Resolution om Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs bidrag till Europeiska kommissionens arbetsprogram för 2022 på grundval av arbetet i den tillfälliga arbetsgruppen ”EESK:s bidrag till Europeiska kommissionens arbetsprogram för 2022”

(2021/C 341/01)

Föredragande:

Mariya MINCHEVA Stefano PALMIERI Jan DIRX

Vid sin plenarsession den 9 och 10 juni 2021 (sammanträdet den 9 juni) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande resolution med 175 röster för och 2 nedlagda röster.

1.   Inledning

1.1

EESK har konstaterat att Europeiska kommissionens arbetsprogram för 2021 visar att de sex övergripande ambitioner som valts ut av kommissionen (en europeisk grön giv, ett Europa rustat för den digitala tidsåldern, en ekonomi för människor, ett starkare Europa i världen, Främjande av vår europeiska livsstil och en ny satsning på demokrati i Europa) utgör en kraftfull ram för utarbetandet av arbetsprogrammet. Därför har EESK återigen strukturerat denna resolution med sitt bidrag till kommissionens arbetsprogram för 2022 kring dessa sex rubriker.

1.2

Kommittén utgår från att det, med tanke på covid-19-pandemins varaktighet, även fortsättningsvis bör vara av högsta prioritet för den ekonomiska politiken att föra in EU:s ekonomi på rätt väg för en hållbar omställning, tillväxt och sysselsättning samt skapa välstånd för européer och europeiska organisationer och företag under de kommande åren. Därför bör behovet av återhämtning och återuppbyggnad efter pandemin återigen utvidgas fullt ut och konkret i kommissionens arbetsprogram för 2022.

1.3

I Europa ökar den nuvarande situationen med pandemin fattigdomen och ojämlikheterna, och resurser bör kanaliseras dit de behövs mest för att erbjuda möjligheter, skapa sysselsättning av god kvalitet, minska fattigdom och utestängning, främja entreprenörskap, kompetensutveckling och omskolning samt säkerställa tillgång till tjänster av god kvalitet. Såsom EU-institutionerna, arbetsmarknadens parter, det civila samhällets organisationer och medlemsstaterna förklarade vid det sociala toppmötet i Porto i maj 2021 bör både investeringar och reformer användas för att ta oss ur den ekonomiska och sociala krisen och stärka Europas motståndskraft mot framtida chocker, baserat på inkluderande och hållbar tillväxt, anständigt arbete och social rättvisa.

1.4

Det är just vid denna tidpunkt som kommittén vill betona att EU, och därmed all EU-politik, är och bör vara förankrad i EU:s mål och värden som fastställs i Lissabonfördraget och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Det handlar om följande värden: människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och mänskliga rättigheter. EESK anser att arbetsprogrammet bör inriktas på omstrukturering och förbättring av vår ekonomi och vårt samhälle, baserat på följande värden: frigörande av den inre marknadens fulla potential, uppnående av målen för hållbar utveckling, skapande av en cirkulär ekonomi och uppnående av klimatneutralitet i EU senast 2050 samt säkerställande av god samhällsstyrning och demokratisk ansvarsskyldighet.

1.5

Kommittén är övertygad om att de stora utmaningar som vi alla står inför och de djupgående omställningarna i vår ekonomi, i hur vi hanterar naturen och miljön och i våra egna liv, som är nödvändiga för en verkligt hållbar värld, endast kommer att kunna hanteras på ett framgångsrikt sätt om medborgarna och deras organisationer deltar aktivt.

1.6

EESK beklagar i sin resolution om det organiserade civila samhällets deltagande i arbetet med de nationella planerna för återhämtning och resiliens att de nationella förvaltningarna endast i begränsad utsträckning har involverat det organiserade civila samhället i utarbetandet av sina nationella planer. Vikten och nyttan av civilsamhällesorganisationernas aktiva deltagande i utarbetandet och genomförandet av politiken framgår också tydligt av den studie som EESK offentliggjort om civilsamhällesorganisationernas insatser i samband med covid-19-pandemin och de restriktioner som antagits i Europa (”The response of civil society organisations to face the COVID-19 pandemic and the consequent restrictive measures adopted in Europe”), som vi lade fram under våren (1), och av priset till det civila samhället (2) för sociala aktörers insatser under pandemin.

1.7

Vi upprepar därmed vår uppmaning till kommissionen att korrigera dessa brister i genomförande- och utvärderingsfaserna för de nationella återhämtnings- och resiliensplanerna genom att införa mer formella förfaranden som underlättar reella utbyten. Kommittén förväntar sig därför att kommissionen i nästa års arbetsprogram erkänner näringslivets, arbetstagarnas och civilsamhällesorganisationernas nyckelroll i genomförandet av de nationella återhämtnings- och resiliensplanerna samt i granskningen och övervakningen av dessa. I samband med detta förutsätter vi att de 20 principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, som vägleder EU:s socialpolitik, också kommer att stå i centrum för återhämtningsstrategin för att säkerställa att den gröna och digitala omställningen är rättvis. Arbetsmarknadsparternas och det civila samhällets organisationers avgörande roll i utformningen av Europas framtid under konferensen om Europas framtid måste också återspeglas i kommissionens verksamhet.

1.8

Den inre marknaden är fortfarande den viktigaste drivkraften för en konkurrenskraftig ekonomi i EU och är därför en viktig möjliggörande faktor för återhämtning för och återuppbyggnad av ekonomierna i såväl enskilda medlemsstater som i hela EU. EESK påpekar att eventuella hinder måste undanröjas och att ett oavbrutet gränsöverskridande flöde av varor, tjänster, kapital, data och människor måste säkerställas. Det är mycket viktigt att så snart som möjligt återupprätta den fria rörligheten på den inre marknaden så att den återgår till de förutsättningar som rådde före covid-19-krisen, att fördjupa den på alla områden och fokusera på hur leverans- och värdekedjorna kan göras mer robusta och förbättras ytterligare genom företagsdriven diversifiering.

1.9

EESK välkomnar antagandet av faciliteten för återhämtning och resiliens. Dess praktiska genomförande är dock förknippat med vissa risker. Ratificeringsförfarandet för beslutet om egna medel (3), som kommer att göra det möjligt för EU att låna de nödvändiga medlen på kapitalmarknaderna, har redan försenats. EESK bekymras över bristen på lämplig information om de praktiska arrangemangen för utfärdande av de obligationer som kommer att finansiera mekanismen (4). Samstämmigheten mellan de rekommenderade flaggskeppsområden som kommissionen har utarbetat och det verkliga tematiska innehållet i de nationella återhämtnings- och resiliensplanerna bör också övervakas noga. Medlemsstaterna kommer inte att återhämta sig i samma takt, vilket är en utmaning. Kommissionen måste se till att de framlagda planerna snabbt godkänns, med förbehållet att eventuella förseningar kan leda till en ökad klyfta mellan medlemsstaterna och inom segment i varje nationell ekonomi.

1.10

EESK stöder kommissionens meddelande om finanspolitiska insatser för att hantera coronaviruspandemin (5), där kommissionen fastställer sin avsikt att besluta om en framtida avaktivering av stabilitets- och tillväxtpaktens allmänna undantagsklausul efter en övergripande bedömning av ekonomins tillstånd baserat på kvantitativa kriterier, nämligen den ekonomiska aktivitetsnivån i EU eller euroområdet jämfört med nivåerna före krisen (2019). EESK instämmer i att det finns ett behov av att fortsätta att tillämpa den allmänna undantagsklausulen under 2022 samt i att man bör undvika att dra tillbaka det offentligfinansiella stödet för tidigt.

1.11

För att öka de långsiktiga fördelarna med EU:s återhämtningsplan anser EESK att översynen av EU:s ram för ekonomisk styrning bör återupptas så snart som möjligt. I stället för en ”återgång till det normala” efterlyser kommittén en ”vändning” till en reviderad och välståndsinriktad ram för ekonomisk styrning med återupprättad jämvikt, i vilken lika mycket hänsyn tas till en rad centrala politiska mål, såsom hållbar tillväxt för alla, full sysselsättning och anständigt arbete, en nystart för EU:s produktivitet, en konkurrenskraftig social marknadsekonomi och stabila offentliga finanser. En sådan ram bör också bidra till att man undviker asymmetriska effekter i medlemsstaterna och stimulerar produktiva investeringar, till exempel genom att en välbalanserad gyllene regel införs.

1.12

Kommissionen bör också överväga en förlängning av den tillfälliga ramen för statligt stöd till slutet av 2022. Den kommer på så sätt att göra det möjligt för medlemsstaterna att fortsätta att utnyttja den fulla flexibilitet som föreskrivs i reglerna om statligt stöd för att stödja ekonomin i samband med covid-19-utbrottet, samtidigt som konkurrensreglerna respekteras, för att undvika snedvridningar på den inre marknaden. EESK anser dock att denna ordning är extraordinär och tillfällig och att den måste följas av en finanspolitisk konsolidering för att förbättra de offentliga finansernas tillstånd i medlemsstaterna.

