Yttrande från Europeiska regionkommittén – En jämlikhetsunion: EU:s strategiska ram för romers jämlikhet, inkludering och deltagande

(2021/C 106/06)

Huvudföredragande: Jácint HORVÁTH (HU–PES), ledamot, stadsfullmäktige, Nagykanizsa Referensdokument: Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet – En jämlikhetsunion: EU:s strategiska ram för romers jämlikhet, inkludering och deltagande COM(2020) 620 final Förslag till rådets rekommendation om romers jämlikhet, inkludering och delaktighet COM(2020) 621 final

POLITISKA REKOMMENDATIONER

EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

Allmänna kommentarer – romerna som europeisk etnisk minoritet

1.

Europeiska regionkommittén välkomnar kommissionens meddelande, som visar på kommissionens och Europeiska rådets fortsatta engagemang för romska (1) befolkningsgruppers integrering och deras vilja att undanröja diskriminering och utestängning av romer. Kommittén ser också positivt på rådets senaste rekommendation i denna fråga och framhåller vikten av att informera de lokala och regionala nivåerna och fastställa konkreta mål. I detta syfte uppmanas kommissionen och rådet att sörja för en lämplig övervakning av resultaten.

2.

Romerna är Europas största etniska minoritet. Många romer berövas fortfarande sina grundläggande rättigheter, lever i fattigdom och utsätts för extrem diskriminering och social utestängning. Eftersom detta är ett europeiskt problem och dessa människor är EU-medborgare är det desto mer chockerande att medlemsstaternas regeringar och EU hittills har misslyckats med att genomföra en framgångsrik integrations- och inkluderingspolitik, som gör det möjligt för romerna att fullt ut utöva de rättigheter och skyldigheter som följer av unionsmedborgarskapet.

3.

En jämlikhetsunion, som är ett av kommissionens främsta mål (2), kan inte uppnås i Europa utan aktivt deltagande av de romska befolkningsgrupperna, som utgörs av uppskattningsvis 10–12 miljoner människor.

4.

ReK bekräftar att framstegen beträffande romers integrering har varit begränsade under de senaste tio åren. Vissa framsteg har gjorts när det gäller vissa av de sektorsspecifika prioriteringar som anges i meddelandet, men överlag har de fastställda målen inte uppnåtts. I framtiden måste man därför se över tilldelningen av resurser till denna fråga och öka resurserna där det behövs, fortsätta att utveckla ett integrerat tillvägagångssätt och uppmuntra användningen av innovativa lösningar. I synnerhet bör behovet av att fortsätta att ge professionellt och ekonomiskt stöd till framgångsrika program för att uppnå långsiktiga resultat betonas.

5.

Åtagandena om romers jämlikhet, sociala delaktighet och deltagande måste förnyas och stärkas på europeisk, nationell, regional och lokal nivå.

6.

Mot bakgrund av de fortsatt otillfredsställande resultaten när det gäller att lösa de problem i fråga om utbildning, arbetsmarknad, boende och hälsa som orsakas av diskriminering och den sociala situationen uppmanas medlemsstaterna att intensifiera dessa insatser, bland annat genom att ge de regionala och lokala myndigheternas större ansvar.

7.

De romska befolkningsgrupperna är extremt utsatta för effekterna av covid-19-pandemin. I deras fall förvärrar pandemin och dess socioekonomiska och hälsomässiga konsekvenser ytterligare de befintliga skillnaderna och ökar klyftan ännu mer. Pandemins effekter upphäver dessutom en del av de resultat som hittills uppnåtts. Man bör därför öka det ekonomiska stödet till romer inom ramen för återhämtningsprocessen.

8.

Att främja romers jämlikhet och integrering är inte bara väsentligt med hänsyn till de grundläggande rättigheterna, utan har även en klar ekonomisk betydelse. Ett framgångsrikt genomförande av strategin kommer också att vara avgörande för de ekonomiska resultaten i medlemsstater med en hög andel romer i befolkningen (mer än 1 %).

9.

Kommittén välkomnar i synnerhet Europaparlamentets betänkande från 2020 om genomförandet av de nationella strategierna för integrering av romer: bekämpning av negativa attityder gentemot människor med romsk bakgrund i Europa (3), där man verkligen fastställer konkreta åtgärder och mål. ReK rekommenderar också att de framåtblickande slutsatserna i detta betänkande beaktas när de nationella strategiska ramarna för romer utarbetas.

10.

