Offentliggörande av ett meddelande om godkännande av en standardändring av produktspecifikationen för ett namn i vinsektorn enligt artikel 17.2 och 17.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33

(2022/C 104/12)

Detta meddelande offentliggörs i enligt med artikel 17.5 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33 (1).

MEDDELANDE OM EN STANDARDÄNDRING AV DET SAMMANFATTANDE DOKUMENTET

”Var”

PGI-FR-A1145-AM02

Datum för meddelandet: 6 december 2021

BESKRIVNING AV OCH MOTIVERING TILL DEN ÄNDRING SOM GODKÄNTS

Införande av en kompletterande geografisk beteckning

I kapitel I i produktspecifikationen för den skyddade geografiska beteckningen ”Var” kompletteras punkt 2 ”Kompletterande uppgifter” genom införandet av den nya kompletterande geografiska beteckningen ”Correns” som endast får användas för de vita vinerna med den skyddade geografiska beteckningen ”Var”.

Ändringen görs även i det sammanfattande dokumentet i avsnittet ”Ytterligare villkor”.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

1.   Namn

Var

2.   Typ av geografisk beteckning

SGB – skyddad geografisk beteckning

3.   Kategorier av vinprodukter

1.

Vin

5.	Mousserande kvalitetsvin

4.   Beskrivning av vinet eller vinerna

1.   Stilla röda viner, roséviner och vita viner

KORT BESKRIVNING

Den skyddade geografiska beteckningen ”Var” får endast användas för stilla viner och för mousserande röda kvalitetsviner, mousserande kvalitetsroséviner och mousserande vita kvalitetsviner.

Vinerna, vars halt av jäsbart socker (glukos och fruktos) är minst 45 gram per liter, kan undantagsvis ha en halt av flyktiga syror som fastställs gemensamt av konsumentskyddsministeriet och jordbruksministeriet.

För stilla viner ska den verkliga alkoholhalten (endast för mousserande viner), den totala alkoholhalten, den totala syrahalten, halten flyktiga syror, den totala svaveldioxidhalten och koldioxidhalten (endast för mousserande viner) följa de regler som fastställs i unionslagstiftningen (tröskelvärde eller gräns).

Rosévinerna (70 % av produktionen) har i allmänhet en ljus färg. De utmärks framför allt av sin livlighet och sina fruktiga aromer, som kan variera beroende på vilka druvsorter och vinframställningsmetoder som har använts.

De röda vinerna är i allmänhet fylliga, med god struktur, ibland kraftfulla, för de mer koncentrerade vinerna. De har en djup rubinröd till granatröd färg med violetta skiftningar.

De vita vinerna förenar finess, fruktighet och livlighet. De har en blekgul färg med gröna eller guldglänsande och kristallklara skiftningar.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta faktiska alkoholhalt (i volymprocent)	9
Lägsta totala syrahalt
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

2.   Mousserande röda kvalitetsviner, mousserande kvalitetsroséviner och mousserande vita kvalitetsviner

KORT BESKRIVNING

De mousserande vinerna har samma kulörer och samma organoleptiska egenskaper som de stilla vinerna, men med mer friskhet, finess och kvardröjande arom, som förhöjs av de fina och eleganta bubblorna.

För mousserande kvalitetsviner ska den verkliga alkoholhalten, den totala alkoholhalten, den totala syrahalten, halten flyktiga syror, den totala svaveldioxidhalten och koldioxidhalten (endast för mousserande viner) följa de regler som fastställs i unionslagstiftningen (tröskelvärde eller gräns).

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta faktiska alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta totala syrahalt
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

5.   Vinframställningsmetoder

5.1.   Särskilda oenologiska metoder

1.   Särskild oenologisk metod

Vinerna måste uppfylla alla oenologiska krav i unionens regelverk och i den franska lagen om jordbruk och fiske (Code rural et de la pêche maritime).

5.2.   Högsta avkastning

1.   120 hektoliter/hektar

6.   Avgränsat geografiskt område

Druvskörd, framställning och beredning av de viner som får omfattas av den skyddade geografiska beteckningen ”Var” sker i samtliga kommuner i departementet Var.