1.13

EESK noterar att investeringar inte är ett politiskt mål för kommissionen under dess mandatperiod fram till 2024. För att se till att vi på bästa sätt utnyttjar en historisk finansiell insats från EU och tar oss ur denna unika kris behöver vi snarast en välformulerad europeisk ekonomisk agenda och en effektiv politik för bättre lagstiftning, samt en snabbare vaccinationstakt och färre restriktioner vid EU:s inre gränser. EESK rekommenderar att de investeringsbaserade initiativen inkluderas i kommissionens arbetsprogram för 2022, inklusive insatsen för att mobilisera privata investeringar till förmån för den framtida hållbara ekonomiska utvecklingen i EU (6).

1.14

EESK stöder kommissionens förslag om att se över den sociala resultattavlan så att den i större utsträckning omfattar pelaren som ett viktigt övervakningsverktyg som används i den europeiska planeringsterminen. Kommittén rekommenderar därför att nya, förbättrade, mätbara och kompletterande sociala, ekonomiska och miljömässiga indikatorer läggs till. Dessa kommer att bidra till att följa framstegen mot pelarens principer på ett mer heltäckande sätt och till att övervaka genomförandet av politiska åtgärder.

1.15

Anständigt arbete bör vara standardalternativet. Utmaningarna i samband med covid-19-krisen har tydliggjort svagheterna i vårt sociala system, förvärrat ojämlikheterna och fattigdomen och lett till att våra hälso- och sjukvårdssystem och sociala system befinner sig på gränsen till sammanbrott. För att skapa en bättre framtid för Europa, bidra till att ta itu med den nuvarande krisen och korrigera de systemproblem som har förvärrat effekterna av pandemin, rekommenderar EESK att beslutsamma åtgärder vidtas för att bekämpa fattigdom och främja anständigt arbete. Om möjligheten utnyttjas på rätt sätt erbjuder den gröna och digitala omställningen en möjlighet till fler och bättre arbetstillfällen, så länge arbetsmarknadens parter är delaktiga, kollektivförhandlingar respekteras och stärks och arbetstagarnas åsikter (information, samråd och deltagande) involveras i processen.

1.16

EESK anser också att tillfället är rätt för att dra lärdom av pandemin och se till att strategier införs för att förbereda oss för framtida jämförbara chocker, liksom för att utnyttja nya möjligheter att stödja förnyelsen av industrin. Krisen har tydligt visat betydelsen av Europas industrier, inbegripet en stark tillverkningssektor, för att stärka EU:s ekonomiska grund och minska dess alltför stora och kritiska beroende av externa leverantörer. En effektiv industristrategi måste därför fortsätta att stå i centrum för EU:s återhämtningsprogram. Relevant hänsyn bör också tas till skyddet av EU:s strategiska tillgångar och investeringar (gentemot vissa tredjeländer), eftersom genomgripande förändringar i ägarstrukturer förväntas efter covid-krisen.

2.   Den europeiska gröna given

2.1

Trots den turbulens som orsakats av den globala utmaningen med att hantera covid-19-pandemin kommer ansträngningarna för att skapa en mer hållbar och socialt inkluderande ekonomisk modell, uppnå målen för hållbar utveckling och, i synnerhet, ställa om till en grön tillväxtmodell att fortsätta, vilket de måste göra. I övergången till den europeiska gröna given finns en särskild möjlighet att utveckla företag som bygger på modellen för en social ekonomi. Innovativa och entreprenörsmässiga företag är avgörande för att skapa framgångsrika och smarta lösningar på klimatförändringens existentiella utmaning.

2.2

Medan främjandet av sysselsättning och kompetens, smidiga omställningar och en dynamisk social dialog också är viktiga delar, handlar en social giv som en väsentlig del av en ny grön giv om mycket mer än enbart arbete. Det är frågan om inkomst, social trygghet och finanspolitiskt stöd för alla som behöver det, även för dem som inte har tillgång till arbete över huvud taget. Inkluderingen av alla aktörer i det civila samhället är därför en fråga av gemensamt intresse (dvs. inkluderandet av de mest utsatta grupperna måste beaktas).

2.3

EU kan bara vara en global förebild för klimatskydd om vi klarar av den gröna omställningen och samtidigt bevarar konkurrenskraftiga värdekedjor, arbetstillfällen och företag. Företagen måste stödjas i sin omvandling, inte bara med finansiella instrument, utan också genom stöd för att möjliggöra nya hållbara affärsmodeller – annars kommer de att förlora sin konkurrenskraft. En balans mellan näringsfrihet och strängare reglering måste hittas för att stimulera innovation, minimera den ytterligare administrativa bördan och undvika potentiella snedvridningar av marknaden.

2.4

Omställningen till en mer hållbar och motståndskraftig ekonomi är viktigare än någonsin. De nödvändiga ekonomiska resurserna måste omdirigeras till hållbara investeringar med en långsiktig strategi som tar hänsyn till ekonomiska, miljömässiga, sociala och förvaltningsmässiga aspekter. På grundval av det arbete som redan har utförts och den förnyade strategi för hållbar finansiering som tillkännagetts av kommissionen inom ramen för den europeiska gröna given och som ska antas under första halvåret 2021 måste insatserna fortsätta för att upprätta och stärka EU:s ram för hållbara finanser på ett harmoniserat sätt som stöds av alla aktörer, inbegripet finansinstitut, företag, medborgare och myndigheter. EESK betonar vikten av att även finansiera den hållbara omställningen av vår ekonomi. En positiv strategi som ger incitament kommer att göra det möjligt för alla sektorer och industrier att genomgå en omvandling och bidra till omställningen. De olika utgångspunkterna och utmaningarna när det gäller den omvandling som företag, sektorer och regioner står inför bör också beaktas.

2.5

För att uppnå målen i den gröna given för produktion och konsumtion bör kommissionen under 2022 fortsätta sitt värdefulla arbete med omställningen till den cirkulära ekonomin enligt sin handlingsplan från 2020, särskilt när det gäller att — ta fram hållbara produkter i syfte att återindustrialisera Europa, — stödja en miljö som gör det möjligt för företag att anpassa sina affärsmodeller och förbättra förutsägbarheten i investeringar, — stärka konsumenternas och de offentliga upphandlarnas inflytande, särskilt genom att stärka den cirkulära upphandlingen, — göra viktiga produktkedjor cirkulära, — vidareutveckla en EU-marknad för sekundära råvaror, — fortsätta övervakningen av den cirkulära ekonomin genom den europeiska planeringsterminen och övervakningsramen och ompröva indikatorerna för resursanvändning, — förbättra medlemsstaternas efterlevnad av EU:s avfallslagstiftning.

EESK och kommissionen bör fortsätta att bygga vidare på framgången i sitt gemensamma arbete med Europeiska plattformen för berörda aktörer inom den cirkulära ekonomin, genom att sammanföra de berörda parternas goda praxis, lärdomar, forskning och strategier för en rättvis omställning.

Under 2022 bör kommissionen fortsätta att utveckla den europeiska klimatpakten för att säkerställa att pakten bygger på verkligt deltagande och egenansvar av lokala klimataktörer och är ett verktyg för att uppnå EU:s klimatambitioner. EESK har också efterlyst skapandet av en europeisk plattform för berörda parter inom ramen för klimatpakten, som ska bygga på principerna om delaktighet, insyn, verkligt deltagande och inflytande för klimataktörer på alla nivåer. Inrättandet av ett EU-forum för klimatfinansiering inom ramen för pakten skulle främja lärande som verkligen är ömsesidigt och tillgång till finansiering samt undanröja hinder.

2.6

Dessutom bör mekanismen för ungdomsengagemang för klimat och hållbarhet, liksom rundabordssamtalen om klimat och hållbarhet för ungdomar som EESK föreslagit, vara en integrerad del av denna pakt och understödjas av ungdomsorganisationer.

2.7

Kommissionens val att höja målet för minskade växthusgasutsläpp för 2030 till 55 % överensstämmer i stort sett med kommitténs yttranden. Att arbeta med nettonoll från de mellanliggande målen är endast möjligt om systemets integritet, inklusive en noggrann beräkning av utsläppen och absorptionen av koldioxid, garanteras. EESK anser att det är mycket viktigt att medborgarna och arbetsmarknadens parter kan få reda på hur utsläppsmålen kan uppnås och vad detta innebär för deras arbete och liv. Detta är nödvändigt för att stödja alla åtgärder som ska vidtas. Därför bör åtgärder vidtas för att garantera att riskerna och möjligheterna delas lika för att säkerställa säkerhet och stabilitet. EU måste se till att dess handelspolitik och handelsavtal överensstämmer med dess klimatambitioner. Kommissionen bör därför ta särskild hänsyn till de eventuella konsekvenserna för tredjelandsmedborgare med låg inkomst.

2.8

Kommissionens strategi från jord till bord och strategin för biologisk mångfald står i centrum för den europeiska gröna given. Det är nu av avgörande betydelse att dessa strategier omvandlas till meningsfulla och omgående åtgärder. Ett strukturerat och brett deltagande från det civila samhället i genomförandet av dessa strategier måste säkerställas, till exempel genom ett europeiskt livsmedelspolitiskt råd, vilket EESK har efterlyst.

