EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32006L0044

Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/44/EG av den 6 september 2006 om kvaliteten på sådant sötvatten som behöver skyddas eller förbättras för att upprätthålla fiskbestånden (Text av betydelse för EES)

OJ L 264, 25.9.2006, p. 20–31 (ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, SK, SL, FI, SV)
Special edition in Bulgarian: Chapter 15 Volume 017 P. 133 - 144
Special edition in Romanian: Chapter 15 Volume 017 P. 133 - 144
Special edition in Croatian: Chapter 15 Volume 032 P. 97 - 108

No longer in force, Date of end of validity: 21/12/2013; tyst upphävande genom 32000L0060 . Latest consolidated version: 11/12/2008

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2006/44/oj

25.9.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 264/20


EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2006/44/EG

av den 6 september 2006

om kvaliteten på sådant sötvatten som behöver skyddas eller förbättras för att upprätthålla fiskbestånden

(Kodifierad version)

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 175.1,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

efter att ha hört Regionkommittén,

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (2), och

av följande skäl:

(1)

Rådets direktiv 78/659/EEG av den 18 juli 1978 om kvaliteten på sådant sötvatten som behöver skyddas eller förbättras för att upprätthålla fiskbestånden (3) har ändrats flera gånger på ett väsentligt sätt (4). För att skapa klarhet och överskådlighet bör det direktivet kodifieras.

(2)

För att miljön skall kunna skyddas och förbättras krävs konkreta åtgärder för skydd mot föroreningar i vatten, inklusive sådana sötvatten där fisk kan leva.

(3)

Det är från ekologisk och ekonomisk synpunkt nödvändigt att skydda fiskpopulationer mot utsläpp av föroreningar i vatten, vilkas konsekvenser kan vara att vissa arter decimeras eller helt dör ut.

(4)

Europaparlamentets och rådets beslut nr 1600/2002/EG av den 22 juli 2002 om fastställande av gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram (5) syftar till att uppnå en ytvattenkvalitet som inte leder till negativa konsekvenser eller till risker för miljön.

(5)

Skillnader mellan medlemsstaternas gällande bestämmelser om kvaliteten på sötvatten där fisk kan leva kan leda till ojämlika konkurrensvillkor och därmed direkt påverka den inre marknadens funktion.

(6)

För att målet med detta direktiv skall kunna uppnås bör medlemsstaterna välja ut de vattendrag som skall omfattas av direktivet och fastställa gränsvärden för vissa parametrar. Från och med det att medlemsstaten valt ut de vatten som skall omfattas, bör åtgärder vidtas för att säkerställa att gränsvärdena där uppfylls inom fem år.

(7)

Sötvatten där fisk kan leva kommer under vissa omständigheter att anses uppfylla kraven vad gäller de relevanta parametrarna även om en viss procent av de prover som tagits inte uppfyller de fastställda gränsvärdena.

(8)

För att säkerställa kontrollen av sötvatten där fisk kan leva bör minst ett visst antal prover tas, och mätningar av de parametrar som anges i bilaga bör ske. En sådan provtagning får minskas i omfattning eller avbrytas om det är lämpligt på grund av vattnets kvalitet.

(9)

Eftersom vissa naturliga förhållanden ligger utanför medlemsstaternas kontroll måste möjligheten finnas att i vissa fall göra undantag från detta direktiv.

(10)

Kraven som fastställs i bilaga I måste snabbt kunna anpassas till tekniska och vetenskapliga framsteg. För att de åtgärder som krävs för detta syfte lättare skall kunna vidtas, bör ett förfarande fastställas för nära samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (6).

(11)

Detta direktiv får inte påverka medlemsstaternas skyldigheter vad gäller de tidsfrister för införlivande med nationell lagstiftning av de direktiv som anges i bilaga III del B,

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   Detta direktiv gäller kvaliteten på sötvatten. Medlemsstaterna väljer ut de vattendrag de anser behöver skyddas eller förbättras i kvalitet, och direktivet skall sedan tillämpas på dessa vattendrag.

2.   Direktivet skall inte tillämpas på naturliga eller konstgjorda dammar som används för intensiv fiskodling.

3.   Målet för detta direktiv är att skydda eller förbättra kvaliteten på strömmande eller stillastående sötvatten där fisk lever eller skulle kunna leva om föroreningarna minskades eller eliminerades. Detta gäller

a)

inhemska fiskarter med naturliga särdrag, och

b)

arter som är önskvärda därför att de enligt medlemsstatens behöriga myndighet har en gynnsam effekt på vattendraget.