ReK stöder förklaringen från borgmästare och lokala och regionala förtroendevalda från Europarådets medlemsstater mot antiziganism (4). Vi uppmanar också EU-institutionerna att samarbeta närmare med Europarådet för att förbättra romernas situation, bland annat genom att stödja den europeiska alliansen av kommuner och regioner för romers och resandefolks delaktighet och den mycket framgångsrika upplysningskampanjen ”Dosta!”.

11.

Kommittén välkomnar och uppskattar särskilt att premiärministrarna i länderna på västra Balkan med en hög andel romer i befolkningen i juli 2019 antog en förklaring om romers integrering inom ramen för EU:s utvidgningsprocess (5), där de åtog sig att före anslutningen konkret förbättra romernas situation.

Nationella strategiska ramar för romer, övergripande mål

12.

Kommittén välkomnar att man i meddelandet beaktar slutsatserna från utvärderingen av den tidigare ramen, de årliga bedömningarna av genomförandet av de nationella strategierna och analysen av orsakerna till de tidigare åtgärdernas begränsade effektivitet, samt att det bygger på omfattande samråd.

13.

ReK betonar dock att man i meddelandet inte redogör för de positiva och negativa erfarenheterna av genomförandet av de tidigare nationella strategierna för romer. Det dras inga slutsatser, bästa praxis tas inte upp, och effektiva åtgärder som vidtagits av olika medlemsstater och som skulle kunna antas eller övertas på annat håll nämns inte.

14.

En av nycklarna till framsteg på detta område skulle vara att ålägga medlemsstaterna att införa en nationell strategisk ram för romer. Vi beklagar att flera medlemsstater inte utarbetade någon strategisk ram under den föregående cykeln eftersom det var frivilligt.

15.

Kommittén bekräftar sitt stöd för de insatser som görs av kommissionen, som genom att offentliggöra riktlinjer för integrationsstrategierna vill hjälpa EU-medlemsstaterna och kandidatländerna att utarbeta effektiva nationella strategier för romer. Att dra lärdom av de många negativa erfarenheterna från genomförandet av EU:s strategi för romer under den föregående cykeln skulle dock ha gjort det möjligt att på ett konsekvent sätt ompröva tillvägagångssättet på detta område i samband med utarbetandet av den aktuella strategin.

16.

ReK noterar med oro att undersökningar som utförts av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA) bekräftar att diskriminering på arbetsmarknaden är ett problem inte bara när man söker arbete, utan även i arbetet, där 22 % av de tillfrågade kände sig diskriminerade på grund av sin etniska bakgrund eller invandrarbakgrund. När det gäller tillgång till varor och tjänster (offentlig förvaltning, kollektivtrafik, butiker, restauranger osv.) var det romerna (28 %) som var mest diskriminerade.

17.

Kommittén konstaterar vidare att man i meddelandet inte beaktar den eventuella bristen på civilsamhällesorganisationer och experter, vilket är ett stort hinder för framsteg i vissa medlemsstater, främst på grund av att det hindrar de icke-statliga organisationernas verksamhet. I slutändan kan detta påverka möjligheterna till romers delaktighet.

18.

De nationella strategiska ramarna för romer måste bidra till genomförandet av EU:s handlingsplan mot rasism och den europeiska pelaren för sociala rättigheter samt till uppnåendet av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling och målen för hållbar utveckling. Kopplingarna till dessa olika dokument, bidraget till målen och dettas omfattning bör uttryckligen anges i de nationella strategiska ramarna för romer.

19.

Kommissionen har i sitt meddelande och i sitt förslag till rådets rekommendation fastställt verkligt ambitiösa, men också nödvändiga, diversifierade och balanserade mål, både övergripande och sektorsspecifika. För att dessa mål faktiskt ska kunna uppnås senast 2030 bör ett så brett spektrum av lokala och nationella organisationer i det romska civila samhället som möjligt delta i planeringen, genomförandet, kontrollen och övervakningen av de nationella strategiska ramarna för romer, de förslag som lagts fram införlivas och en regelbunden översyn av strategin möjliggöras.

20.

I meddelandet tar man inte upp en situation där de åtgärder som föreskrivs i de strategiska ramarna skulle förbli tomma ord. Mot bakgrund av erfarenheterna från den föregående cykeln ger möjligheten att vissa medlemsstater inte genomför de nationella strategiska ramarna kommittén anledning till djup oro. Vi uppmanar därför kommissionen att noggrant övervaka framstegen på medlemsstatsnivå, att se till att den relevanta EU-lagstiftningen tillämpas och att snabbt bedöma behovet av ytterligare lagstiftning, detta eftersom det finns en risk för att avsaknaden av sanktioner gör att romernas integrering och inkludering fördröjs ytterligare. Kommissionen bör överväga att inrätta ett europeiskt rådgivande organ med bland annat experter på politik som rör romer, liksom med företrädare för lokala och regionala myndigheter som har konkreta erfarenheter från fältet vad gäller dessa frågor. Vi understryker även behovet av att förbättra romernas representativitet i utformningen och genomförandet av de nationella strategiska ramarna för romer.

