Yttrande från Europeiska regionkommittén – Gränsöverskridande offentliga tjänster i Europa

(2021/C 106/04)

Föredragande: Pavel BRANDA (ECR–CZ), vice borgmästare, Rádlo

I.   ALLMÄNNA KOMMENTARER

Nästan en tredjedel av EU-medborgarna bor och arbetar i Europas gränsregioner. Dessa gränser har en direkt och indirekt inverkan på deras liv. Människor som bor i gränsregioner stöter ofta på särskilda utmaningar, t.ex. att hitta ett arbete, få tillgång till hälso- och sjukvård och andra offentliga tjänster, pendla dagligen och lösa administrativa problem. Gränsöverskridande samarbete har visat sig vara det mest ändamålsenliga verktyget för att övervinna gränsernas barriäreffekt och åtskiljande roll, samt för att stärka gränsregionernas territoriella sammanhållning.

Tillgången till offentliga tjänster i gränsregioner, särskilt dem som är kraftigt avfolkade, är ofta mer begränsad i jämförelse med central- och huvudstadsregioner, och är ännu sämre i regioner som även står inför demografiska utmaningar, och utgör en stark bestämningsfaktor för livskvaliteten. Att tillhandahålla gränsöverskridande offentliga tjänster skulle inte bara kunna vara till fördel för medborgarna utan också kunna vara mer lönsamt, eftersom dessa tjänster skulle bli mer allmänt tillgängliga och kostnadseffektiva.

Ett framgångsrikt tillhandahållande av gränsöverskridande offentliga tjänster skulle också kunna leda till en ökad förståelse grannar emellan och till att bygga upp det välbehövliga förtroendet. Sådana tjänster skulle ha en direkt inverkan på hur Europeiska unionen uppfattas, och bidra till att stärka den europeiska identiteten.

Att ha mer allmänt tillgängliga gränsöverskridande offentliga tjänster skulle kunna bidra till att minska de negativa gränseffekterna och öka livskvaliteten för de medborgare som bor i gränsregioner. Genom att på lämpligt sätt ta itu med det befintliga behovet av offentliga tjänster vid våra inre och yttre gränser skulle EU visa på sitt tydliga mervärde för de miljoner EU-medborgare som skulle dra nytta av dessa tjänster.

Den högkvalitativa riktade Espon-analysen (1) ger en första överblick över frågan om gränsöverskridande offentliga tjänster. Den beskriver förutsättningarna och innehåller vissa rekommendationer. I den komplexa situation som vi befinner oss i, där samordnade insatser krävs för att hantera utmaningarna, bör det nu vara ReK:s politiska initiativ att genom detta yttrande stödja frågan om gränsöverskridande offentliga tjänster och framföra politiska rekommendationer ur de lokala och regionala myndigheternas synvinkel samt fastställa vilka åtgärder EU-institutionerna och andra aktörer bör vidta härnäst för att göra tillhandahållandet av gränsöverskridande offentliga tjänster effektivare och mer utbrett i framtiden.

II.   POLITISKA REKOMMENDATIONER

EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

1.

Tre verktyg/förutsättningar är av avgörande betydelse för ett framgångsrikt, ändamålsenligt och mer allmänt tillhandahållande av gränsöverskridande offentliga tjänster: en rättslig ram, strukturer och finansiering. Med tanke på dessa tjänsters europeiska karaktär bör EU spela en aktiv och ledande roll i att tillhandahålla dessa verktyg/förutsättningar. Det är nödvändigt med samarbete med de nationella, regionala och lokala myndigheterna, i enlighet med partnerskapsprincipen, för att undanröja och/eller minska kostnaderna i gränsöverskridande sammanhang.

EU-rättslig ram

Mervärdet av en EU-rättslig ram

2.

Kommittén understryker behovet av en EU-rättslig ram för att möjliggöra ett effektivt inrättande och en effektiv förvaltning av gränsöverskridande offentliga tjänster som tillgodoser behoven hos de medborgare som bor i gränsregioner. Detta skulle innebära ett tydligt EU-mervärde eftersom de nuvarande ramarna ofta medför alltför stora administrativa bördor och kostnader som leder till att många lokala och regionala myndigheter överger sina planer.