2.9

Under 2022 bör kommissionen inleda förberedelserna för sitt förslag till en rättslig ram för hållbara livsmedelssystem, som ska offentliggöras 2023. Den rättsliga ramen bör säkerställa en övergripande strategi och innehålla tydliga mål, indikatorer och en robust övervakningsmekanism. EESK har rekommenderat utarbetandet av en EU-resultattavla för hållbara livsmedel, som skulle göra det möjligt att ta itu med utmaningarna i livsmedelssystemet genom en flerårig strategi och därigenom främja samordning av politiken på olika styresnivåer. Resultattavlan skulle omfatta indikatorer och sålunda uppmuntra till och utgöra ett verktyg för övervakning av uppnåendet av de fastställda målen.

2.10

Den gemensamma jordbrukspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken bör också ge ett betydande bidrag till den europeiska gröna given, särskilt när det gäller från jord till bord-strategin och strategin avseende biologisk mångfald, med högre ambitioner för miljö- och klimatåtgärder, strävan efter mer hållbara och motståndskraftiga livsmedelssystem och säkerställande av att den sociala dimensionen beaktas på ett korrekt sätt. Globalt måste lika villkor garanteras för alla livsmedelsbranscher i jordbruket och fiskerinäringen så att EU:s hållbara produktion varken externaliseras eller påverkas negativt av import från länder med lägre miljömässiga, sociala, hälsorelaterade och kvalitetsmässiga normer, särskilt med tanke på de ekonomiska och handelsrelaterade störningar som orsakats av covid-19-krisen. På samma sätt måste den sociala hållbarheten spela en nyckelroll även i den gemensamma jordbrukspolitiken, och ett system med sociala villkor bör övervägas för att se till att EU-medel inte används när arbetstagares och mänskliga rättigheter kränks och att arbetare inom jordbruket åtnjuter de högsta standarderna för arbete och socialt skydd.

2.11

Kommittén stöder EU:s nollföroreningsambition för att säkerställa sunda ekosystem och en hälsosam livsmiljö för européerna. I detta syfte kommer kommissionen under 2021 att anta handlingsplanen ”På väg mot nollförorening av luft, vatten och mark – en friskare planet för friskare människor”. EESK ser fram emot att granska de föreslagna instrumenten och tidsplanen för genomförandet av handlingsplanen.

2.12

EESK uppmanar kommissionen att införa konkreta stödåtgärder för en framgångsrik omställning i form av pionjärmarknader för grönt stål, tillfälligt ekonomiskt stöd till koldioxidsnåla processer och investeringar i infrastruktur för vätgas samt avskiljning, lagring och användning av koldioxid, samt för en omprövning reglerna för statligt stöd och konkurrens i enlighet med detta. Det är också nödvändigt att främja bank- och finanssektorns omställning mot att fokusera mer på stöd till hållbara och innovativa projekt.

2.13

EESK välkomnar att kommissionens nya transportstrategi är inriktad på hållbar och smart mobilitet och integreras i den europeiska gröna given. Eftersom den inre marknaden och sociala frågor är viktiga för övergången till en mer hållbar och smart mobilitet skulle EESK dock vilja att de stärks i de kommande åtgärderna.

2.14

Kommittén ställer sig bakom att alla transportslag görs mer hållbara och att ett hållbart multimodalt transportsystem som bygger på samverkan mellan transportslagen, optimerade miljömässiga egenskaper och social hållbarhet för alla transportslag främjas. Samtidigt krävs en övergripande strategi för hur detta kan uppnås. En framgångsrik EU-strategi för mobilitet måste också gå hand i hand med en förstärkning av konkurrenskraften inom transportsektorn som helhet och EU:s tillhörande industriella bas. Samtidigt som covid-19-pandemin, som saknar motstycke, har visat hur oerhört viktigt det är med en välfungerande inre marknad för transporter och hållbara försörjningskedjor understryker EESK också att covid-19-krisen kräver en tydlig åtskillnad mellan luftfartssektorns återhämtning på kort sikt, samtidigt som man säkrar sektorns nödvändiga bidrag till utsläppsminskningsmålen för växthusgaser och dess internationella konkurrenskraft, och lika konkurrensvillkor på medellång till lång sikt.

2.15

Kommissionen bör fortsätta utvecklingen av energiunionen genom årlig rapportering om tillståndet i energiunionen och stöd till medlemsstaterna i genomförandet av nationella energi- och klimatplaner. Mer uppmärksamhet bör ägnas åt hur medborgarna kan placeras i centrum för energiomställningen. Stöd till gemenskapens energiförsörjning, konsumentinflytande, lokalt egenansvar och regional utveckling samt bedömning av lämpligheten hos strategier för rättvis omställning bör stå högt upp på listan över kommissionens politiska prioriteringar.

2.16

Redan 2021 lägger kommissionen fram ett omfattande och ambitiöst program med lagstiftningsinitiativ för att minska koldioxidutsläppen inom energisektorn, särskilt inom 55 %-paketet. Under 2022 bör kommissionen fortsätta att sträva efter att integrera energisystemet och klargöra hur försörjningstryggheten kan uppnås med hjälp av koldioxidsnåla eller koldioxidfria energikällor, och ta den offentliga sektorns roll i beaktande. Det behövs en företagsvänlig strategi för den gröna omställningen, som understödjer den gröna given och dess nya mål med en trovärdig industriell strategi för att göra den till en verklig drivkraft för tillväxt, och säkerställa att agendan för hållbara finanser också möjliggör finansiering av övergångsteknik, infrastruktur och verksamhet, med beaktande av industrins konkurrenskraft.

2.17

Att uppnå klimatneutralitet kommer inte att bli någon enkel uppgift för Europa. Utfasningen av fossila bränslen kommer att belasta energiintensiva företag (stål-, cement- och kemikaliesektorerna) med höga energikostnader, samtidigt som stora strukturella förändringar kommer att behöva göras i industri-, transport- och energisektorerna, vilket innebär en risk för ekonomiska nackdelar på en konkurrensutsatt global marknad. För att bevara konkurrenskraften behövs en omfattande energiomställning, som skapar försörjningstrygghet för företag och hushåll utan att pressa upp priserna och som samtidigt ökar både nätanslutbarheten och lagringskapaciteten. Vätgas kommer att spela en nyckelroll i denna process. Att utveckla relevanta tillämpningar måste prioriteras.

2.18

EESK anser att det är mycket viktigt att minska energiberoendet. Därför bör åtgärder vidtas för att minska energiimporten och undanröja subventioner för energikällor som är skadliga för klimatet och miljön, och EU bör ta på sig en ledande roll inom förnybar energi, energieffektivitet och elektromobilitet. Socialt samförstånd bör dock prioriteras, i synnerhet med tanke på att vissa regioner i EU, som fortfarande är beroende av kolbrytning eller användning av andra fossila bränslen, fortfarande har långt kvar innan de kan ställa om till hållbarhet, och att invånarna i dessa regioner har lägre inkomster än invånarna i andra medlemsstater samt sämre ekonomiska möjligheter. Underlåtenhet att vidta lämpliga åtgärder mot energiomställningens negativa inverkan på medborgare och företag, i synnerhet små och medelstora företag, och oförmåga att tillhandahålla lämpligt stöd till dem som drabbas hårdast kan leda till kraftigt politiskt och socialt motstånd och fördröja den övergripande processen med att genomföra de nationella energi- och klimatplanerna.

2.19

EESK framhåller att inrättandet av en ekonomi för ren vätgas i Europa endast utgör en del av den strategi som syftar till att bättre koppla samman de olika energisektorerna i EU. På grund av de höga kostnaderna för produktion och transport bör ren vätgas endast användas i de fall där andra befintliga alternativ för minskning av koldioxidutsläppen inte är möjliga, t.ex. i sektorer där det är svårt att minska utsläppen eller i vissa mycket specifika tillämpningar inom transport- och byggsektorerna. För att användningen av ren vätgas ska kunna utvecklas bör fossila bränslen inte subventioneras med EU-medel, och EESK uppmanar kommissionen att på all offentlig finansiering som härrör från den fleråriga budgetramen, InvestEU, EU:s återhämtningsfond och statligt stöd tillämpa principen om att inte vålla skada.

2.20

Med tanke på hur renoveringsvågen är utformad och att initiativet sträcker sig fram till 2050 anser EESK att det måste omfattas av en tydlig, stabil och skräddarsydd rättslig och finansiell ram. Kommissionen bör införa incitament på lokal nivå för industrialisering och massutbyggnad av energieffektiva renoveringsprocesser.

2.21

EESK erinrar om att västra Balkan är mycket känsligt för klimatförändringarnas effekter, som skadar både människors hälsa och ekonomin, och att det krävs brådskande åtgärder för att förbättra livskvaliteten för medborgarna, särskilt barn och ungdomar, genom en rättvis omställning till en grönare modell, med beaktande av principen om att ingen ska hamna på efterkälken. EESK stöder den gröna agendan för västra Balkan och vill gärna se att de framtida åtgärderna för ett grönare västra Balkan anpassas till regionens särskilda utmaningar och behov, bland annat ett lämpligt regelverk, gränsöverskridande verksamhet, innovativa tekniska lösningar, lokalt producerad och förbrukad energi och energieffektivitet, hållbara stadstransporter, väg- och järnvägsnät, offentligt och privat engagemang, IKT och utbyggnad av snabbt internet, åtgärder beträffande jordbruk och livsmedel osv.