21.

ReK stöder det fortsatta samarbetet med Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA) i samband med den regelbundna översynen av de nationella strategiska ramarna för romer. Tillgången till adekvata uppgifter är av yttersta vikt både för att bedöma det aktuella läget och för att mäta framstegen. Vederbörlig uppmärksamhet bör ägnas åt denna fråga, eftersom problemet att medel för romers integrering har använts för icke-romska målgrupper har uppstått vid upprepade tillfällen.

22.

I de mål och åtgärder som fastställs i de nationella strategiska ramarna för romer bör man beakta territoriella särdrag i medlemsstaterna och missgynnade mikroregioner som kräver särskilda åtgärder.

23.

Kommittén instämmer i att utmaningarna när det gäller romers jämlikhet, sociala delaktighet och deltagande varierar kraftigt beroende på den romska befolkningens storlek och dess andel av den totala befolkningen, samt på det allmänna ekonomiska läget och arvet av utestängning och diskriminering. De varierar också beroende på var och hur romerna lever (landsbygd, städer, rörligt, segregerade områden) och specifika aspekter såsom rörlighet över gränserna, migration eller frågor rörande folkbokföring.

24.

ReK betonar dock att den nationella strategiska ramen måste återspegla lokala och regionala skillnader, kartlägga områden med särskilda problem och bidra till införandet av skräddarsydda lösningar.

25.

Kommittén välkomnar kommissionens uppmaning till medlemsstater med stor romsk befolkning att i sin nationella strategiska ram för romer inkludera mer ambitiösa åtaganden, som bör omfatta romers jämlikhet och integrering i politiken på regional och lokal nivå.

26.

ReK stöder kommissionens uppmaning till medlemsstaterna att vartannat år rapportera om genomförandet av de nationella strategiska ramarna för romer, kompletterat med uppgifter från det civila samhället och FRA. Kommissionen uppmanas att verka för bredast möjliga deltagande av civilsamhällesorganisationer och lokala och regionala myndigheter som arbetar med frågor som rör romer.

Kommentarer om de sektorsspecifika målen

27.

Kommittén bekräftar att de fyra centrala temaområden som kommissionen identifierat vid fastställandet av sina grupper av mål, dvs. utbildning, sysselsättning, hälso- och sjukvård och boende, spelar en framträdande roll i processen för romers integrering, tillsammans med den roll som sociala tjänster spelar, särskilt på lokal och regional nivå.

28.

Enligt EU:s andra undersökning av minoriteter och diskriminering (EU-Midis II) (6) släpar romska barn efter andra barn i alla utbildningsindikatorer. Enbart omkring hälften (53 %) av de romska barnen mellan fyra år och den ålder då skolplikt börjar gälla går i förskola. I genomsnitt följer 18 % av romerna i åldern 6–24 år en lägre undervisningsnivå än den som motsvarar deras ålder. Andelen unga romer som lämnar skolan i förtid är oproportionerligt hög jämfört med befolkningen i stort. ReK fördömer att segregering i skolan, trots det rättsliga förbudet mot denna praxis och den senaste rättspraxisen från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, fortsätter att utövas i vissa medlemsstater.

29.

Kommittén välkomnar Europarådets rekommendation från juli 2020 (7) med en uppmaning om att inkludera romernas och/eller de resandes historia i skolornas läroplaner och läromedel. Detta är särskilt relevant för medlemsstater med en stor romsk befolkning.

30.

ReK rekommenderar att man i ramens mål inkluderar förekomsten av fakta om romernas historia och kultur i läroböckerna för grundskola och gymnasium samt indikatorer för detta. Syftet är att se till att eleverna, särskilt i de länder där romerna utgör mer än 1 % av befolkningen, under hela sin skolgång inhämtar kunskaper om positiva aspekter på romernas historia, litteratur och konst. Att förebygga rasism mot romer genom utbildning bör vara en prioritering i alla medlemsstater, oavsett hur stor den romska befolkningen är.

31.