4.   I detta direktiv avses med

a)

laxfiskvatten: vatten där fiskar som lax (Salmo salar), öring (Salmo trutta), harr (Thymallus thymallus) och sik (Coregonus) lever eller skulle kunna leva,

b)

karpfiskvatten: vatten där karpfiskar (Cyprinidae) och fiskar som gädda (Esox lucius), abborre (Perca fluviatilis) och ål (Anguilla anguilla) lever eller skulle kunna leva.

Artikel 2

De fysiska och kemiska parametrar som skall tillämpas på de vattendrag som angivits av medlemsstaterna förtecknas i bilaga I.

Vid tillämpningen av dessa parametrar skall vattendragen indelas i laxfiskvatten och karpfiskvatten.

Artikel 3

1.   Medlemsstaterna skall fastställa värden på de parametrar som anges i bilaga I för dem av medlemsstaten utvalda vattendragen, om sådana värden förtecknas i kolumn G eller I. Värdena skall då stämma överens med kraven som framgår av kommentarerna i dessa kolumner.

2.   Medlemsstaterna får inte fastställa värden som är mindre stränga än de i bilaga I kolumn I. De skall i största möjliga mån iaktta värdena i kolumn G och därvid ta hänsyn till den princip som fastställs i artikel 8.

Artikel 4

1.   Medlemsstaterna skall göra ett första val av laxfiskvatten och karpfiskvatten och får därefter välja ut ytterligare vattendrag.

2.   Medlemsstaterna får med beaktande av principen i artikel 8 göra ändringar i tidigare angivelser till följd av förhållanden som inte förutsågs då ett vattendrag ursprungligen valdes ut.

Artikel 5

Medlemsstaterna skall fastställa program för hur föroreningar skall bekämpas och säkerställa att de utvalda vattendragen inom fem år efter det att de har valts ut i enlighet med artikel 4 uppfyller både de gränsvärden som medlemsstaterna fastställt i enlighet med artikel 3 och de krav som framgår av kommentarerna i bilaga I kolumnerna G och I.

Artikel 6

1.   Vid tillämpning av artikel 5 skall de utvalda vattendragen anses uppfylla bestämmelserna i detta direktiv om prover tagits där med minst den frekvens som anges i bilaga I och på samma provtagningsplats under en tolvmånadersperiod, och om vattnen vid dessa prover uppfyller både de gränsvärden som medlemsstaterna fastställt i enlighet med artikel 3 och de krav som framgår av kommentarerna i bilaga I kolumnerna G och I. Detta skall gälla

a)

95 % av proverna för parametrarna pH, BOD5, nitriter, ammoniak (icke-joniserat ammonium), ammonium totalt, restklor totalt, zink totalt och upplöst koppar; när provtagning sker mer sällan än en gång per månad måste alla uppmätta värden vara i överensstämmelse med ovan nämnda gränsvärden och kommentarer,

b)

de procentsatser som förtecknas i bilaga I för parametrarna temperatur och upplöst syre, och

c)

den genomsnittskoncentration som fastställts för uppslammade fasta substanser.

2.   Mätningar där gränsvärdena som fastställts av medlemsstaterna enligt artikel 3 eller kraven i kommentarerna i bilaga I kolumnerna G och I inte uppfylls behöver inte tas med i beräkningen av procentsatserna i punkt 1 om de uppmätts vid översvämningar eller andra naturkatastrofer.

Artikel 7

1.   Provtagningarna skall genomföras av den behöriga myndigheten i varje medlemsstat, varvid lägsta godkända provtagningsfrekvens anges i bilaga I.

2.   I fall där den behöriga myndigheten noterar att kvaliteten på ett vattendrag som utvalts är avsevärt bättre än om man tillämpat de värden som fastställs enligt artikel 3 och kommentarerna i bilaga I kolumnerna G och I, får provtagningsfrekvensen sänkas. Där föroreningar eller risk för försämring av vattenkvaliteten inte finns, får den behöriga myndigheten i medlemsstaten besluta att provtagning inte är nödvändig.

3.   Om provtagningen resulterar i att ett värde som fastställts av en medlemsstat enligt artikel 3 eller något av kraven i kommentarerna i bilaga I kolumnerna G och I inte uppnås, skall medlemsstaten avgöra om detta orsakats av en tillfällighet, av ett naturfenomen eller av föroreningar och därefter vidta lämpliga åtgärder.