2.22

EESK stöder helhjärtat att kommissionen samarbetar med EU:s medlemsstater för att främja nyckelkompetenser, kunskap och perspektiv som underlättar livslångt lärande. Vi måste sätta kvalitativa arbetstillfällen och arbetsvillkor i centrum för EU:s strategi och öka betydelsen av sakkunskap och dess kontinuerliga genomförande genom ett system för utbildning, rätt till livslångt lärande, som måste förverkligas genom att tillträdesmöjligheter säkerställs, och konkreta exempel på möjliga individuella utbildningskonton. Detta kommer att ge människor möjlighet att hantera de förändringar som krävs i samband med den digitala och gröna omställningen, för att se till att ingen hamnar på efterkälken. EESK uppmanar kommissionen att inleda en social dialog om individuella utbildningskonton och att utveckla en strategi för gröna färdigheter och grön kompetens på EU-nivå i linje med den europeiska gröna given.

3.   Ett Europa rustat för den digitala tidsåldern

3.1

Coronakrisen visar att den digitala revolutionen är en viktig faktor för att öka våra samhällens motståndskraft mot kriser. Det är av yttersta vikt att det investeras i digitalisering av väsentliga tjänster och att regeringarnas, lagstiftarnas och de offentliga institutionernas förmåga att tillhandahålla sina tjänster under en kris förbättras. Samtidigt måste vi inse att digital teknik är ett verktyg och inte ett självändamål. Vi behöver en ändamålsenlig europeisk ram för att säkerställa full tillgänglighet för EU-medborgarna och lika möjligheter för alla och för att styra den digitala tekniken mot höga hållbarhetsstandarder, som inbegriper kraftfulla demokratiska och tekniska skyddsåtgärder tillsammans med kostnads- och kunskapsmässiga stödåtgärder som inte lämnar någon på efterkälken.

3.2

EESK noterar att EU måste anslå betydande medel till forskning och innovation och underlätta samarbetet mellan företag, forskare, den offentliga sektorn och andra intressenter, om unionen ska ligga i den digitala frontlinjen.

3.3

Pandemin har påskyndat den digitala övergången och belyst behovet av att ta itu med utmaningar som balans mellan arbetsliv och privatliv samt hälsa och säkerhet för arbetstagare. Social dialog på europeisk, nationell och branschmässig nivå är ett användbart verktyg för att undersöka om och i vilken utsträckning arbetstagarnas hälsa och privatliv behöver ytterligare skydd i en tid då den digitala mobilkommunikationen är allestädes närvarande, och vilka åtgärder som är lämpliga i detta avseende. Dialogen bör omfatta en utvärdering på EU-nivå av den så kallade rätten att inte vara uppkopplad.

3.4

Kommissionen bör arbeta tillsammans med medlemsstaterna för att undanröja skillnaderna mellan arbetstagare med typiska respektive atypiska anställningsformer och tydligt skilja mellan verkliga och falska egenföretagare. Alla arbetstagare, som fastställs som sådana enligt både nationell rätt och EU-domstolens rättspraxis, bör omfattas av ett likvärdigt skydd, oavsett om de arbetar för en digital plattform eller inte, och deras rätt till kollektiva förhandlingar och representation samt skydd av arbetsvillkor och hälsa bör erkännas, samtidigt som man respekterar de olika systemen för arbetsmarknadsrelationer.

3.5

Den digitala omställningen bör bidra till ökad produktivitet samt till bättre utbildning och till att främja politisk, social och kulturell delaktighet för alla i EU. EESK efterlyser särskild hänsyn till äldre, personer med funktionsnedsättning, personer som löper risk för social utestängning och andra utsatta grupper för att undvika en digital klyfta. Ett av målen för den digitala omställningen bör därför vara att skapa allmän tillgång till bredbandsinternet som en kostnadsfri allmännyttig tjänst för alla invånare i EU, särskilt med tanke på att täckningen för närvarande är mycket ojämn och att detta får särskilt negativa effekter för landsbygdsområden (små och medelstora företag och medborgare).

3.6

Människorna spelar med sina kunskaper, färdigheter och kompetenser en avgörande roll i den globala kapplöpningen. Den demografiska situationen försvårar tillgången på arbetskraft, och dessutom finns det en allt större kvalitativ brist på kvalificerad arbetskraft. EESK ser ett brådskande behov av utveckling på utbildningsområdet för att möta kraven i den artificiella intelligensens (AI) tidsålder, bland annat genom att säkerställa en stabil bas av grundläggande färdigheter samt kompetens inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik. Kompetenshöjning, omskolning och kontinuerligt lärande – tillsammans med anpassningsförmåga och motståndskraft – är avgörande för att se till att alla är redo att möta förändringar på arbetsmarknaden och i vardagen.

3.7

Med tanke på de snabba tekniska framstegen utanför EU måste unionen öka sina insatser för att förbättra sin egen konkurrenskraft. Detta gäller en rad olika tekniker, varav många svarar mot samhällsbehov såsom livsmedel, vatten, energi, rörlighet och bostäder. Utveckling och användning av AI och annan digital teknik är det mest relevanta exemplet här, eftersom denna teknik leder till förändringar i hela ekonomin och hela samhället.

3.8

Det är viktigt att den europeiska modellen för rättigheter, standarder och konsumentpolitik bevaras. Det är denna som gör EU unikt. När det till exempel gäller digitalisering skiljer sig EU:s syn på ”human-in-command” från andra regioners genom EU:s etiska kod för AI. Denna strategi, som bygger på grundläggande rättigheter och friheter (det måste exempelvis säkerställas att kön, ras osv. inte påverkar AI-beslut), är en del av EU:s modell och bör enligt EESK bevaras trots det hårdare konkurrensklimat som håller på att växa fram.

3.9

EESK uppmanar kommissionen att bevara konkurrenskraften och arbetstagarnas intressen i centrum för den digitala omställningen, genom att behålla ett starkt fokus på förhållandet mellan arbetsmarknadens parter och industrijobbens framtid, och att främja en rättvis omställning och ett människocentrerat förhållningssätt till dessa förändringar. En ambitiös industristrategi är nödvändig för att den gröna och digitala omställningen ska bli framgångsrik. Den digitala omvandlingen av våra ekonomier och samhällen måste stödjas av ett stimulerande investeringsklimat och utveckling av tillförlitliga villkor för säker spridning och användning av ny teknik.

3.10

EESK noterar att socialpolitiken bör uppmuntra till kompetensrelaterade investeringar, som ger bättre stöd till nationella arbetsmarknads- och socialförsäkringsreformer, och säkerställa att den europeiska pelaren för sociala rättigheter främjar ekonomisk tillväxt och skapandet av arbetstillfällen.

3.11

Kommittén anser att det europeiska regelverket måste säkerställa att hindren för elektroniska transaktioner undanröjs, samtidigt som integritetsskydd, skydd av personuppgifter och cybersäkerhet garanteras. Dessutom bör man fortsätta att prioritera att ta itu med fragmenteringen av den digitala inre marknaden, med särskilt fokus på små och medelstora företag och mikroföretag.

3.12

Kommittén anser att genomförandet och övervakningen av ett regelverk för AI bör prioriteras. Det civila samhället bör involveras i processen och uppmärksamma beslutsfattarna på nya frågor som kan uppstå i sammanhanget. Detta kan bland annat handla om att begränsa eventuella tekniska förändringar, risken för utestängning och EU:s beroende av digitala jättar. Den digitala inre marknaden får inte lämna någon på efterkälken. Detta innebär dels att tillgängligheten till samt förståelsen och användningen av digitala verktyg måste öka, dels att kompetensen och utbildningen inom digital teknik måste förbättras.

3.13

EESK välkomnar den nya transatlantiska agendan och insatserna inom den för att stärka det transatlantiska partnerskapet. De helt nya omständigheter som covid-19-pandemin medfört har tydligt visat att den digitala ekonomin förändrar våra samhällen och ekonomier och att tekniken måste prioriteras högt i det förnyade samarbetet mellan EU och Förenta staterna. EESK stöder därför inrättandet av rådet för teknik och handel, och efterlyser ett starkt deltagande från det civila samhällets sida i framtida insatser för att skapa en strukturerad transatlantisk ram för politiska principer och regleringsprinciper, som bland annat omfattar grunderna för ett framtida avtal mellan EU och Förenta staterna om digital handel.

3.14

Digitaliseringen kommer att fortsätta att innebära utmaningar och möjligheter för det europeiska finansiella systemet. Kommittén stödde 2021 kommissionens strategi för digitalisering av finanssektorn och de lagstiftningsförslag som härrör från den. EESK uppmanar kommissionen att fortsätta med dessa insatser under 2022 för att ta itu med utmaningarna på lämpligt sätt och utnyttja möjligheterna till digitalisering av finanssektorn till förmån för alla intressenter. Detta skulle stödja den digitala omvandlingen av den europeiska ekonomin genom att bidra till innovationsvänliga och konkurrenskraftiga finansmarknader.