7.   Huvudsakliga druvsorter

Alicante henri bouschet N

Aligoté B

Alphonse lavallée N

Altesse B

Aramon N

Aramon blanc B

Aramon gris G

Aranel B

Arbane B

Arinarnoa N

Arriloba B

Arrouya N

Artaban N

Aubin B

Aubin vert B

Aubun N – murescola

Auxerrois B

Bachet N

Barbaroux Rs

Baroque B

Biancu gentile B

Blanc dame B

Bouchalès N

Bouillet N

Bouquettraube B

Bourboulenc B – doucillon blanc

Brachet N – braquet

Brun fourca N

Brun argenté N – vaccarèse

Béclan N – petit béclan

Béquignol N

Cabernet franc N

Cabernet sauvignon N

Caladoc N

Calitor N

Camaralet B

Carcajolo N

Carcajolo blanc B

Carignan N

Carignan blanc B

Carmenère N

Castets N

Chardonnay B

Chasan B

Chatus N

Chenanson N

Chenin B

Cinsaut N – cinsault

Clairette B

Clairette rose Rs

Clarin B

Claverie B

Codivarta B

Colombard B

Corbeau N – douce noire

Cot N – malbec

Couderc noir N

Counoise N

Courbu B – gros courbu

Courbu noir N

Couston N

Crouchen B – cruchen

César N

Duras N

Durif N

Egiodola N

Ekigaïna N

Elbling B

Etraire de la Dui N

Fer N – fer servadou, braucol, mansois, pinenc

Feunate N

Floreal B

Folignan B

Folle blanche B

Fuella nera N

Furmint B

Gamaret

Gamay N

Gamay de bouze N

Gascon N

Genovèse B

Gewurztraminer Rs

Goldriesling B

Gouget N

Graisse B

Gramon N

Grassen N – grassenc

Grenache N

Grenache blanc B

Grenache gris G

Gringet B

Grolleau N

Grolleau gris G

Gros manseng B

Gros vert B

Joubertin

Jurançon blanc B

Jurançon noir N – dame noire

Knipperlé B

Lauzet B

Liliorila B

Listan B – palomino

Lledoner pelut N

Macabeu B – macabeo

Mancin N

Manseng noir N

Marsanne B

Marselan N

Maréchal foch N

Mauzac B

Mauzac rose Rs

Mayorquin B

Melon B

Merlot N

Merlot blanc B

Meslier saint-françois B – gros meslier

Meunier N

Milgranet N

Molette B

Mollard N

Monarch N

Mondeuse N

Mondeuse blanche B

Monerac N

Montils B

Morrastel N – minustellu, graciano

Mourvaison N

Mourvèdre N – monastrell

Mouyssaguès

Muresconu N – morescono

Muscadelle B

Muscardin N

Muscaris B

Muscat ottonel B – muscat, moscato

Muscat cendré B – muscat, moscato

Muscat d’alexandrie B – muscat, moscato

Muscat de hambourg N – muscat, moscato

Muscat à petits grains blancs B – muscat, moscato

Muscat à petits grains roses Rs – muscat, moscato

Muscat à petits grains rouges Rg – muscat, moscato

Mérille N

Müller-thurgau B

Nielluccio N – vielluciu

Noir fleurien N

Négret de banhars N

Négrette N

Oberlin noir N

Ondenc B

Orbois B

Pagadebiti B

Pascal B

Perdea B

Persan N

Petit courbu B

Petit manseng B

Petit meslier B

Petit verdot N

Picardan B – araignan

Pineau d’aunis N

Pinot blanc B

Pinot gris G

Piquepoul blanc B

Piquepoul gris G

Piquepoul noir N

Plant de brunel N

Plant droit N – espanenc

Portan N

Portugais bleu N

Prior N

Prunelard N

Précoce gousquet B

Précoce de malingre B

Raffiat de moncade B

Riesling B

Riminèse B

Rivairenc N – aspiran noir

Rivairenc blanc B – aspiran blanc

Rivairenc gris G – aspiran gris

Rosé du var Rs

Roublot B

Roussanne B

Roussette d’ayze B

Sacy B

Saint côme B

Saint-macaire N

Saint-pierre doré B

Sauvignon B – sauvignon blanc

Sauvignon gris G – fié gris

Sciaccarello N

Segalin N

Seinoir N

Select B

Semebat N