4.   Den behöriga myndigheten i varje medlemsstat skall, särskilt på grundval av lokala förhållanden, välja den exakta platsen för provtagningen, avståndet till närmaste föroreningskälla och det vattendjup på vilket provtagningen bör ske.

5.   Referensmetoder för analysen av parametrarna i fråga anges i bilaga I. Laboratorier som använder andra metoder skall försäkra att resultaten av dessa är likvärdiga eller jämförbara med de som anges i bilaga I.

Artikel 8

Åtgärder som vidtas till följd av detta direktiv får inte under några förutsättningar leda till ökade föroreningar av sötvatten, vare sig detta sker direkt eller indirekt.

Artikel 9

Medlemsstaterna har alltid rätt att fastställa gränsvärden som är strängare än de som anges i detta direktiv. De kan också införa bestämmelser som gäller andra parametrar än de som omfattas av direktivet.

Artikel 10

När vattendrag med sötvatten korsar eller bildar gränser mellan medlemsstater och en av dessa stater vill välja ut vattendraget i fråga, skall dessa medlemsstater gemensamt rådgöra om avgränsningen av det vattenområde som skall omfattas av detta direktiv och om vilka slutsatser som skall dras av de gemensamma kvalitetsmålen. Dessa slutsatser skall bestämmas efter det att varje berörd stat formellt rådfrågats. Kommissionen får delta i dessa överläggningar.

Artikel 11

Medlemsstaterna får göra undantag från detta direktiv

a)

i fall av exceptionell väderlek eller särskilda geografiska förhållanden, vad gäller de parametrar som betecknas med (0) i bilaga I, och

b)

då angivna vattendrag på naturlig väg berikas med vissa ämnen på så sätt att de värden som anges i bilaga I inte uppnås.

Med ”på naturlig väg berikas” menas att en vattenmängd tillförs vissa ämnen från jorden utan mänsklig inblandning.

Artikel 12

Ändringar som krävs för att anpassa parametrarnas G-värden och analysmetoderna i bilaga I till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen skall utföras i enlighet med förfarandet i artikel 13.2.

Artikel 13

1.   Kommissionen skall biträdas av en kommitté för anpassning till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen (nedan kallad ”kommittén”).

2.   När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.

3.   Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

Artikel 14

Vid tillämpning av detta direktiv skall medlemsstaterna förse kommissionen med upplysningar om

a)

de vattendrag som valts ut i enlighet med artikel 4.1, vilket skall ske genom en översikt,

b)

vilka ändringar som gjorts vad beträffar utvalda vattendrag i enlighet med artikel 4. 2,

c)

bestämmelser som fastställts i syfte att införa nya parametrar i enlighet med artikel 9, och

d)

eventuellt utnyttjande av möjligheten till undantag från värdena i bilaga I kolumn I.

Medlemsstaterna skall även i allmänhet, på en välgrundad begäran från kommissionen, förse kommissionen med de upplysningar som är nödvändiga för tillämpningen av detta direktiv.

Artikel 15

Vart tredje år, första gången för perioden 1993–1995, skall medlemsstaterna lämna uppgifter till kommissionen om genomförandet av detta direktiv genom en områdesrapport, som även skall omfatta andra relevanta gemenskapsdirektiv. Rapporten skall utarbetas på grundval av frågeformulär eller mallar som kommissionen fastställer enligt förfarandet i artikel 6 i rådets direktiv 91/692/EEG av den 23 december 1991 om att standardisera och rationalisera rapporteringen om genomförandet av vissa direktiv om miljön (7). Frågeformuläret eller mallarna skall lämnas till medlemsstaterna sex månader innan den period börjar som rapporten skall avse. Rapporten skall sändas till kommissionen senast nio månader efter utgången av den treårsperiod som rapporten avser.

Kommissionen skall senast nio månader efter mottagandet av medlemsstaternas rapporter offentliggöra en gemenskapsrapport om genomförandet av detta direktiv.

Artikel 16

Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 17

Direktiv 78/659/EEG, skall upphöra att gälla, utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheter vad gäller tidsfristerna för införlivande med nationell lagstiftning av de direktiv som anges i bilaga III del B.

Hänvisningar till det upphävda direktivet skall anses som hänvisningar till detta direktiv och skall läsas enligt jämförelsetabellen i bilaga IV.