3.15

EESK välkomnar att digitalisering och automatisering kan bidra avsevärt till mer hållbara (”gröna”) transporter och uppmanar kommissionen att säkerställa en rättvis omställning till automatisering och digitalisering som inte lämnar någon på efterkälken. Kommissionen bör se till att sektorns gröna och digitala omställning fungerar smidigt och på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt balanserat sätt.

4.   En ekonomi för människor

4.1

Covid-19-pandemin har varit förödande för den europeiska ekonomin och det europeiska samhället och lett till ökad arbetslöshet och ojämlikhet. En stark ekonomisk bas och värdeskapande är avgörande för att skapa hållbar utveckling och upprätthålla den ambitiösa europeiska sociala modellen. Socialpolitiken måste gå hand i hand med en politik som främjar den ekonomiska utvecklingen, och man måste erkänna att de båda syftar till det allmänna bästa. Skapande av arbetstillfällen, kompetensutveckling och inkluderande arbetsmarknader är det bästa receptet för att förebygga ojämlikhet och utestängning och för att förbättra samhällsstabiliteten. Ekonomiska och sociala framsteg är på så sätt tätt sammanflätade. Ekonomiska resultat och välstånd är grundläggande. Om återhämtningen ska gå snabbt måste alla relevanta verktyg mobiliseras (finanspolitiska, monetära, strukturella, investeringsfrämjande, regleringsmässiga och finansiella). Återhämtningsprocessen måste ske med respekt för sociala behov och vara regionalt jämlik och balanserad.

4.2

Utöver ekonomiska frågor och miljöfrågor måste EU:s arbetsprogram 2022 vägledas av den sociala agendan. Detta innebär att kommissionens engagemang för ett socialt och hållbart Europa bör prioriteras, samtidigt som man även överväger eventuella nya indikatorer för ekonomiska framsteg som går utöver BNP, t.ex. livskvalitet, miljömässig hållbarhet, social sammanhållning, hälsa och de nuvarande och kommande generationernas allmänna välbefinnande. Här spelar organisationer i det civila samhället en viktig roll. Det finns en möjlighet i att främja social innovation som en modell för återhämtning genom gemensamt skapande, gemensam utformning och samproduktion. I ett komplext socialt landskap med mycket stora samhällsutmaningar är den enda vägen till en framgångsrik återhämtning att mobilisera alla resurser i samhället och agera på ett sektorsövergripande och tvärvetenskapligt sätt för att hitta gemensamma lösningar på gemensamma utmaningar. Det organiserade civila samhället är en katalysator för social innovation.

4.3

EESK välkomnar handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter och anser att konkreta åtgärder för hållbar utveckling och social sammanhållning bör vidtas 2022 för att göra det möjligt för EU-medborgarna att få tillgång till viktiga tjänster av god kvalitet. EESK uppmanar kommissionen att överväga olika alternativ när det gäller frågan om en minimiinkomst i Europa för att bättre ta itu med EU-medborgarnas situation, särskilt när det gäller de svåra ekonomiska utsikterna till följd av pandemin och dess efterdyningar.

4.4

Kommissionen bör inrikta sig på att återskapa arbetstillfällen och bekämpa ojämlikhet och fattigdom i återhämtningsprocessen samt ägna särskild uppmärksamhet åt att stödja utsatta grupper, såsom arbetstagare med atypiska anställningsformer, barn som lever i fattigdom, personer med funktionsnedsättning, personer i marginaliserade områden och personer med invandrarbakgrund eller som kommer från etniska minoriteter, genom aktiv och inkluderande politik. Fattigdom i allmänhet och fattigdom bland förvärvsarbetande är fortfarande ett stort problem i många medlemsstater. Därför är det avgörande att se till att jobben betalar en tillräcklig lön för att garantera adekvata arbets- och levnadsvillkor. Det behövs en heltäckande strategi på EU- och medlemsstatsnivå för att ta itu med dessa problem, bland annat stöd till ändamålsenliga system för aktiv integration, tillsammans med viktiga och stödjande sociala tjänster.

4.5

Pandemin har förvärrat situationen när det gäller kvinnors obetalda hushållsarbete och omsorgsarbete och våld mot kvinnor i hemmet. Kommissionen bör föreslå en omsorgsgiv för Europa för att bidra till att befria kvinnor från dessa obetalda arbetsuppgifter och föreslå ambitiösa åtgärder för att bekämpa denna typ av våld.

4.6

EESK strävar efter att stärka civilsamhällesorganisationernas och särskilt arbetsmarknadsparternas roll i sina partnerländer på alla områden, men särskilt på det ekonomiska och sociala området. Stabilitet är absolut nödvändigt för att övervinna krisen, och stabilitet är inte möjligt om arbetsmarknadens parter inte deltar i beslutsfattandet på det ekonomiska området, och om näringslivsorganisationerna inte deltar aktivt i lagstiftningsprocessen samt i att reformera och genomföra lagstiftningen. Samarbete mellan arbetsmarknadens parter och andra organisationer i det civila samhället är en drivkraft för framgång, hållbarhet och delaktighet inom den ekonomiska politiken, sysselsättningspolitiken och politiken för social delaktighet. Kommissionen bör erkänna civilsamhällesorganisationernas och arbetsmarknadsparternas viktiga roll genom att förbättra såväl den sociala som den civila dialogen.

4.7

Entreprenörskap i alla dess former och sektorer (bland annat turismen, industrin, plattformsekonomin, den sociala ekonomin och de fria yrkena) är avgörande för ekonomisk tillväxt, innovation, sysselsättning och social delaktighet. Det är därför viktigt att identifiera de svårigheter som små och medelstora företag står inför (särskilt mycket små företag som ofta är familjeföretag) när de får tillträde till den inre marknaden, och att tillhandahålla effektiva och mer riktade åtgärder för dem. Socialt entreprenörskap förtjänar särskild uppmärksamhet, med tanke på den funktion som denna form av entreprenörskap kan ha för att krisen ska kunna övervinnas och för att säkerställa en rättvis och hållbar ekonomisk återhämtning.

4.8

Europa befinner sig i en omställning till klimatneutralitet och digitalisering. Den gröna och digitala omställningen omfattar ny teknik, och därmed investeringar och innovation, och kommer att leda till nya typer av arbetstillfällen och nya färdigheter. Industripolitiken bör därför ha en stark social dimension, eftersom arbetstillfällen av hög kvalitet, socialt skydd och ändamålsenliga offentliga tjänster skapar en gynnsam miljö där industriell verksamhet kan frodas.

4.9

En modern konsumentpolitik måste säkerställa att konsumenterna har de rättigheter och det skydd de behöver. Den inre marknaden gör det enklare för konsumenter och företag i EU att köpa och sälja varor och tjänster över gränserna, både online och offline. Detta kräver förtroende för marknaden, riktad lagstiftning och faktisk efterlevnad. Det måste också finnas konsumentinformation och konsumentutbildning som hjälper konsumenterna att bli verkliga aktörer i den gröna och digitala omställningen och att göra mer ansvarsfulla och välgrundade val.

4.10

Det är viktigt att nya former av konsumtion och produktion övervakas noga, och att man beaktar behovet av att integrera miljöhänsyn, konsumentskydd och arbetarskydd samt tillväxt- och sysselsättningsaspekter. Den cirkulära ekonomin bidrar till utvecklingen mot mer hållbara produktions- och konsumtionsmönster.

4.11

Företagen är hörnstenen i ett livskraftigt Europa. Den europeiska ekonomin måste bli mer innovativ och motståndskraftig. Detta kräver att företagsklimatet ständigt förbättras. Bra lagstiftning är ett kostnadseffektivt sätt att främja återhämtningen. Principerna om bättre lagstiftning, konkurrenskraftskontroller och miljöhållbarhet samt principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter bör garanteras när nya politiska åtgärder införs. Behovet av ett gynnsamt företagsklimat gäller både lagstiftning, beskattning och tilldelning av offentliga medel, med tanke på att investeringar i innovation lägger grunden för EU:s framgång. En modern industripolitik kräver en övergripande strategi som syftar till att stärka EU-företagens konkurrenskraft inom alla politikområden. Investeringar i framtidssäker infrastruktur måste göras för att den inre marknaden ska fungera. Att ta bort dubbelbeskattning och att digitalisera och förenkla skattesystemen, särskilt på området för mervärdesskatt, skulle också bidra till investeringar och handel.

4.12

Förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens bekräftar vikten av att det civila samhället verkligen deltar i utvecklingen av nationella återhämtnings- och resiliensplaner inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Eftersom deltagandet varierar mellan länder och regioner, även när det gäller andra instrument inom den fleråriga budgetramen, efterlyser EESK bindande villkor för sådana samråd, på grundval av miniminormer som fastställs på EU-nivå.