De digitala utbildningsmodeller som införts till följd av covid-19-pandemin bidrar till att romska barn i skolåldern lämnar skolan i förtid, eftersom de flesta saknar nödvändiga it-verktyg och tillräcklig tillgång till höghastighetsinternet, eller inte kan hantera ämnena på programmet självständigt, utan lämpligt föräldrastöd.

32.

Kommittén betonar därför att så snart de restriktiva åtgärder som införts på utbildningsområdet till följd av covid-19-pandemin har upphävts kommer det att vara ytterst viktigt med stödundervisningsprogram.

33.

Enligt EU:s andra undersökning av minoriteter och diskriminering (EU-Midis II) (8) är enbart en fjärdedel av de romer som är äldre än 16 år ”anställda” eller ”egenföretagare”. Sysselsättningsgraden bland romska kvinnor är betydligt lägre än bland män (16 % jämfört med 34 %). På det hela taget visar undersökningen att andelen förvärvsarbetande romer i åldern 20–64 år uppgår till 43 %, vilket är betydligt lägre än genomsnittet i EU (70 % år 2015).

34.

Enligt den ovannämnda undersökningen från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA) var diskrimineringen i fråga om hälso- och sjukvård högst bland romer (8 %), medan deras förväntade livslängd är lägre än för befolkningen som helhet.

35.

Kommittén instämmer i Europaparlamentets uppmaning till medlemsstaterna att säkerställa effektiva och snabba åtgärder för alla som överlevt tvångssterilisering, bland annat genom att inrätta effektiva system för gottgörelse.

36.

ReK fäster uppmärksamheten på att en stor del av romerna bor i hushåll utan tillgång till nödvändiga offentliga tjänster och nödvändig grundläggande utrustning. Till följd av detta löper de en allvarlig risk att bo i bostäder med allvarliga brister.

37.

Kommittén instämmer i uppmaningen till medlemsstaterna att säkerställa tillgången till adekvat och desegregerat boende för romer och att i alla nationella strategiska ramar för romer inkludera målet att förhindra tvångsavhysning utan alternativt boende, i enlighet med rådets rekommendation och bilaga 1 till meddelandet. Vi ser helst att detta mål uppnås inom halva den period som omfattas av genomförandet av ramen, eftersom många romer i EU har förlorat sitt hem till följd av avhysning och lever under ovärdiga förhållanden.

Kommentarer om den institutionella ramen

38.

I avsaknad av en genomgripande reform av metoden för fördelning av resurser och utveckling av institutionell kapacitet och absorptionsförmåga man kan inte räkna med några betydande förändringar i resursanvändningen. För att stödprogrammen ska vara effektiva är det också nödvändigt att rationalisera och förenkla förfarandena och ändra de förmedlande organens tillvägagångssätt. Man bör förenkla stödpolitiken, göra den tydligare och öppnare samt föra den närmare medborgarna.

39.

ReK konstaterar att särskilt de romer som är utsatta för utestängning och som utnyttjar sin rätt till fri rörlighet för att bo och/eller arbeta i andra medlemsstater ofta utsätts för diskriminering och utnyttjade i dessa länder. Kommittén betonar vikten av gränsöverskridande samarbete på nationell, regional och lokal nivå för att förhindra organiserat utnyttjande över gränserna.

40.

Man bör överväga att prioritera användningen av andra stödformer (prioriterade projekt, förhandlade förfaranden, globalt stöd, normativt stöd) framför upphandlingsprogram som skapar ojämlika konkurrensvillkor när det gäller stöd till integrationsprogram.

41.

ReK föreslår att man slutar använda den gemensamma benämningen ”romer”, eftersom den inte speglar mångfalden bland de olika folkgrupperna med romsk bakgrund. I stället anser kommittén att man bör använda benämningen ”människor med romsk bakgrund”.

42.

Medlemsstaterna bör, utöver lämpliga yrkesmässiga garantier, säkerställa kontinuerlig och obehindrad finansiering av beprövade initiativ för social upphämtning och projekt på detta område. Det har nämligen visat sig att flera redan framgångsrika projekt inte lyckats få ny finansiering förrän de presenterats som innovationer och utvecklingar utan motstycke. Det är också viktigt att säkerställa fortsatt finansiering av effektiva projekt som genomförs av organisationer i det civila samhället utan egna medel, tillgångar eller finansiella reserver.

43.

Det är särskilt viktigt att romska organisationer som arbetar med integration får möjlighet att gradvis öka sin kapacitet, i enlighet med principen om gradvis utveckling och tillväxt. Det måste också bli möjligt att genomföra inledande projekt som bara kräver mycket små belopp, så att även de mest missgynnade orterna kan slå in på vägen mot en medveten utveckling av romers integrering. Denna process måste katalyseras och stödjas av ett program för projektförberedelser, och dess genomförande måste stödjas av mentorer.