Artikel 18

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 19

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Strasbourg den 6 september 2006.

På Europaparlamentets vägnar

J. BORRELL FONTELLES

Ordförande

På rådets vägnar

P. LEHTOMÄKI

Ordförande


(1)  EUT C 117, 30.4.2004, s. 11.

(2)  Europaparlamentets yttrande av den 21 april 2004 (EUT C 104 E, 30.4.2004, s. 545) och rådets beslut av den 25 april 2006.

(3)  EGT L 222, 14.8.1978, s. 1. Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 807/2003 (EUT L 122, 16.5.2003, s. 36).

(4)  Se bilaga III del A.

(5)  EGT L 242, 10.9.2002, s. 1.

(6)  EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(7)  EGT L 377, 31.12.1991, s. 48. Direktivet ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).


BILAGA I

FÖRTECKNING ÖVER PARAMETRAR

Parameter

Laxfiskvatten

Karpfiskvatten

Metod för analys eller tillsyn

Minsta provtagnings- och mätningsfrekvens

Iakttagelser

G

I

G

I

1.

Temperatur (°C)

1.

Temperatur som mäts upp nedströms från en plats där hett utsläpp sker (på blandningszonens gräns) får inte överstiga den normala, opåverkade vattentemperaturen med mer än

Mätning med termometer

Varje vecka, och såväl uppströms som nedströms från platsen där hett utsläpp sker

Mycket plötsliga temperaturskillnader skall undvikas

 

1,5 °C

 

3 °C

 

Medlemsstaterna får under vissa omständigheter medge undantag inom geografiskt begränsade områden, om den behöriga myndigheten kan bevisa att inga skadliga konsekvenser uppstår för en balanserad utveckling av fiskpopulationen

 

2.

Heta utsläpp får inte leda till att temperaturen nedströms från platsen där hett utsläpp sker (vid blandningszonens gräns) överstiger

 

 

 

21,5 (0)

 

28 (0)

10 (0)

10 (0)

Temperaturgränsen 10 °C gäller bara under fortplantningstiden för arter som är i behov av kallt vatten vid fortplantningen, och därmed bara för vattendrag där dessa arter finns

Temperaturgränserna får emellertid överskridas under 2 % av tiden

2.

Upplöst syre

(mg/liter O2)

50 % ≥ 9

100 % ≥ 7

50 % ≥ 9

50 % ≥ 8

100 % ≥ 5

50 % ≥ 7

Winklermetoden eller specifika elektroder (elektrokemisk metod)

Varje månad, minst en provtagning som är representativ för lågsyreförhållanden under provtagningsdagen

När man misstänker att stora variationer sker under dagen skall dock minst två prover tas

 

När syrekoncentrationen faller under 6 mg/l, skall medlemsstaterna låta bestämmelserna i artikel 7.3 träda i kraft. Den behöriga myndigheten måste kunna bevisa att detta förhållande inte kommer att inverka skadligt på en balanserad utveckling av fiskpopulationen

När syrekoncentrationen faller under 4 mg/l, skall medlemsstaterna låta bestämmelserna i artikel 7.3 träda i kraft. Den behöriga myndigheten måste kunna bevisa att detta förhållande inte kommer att inverka skadligt på en balanserad utveckling av fiskpopulationen

3.

pH

 

6–9 (0) (1)

 

6–9 (0) (1)

Elektrometri; justering med hjälp av två lösningar med känt pH, lämpligen värden på ömse sidor om det värde som skall mätas

Varje månad

 

4.

Uppslammade fasta substanser

(mg/liter)

≤ 25 (0)

 

≤ 25 (0)

 

Filtrering genom ett 0,45 µm-membran eller centrifugering (under minst fem minuter med en medelacceleration på 2 800–3 200 g), torkning vid 105 °C och vägning

 

De värden som anges syftar på genomsnittlig koncentration och skall inte tillämpas på uppslammade substanser med skadliga kemiska egenskaper.

Översvämningar kan orsaka särskilt höga koncentrationer.

5.

BOD5

(mg/l O2)

≤ 3

 

≤ 6

 

Bestämning av O2 genom Winklermetoden före och efter fem dagars inkubationstid i totalt mörker och 20 ± 1 °C (nitrifieringen får inte hämmas)

 

 

6.