Sémillon B

Servanin N

Solaris B

Soreli B

Souvignier gris Rs

Sylvaner B

Syrah N – shiraz

Tannat N

Tempranillo N

Terret blanc B

Terret gris G

Terret noir N

Tibouren N

Tourbat B

Tressot N

Téoulier N

Ugni blanc B

Valdiguié N

Varousset N

Velteliner rouge précoce Rs

Verdesse B

Vermentino B – rolle

Vidoc N

Villard blanc B

Villard noir N

Viognier B

Voltis B

8.   Beskrivning av samband

8.1.   Det geografiska områdets särskilda egenskaper

Var är ett av departementen i regionen Provence-Alpes-Côte d’Azur i sydöstra Frankrike. Departementet har fått sitt namn av kustfloden Var som tidigare utgjorde områdets östra gräns. I väster gränsar området till departementet Bouches-du-Rhône, i norr till departementet Alpes de Haute-Provence, i öster till departementet Alpes-Maritimes och dess södra gräns utgörs av Medelhavet.

Det geografiska området har en varierad relief, med två geologiskt olika delar: en kalkhaltig del väster om en linje mellan Toulon och Draguignan och en kristallinisk del i öster.

Dessa två särpräglade geologiska grupperingar är förknippade med två vegetationstyper som är karakteristiska för medelhavsområdet: hedmark (garrigue) på kalkhaltiga marker och buskskog (maquis) och skog (tall och ek) på de mer kristalliniska jordmånerna. Dessa båda vegetationstyper bygger inte upp några större humuslager. Markerna i Var är i allmänhet magra och väldränerade, men känsliga för erosion. Denna terräng lämpar sig för vinodling. Romarna insåg detta för 2 600 år sedan när de började odla vin och utveckla Provincia Romana (Provence).

Klimatet i Var präglas framför allt av sol. Departementet har ett medelhavsklimat som utmärks av varma och torra somrar och milda vintrar, med två regniga perioder under höst och vår. Förhållandena lämpar sig för vinodling och de ofta mycket stora temperaturväxlingarna avgör vilka jordbrukslotter man väljer för att framställa röda viner och roséviner.

Den dominerande vinden i området är Mistralen (nordlig vind). Den är iskall på vintern efter att ha korsat de snötäckta Alperna, men ger en viss svalka under sommaren. Den kan visserligen vara hård ibland, men vinodlare uppskattar framför allt att den skyddar vinet mot fukt som kan leda till svampangrepp (mögel).

8.2.   Produktens särskilda egenskaper

Produktionen av den skyddade geografiska beteckningen ”Var” (Vin de Pays du Var) har utvecklats kontinuerligt ända sedan starten, för att sedan stabilisera sig i början av 2000-talet till ungefär 250 000 hektoliter.

Produktionen är främst inriktad på roséviner (i genomsnitt 70 %), som huvudsakligen framställs genom blandning av druvor.

Även om de lokala druvsorterna fortfarande är mycket vanliga, t.ex. grenache N, cinsault N, carignan N, syrah N och mourvèdre N för de färgade vinerna, vermentino B och ugni blanc B för de vita vinerna, måste det medges att tack vare omstruktureringsstödet från EU har dörren öppnats för druvsorter som är utmärkande för andra franska vinodlingar, t.ex. cabernet sauvignon N, merlot N, chardonnay B och i mindre omfattning viognier B. Denna palett av druvsorter har gjort det möjligt att diversifiera vinernas uttryck och framför allt bidra till att skapa en grund för och utveckla produktionen av kvalitetsrosévin.