3.

ReK ger i detta avseende sitt fulla stöd till den europeiska gränsöverskridande mekanismen, ett förslag som för närvarande blockeras i Europeiska unionens råd. Kommittén uppmanar därför det portugisiska ordförandeskapet att snabbt påskynda antagandet av det.

4.

I enlighet med subsidiaritetsprincipen är det gränsöverskridande samarbetet och tillhandahållandet av gränsöverskridande offentliga tjänster europeiskt till sin natur och kan hanteras mest effektivt på EU-nivå, genom ett nära samarbete med nationella, regionala och lokala myndigheter (partnerskapsprincipen).

Ett genomförande av EU-rätten som främjar den gränsöverskridande aspekten

5.

Kommittén uppmanar Europeiska kommissionen, som den institution som ansvarar för att övervaka genomförandet av EU-lagstiftningen, och framför allt medlemsstaterna och de regioner som har lagstiftande befogenheter, att samordna införlivandet av direktiv med grannländer och grannregioner, så att det inte uppstår nya rättsliga hinder och administrativa skillnader som en följd av bristande samordning. ReK uppmanar samtidigt medlemsstaterna och de regioner som har lagstiftande befogenheter att granska sina nationella eller regionala rättsliga ramar, med avseende på deras inverkan på gränsområdena.

6.

Kommittén påpekar att konsekvensbedömningar kan ge utmärkt insikt i EU-lagstiftningens inverkan och uppmanar kommissionen samt medlemsstaterna och de regioner som har lagstiftande befogenheter att införa metoder som möjliggör ändamålsenliga gränsöverskridande konsekvensbedömningar.

Gränsöverskridande kontaktpunkter i kommissionens generaldirektorat

7.

Kommittén uppmanar kommissionen att genomgående beakta situationen i gränsregionerna vid utarbetandet av sin politik och att utse gränsöverskridande kontaktpunkter i alla generaldirektorat som kan komma att hantera gränsöverskridande frågor, i synnerhet på områdena miljö, räddningstjänst, riskhantering, transport, hälso- och sjukvård, utbildning, fysisk planering, digitalisering, kommunikation, kultur, turism, ekonomisk utveckling och sysselsättning (2). I ny och reviderad EU-lagstiftning bör man ta hänsyn till tillhandahållandet av gränsöverskridande offentliga tjänster i dessa relevanta sektorer i syfte att stödja deras genomförande.

Nationella gränsöverskridande kontaktpunkter

8.

Kommittén uppmanar medlemsstaterna och de regioner som har lagstiftande befogenheter att inrätta stabila, permanenta och myndighetsövergripande nationella gränsöverskridande kontaktpunkter för att utbyta erfarenheter och diskutera de utmaningar som de lokala och regionala myndigheterna står inför vid en viss gräns, samordna genomförandet av EU-lagstiftningen och arbeta för ett systematiskt avlägsnande av gränshinder (även med avseende på inrättandet och tillhandahållandet av gränsöverskridande offentliga tjänster). Dessa kontaktpunkter kan vara samma organ som föreslås i förordningen om en europeisk gränsöverskridande mekanism, i den mån som dessa inrättas i de berörda regionerna, men de skulle ha ett mer omfattande ansvar. De ovannämnda kontaktpunkterna bör utse en ansvarig person som behärskar gränsområdenas officiella språk. Dessa kontaktpunkters arbete bör leda till att hinder som identifierats av lokala och regionala aktörer avlägsnas. De kan bedöma situationerna i gränsregionerna och föreslå gemensamma strategier och insatser som skulle leda till bättre tjänster för medborgarna genom att optimera tillgängliga resurser på båda sidor av gränsen och upprätta samordningsmekanismer med de gränsöverskridande programmen och andra EU-program. EU:s gränskontaktpunkt bör tillhandahålla samordning och metodstöd samt främja utbyte av bästa praxis mellan gränsregioner i Europa.

9.