Fosfor, totalt

(mg/l P)

 

 

 

 

Molekylabsorptionsspektrofotometri

 

För sjöar med ett medeldjup på 18 till 300 meter kan följande formel användas:

Formula

L

=

laddning uttryckt i mg P/m2 vattenyta under ett år

Formula

=

sjöns medeldjup i meter

Tw

=

teoretisk omsättningstid för vattnet i en sjö uttryckt i år

I andra fall kan gränsvärden på 0,2 mg/l för laxfiskvatten och 0,4 mg/l för karpfiskvatten, uttryckt i PO4, anses vara vägledande där man strävar efter att minska eutrofiering

7.

Nitriter

(mg/l NO2)

≤ 0,01

 

≤ 0,03

 

Molekylabsorptionsspektrofotometri

 

 

8.

Fenol-föreningar

(mg/l C6H5OH)

 

 (2)

 

 (2)

Genom avsmakning

 

En undersökning genom avsmakning skall ske bara där man misstänker att fenolföreningar kan finnas

9.

Mineralolje-baserade kolväten

 

 (3)

 

 (3)

Visuellt

Genom avsmakning

Varje månad

Undersökning visuellt skall ske varje månad, undersökning genom avsmakning bara om man misstänker förekomst av kolväten

10.

Ammoniak (icke-joniserat ammonium)

(mg/l NH3)

≤ 0,005

≤ 0,025

≤ 0,005

≤ 0,025

Molekylabsorptionsspektrofotometri med hjälp av indofenolblått, eller Nesslermetoden i samband med pH- och temperaturbestämning

Varje månad

Mindre överskridanden av gränsvärdena för ammoniak under dagtid får förekomma

För att riskerna för ammoniakförgiftning, syreåtgång genom nitrifiering och eutrofiering skall minska, får ammoniakhalten inte överstiga följande:

11.

Ammonium, totalt

(mg/l NH4)

≤ 0,04

≤ 1 (4)

≤ 0,2

≤1 (4)

12.

Restklor, totalt

(mg/l HOCl)

 

≤ 0,005

 

≤ 0,005

DPD-metoden (dietyl-p-fenylendiamin)

Varje månad

I-värdena motsvarar pH = 6

Högre klorhalter kan accepteras där pH är högre

13.

Zink, totalt

(mg/l Zn)

 

≤ 0,3

 

≤ 1,0

Atomabsorptionsspektrometri

Varje månad

I-värdena motsvarar en vattenhårdhet på 100 mg/l CaCO3

För vattenhårdheter mellan 10 och 500 mg/l förtecknas motsvarande gränsvärden i bilaga II

14.

Upplöst koppar

(mg/l Cu)

≤ 0,04

 

≤ 0,04

 

Atomabsorptionsspektrometri

 

G-värdena motsvarar en vattenhårdhet på 100 mg/l CaCO3

För vattenhårdheter mellan 10 och 300 mg/l förtecknas motsvarande gränsvärden i bilaga II

Allmänt

Det bör noteras att de värden på parametrar som anges i denna bilaga är baserade på att andra parametrar är gynnsamma, oavsett om de är nämnda i bilagan eller ej. Det antas särskilt att förekomsten av andra skadliga ämnen skall vara mycket låg.

Om två eller flera skadliga ämnen förekommer samtidigt, kan kombinationseffekter (additiva, synergistiska eller antagonistiska) vara betydande.

Förkortningar

G

=

vägledande

I

=

obligatoriska

(0)

=

undantag får göras enligt artikel 11


(1)  Artificiellt skapade pH-variationer får i förhållande till opåverkade värden inte avvika mer än ±0,5 pH-enheter i området mellan pH 6 och pH 9, förutsatt att variationerna inte för med sig att andra ämnen som finns i vattnet blir mer skadliga.

(2)  Fenolföreningar får inte finnas i sådan omfattning att det påverkar smaken på fiskköttet.

(3)  Petroleumprodukter får inte finnas i sådana halter att de

bildar en synlig hinna på vattenytan eller beläggningar på strandkanten,

tillför en ”kolvätekaraktär” till fiskens smak, eller

har effekter som är skadliga för fisk.

(4)  Medlemsstaterna får fastställa gränsvärden som är högre än 1 mg/l under vissa geografiska förhållanden och klimatförhållanden, i synnerhet vid låg vattentemperatur och vid minskad grad av nitrifiering eller där den behöriga myndigheten i medlemsstaten kan bevisa att inga skadliga konsekvenser för en balanserad utveckling av fiskpopulationen föreligger.


