EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32003D0100

2003/100/EG: Kommissionens beslut av den 13 februari 2003 om fastställande av minimikrav för inrättandet av avelsprogram för resistens mot transmissibel spongiform encefalopati hos får (Text av betydelse för EES) [delgivet med nr K(2003) 498]

OJ L 41, 14.2.2003, p. 41–45 (ES, DA, DE, EL, EN, FR, IT, NL, PT, FI, SV)
Special edition in Czech: Chapter 03 Volume 038 P. 209 - 213
Special edition in Estonian: Chapter 03 Volume 038 P. 209 - 213
Special edition in Latvian: Chapter 03 Volume 038 P. 209 - 213
Special edition in Lithuanian: Chapter 03 Volume 038 P. 209 - 213
Special edition in Hungarian Chapter 03 Volume 038 P. 209 - 213
Special edition in Maltese: Chapter 03 Volume 038 P. 209 - 213
Special edition in Polish: Chapter 03 Volume 038 P. 209 - 213
Special edition in Slovak: Chapter 03 Volume 038 P. 209 - 213
Special edition in Slovene: Chapter 03 Volume 038 P. 209 - 213
Special edition in Bulgarian: Chapter 03 Volume 046 P. 132 - 137
Special edition in Romanian: Chapter 03 Volume 046 P. 132 - 137

No longer in force, Date of end of validity: 16/07/2007; upphävd genom 32007R0727

ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2003/100(1)/oj

32003D0100

2003/100/EG: Kommissionens beslut av den 13 februari 2003 om fastställande av minimikrav för inrättandet av avelsprogram för resistens mot transmissibel spongiform encefalopati hos får (Text av betydelse för EES) [delgivet med nr K(2003) 498]

Europeiska unionens officiella tidning nr L 041 , 14/02/2003 s. 0041 - 0045


Kommissionens beslut

av den 13 februari 2003

om fastställande av minimikrav för inrättandet av avelsprogram för resistens mot transmissibel spongiform encefalopati hos får

[delgivet med nr K(2003) 498]

(Text av betydelse för EES)

(2003/100/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 av den 22 maj 2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati(1), senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1494/2002(2), särskilt artikel 23 i denna, och

av följande skäl:

(1) Skrapie är ett betydande hot mot djurhälsan inom gemenskapens population av får och getter.

(2) Det finns ingen validerad rutindiagnosmetod för att skilja mellan infektioner orsakade av bovin spongiform encefalopati (BSE) och skrapie hos får och getter. Det har inte kunnat påvisas att BSE-infektioner är naturligt förekommande hos får och getter. Det råder emellertid en viss osäkerhet om huruvida BSE kan ha infekterat får och getter och eventuellt fortfarande förekommer i populationen. Därför utgör transmissibel spongiform encefalopati (TSE) hos får och getter också ett potentiellt hot mot folkhälsan.

(3) Forskning har visat att vissa genotyper av prionprotein hos får är resistenta mot skrapie. Det finns i dagsläget belägg för att en liknande genetiskt bestämd resistens mot BSE förekommer hos får som utsatts oralt för BSE-infektion i samband med experiment.

(4) I Vetenskapliga styrkommitténs yttrande av den 4-5 april 2002 om säker källbestämning av material från mindre idisslare fastställs de viktigaste punkterna i ett avelsprogram för resistens mot TSE hos får. Vetenskapliga styrkommittén anser att ett sådant program bör inriktas på riskpopulationer eller riskområden.

(5) Ett krav för ett sådant avelsprogram är en uppskattning av frekvensen av får med genotyp ARR/ARR inom varje huvudras. För att få denna information har genom komissionens beslut 2002/1003/EG(3) fastställts att en undersökning av fårraser skall genomföras i medlemsstaterna.

(6) Det borde vara möjligt att bevilja undantag från kravet att upprätta ett avelsprogram enligt detta beslut för vissa raser med en låg naturlig resistens och för lokala raser som har sitt ursprung i området och vars hållande riskerar att upphöra inom lantbruket enligt förordning (EG) nr 445/2002 av den 26 februari 2002 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1257/1999 om stöd från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbygden(4).

(7) I Vetenskapliga styrkommitténs yttrande rekommenderas inrättande av certifierade besättningar med en försumbar risk för skrapie/BSE. Ett av de rekommenderade alternativen är certifiering av besättningar baserat på fullständig genetisk resistens mot TSE kombinerat med regelbunden TSE-testning.

