagorna V, VI och VII (Eurosystemets veckobalansräkning och konsoliderade årsbalansräkning). Siffrorna i den andra kolumnen avser balansräkningsuppställningsformen i bilaga VIII (årsbalansräkning för en centralbank). De poster som utmärks med ett ”+)” konsolideras i Eurosystemets veckobalansräkning.

(9)  Reglerna för sammanställning och värdering som framgår av denna bilaga skall betraktas som obligatoriska för ECB:s bokföring och för alla materiella tillgångar och skulder i de nationella centralbankernas bokföring som är väsentliga för Eurosystemet (d.v.s. väsentliga för Eurosystemets funktion).


BILAGA V

Eurosystemets konsoliderade veckobalansräkning: Uppställningsform för publicering närmast efter kvartalsslut

(miljoner EUR)

Tillgångar

Ställning per den …

Förändringar jämfört med föregående vecka avseende

Skulder

Ställning per den …

Förändringar jämfört med föregående vecka avseende

transaktioner

justeringar vid kvartalets slut

transaktioner

justeringar vid kvartalets slut

1

Guld och guldfordringar

2

Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande utanför euroområdet

2.1

Fordringar på IMF

2.2

Banktillgodohavanden och värdepapper, externa lån och andra externa tillgångar

3

Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande i euroområdet

4

Fordringar i euro på hemmahörande utanför euroområdet

4.1

Banktillgodohavanden, värdepapper och lån

4.2

Fordringar som uppkommit inom ramen för kreditfaciliteten inom ERM2

5

Utlåning i euro till kreditinstitut i euroområdet relaterad till penningpolitiska transaktioner

5.1

Huvudsakliga refinansieringstransaktioner

5.2

Långfristiga refinansieringstransaktioner

5.3

Finjusterande reverserade transaktioner

5.4

Strukturella reverserade transaktioner

5.5

Utlåningsfacilitet

5.6

Fordringar avseende marginalsäkerheter

6

Övriga fordringar i euro på kreditinstitut i euroområdet

7

Värdepapper i euro utgivna av hemmahörande i euroområdet

8

Fordringar i euro på den offentliga sektorn

9

Övriga tillgångar

 

 

 

1

Utelöpande sedlar

2

Skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet relaterade till penningpolitiska transaktioner

2.1

Löpande räkningar (inklusive kassakrav)

2.2

Inlåningsfacilitet

2.3

Inlåning med fast löptid

2.4

Finjusterande reverserade transaktioner

2.5

Inlåning relaterad till marginalsäkerheter

3

Övriga skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet

4

Emitterade skuldcertifikat

5

Skulder i euro till övriga hemmahörande i euroområdet

5.1

Offentlig sektor

5.2

Övriga skulder

6

Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet

7

Skulder i utländsk valuta till hemmahörande i euroområdet

8

Skulder i utländsk valuta till hemmahörande utanför euroområdet

8.1

Inlåning, saldon och övriga skulder

8.2

Skulder som uppkommit inom ramen för kreditfaciliteten inom ERM2

9

Motpost till särskilda dragningsrätter som tilldelats av IMF

10

Övriga skulder

11

Värderegleringskonton

12

Kapital och reserver

 

 

 

Summa tillgångar

 

 

 

Summa skulder

 

 

 

Totalsummorna kan avvika från delsummorna på grund av avrundning.


BILAGA VI

Eurosystemets konsoliderade veckobalansräkning: Uppställningsform för publicering under kvartalet

(miljoner EUR)

Tillgångar

Ställning per den …

Förändringar jämfört med föregående vecka avseende transaktioner

Skulder

Ställning per den …

Förändringar jämfört med föregående vecka avseende transaktioner

1

Guld och guldfordringar

2

Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande utanför euroområdet

2.1

Fordringar på IMF

2.2

Banktillgodohavanden och värdepapper, externa lån och andra externa tillgångar

3

Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande i euroområdet

4

Fordringar i euro på hemmahörande utanför euroområdet

4.1

Banktillgodohavanden, värdepapper och lån

4.2

Fordringar som uppkommit inom ramen för kreditfaciliteten inom ERM2

5

Utlåning i euro till kreditinstitut i euroområdet relaterad till penningpolitiska transaktioner