Kommittén uppmanar medlemsstaterna att visa större flexibilitet gentemot lokala och regionala myndigheter som vill inrätta gränsöverskridande offentliga tjänster, eftersom flexibilitet, tillfälliga lösningar och snabb respons från de berörda statliga aktörerna för att införa och upprätthålla gränsöverskridande offentliga tjänster kan möjliggöra kortsiktiga lösningar som kräver en varaktig och hållbar lösning. Att använda mellanstatliga avtal såsom det nyligen ingångna Aachenfördraget skulle också kunna främja tillhandahållandet av gränsöverskridande offentliga tjänster.

Gränskontaktpunkt (GD Regional- och stadspolitik)

10.

Kommittén understryker sitt stöd för GD Regional- och stadspolitiks gränskontaktpunkt och efterlyser ett ökat personalrelaterat stöd för denna insats med tanke på dess potentiella nya roll när det gäller att samordna de nationella kontaktpunkterna och de olika generaldirektoratens kontaktpunkter.

Den europeiska gränsöverskridande mekanismen

11.

EU bör stödja en samordnad strategi vid gränserna när det gäller genomförandet av EU-lagstiftning. I de fall där detta inte lyckats och när nationella lagar inte möjliggör samarbete bör EU tillhandahålla en europeisk lösning/ram som kan väljas av leverantörer av gränsöverskridande offentliga tjänster.

12.

Kommittén betonar därför starkt behovet av att anta det nya verktyg som kommissionen föreslagit, den europeiska gränsöverskridande mekanismen (3), som ett nedifrån-och-upp-riktat rättsligt instrument som sannolikt skulle visa sig vara en lämplig lösning för att övervinna rättsliga och administrativa hinder och skapa en lämplig rättslig ram för det särskilda genomförandet av gränsöverskridande offentliga tjänster.

13.

Kommittén upprepar att den analys av befintliga gränshinder som utförts av kommissionen inom ramen för den gränsöverskridande översynen och de därpå följande b-solutions-projekten tydligt visar på behovet av ett sådant rättsligt instrument på fältet. I mer än en tredjedel av de 43 analyserade b-solutions (4)-ärendena skulle den europeiska gränsöverskridande mekanismen vara ett lämpligt verktyg för att bidra till att undanröja hindren, framför allt i sådana fall där den föreslagna lösningen skulle kräva en ändring av den gällande rättsliga eller administrativa ramen på en sida gränsen.

14.

Kommittén uppmanar i detta sammanhang de lokala och regionala aktörerna att stärka sin kapacitet så att de kan spela en starkare och mer ändamålsenlig roll som ”initiativtagare” till lösningar inom ramen för den föreslagna europeiska gränsöverskridande mekanismen. För att mekanismen ska kunna genomföras på rätt sätt måste de lokala och regionala myndigheterna kunna förstå hindren tillräckligt väl och därmed kunna tydligt fastställa fungerande rättsliga eller administrativa lösningar.

15.

Den föreslagna förordningen om en europeisk gränsöverskridande mekanism skulle kunna få stor betydelse inte bara för gränsöverskridande offentliga tjänster utan också för det framtida gränsöverskridande samarbetet i allmänhet eftersom den kan bidra till att avlägsna befintliga hinder och frigöra EU:s gränsregioners fulla ekonomiska potential (5).

16.

Kommittén uppmanar Europeiska rådet att på nytt inleda diskussioner om förordningen om en europeisk gränsöverskridande mekanism och skyndsamt anta sin ståndpunkt om förslaget så att förordningen snabbt kan antas.

17.

Kommittén uppmanar medlemsstaterna att föra upp diskussionen om ”mekanismen för lösning av rättsliga och administrativa problem i ett gränsöverskridande sammanhang” på dagordningen för toppmötena mellan gränsstater och för andra eventuella högnivåforum för gränsöverskridande samarbete. En analys inom ramen för de beslutsfattande forumen av det instrument som kommissionen föreslagit bör övertyga medlemsstaterna om dess användbarhet när det gäller att övervinna en stor del av de återstående rättsliga och administrativa hindren vid EU:s gränser och därmed inrätta gränsöverskridande offentliga tjänster.

18.