4.13

För att undvika negativa tröskeleffekter på ekonomin, förhindra en återgång till åtstramningsåtgärder och öka de långsiktiga fördelarna med EU:s återhämtningsplan anser EESK att översynen av EU:s ram för ekonomisk styrning bör återupptas så snart som möjligt. I stället för en ”återgång till det normala” efterlyser kommittén en ”vändning” till en reviderad och välståndsinriktad ram för ekonomisk styrning med återupprättad jämvikt, i vilken lika mycket hänsyn tas till en rad centrala politiska mål, såsom hållbar tillväxt för alla, full sysselsättning och anständigt arbete, en konkurrenskraftig social marknadsekonomi och stabila offentliga finanser. En sådan ram bör också bidra till att man undviker asymmetriska effekter i medlemsstaterna och stimulerar produktiva investeringar, till exempel genom att en välbalanserad gyllene regel införs. Under alla omständigheter bör den allmänna undantagsklausulen i stabilitets- och tillväxtpakten fortsätta att vara aktiverad tills arbetslösheten sjunker avsevärt och tillväxten ökar stadigt, och först därefter bör uppdaterade finanspolitiska regler träda i kraft.

4.14

Kommittén efterlyser ökade ansträngningar för att fullborda bankunionen, ett projekt som borde ha genomförts för länge sedan. De europeiska bankerna kommer att fortsätta att spela en viktig roll i den ekonomiska återhämtningen från covid-19-krisen, då de gynnar ekonomin och sysselsättningen. En fullfjädrad bankunion skulle också bidra till social delaktighet och till att målen för hållbar utveckling kan uppnås, vilket är avgörande för att säkerställa Europas framtida konkurrenskraft. EESK betonar behovet av att ytterligare öka proportionaliteten i bankreglerna, utan att offra tillsynsreglernas effektivitet. EESK anser att det är av avgörande betydelse att hänsyn tas till den europeiska banksektorns mångfald när banktillsynsreglerna ses över.

4.15

Kapitalmarknadsunionen bör också fortsättningsvis stå högt upp på dagordningen. Kommittén stödde de initiativ som beskrivs i handlingsplanen för kapitalmarknadsunionen 2020. Kommittén efterlyser verkligt stöd från medlemsstaterna för att uppnå kapitalmarknadsunionens mål och betonar att initiativ som är strategiska för finansiering av EU:s ekonomi och klimatomställningen och den digitala omställningen bör ägnas särskild uppmärksamhet. Kommittén anser att bästa nationella praxis bör främjas för att förbättra européernas ekonomikunskaper, vilket är en förutsättning för att bättre dra nytta av den höga nivån av sparande i Europa. Vidare betonar EESK att hänsyn till miljömässiga, sociala och styrningsrelaterade överväganden bör främjas ytterligare, och understryker därför behovet av att investerare kan få tillgång till tillförlitliga data om dessa överväganden.

4.16

I samband med digitaliseringen av ekonomin är kommittén övertygad om att alla ändringar av reglerna för att fördela beskattningsrätt som rör vinster mellan länder måste samordnas globalt, och välkomnar därför det nära samarbetet mellan kommissionen, medlemsstaterna och OECD/G20 för att stödja utarbetandet av en internationell lösning. Om en internationell lösning inte kan nås måste EU överväga att gå vidare på egen hand. Kampen mot skattebedrägerier och skatteundandragande samt penningtvätt och aggressiv skatteplanering måste fortsatt stå högt upp på dagordningen.

4.17

Sammanhållningspolitiken kommer att spela en nyckelroll när det gäller att säkerställa en balanserad och effektiv återhämtning, främja konvergensen, bekämpa orättvisor och se till att ingen hamnar på efterkälken. Det är viktigt att de olika resurserna från sammanhållningsfonderna från programperioden 2021–2027 används effektivt och i rätt tid så att verklig återhämtning uppnås. För att återhämta sig från krisen och förbättra resiliensen och hållbarheten måste en jämn och rättvis fördelning prioriteras. I den territoriella sammanhållningen kommer man också att sträva efter en mer balanserad och hållbar utveckling i enlighet med det territorium där man bor. Inriktningen på EU:s sammanhållningspolitik för 2021–2027 bör fortsatt ligga på ekonomisk konkurrenskraft genom forskning och innovation, digital omställning samt agendan för den europeiska gröna given och målen för en hållbar utveckling.

4.18

Att i transportsektorn bevara arbetstillfällen av hög kvalitet och lämpliga arbetsvillkor är i detta sammanhang avgörande för att behålla den kvalificerade arbetskraft som krävs för att säkra en hållbar konkurrenskraft. Kvalitetsjobb och lämpliga arbetsförhållanden bör bibehållas och rekrytering och utbildning av kvalificerad arbetskraft bör fortsätta. Kommittén välkomnar kommissionens pågående initiativ rörande ”kvinnor och transport” och efterlyser ytterligare åtgärder för att uppnå jämställdhet i sektorn.

4.19

EESK uppmanar kommissionen att inom ramen för strategin för renoveringsvågen upprätta ett nytt ”Erasmus för energieffektivitetsrenovering 2050”, för att locka unga människor i Europa till nya jobb inom byggbranschen.

4.20

Den sociala resultattavlan bör regelbundet mäta vilka avtryck den sociala pelaren gjort både i den gemensamma sysselsättningsrapporten och i landsrapporterna. Den ska fungera på ett integrerat sätt med det redan befintliga verktyget för bedömning av sysselsättningssituationen och verktyget för bedömning av situationen för det sociala skyddet som utvecklats av medlemsstaterna. De 14 indikatorerna och delindikatorerna för resultattavlan (totalt 35) bör ses över kontinuerligt och involvera arbetsmarknadens parter och det civila samhällets organisationer för att anpassa dem till de politiska målen och det föränderliga socioekonomiska läget i Europa.

4.21

En ny europeisk planeringstermin bör uppnå sociala mål inom ramen för övervakningen av sociala obalanser för att uppväga dominansen för skatterelaterade och makroekonomiska krav. Den sociala resultattavlan bör övervaka och rikta in sig på alla rättigheter och principer i pelaren och inbegripa förbättrade och nya mätbara indikatorer. Indikatorerna i fråga skulle, förutom statistik, kunna omfatta verklig tillgång till kvalitetsbaserade sociala tjänster, genomdrivbara sociala rättigheter, migranters integration i samhället och på arbetsmarknaden, förekomsten av kollektiva förhandlingar, sociala aktörers deltagande i planeringsterminsförfarandet och tillgång till praktikplatser och högre utbildning av god kvalitet. Kommissionen bör i nära samarbete med arbetsmarknadens parter och organisationer i det civila samhället kontrollera att de nationella reformplanerna genomförs och därigenom främja de sociala landsspecifika rekommendationerna. Rekommendationerna bör vara av ett lämpligt antal, lämpligt uppbyggda och leda till en kontroll av de framsteg som gjorts vad gäller de prioriteringar som anges i färdplanen.

4.22

Deltagandet av arbetsmarknadens parter bör stärkas i enlighet med EUF-fördragets bestämmelser, vilket skulle innebära att de måste rådfrågas om utformningen och genomförandet av finans-, sysselsättnings- och socialpolitiken enligt nationell praxis. Ett ändamålsenligt deltagande av arbetsmarknadsparterna i god tid är nödvändigt för att förbättra engagemanget i politiken, vilket kommer att göra det lättare att genomföra den framgångsrikt på ett sätt som förenar arbetstagarnas och arbetsgivarnas intressen. Samarbete mellan arbetsmarknadens parter kan vara en drivkraft för framgång, hållbarhet och delaktighet inom den ekonomiska politiken, sysselsättningspolitiken och politiken för social delaktighet. Samrådet med arbetsmarknadens parter bör stärkas genom ett förbättrat genomförande av EU-ramen för information, samråd och deltagande, särskilt i omstruktureringsprocesser (7).

5.   Ett starkare Europa i världen

5.1

Med hänsyn till den gröna given och målen för en hållbar utveckling anser EESK att social sammanhållning, ekonomisk uppåtriktad konvergens och främjande av konkurrenskraft och innovation bör ligga till grund för euroområdets ekonomi och stödja en starkare internationell roll för euron under den kommande perioden. Detta kräver bland annat ett fullbordande av Ekonomiska och monetära unionen och bankunionen, samt ytterligare åtgärder för att fördjupa den europeiska finanssektorn, inklusive en starkare europeisk finansmarknadsinfrastruktur och stabila referensräntesatser. Främjandet av en bredare användning av euron inom strategiska områden är också avgörande för att bidra till en stärkt internationell roll för euron. EESK ber därför medlemsstaterna att inta en mer enhetlig hållning i den internationella diplomatin och en mer proaktiv hållning för att främja EU:s intressen inom sådana sektorer, vilket skulle kunna leda till ökade handelsmöjligheter.

5.2

När det gäller utvidgningspolitiken förväntar sig EESK att de kommande landsrapporterna följer en tydlig struktur för att övervaka hur det civila samhället behandlas av regeringarna på västra Balkan. Kommittén är fast övertygad om att EU även bör satsa på att utveckla horisontella strukturer i det civila samhället genom att förse arbetsmarknadens parter och andra organisationer i det civila samhället på västra Balkan med sakkunskap, tekniskt stöd och möjligheter till regionalt och internationellt nätverkande, inte minst i syfte att säkerställa att de får en mer aktiv roll i utvidgningsprocessen. För att hålla ett öga på öppenheten och ansvarsskyldigheten bland västra Balkans politiska elit bör EU beställa regelbundna ”skuggrapporter” om tillståndet för demokratin från civilsamhällets organisationer i regionen.