5.1

Huvudsakliga refinansieringstransaktioner

5.2

Långfristiga refinansieringstransaktioner

5.3

Finjusterande reverserade transaktioner

5.4

Strukturella reverserade transaktioner

5.5

Utlåningsfacilitet

5.6

Fordringar avseende marginalsäkerheter

6

Övriga fordringar i euro på kreditinstitut i euroområdet

7

Värdepapper i euro utgivna av hemmahörande i euroområdet

8

Fordringar i euro på den offentliga sektorn

9

Övriga tillgångar

 

 

1

Utelöpande sedlar

2

Skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet relaterade till penningpolitiska transaktioner

2.1

Löpande räkningar (inklusive kassakrav)

2.2

Inlåningsfacilitet

2.3

Inlåning med fast löptid

2.4

Finjusterande reverserade transaktioner

2.5

Inlåning relaterad till marginalsäkerheter

3

Övriga skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet

4

Emitterade skuldcertifikat

5

Skulder i euro till övriga hemmahörande i euroområdet

5.1

Offentlig sektor

5.2

Övriga skulder

6

Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet

7

Skulder i utländsk valuta till hemmahörande i euroområdet

8

Skulder i utländsk valuta till hemmahörande utanför euroområdet

8.1

Inlåning, saldon och övriga skulder

8.2

Skulder som uppkommit inom ramen för kreditfaciliteten inom ERM2

9

Motpost till särskilda dragningsrätter som tilldelats av IMF

10

Övriga skulder

11

Värderegleringskonton

12

Kapital och reserver

 

 

Summa tillgångar

 

 

Summa skulder

 

 

Totalsummorna kan avvika från delsummorna på grund av avrundning.


BILAGA VII

Eurosystemets konsoliderade årsbalansräkning

(miljoner EUR)

Tillgångar

Rapporteringsår

Föregående år

Skulder

Rapporteringsår

Föregående år

1

Guld och guldfordringar

2

Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande utanför euroområdet

2.1

Fordringar på IMF

2.2

Banktillgodohavanden och värdepapper, externa lån och andra externa tillgångar

3

Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande i euroområdet

4

Fordringar i euro på hemmahörande utanför euroområdet

4.1

Banktillgodohavanden, värdepapper och lån

4.2

Fordringar som uppkommit inom ramen för kreditfaciliteten inom ERM2

5

Utlåning i euro till kreditinstitut i euroområdet relaterad till penningpolitiska transaktioner

5.1

Huvudsakliga refinansieringstransaktioner

5.2

Långfristiga refinansieringstransaktioner

5.3

Finjusterande reverserade transaktioner

5.4

Strukturella reverserade transaktioner

5.5

Utlåningsfacilitet

5.6

Fordringar avseende marginalsäkerheter

6

Övriga fordringar i euro på kreditinstitut i euroområdet

7

Värdepapper i euro utgivna av hemmahörande i euroområdet

8

Fordringar i euro på den offentliga sektorn

9

Övriga tillgångar

 

 

1

Utelöpande sedlar

2

Skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet relaterade till penningpolitiska transaktioner

2.1

Löpande räkningar (inklusive kassakrav)

2.2

Inlåningsfacilitet

2.3

Inlåning med fast löptid

2.4

Finjusterande reverserade transaktioner

2.5

Inlåning relaterad till marginalsäkerheter

3

Övriga skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet

4

Emitterade skuldcertifikat

5

Skulder i euro till övriga hemmahörande i euroområdet

5.1

Offentlig sektor

5.2

Övriga skulder

6

Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet

7

Skulder i utländsk valuta till hemmahörande i euroområdet

8

Skulder i utländsk valuta till hemmahörande utanför euroområdet

8.1

Inlåning, saldon och övriga skulder

8.2

Skulder som uppkommit inom ramen för kreditfaciliteten inom ERM2

9

Motpost till särskilda dragningsrätter som tilldelats av IMF

10

Övriga skulder

11

Värderegleringskonton

12

Kapital och reserver

 

 

Summa tillgångar

 

 

Summa skulder

 

 

Totalsummorna kan avvika från delsummorna på grund av avrundning.