BILAGA II

DETALJER SOM RÖR DEN TOTALA MÄNGDEN ZINK SAMT UPPLÖST KOPPAR

Zink, totalt

(se bilaga I, punkt 13, kolumnen för anmärkningar)

Koncentrationer av zink totalt (mg/l Zn) för några värden för vattenhårdhet mellan 10 och 500 mg/l CaCO3:

 

Vattenhårdhet (mg/l CaCO3)

10

50

100

500

Laxfiskvatten (mg/l Zn)

0,03

0,2

0,3

0,5

Karpfiskvatten (mg/l Zn)

0,3

0,7

1,0

2,0

Upplöst koppar

(se bilaga I, punkt 14, kolumn för anmärkningar)

Koncentrationer av upplöst koppar (mg/l Cu) för några värden för vattenhårdhet mellan 10 och 300 mg/l CaCO3:

 

Vattenhårdhet (mg/l CaCO3)

10

50

100

300

mg/l Cu

0,005 (1)

0,022

0,04

0,112


(1)  Förekomsten av fisk i vatten med högre kopparkoncentration kan tyda på dominans av organiska kopparkomplex.


BILAGA III

Del A

Upphävt direktiv och ändringar av det i kronologisk ordning

(hänvisningar i artikel 17)

Rådets direktiv 78/659/EEG (EGT L 222, 14.8.1978, s. 1) (1)

 

Rådets direktiv 91/692/EEG (EGT L 377, 31.12.1991, s. 48)

Endast bilaga I punkt c

Rådets förordning (EG) nr 807/2003 (EUT L 122, 16.5.2003, s. 36)

Endast bilaga III, punkt 26

Del B

Tidsfrister för införlivande med nationell lagstiftning

(hänvisningar i artikel 17)

Direktiv

Tidsfrist för införlivande

78/659/EEG

20 juli 1980

91/692/EEG

1 januari 1993


(1)  Direktiv 78/659/EEG har även ändrats genom följande rättsakter som inte upphört att gälla:

1979 års anslutningsakt.

1985 års anslutningsakt.

1994 års anslutningsakt.


BILAGA IV

JÄMFÖRELSETABELL

Direktiv 78/659/EEG

Detta direktiv

Artikel 1.1 och 1.2

Artikel 1.1 och 1.2

Artikel 1.3 inledande formulering

Artikel 1.3 inledande formulering

Artikel 1.3 första strecksatsen

Artikel 1.3 a

Artikel 1.3 andra strecksatsen

Artikel 1.3 b

Artikel 1.4 inledande formulering

Artikel 1.4 inledande formulering

Artikel 1.4 första strecksatsen

Artikel 1.4 a

Artikel 1.4 andra strecksatsen

Artikel 1.4 b

Artikel 2.1

Artikel 2 första stycket

Artikel 2.2

Artikel 2 andra stycket

Artikel 3

Artikel 3

Artikel 4.1 och 4.2

Artikel 4.1

Artikel 4.3

Artikel 4.2

Artikel 5

Artikel 5

Artikel 6.1 inledande formulering

Artikel 6.1 inledande formulering

Artikel 6.1 första strecksatsen

Artikel 6.1 a

Artikel 6.1 andra strecksatsen

Artikel 6.1 b

Artikel 6.1 tredje strecksatsen

Artikel 6.1 c

Artikel 6.2

Artikel 6.2

Artikel 7

Artikel 7

Artikel 8

Artikel 8

Artikel 9

Artikel 9

Artikel 10

Artikel 10

Artikel 11

Artikel 11

Artikel 12

Artikel 12

Artikel 13.1 och artikel 14

Artikel 13

Artikel 15 första stycket inledande formulering

Artikel 14 första stycket inledande formulering

Artikel 15 första stycket första strecksatsen

Artikel 14 första stycket a

Artikel 15 första stycket andra strecksatsen

Artikel 14 första stycket b

Artikel 15 första stycket tredje strecksatsen

Artikel 14 första stycket c

Artikel 15 första stycket fjärde strecksatsen

Artikel 14 första stycket d

Artikel 15 andra stycket

Artikel 14 andra stycket

Artikel 16

Artikel 15

Artikel 17.1

Artikel 17.2

Artikel 16

Artikel 17

Artikel 18

Artikel 18

Artikel 19

Bilaga I

Bilaga I

Bilaga II

Bilaga II

Bilaga III

Bilaga IV


Top