44.

Finansieringen av de nationella strategiska ramarna förutsätter också ett integrerat tillvägagångssätt mellan de olika fonderna för utveckling. Man bör betona behovet av en effektivare samordning av projekt för utveckling av infrastruktur och mänsklig kapacitet, så att medlen från Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Europeiska socialfonden (ESF) blir tillgängliga gemensamt inom ramen för program för integrerad utveckling för komplexa projekt som syftar till att stärka den sociala sammanhållningen. Samordningen av dessa medel förutsätter att man utvecklar lämpliga genomförandeinstrument som stöder det strategiska tillvägagångssättet.

45.

Kommittén välkomnar särskilt kommissionens åtagande i EU:s handlingsplan mot rasism 2020–2025 att föregå med gott exempel som institution genom att vidta åtgärder för att avsevärt förbättra representativiteten hos sin personal genom åtgärder som inriktas på rekrytering och urval. När kommissionen genomför dessa åtgärder kommer den att se till att de tillämpas även med avseende på romer, och den uppmanar övriga EU-institutioner att vidta åtgärder för att främja mångfald och inkludering på arbetsplatsen. ReK stöder denna strategi och anser att den även gäller för kommittén.

De lokala och regionala myndigheternas roll

46.

Kommittén vill uppmärksamma medlemsstaternas regeringar på att de lokala och regionala myndigheterna bör göras delaktiga i utarbetandet av de nationella strategiska ramarna för romer. De är de organisationer som befinner sig närmast romerna, de står i främsta ledet när problem uppstår och de har verkliga handlingsmöjligheter och resurser för att förbättra situationen.

47.

ReK upprepar att de lokala och regionala myndigheterna är den styresnivå som har mest ansvar för de romska befolkningsgruppernas integrering, och att de bör främja deras inkludering genom en icke-förmyndaraktig nedifrån och upp-strategi.

48.

Lokala och/eller regionala forum för utbyte bör inrättas och drivas i alla medlemsstater för att övervaka genomförandet av de nationella strategiska ramarna, i syfte att stärka dialogen och säkerställa en viss samarbetsnivå. Endast beprövade arbetsrelationer mellan alla berörda parter kan leda till effektiv integration, och en förstärkning av det decentraliserade tillvägagångssättet säkerställer ett effektivare genomförande av programmen.

49.

De lokala myndigheterna på de orter där romer bor bör stödja program för lokalsamhällesutveckling som ger berörda romska grupper och små romska befolkningsgrupper tillgång till de särskilt viktiga grundläggande praktiska kunskaper som krävs i vardagslivet.

50.

ReK uppmanar de lokala och regionala myndigheterna att se till att innehåll som motverkar fördomar mot romerna offentliggörs i de medier som de styr över.

51.

De lokala och regionala myndigheterna görs uppmärksamma på att spridning av kunskap om romernas historia och kultur samt främjande av interkulturellt lärande kan vara ett effektivt sätt att minska rasismen.

---

(1)  Liksom i kommissionens meddelande används det allmänna begreppet ”romer” i detta yttrande för flera olika folkgrupper med romskt ursprung, såsom romer, sinter, kalé, romanichal och boyash/rudari. Det omfattar även sådana grupper som ashkali, egyptier, yenish, dom, lom, rom och abdal, samt resandegrupper, inbegripet etniska resande och dem som förs in under det administrativa begreppet ”gens du voyage”, liksom personer som identifierar sig själva som zigenare, utan att förneka varje grupps särdrag.

(2)  En jämlikhetsunion: EU:s handlingsplan mot rasism 2020–2025, COM(2020) 565 final.

(3)  https://www.europarl.europa.eu/doceo/document/A-9-2020-0147_SV.html

(4)  http://a.cs.coe.int/team81/congress_form/Inscriptions/Declaration_Against_anti_gypsyism.aspx

(5)  https://www.romaeducationfund.org/wp-content/uploads/2019/07/Western-Balkans-Declaration-on-Roma-Integration-and-EU-enlargement.pdf

(6)  https://fra.europa.eu/en/project/2015/second-european-union-minorities-and-discrimination-survey

(7)  https://search.coe.int/cm/Pages/result_details.aspx?ObjectId=09000016809ee48c

(8)  https://fra.europa.eu/en/project/2015/second-european-union-minorities-and-discrimination-survey