(8) Vetenskapliga styrkommittén rekommenderar en omfattande förteckning över vävnader i får och getter som kan anses utgöra en hälsorisk för människor och djur om BSE bekräftas eller anses trolig. I yttrandet sägs dock att dessa vävnader inte skulle utgöra någon större risk om de kommer från resistenta och delvis resistenta djur som är yngre än 18 respektive 6 månader. Det är lämpligt att arbeta för certifiering av besättningar enligt dessa principer.

(9) Kommissionen kommer att föreslå rådet och parlamentet att förordning (EG) nr 999/2001 ändras så att den innehåller en rättslig grund för åtgärder enligt detta beslut. Under tiden är det lämpligt att anta detta beslut som en övergångsåtgärd.

(10) De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Definitioner

I detta beslut används de beteckningar som definieras i bilaga I till kommissionens beslut 2002/1003/EG.

Artikel 2

Avelsprogram för resistens mot TSE hos renrasiga får

1. Senast den 1 januari 2004 skall varje medlemsstat på grundval av resultatet från den undersökning som föreskrivs i beslut 2002/1003/EG införa ett avelsprogram för att skapa resistens mot TSE inom var och en av sina fårraser som är inhemska eller som utgör en stor population inom statens territorium. Minimikraven för detta program fastställs i bilaga I.

2. Medlemsstaten kan besluta att deltagandet i det avelsprogram som avses i punkt 1 skall vara frivilligt fram till den 1 april 2005. Efter detta datum skall det dock vara obligatoriskt för alla besättningar med högt avelsvärde att delta i avelsprogrammet.

Artikel 3

Undantag

1. Medlemsstaterna kan beviljas undantag från kravet att upprätta ett avelsprogram enligt artikel 2

- på grundval av ett nationellt program för kontroll av skrapie, som överlämnats och antagits enligt kapitel A del I punkt b i bilaga VIII till förordning (EG) nr 999/2001, och som omfattar kontinuerlig aktiv övervakning av får och getter som dött på jordbruksföretaget i alla besättningar i medlemsstaten, eller

- om kommissionen har fastställt att statens territorium är fritt från skrapie enligt kapitel A del I punkt c i bilaga VIII till förordning (EG) nr 999/2001, grundat på resultaten från en slutgiltig statistisk undersökning.

2. Undantaget enligt punkt 1 skall antas enligt det förfarande som fastställs i artikel 24.2 i förordning (EG) nr 999/2001.

Artikel 4

Ramverk för att fastställa TSE-resistent status för vissa fårbesättningar

1. Senast den 1 januari 2004 skall varje medlemsstat inrätta ett regelverk för att fastställa TSE-resistent status för vissa fårbesättningar.

Regelverket skall uppfylla kriterierna i bilaga II.

2. Fastställandet av TSE-resistent status för en besättning på grundval av ramverket i enlighet med punkt 1 skall inte ses som ett nödvändigt kriterium för uteslutande av att TSE förekommer i den besättningen.

Artikel 5

Rapporter som medlemsstaterna skall överlämna till kommissionen

Medlemsstaterna skall överlämna följande rapporter till kommissionen:

a) Rapport om medlemsstaternas avelsprogram som föreskrivs i artikel 2 senast den 1 april 2004.

b) En årsrapport skall överlämnas den första gången senast den 1 april 2005 om framstegen inom avelsprogrammen.

Artikel 6

Kommissionens sammanställning av medlemsstaternas rapporter

Kommissionen skall till medlemsstaterna överlämna en sammanställning av de rapporter den får enligt artikel 5, inom tre månader från det att tidsfristen för inlämnandet av rapporterna löpt ut.

Artikel 7

Ändringar

Bestämmelserna i detta beslut skall ses över

a) med utgångspunkt i rapporterna som avses i artikel 5,

b) med hänsyn till raser hos vilka en allvarlig negativ genetisk effekt har påvisats under avelsprogrammets gång,

c) i alla händelser före den 1 april 2005 till följd av nya vetenskapliga rön.

Artikel 8

Adressater

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 13 februari 2003.

På kommissionens vägnar

David Byrne

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 147, 31.5.2001, s. 1.

(2) EGT L 225, 28.8.2002, s. 3.

(3) EGT L 349, 24.12.2002, s. 105.

(4) EGT L 74, 15.3.2002, s. 1.

BILAGA I

MINIMIKRAV FÖR AVELSPROGRAM FÖR RESISTENS MOT TSE HOS FÅR

Del 1 - Allmänna krav

1. Avelsprogrammet skall koncentreras på besättningar med högt avelsvärde.

2. En databas skall upprättas som skall innehålla minst följande upplysningar:

a) Uppgifter om identitet, ras och antal djur i alla besättningar som deltar i avelsprogrammet.

b) Identifiering av enskilda djur som det tas prov från under avelsprogrammet.

c) Resultaten av eventuella gentypningstester.