5.3

För att återuppbygga förtroendet för utvidgningen och för att EU mer kraftfullt ska kunna nå ut till sina naturliga allierade i regionen är kommittén övertygad om att EU bör tillåta politiska ledare och medborgare från västra Balkan att vara med på de aktiviteter och diskussioner som genomförs i samband med konferensen om Europas framtid, på samrådande grund. EU-institutionerna kan utnyttja lokala resurser i det civila samhället och ta hjälp av EU-delegationerna i regionen för att mobilisera medborgarna i partnerländerna på västra Balkan, och ge dem möjlighet att gå med i de plattformar där EU-medborgarna kommer att ha utbyten under konferensen om Europas framtid.

5.4

När det gäller det östliga partnerskapet anser kommittén att EU först och främst är en värdeunion och att förbindelserna med grannländerna alltså också bör grundas på samma värden och bli villkorade. Kommittén förbinder sig att vara mycket engagerad i att skapa starkare och mer demokratiska samhällen i grannländerna, där organisationer i det civila samhället kan verka fritt.

5.5

Mot bakgrund av försämrade förbindelser mellan EU och Ryssland uppmanar EESK kommissionen att fortsätta att stödja förbindelserna med det ryska civila samhället.

5.6

Att skapa möjligheter för det civila samhället att spela sin roll på den globala scenen: EESK uppmanar kommissionen att fortsätta att fundera över hur man kan stärka de inhemska rådgivande gruppernas roll. Det är mycket viktigt att säkra adekvata medel och resurser för att hjälpa dem att fullgöra sina övervaknings- och rådgivningsfunktioner, särskilt mot bakgrund av den nya generationen av inhemska rådgivande grupper, vars räckvidd kommer att bli mycket bredare. EESK kommer att godkänna sin del i detta stöd. Vi förväntar oss att kommissionens arbetsprogram 2022 kommer att fånga upp behovet för GD Handel att genomföra några av de rekommendationer som härrör från förbättrade konstruktiva debatter med EESK och inhemska rådgivande grupper 2021. WTO har nyligen ökat sitt engagemang med det civila samhället utöver de årliga offentliga forumen, och dessa insatser bidrar avsevärt till ökad effektivitet och demokrati i det multilaterala handelssystemet. Det finns dock betydande utrymme för förbättringar. EESK ser fram emot utvecklingen till följd av kommissionens åtagande att stärka det civila samhällets röst på multilateral nivå, särskilt åtgärd 6 i den handlingsplan med sex punkter som Ottawagruppen nyligen antog.

5.7

EU är en central aktör när det gäller internationell handel. Unionen måste tala med en röst vid förhandlingar om handelsavtal med internationella partner och på så sätt behålla sin ledande roll när det gäller att upprätta en ekonomisk agenda och i detta sammanhang främja sina grundläggande principer, sociala och arbetsrättsliga normer och värden (rättsstatsprincipen, grundläggande rättigheter och demokratiska principer). Såväl slutförandet av pågående förhandlingar som ratificeringen och genomförandet av slutliga avtal och inledandet av nya förhandlingar krävs för att kunna utnyttja de globala möjligheterna. EU måste också bidra till att stärka multilateralismen och stödja WTO:s roll och modernisering.

5.8

EESK anser att EU måste bli självständigt i utvecklingen av en europeisk datainfrastruktur och ny digital teknik. Mellan Kina och Förenta staterna måste EU stå på egna ben och investera i nästa generations teknik. EU måste utveckla sin egen vision och strategi för digital suveränitet, samtidigt som man är öppen för frihandel och stöder det multilaterala systemet. Strategiskt bör EU fokusera på att få sin infrastruktur, cybersäkerhet, moln, viktig stödjande teknik och data på plats, och övertyga globala partner genom kvaliteten på dess standarder och produkter. Att trygga livsmedelsförsörjningen, en stark livsmedelsförsörjningskedja och hållbarhet i den jordbruksbaserade livsmedelsindustrin för EU bör också förbli en av kommissionens prioriteringar.

5.9

EESK föreslår att EU:s handels- och investeringsavtal samt ekonomiska avtal bör — införliva sociala normer, arbetsnormer och standarder för hållbar utveckling i WTO:s och andra FN-relaterade organs regler och på så sätt avsevärt bidra till att skapa en ny, rättvis ekonomisk ordning och handelsordning samt en rättvis och smart globalisering, — omfatta ett kapitel som innehåller klausuler om skattebrott, penningtvätt och aggressiv skatteplanering och för samarbete mellan skattemyndigheter, — omfatta en mekanism för mänskliga rättigheter och tillbörlig aktsamhet för att säkerställa respekten för arbetsnormer och sanktioner mot överträdelser av arbetsrätten (8); denna mekanism bör baseras på överenskomna standarder som verkställs genom proportionella, ändamålsenliga och avskräckande sanktioner och införas genom bindande lagstiftning som innehåller tydliga definitioner av rättigheterna samt proportionella rapporteringskrav, — inbegripa ett fullständigt och verkligt deltagande av det civila samhällets organisationer och arbetsmarknadens parter i förhandlingsprocessen och i nästa fas av övervakningen och utvärderingen av avtalens effekter (inhemska rådgivande grupper).

5.10

Kommittén ber EU att arbeta aktivt med Förenta staterna för att uppnå klimatmålen i Parisavtalet, eftersom Förenta staterna återigen är aktiva på klimatområdet. Speciellt nu när förhållandet till Kina blir mer problematiskt på grund av kinesisk inrikes- och utrikespolitik är ett starkt band mellan EU och Förenta staterna av stor betydelse, inte bara inom klimatområdet.

5.11

EESK erkänner att det strategiska partnerskapet mellan EU och Kina är under press på grund av den försämrade situationen i Hongkong, det krympande utrymmet för det civila samhället och de mänskliga rättigheterna i Kina, särskilt när det gäller uigurerna. Kommittén uppmanar därför kommissionen att utnyttja alla tillgängliga diplomatiska och politiska möjligheter för att förbättra situationen för medborgarna i Hongkong och minoriteter i Kina. I detta sammanhang anser EESK att kommissionen så snart som möjligt bör lägga fram ett förslag om att inrätta en unik EU-strategi (i full överensstämmelse med EU:s politik för transport, konkurrens, investeringar, mänskliga rättigheter, arbetstagares rättigheter, säkerhet osv.), för att reagera med ett annat initiativ i de EU-medlemsstater som är kopplade till initiativet ”Ett bälte, en väg”.

5.12

EESK stöder behovet av att ”öka de internationella insatserna för klimatresiliens”, som kommissionen uttrycker det. När vi gör detta måste vi komma ihåg att de minst utvecklade länderna och små östater under utveckling utanför EU drabbas hårdast av klimatförändringarnas påverkan. Det är därför vi, som en del av partnerskapsstrategin mellan EU och Afrika, insisterar på att EU samarbetar med de mest hotade länderna i Afrika, eftersom Världsbanken, som kommissionen med rätta citerar, har slagit fast att klimatförändringarna bara i Afrika söder om Sahara kan leda till att upp till 70 miljoner människor tvingas migrera fram till 2050.

5.13

Medelhavsområdet kommer återigen att behöva bli Europas nervcentrum, liksom det har varit i århundraden, dvs. ett område för handel med varor och utbyten mellan människor och kulturer. EESK anser att Medelhavsområdets strategiska roll bör återupprättas för att möjliggöra en grannskapspolitik som kan garantera fredsprocesser och en hållbar ekonomisk, miljömässig och social utveckling.

6.   Främjande av vår europeiska livsstil

6.1

Ett livskraftigt civilsamhälle är centralt i Europeiska unionen. Vår livsstil kännetecknas av jämlikhet, rättvisa och solidaritet, och en förståelse för behovet av att bidra till allmänhetens bästa till förmån för alla. Med tanke på att covid-19-krisen har haft en särskilt negativ inverkan på vissa samhällsgrupper som kvinnor, ungdomar och rörliga EU-medborgare, som har upplevt en ”dubbel nedstängning”, är det nu viktigare än någonsin för det civila samhällets organisationer att spela en central roll i att bidra till att stärka denna livsstil, och de bör betraktas som allierade när det gäller att skydda, främja och bevara vår livsstil som bygger på inkludering och respekt för andra. Därför uppmanar EESK kommissionen att ge civilsamhällesorganisationer lämpligt och riktat stöd och erkännande och på så sätt bevara det medborgarutrymme och den demokratiska föreningsrätt som är central för vår livsstil.

6.2

En av de viktigaste lärdomarna av covid-19-krisen är att hälso- och sjukvårdssystemen i nästan alla europeiska länder måste stärkas, med fokus på förebyggande och att garantera alla tillgång till folkhälsostrukturer, grundläggande hälsovårdstjänster inklusive vacciner och långtidsvård. Situationen för personer på vårdinrättningar kräver särskild och brådskande uppmärksamhet. Även om ansvaret för hälso- och sjukvården är en nationell befogenhet är spridningen av viruset inte bunden av gränser och kräver gemensamma insatser på europeisk nivå.