Något som särskilt utmärker merparten av rosévinerna är deras mycket ljusa rosa färg, som beror på den goda kontrollen under pressningen, där druvorna pressas hela eller lätt krossade, ofta med hjälp av pneumatiska pressar för att direkt låta den ljusa druvsatsen jäsa vid låg temperatur. Vinerna man får fram är spritsiga, fruktiga med ljusrosa färg.

Andra tekniska metoder används, t.ex. avblödning från tanken (saignée de cuve), skalmaceration eller maceration före jäsning (druvorna förvaras i låg temperatur 8–24 timmar före pressning), för att framställa roséviner med en intensivare färg och mer struktur.

De röda vinerna (som motsvarar ungefär 20 % av de volymer som framställs) är ofta kraftiga, fylliga och med en bra tanninstruktur. De framställs huvudsakligen av de tre druvsorterna grenache N, syrah N och cabernet sauvignon N, ganska ofta tillsammans med merlot N och cinsault N.

Produktionen av vita viner är lite mindre (10 % av de volymer som framställs), men förtjusar såväl de som älskar endruvsviner (rolle B eller vermentino B, viognier B och chardonnay B) som andra, med viner av druvsammansättningar som förenar finess och livlighet.

I det berörda produktionsområdet framställs även mousserande kvalitetsviner. Framställningen av mousserande viner är ingen nyhet i Provence. Det är en traditionell produktion som motsvarar ungefär 1 miljon flaskor per år och som utförs av ett femtiotal aktörer (producenter, tillverkare, säljare). Redan i början av 1900-talet försökte vissa kooperativt ägda vinkällare och vintillverkare såsom ”Tête Noire” öka värdet på de mousserande kvalitetsviner som produceras i Provence.

En av de viktigaste egenskaperna för den skyddade geografiska beteckningen ”Var” med tillägget ”effervescente” är att den framställs av lokala druvsorter för att till allra största del presenteras i form av rosévin, som utgör den största andelen av områdets produktion av stilla viner.

Det betyder att den skyddade geografiska beteckningen ”Var” betecknar stilla viner som är besläktade med mousserande viner som har förhållandevis likartade organoleptiska profiler. Dessa mousserande roséviner har en mycket fruktig och blommig smak och en fin rundhet som påminner mycket om de stilla rosévinerna.

Det är just dessa organoleptiska egenskaper (blommiga och fruktiga i kombination med en fin rundhet) som särskiljer de mousserande viner som framställts i Var från sådana som framställs i andra franska områden.

8.3.   Orsakssamband mellan det geografiska områdets särskilda egenskaper och produktens särskilda egenskaper

Var har utan tvekan stor potential som turistmål tack vare sitt klimat, variationsrika landskap, havet, det rika historiska arvet och kulturarvet, men också på grund av sitt hantverkskunnande och sina traditioner. Med alla dessa fördelar har departementet utvecklat en stor ekonomisk verksamhet kring turismen.

Området lockar mer än 14 miljoner turister per år. Dessa besökare, som ofta är återkommande, har lärt sig, lär sig eller kommer förstås att lära sig att smaka av det provencalska köket och de provencalska produkterna, däribland vinerna från Var, oavsett om de har en kontrollerad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning.

Anseendet för den skyddade geografiska beteckningen ”Var” har byggts upp sedan starten inom ramen för den tidigare reglerade statusen som ”Vin de Pays”, till stor del tack vare turismen i området, vilket framgår av den stora lokala efterfrågan på dessa roséviner. Konsumenterna uppskattar och känner igen kvaliteten i det utbud av viner som de erbjuds.

Det är ändå anmärkningsvärt att producenterna fortfarande arbetar aktivt för att ständigt förbättra framställningen av sina Vins de Pays för att fortsatt hålla jämna steg med konsumenternas smak (t.ex. rosévinernas färg).