3. Ett system med enhetlig certifiering skall inrättas där genotypen hos varje djur som det tas prov från i samband med avelsprogrammet certifieras genom hänvisning till dess individuella ID-nummer.

4. Provtagningen skall utföras av personal som utses särskilt för detta inom avelsprogrammet.

5. Ett system för identifiering av djur och prover, bearbetning av prover och presentation av resultat skall fastställas som minimerar risken för fel som orsakas av den mänskliga faktorn. Det skall regelbundet och slumpmässigt undersökas hur effektivt detta system fungerar.

6. Gentypning av blod eller annan vävnad som samlats in för avelsprogrammets ändamål skall utföras i laboratorier som har godkänts för deltagande i programmet.

7. Medlemsstatens behöriga myndighet får bistå avelsorganisationer som vill göra detta, att inrätta genbanker för sperma, ägg och/eller embryon representativa för prionproteingenotyper som sannolikt kommer att bli sällsynta till följd av avelsprogrammet.

8. Avelsprogram skall inrättas för varje ras med hänsyn till

a) frekvenserna av olika alleler inom rasen,

b) hur ovanlig rasen är,

c) undvikande av inavel eller genetisk drift.

Del 2 - Särskilda bestämmelser för de besättningar som deltar

1. Syftet med avelsprogrammet skall vara att öka frekvensen av ARR-allelen inom fårbesättningen samtidigt som prevalensen av de alleler som har visat sig bidra till mottaglighet för TSE minskas.

2. Minimikraven för de besättningar som deltar skall vara följande:

a) Samtliga djur i besättningen vilkas genotyp skall fastställas skall identifieras individuellt på ett säkert sätt.

b) Genotypning skall vara obligatorisk för samtliga baggar som är avsedda för avel inom besättningen innan de används för betäckning.

c) Det skall vara obligatoriskt att inom sex månader slakta eller kastrera alla handjur som bär på VRQ-allelen efter det att deras genotyp fastställts. Djuret skall inte lämna jordbruksföretaget utom för att slaktas.

d) Det skall vara förbjudet för hondjur som man vet bär på VRQ-allelen att lämna jordbruksföretaget utom för att slaktas.

e) Endast handjur, inbegripet spermadonatorer för artificiell insemination, som certifierats enligt programmet skall få användas för avel inom besättningen.

Del 3 - Skydd av raser och produktionsegenskaper

1. Medlemsstaterna får bevilja undantag från bestämmelserna i del 2 punkt 2 c och 2 d för raser

a) inom vilka förekomsten av ARR-allelen ligger under 25 % enligt den undersökning som avses i beslut 2002/1003/EG, eller

b) vars hållande riskerar att upphöra inom lantbruket och som avses i artikel 14.1 a i förordning (EG) nr 445/2002.

2. När det gäller raser som inte har ARR-allelen, eller en förekomst på mindre än 10 % av den, i enlighet med den undersökning som avses i beslut 2002/1003/EG, får medlemsstaterna bevilja undantag från delarna 1 och 2 på villkoret att raserna omfattas av program för kontroll av skrapie.

3. Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om de undantag som beviljats enligt bestämmelserna i punkterna 1 och 2 samt om de tillämpade kriterierna.

BILAGA II

RAMVERK FÖR FASTSTÄLLANDE AV TSE-RESISTENT STATUS FÖR FÅRBESÄTTNINGAR

1. Regelverket skall fastställa TSE-resistent status för fårbesättningar som uppfyller vissa kriterier, antingen som ett resultat av att de deltagit i avelsprogrammet enligt artikel 2 eller på annat vis.

Detta fastställande skall vara indelat i minst två nivåer:

a) Nivå I-besättningar skall helt och hållet utgöras av får med genotyp ARR/ARR.

b) Nivå II-besättningar skall vara besättningar vars avkomma utan undantag är fallen efter baggar med genotyp ARR/ARR.

Medlemsstaterna kan besluta att fastställa ytterligare nivåer till följd av nationella bestämmelser.

2. Regelbunden provtagning av får från TSE-resistenta besättningar skall utföras

a) antingen på jordbruksföretaget eller vid ett slakteri för att verifiera deras genotyp,

b) vad gäller nivå I-besättningar och djur äldre än 18 månader vid ett slakteri, för TSE-testning i enlighet med bilaga III till förordning (EG) nr 999/2001.

Top