BILAGA VIII

Årsbalansräkning för en centralbank (2)

(miljoner EUR)

Tillgångar

Rapporteringsår

Föregående år

Skulder

Rapporteringsår

Föregående år

1

Guld och guldfordringar

2

Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande utanför euroområdet

2.1

Fordringar på IMF

2.2

Banktillgodohavanden och värdepapper, lån och andra tillgångar

3

Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande i euroområdet

4

Fordringar i euro på hemmahörande utanför euroområdet

4.1

Banktillgodohavanden, värdepapper och lån

4.2

Fordringar som uppkommit inom ramen för kreditfaciliteten inom ERM II

5

Utlåning i euro till kreditinstitut i euroområdet relaterad till penningpolitiska transaktioner

5.1

Huvudsakliga refinansieringstransaktioner

5.2

Långfristiga refinansieringstransaktioner

5.3

Finjusterande reverserade transaktioner

5.4

Strukturella reverserade transaktioner

5.5

Utlåningsfacilitet

5.6

Fordringar avseende marginalsäkerheter

6

Övriga fordringar i euro på kreditinstitut i euroområdet

7

Värdepapper i euro utgivna av hemmahörande i euroområdet

8

Fordringar i euro på den offentliga sektorn

9

Fordringar inom Eurosystemet

9.1

Andel i ECB

9.2

Fordringar motsvarande överföring av valutareserver

9.3

Fordringar med anknytning till skuldebrev som täcker emission av ECB-skuldcertifikat

9.4

Nettofordringar relaterade till tilldelningen av eurosedlar inom Eurosystemet (1)

9.5

Övriga fordringar inom Eurosystemet (netto) (1)

10

Poster under avveckling

11

Övriga tillgångar

11.1

Euroområdets mynt

11.2

Materiella och immateriella anläggningstillgångar

11.3

Övriga finansiella tillgångar

11.4

Marknadsvärde derivatinstrument

11.5

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter (1)

11.6

Diverse

12

Årets förlust

 

 

1

Utelöpande sedlar (1)

2

Skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet relaterade till penningpolitiska transaktioner

2.1

Löpande räkningar (inklusive kassakrav)

2.2

Inlåningsfacilitet

2.3

Inlåning med fast löptid

2.4

Finjusterande reverserade transaktioner

2.5

Inlåning relaterad till marginalsäkerheter

3

Övriga skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet

4

Emitterade skuldcertifikat

5

Skulder i euro till övriga hemmahörande i euroområdet

5.1

Offentlig sektor

5.2

Övriga skulder

6

Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet

7

Skulder i utländsk valuta till hemmahörande i euroområdet

8

Skulder i utländsk valuta till hemmahörande utanför euroområdet

8.1

Inlåning, saldon och övriga skulder

8.2

Skulder som uppkommit inom ramen för kreditfaciliteten inom ERM II

9

Motpost till särskilda dragningsrätter som tilldelats av IMF

10

Skulder inom Eurosystemet

10.1

Skulder motsvarande överföring av valutareserver

10.2

Skulder med anknytning till skuldebrev som täcker emission av ECB-skuldcertifikat

10.3

Nettoskulder relaterade till tilldelningen av eurosedlar inom Eurosystemet (1)

10.4

Övriga skulder inom Eurosystemet (netto) (1)

11

Poster under avveckling

12

Övriga skulder

12.1

Marknadsvärde derivatinstrument

12.2

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (1)

12.3

Diverse

13

Avsättningar

14

Värderegleringskonton

15

Kapital och reserver

15.1

Kapital

15.2

Reserver

16

Årets vinst

 

 

Summa tillgångar

 

 

Summa skulder

 

 


(1)  Post som bör harmoniseras. Se skäl 4 i denna riktlinje.

(2)  Rapporteringsreglerna om utelöpande eurosedlar, förräntningen av nettosaldot av fordringar och skulder inom Eurosystemet till följd av tilldelningen av eurosedlar inom Eurosystemet och monetära inkomster skall harmoniseras i de nationella centralbankernas offentliga årsbokslut. De poster som skall harmoniseras är markerade med en asterisk i bilagorna IV, VIII och IX.