Kommittén föreslår att kommissionen, intresserade medlemsstater, regioner med lagstiftande befogenheter och gränsöverskridande strukturer på lokal och regional nivå provar på att tillämpa principerna och förfarandena i den föreslagna europeiska gränsöverskridande mekanismen på konkreta projekt för att få en bättre förståelse av hur detta instrument kan tillämpas på särskilda omständigheter och skulle kunna bidra till att övervinna befintliga rättsliga och administrativa hinder. Många gränsöverskridande områden har tidigare fungerat som laboratorier för gränsöverskridande samarbete, med positiva resultat när det gäller att lösa gränsöverskridande problem.

Gränsöverskridande strukturer

19.

Espon-analysen har visat att de flesta gränsöverskridande offentliga tjänster krävt att man inrättar en ny gränsöverskridande struktur eller ett nytt gränsöverskridande organ, som för det mesta inte varit en ny juridisk person. Mycket ofta har befintliga strukturer använts eller anpassats. När nya gränsöverskridande strukturer skapats har detta gjorts genom användning av befintliga mellanstatliga avtal, inhemsk lag eller EGTS-förordningen.

20.

Kommittén betonar fördelarna med att ha permanenta gränsöverskridande strukturer med egen personal och budget och att främja gränsöverskridande samarbete som enda syfte, såsom euroregioner, arbetsgemenskaper och liknande strukturer, för en ändamålsenlig utveckling av gränsöverskridande offentliga tjänster.

21.

Kommittén understryker fördelarna med och den inte till fullo utnyttjade potentialen hos de europeiska grupperingarna för territoriellt samarbete (EGTS) (6), som skulle kunna tjäna som idealiska förvaltningsorgan för gränsöverskridande offentliga tjänster, i synnerhet i de fall där det finns ett behov av en gemensam budget och av att anställa gemensam personal och där offentliga myndigheter är de huvudsakliga leverantörerna. De upplysningsinsatser som utförs av ReK:s EGTS-plattform bör stärkas och inriktas särskilt på att använda EGTS för att tillhandahålla gränsöverskridande offentliga tjänster.

22.

Kommittén understryker att EGTS-grupperingarna, trots att de visat sig vara mycket användbara vid gränsöverskridande samarbete, har vissa rättsliga begränsningar som hindrar dem från att fullt ut utnyttja potentialen med ett förstärkt samarbete över gränserna. Detta är särskilt tydligt när det gäller gränsöverskridande offentliga tjänster och infrastrukturprojekt. Detta EU-instrument skulle kunna få mycket större användning om den ovannämnda rättsliga ramen förbättrades.

Finansieringsverktyg

23.

Kommittén efterlyser ett omnämnande av utvecklingen av gränsöverskridande offentliga tjänster som en stödberättigad verksamhet i sammanhållningspolitiken, och specifikt inom ramen för Interregprogrammet (dock utan att detta medför en minskning av andra poster inom programmet), och i andra finansieringsinstrument som omfattas av nästa fleråriga budgetram och instrumentet för återhämtning efter covid-19-pandemin, Next Generation EU. För att göra finansieringsprogrammen mer attraktiva måste dessutom den administrativa bördan för ansökan om och avräkning av denna finansiering minskas.

24.

ReK uppmanar alla förvaltningsmyndigheter i gränsregioner att finansiera gränsöverskridande verksamhet/åtgärder/projekt inom sina allmänna regionala program (Eruf och ESF) för att komplettera och fördjupa Interregprogrammens verksamhet.

25.

Kommittén understryker den betydelse som Interregprogrammet har haft för de gränsöverskridande regionerna under de senaste 30 åren. Interreg har stött samarbete som har möjliggjort närmare kontakter och dialog mellan förvaltningar och myndigheter i de olika gränsregionerna, har flyttat fram gränserna för det gränsöverskridande samarbetet och har stött projekt som har fått direkta resultat när det gäller skapandet av gränsöverskridande offentliga tjänster.

26.

Kommittén nämner de mycket goda erfarenheterna av kommissionens b-solutions-projekt med syfte att undanröja gränshinder, bl.a. en del som avsåg gränsöverskridande offentliga tjänster. Dessa projekt visade att man kan uppnå mycket bra resultat även med begränsade medel.