Denna strävan gav goda resultat i början av 2000-talet när de yrkesverksamma i Var deltog i inrättandet av ett särskilt nationellt forsknings- och försökscentrum för rosévin (i Vidauban – Var). Sedan dess har de första arbetena getts ut (t.ex. om nyanserna i ”rosé”), vilket på ett konkret sätt bidrar till att höja rosévinernas kvalitet. Dessutom har sektorn gjort stora investeringar i de redskap som krävs för att få en perfekt kontroll över framställningen av rosévin. Denna särskilda kontrollerade teknik för roséviner och producenternas kunnande är självklart till fördel för produktionen av viner med den kontrollerade ursprungsbeteckningen, men den bygger utan tvekan på processen med att framställa vinerna med den skyddade geografiska beteckningen.

Det bör också nämnas att vinodlingsområdet i Var ligger nära regionens stora urbana centrum och badorter, vilket är till stor fördel för producenterna, som kan höja värdet på sitt erbjudande och därför väljer att förpacka vinet på sin egendom. Direktförsäljningen (på flaska eller i bag-in-box) utgör numera ungefär 50 % av volymerna och direktförsäljning i vinkällarna kan i sig motsvara 30 % av volymerna.

Var ligger i Provence, en region som har varit känd sedan länge. Bilden av Provence som en världsledande producent av roséviner av hög kvalitet är oomtvistlig och bekräftas i undersökningar om spontan kännedom (källa: undersökningsföretaget Wine Intelligence Vinitrac – november 2009).

Denna allmänna kännedom och hantverkskunnandet, som är starkt inriktat på framställningen av roséviner, går förstås även att tillämpa på de röda, vita och mousserande viner som framställs av samma personer inom departementets vinodlingsområde, i samma geografiska miljö.

Det är alltså utan tvekan så att framgångarna med rosévinerna redan nu bidrar till kvaliteten och anseendet hos de andra viner som framställs i samma departement.

9.   Ytterligare tillämpliga krav (förpackning, märkning, kompletterande krav)

—

Märkning

—	Rättslig ram:

—	Nationell lagstiftning

—	Typ av kompletterande krav:

—	Kompletterande bestämmelser om märkning

—	Beskrivning av kravet:

—	Den skyddade geografiska beteckningen ”Var” kan kompletteras

—	med namnet på en eller flera druvsorter,

—	med uppgifterna ”primeur” eller ”nouveau”. Uppgifterna ”primeur” och ”nouveau” får endast användas för stilla viner.

På de röda vinerna, rosévinerna och de vita vinerna kan den skyddade geografiska beteckningen ”Var” kompletteras med namnen på följande mindre geografiska enheter: ”Argens”, ”Coteaux du Verdon” och ”Sainte Baume”.

På de vita vinerna kan den skyddade geografiska beteckningen ”Var” kompletteras med namnet på den mindre geografiska enheten ”Correns”.

EU:s logotyp för produkter med skyddad geografisk beteckning ska anges på etiketten när uppgiften ”skyddad geografisk beteckning” ersätts med det traditionella uttrycket ”Vin de Pays”.

Det omedelbara närområdet

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av kompletterande krav:

Avvikelse med avseende på produktionen i det avgränsade geografiska området

Beskrivning av kravet:

Det omedelbara närområdet, som definieras genom undantag för framställning och beredning av viner som kan omfattas av den skyddade geografiska beteckningen ”Var”, eventuellt kompletterad med namnet på en mindre geografisk enhet, omfattar följande angränsande arrondissement till det geografiska området:

—	I öster, angränsande till departementet Alpes-Maritimes: arrondissementet Grasse.

—	I väster, angränsande till departementet Bouches-du-Rhône: arrondissementen Aix-en-Provence och Marseille.

—	I väster/nordväst, angränsande till departementet Vaucluse: arrondissementet Apt.

—	I norr, angränsande till departementet Alpes de Haute-Provence: arrondissementen Forcalquier, Digne och Castellane.

Länk till produktspecifikationen

http://info.agriculture.gouv.fr/gedei/site/bo-agri/document_administratif-60d6245a-2c59-4f6c-9415-f07a40aa849e

---

(1)  EUT L 9, 11.1.2019, s. 2.