(3)  Centralbanker kan även publicera det exakta beloppet i euro eller belopp som avrundats på annat sätt.


BILAGA IX

Offentlig resultaträkning för en centralbank (2)  (3)

(miljoner EUR)

Resultaträkning för året som slutar den 31 december …

Rapporteringsår

Föregående år

1.1

Ränteintäkter  (1)

 

 

1.2

Räntekostnader  (1)

 

 

1

Räntenetto

 

 

2.1

Realiserad vinst/förlust för finansiella transaktioner

 

 

2.2

Nedskrivningar av finansiella tillgångar och positioner

 

 

2.3

Överföring till/från avsättningar för valutakurs- och prisrisker

 

 

2

Nettoresultat av finansiella transaktioner, nedskrivningar och riskavsättningar

 

 

3.1

Avgifts- och provisionsintäkter

 

 

3.2

Avgifts- och provisionskostnader

 

 

3

Nettointäkter/-kostnader från avgifter och provisioner

 

 

4

Intäkter från aktier och andelar (4)

 

 

5

Nettoresultat av sammanläggning av monetära inkomster (4)

 

 

6

Övriga intäkter

 

 

Summa nettointäkter

 

 

7

Personalkostnader (5)

 

 

8

Administrationskostnader (5)

 

 

9

Avskrivning av materiella och immateriella anläggningstillgångar

 

 

10

Sedelproduktionskostnader (6)

 

 

11

Övriga kostnader

 

 

12

Inkomstskatt och övriga statliga inkomstpålagor

 

 

Årets (förlust)/vinst

 

 


(1)  Post som bör harmoniseras. Se skäl 4 i denna riktlinje.

(2)  ECB:s resultaträkning skiljer sig något från detta. Se bilaga IV till beslut ECB/2006/17.

(3)  Rapporteringsreglerna om utelöpande eurosedlar, förräntningen av nettosaldot av fordringar och skulder inom Eurosystemet till följd av tilldelningen av eurosedlar inom Eurosystemet och monetära inkomster bör harmoniseras i de nationella centralbankernas offentliga årsbokslut. De poster som skall harmoniseras är markerade med en asterisk i bilagorna IV, VIII och IX.

(4)  Centralbanker kan även publicera det exakta beloppet i euro eller belopp som avrundats på annat sätt.

(5)  Inbegripet administrativa avsättningar.

(6)  Denna post skall användas om framställningen av sedlar läggs ut på entreprenad (för kostnaden för de tjänster som tillhandahålls av de externa företag som på centralbankernas uppdrag ansvarar för framställningen av sedlar). Det rekommenderas att uppkomna kostnader i samband med utgivningen av både nationella sedlar och eurosedlar tas upp i resultaträkningen när de faktureras eller uppkommer på annat sätt.


BILAGA X

JÄMFÖRELSETABELL

Riktlinje ECB/2002/10

Den här riktlinjen

Artikel 5.1

Artikel 5.2

Artikel 5.1

Artikel 5.2

Artikel 5.3

Artikel 5.3

Artikel 8.3

Artikel 8.4

Artikel 8.3

Artikel 8.5

Artikel 8.4

Artikel 8.6

Artikel 8.5

Artikel 10.1

Artikel 10 a

Artikel 10.2 a

Artikel 10.2 b

Artikel 10 b

Artikel 10.2 c

Artikel 12.3 c

Artikel 12.3 c

Artikel 12.3 d

Artikel 12.3 d

Artikel 12.3 e

Artikel 12.3 e

Artikel 12.3 f

Artikel 16.5

Artikel 16.6

Artikel 16.7

Artikel 17.3

Artikel 17.4

Artikel 17.3

Artikel 17.5

Artikel 17.4

Artikel 20

Artikel 20

Artikel 21

Artikel 21

Artikel 22

Artikel 22.1

Artikel 23.1

Artikel 22.2

Artikel 23.3

Artikel 22.3

Artikel 23.4

Artikel 22.4

Artikel 23.5

Artikel 22.5

Artikel 23.6

Artikel 22.6

Artikel 23.2

Artikel 23

Artikel 24

Artikel 25

Artikel 24

Artikel 26

Artikel 25.2

Artikel 25.3

Artikel 27.2


Top