6.3

Kommissionen bör inrikta sig på att återskapa arbetstillfällen och bekämpa ojämlikhet och fattigdom i återhämtningsprocessen samt ägna särskild uppmärksamhet åt att stödja utsatta grupper, såsom barn som lever i fattigdom, personer med funktionsnedsättning, atypiska arbetstagare, personer i marginaliserade områden, migranter och etniska minoriteter genom aktiv och inkluderande politik. Generell fattigdom och fattigdom bland förvärvsarbetande fortfarande är ett stort problem i många medlemsstater. Det behövs en heltäckande strategi på EU- och medlemsstatsnivå för att ta itu med dessa problem, bland annat stöd till ändamålsenliga system för aktiv integration, tillsammans med viktiga och stödjande sociala tjänster.

6.4

Ett särskilt fokus måste läggas på barn och ungdomar: detta är den generation som kommer att betala den enorma statsskuld som länderna nu skapar för att hantera konsekvenserna av pandemin. Vi kan inte undvika att ta hänsyn till utmaningarna i samband med deras aktiva engagemang i samhället såväl som på arbetsmarknaden.

6.5

Migration är fortfarande en prioriterad fråga på grund av dess inverkan på EU:s samhälle och ekonomi (sysselsättning, integration, gränskontroll och kampen mot rasism, främlingsfientlighet, populism och diskriminering). Covid-19-pandemin förvärrar migranternas sårbarhet på grund av personliga, sociala, situationsmässiga och strukturella faktorer, vilket också var fallet under tidigare ekonomiska kriser. Det finns ett behov av att utveckla mer hållbara och säkra lagliga vägar för att komma in i EU och vara uppmärksamma på effektiv användning av redan befintliga mekanismer och balansera det nuvarande asylsystemet mellan säkerhet och solidaritet. Dessutom är det viktigt att avslöja falska nyheter och felaktiga uppfattningar och att bekämpa hatpropaganda och politisk debatt mot migranter. Detta kommer också att bidra till att bekämpa rasism, radikalisering, främlingsfientlighet och diskriminering.

6.6

Det transatlantiska partnerskapet bygger på våra historiskt delade och gemensamma värderingar. Det är centralt för att hantera globala utmaningar och bevara den internationella ordningen. EESK uppmanar Europeiska unionen att använda det förnyade transatlantiska partnerskapet för att möta de nuvarande globala utmaningarna utan motstycke, däribland Kinas och andra globala aktörers uppgång – länder som inte anpassar sina handlingar till samma demokratiska principer. Kommittén efterlyser också ett fullständigt EU-deltagande i det kommande toppmötet för demokrati som tillkännagavs av president Joe Biden, och ett starkt engagemang från det civila samhället.

7.   En ny satsning på demokrati i Europa

7.1

Det sätt på vilket EU lagstiftar (”bättre lagstiftning”) och behovet av att ha ett europeiskt regelverk som kan tjäna medborgare och företag bättre förtjänar särskild uppmärksamhet. EU:s lagstiftningsprocess måste bli mer transparent, mer öppen för synpunkter från berörda parter och lättare att förstå.

7.2

Alla medborgares deltagande, genom civilsamhällets organisationer, föreningar och nätverk, kommer att ge processen för återhämtning och omformning av Europas framtid en verkligt demokratisk grund. EESK anser därför att medlemsstaterna och EU-institutionerna bör säkerställa att ingen hamnar på efterkälken i denna komplexa process, i synnerhet inte de mest utsatta. Det innebär att göra det möjligt för civilsamhällets organisationer att vara centrala och jämbördiga partner i beslutsfattandet. Bättre genomförande av artikel 11.2 i EU-fördraget om dialog med de representativa sammanslutningarna och det civila samhället behövs mer än någonsin. EESK anser att ett instrument för detta skulle vara införandet av en fjärde pelare i handlingsplanen för demokratin i Europa, med stark tonvikt på och en tydlig strategi för aktivt medborgarskap.

7.3

De europeiska kärnprinciperna i artikel 2, t.ex. demokrati, rättsstaten och grundläggande rättigheter, inbegripet medborgarutrymme, är nära sammankopplade. Rapporten om rättsstatsprincipen och handlingsplanen för demokrati bör vara sammankopplade och övervaka frågor som rör medborgarutrymme, däribland utrymmet för det civila samhället. Kommittén anser det önskvärt att kommissionen följer upp dessa handlingsplaner och använder kraftfullare mekanismer för att försvara dessa principer och utrymmet för det civila samhället. Om nationell lagstiftning strider mot EU-lagstiftningen bör överträdelseförfaranden inledas.

7.4

EESK ser fram emot kommissionens planer för 2022 när det gäller ett nytt ”initiativ för social dialog”, men uppmanar kommissionen att utvidga det till en ”civilsamhällesdialog” så att även andra organisationer i det civila samhället än de traditionella arbetsmarknadsparterna kan delta i dialogen när så är önskvärt. Detta kommer att göra det civila samhället jämställt med arbetsmarknadens parter i beslutsfattandet.

7.5

Den ekonomiska nedgång som orsakas av pandemin får betydande konsekvenser för jämställdheten, under både nedgången och den efterföljande återhämtningen. Själva pandemin har förvärrat obalanser i jämställdheten. Därför anser EESK att det är absolut nödvändigt att jämställdhet och jämställdhetsintegrering beaktas i alla aspekter av EU:s lagstiftningsarbete och genomförandet av lagstiftningen.

7.6

Grundläggande rättigheter och rättsstaten utgör kärnan i de europeiska värdena, och de gäller alltid och överallt i EU och kan därför inte tillfälligt upphävas. Även om insatser för att bekämpa den rådande krisen måste vara snabba och motiverar vissa exceptionella och tidsbegränsade åtgärder, får dessa inte strida mot rättsstatsprincipen eller äventyra demokratin, maktfördelningen och EU-medborgarnas grundläggande rättigheter. Kommittén uppmanar kommissionen att vara vaksam i detta avseende och vid behov vidta aktiva åtgärder där dessa värden överträds. Kommissionen bör dessutom integrera brottsofferagendan i alla EU:s finansieringsprogram, vilket inbegriper EU-medel som förvaltas på nationell och internationell nivå. Kommittén erinrar om sitt förslag om en ambitiös strategi för kommunikation, utbildning och medvetandegörande av allmänheten om grundläggande rättigheter, rättsstatsprincipen och demokrati.

7.7

De nya EU-instrumenten för att skydda och främja grundläggande rättigheter och rättsstatsprincipen, t.ex. den nya granskningscykeln för rättsstatsprincipen och den nya mekanismen för att villkora medlemsstaternas mottagande av EU-medel med respekt för grundläggande rättigheter och rättsstatsprincipen, måste genomföras på ett sätt som gör att dessa verktyg kan tillämpas snabbt och effektivt. Dessutom efterlyser EESK en förstärkning av det civila samhällets roll i granskningen av rättsstatsprincipen och ett forum för berörda parter.

7.8

Filantropi och det civila samhället har en central roll för att främja viktiga europeiska politikområden, och man skulle kunna göra ännu mer om man hade en bättre verksamhetsmiljö. EU:s nya penningtvätts- och terrorismfinansieringspolitik måste vara riskbaserad och stå i proportion till de risker den försöker ta itu med och får inte i onödan begränsa legitimt arbete som rör allmännytta och filantropi.

7.9

Vi erfar ju ständigt att det är mycket tydligt att ytterligare åtgärder krävs – definitivt också från kommissionens sida – för att skapa fria och pluralistiska medier och en oberoende journalistik av hög kvalitet samt effektiv reglering av sociala medier, särskilt i syfte att bekämpa desinformation, med regler för politisk reklam på internet och innehållsansvar.

---

(1)  https://www.eesc.europa.eu/sites/default/files/files/qe-02-21-011-en-n.pdf

(2)  https://www.eesc.europa.eu/sv/agenda/our-events/events/civil-solidarity-prize#

(3)  Rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053 av den 14 december 2020 om systemet för Europeiska unionens egna medel och om upphävande av beslut 2014/335/EU, Euratom (EUT L 424, 15.12.2020, s. 1).

(4)  Endast 14 medlemsstater hade lämnat in sina nationella planer den 30 april 2021.

(5)  Meddelande från kommissionen till rådet: Ett år efter utbrottet av covid-19: finanspolitiska insatser (COM(2021) 105 final), Bryssel, 3.3.2021.

(6)  Resolution om Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs bidrag till Europeiska kommissionens arbetsprogram för 2021 på grundval av arbetet i den tillfälliga arbetsgruppen ”EESK:s bidrag till Europeiska kommissionens arbetsprogram för 2021” (EUT C 364, 28.10.2020, s. 1).

(7)  Se EESK:s yttrande om industriell omvandling (EUT C 56, 16.2.2021, s. 10), och yttrande INT/903 – Ingen grön giv utan en social giv (se sidan 23 i detta nummer av EUT).

(8)  Se EESK:s yttrande ”Krav på tillbörlig aktsamhet” och Europaparlamentets lagstiftningsresolution om företagens tillbörliga aktsamhet och ansvarsskyldighet (EUT C 429, 11.12.2020, s. 136).