27.

Kommittén upprepar sin stora besvikelse över den föreslagna budgeten för Interregprogrammet i förslagen för nästa budgetplan, som är otillräcklig om man ser till behoven hos det europeiska territoriella samarbetet i allmänhet och det gränsöverskridande samarbetet, som är ett av de viktigaste inslagen i sammanhållningspolitiken och i den europeiska integrationen, i synnerhet. Man kommer att gå miste om många möjligheter på grund av Interregprogrammets minskade budget, eftersom budgeten i hög grad var otillräcklig redan under den föregående finansieringsperioden.

28.

Kommittén rekommenderar medlemsstaterna att gemensamt avsätta en del av sina ytterligare medel inom ramen för React-EU-initiativet till de gränsöverskridande samarbetsprogram i vilka de deltar, och därmed möjliggöra en effektiv omstart och förstärkning av det gränsöverskridande samarbetet efter covid-19-krisen, inklusive stöd till utvecklingen av gränsöverskridande offentliga tjänster eller hälsokorridorer. Detta bör inbegripa en analys av de synergier som kan uppnås med en gemensam användning av räddningstjänster.

29.

ReK stöder till fullo pilotprogrammet ”Gränsöverskridande regioner som hanterar covid-19-utbrottet: ett tillfälle att återuppliva gemensamma krisinsatser och gemensam utveckling”, som röstades igenom vid Europaparlamentets plenarsession i november i syfte att förbättra livet för medborgare i gränsregioner genom att stödja mer integrerade och funktionella gränsöverskridande områden. Detta pilotprojekt ska hjälpa gränsregioner att bättre hantera framtida kriser och främja en ny modell för utarbetande av offentlig politik, inbegripet offentliga tjänster, i gränsregioner på grundval av gemensam utveckling och genom förbättrad flernivåstyrning. I pilotprojektet kombineras därför en strategi på kort och på medellång sikt för att ge yrkesverksamma och beslutsfattare konkreta verktyg och metoder som direkt kan omsättas i praktiken, vara påtagliga för medborgarna och tillämpas på alla europeiska gränser.

30.

EU har visserligen genom sina program stött skapandet av en del gränsöverskridande offentliga tjänster, men den långsiktiga finansieringen är inte hållbar. Medlemsstaterna och de lokala och regionala myndigheterna bör titta på ytterligare möjligheter till långsiktig och tillräcklig finansiering, såsom nationella eller regionala källor och offentlig-privata partnerskap, som också bör underlättas så att de kan inrättas och bedrivas över gränserna, åtminstone inom EES.

E-tjänster

31.

ReK påpekar att i gränsregionerna måste den digitaliseringsprocess som vi befinner oss i betraktas utifrån tre aspekter: produktionsstrukturen, förvaltningar och offentliga myndigheter som tillhandahåller medborgarna tjänster, och medborgarna själva. I detta sammanhang skulle e-tjänster kunna öppna ett mycket intressant utvecklingsområde för gränsöverskridande tillhandahållande av offentliga tjänster. Till exempel skulle man genom att använda ett gränssnitt för maskinöversättning kunna undanröja språkbarriären, som är ett av de främsta hindren för gränsöverskridande samarbete i allmänhet och tillhandahållandet av gränsöverskridande offentliga tjänster i synnerhet. E-kort som erbjuder medborgarna i gränsregionerna tillgång till gränsöverskridande offentliga tjänster skulle också vara ett viktigt steg mot att förbättra livskvaliteten hos befolkningen i dessa regioner. En ökad användning av e-förfaranden kommer att leda till en nödvändig harmonisering av administrativa bestämmelser och därmed undanröja en rad andra hinder. Genom att utveckla system baserade på artificiell intelligens skulle man även kunna främja ytterligare tillhandahållande av tjänster över hela Europa.

Den privata sektorns roll

32.

Kommittén uppmanar beslutsfattarna att ägna särskild uppmärksamhet åt lokala små och medelstora leverantörer. Privata aktörer är nyckelaktörer vid tillhandahållandet av vissa tjänster och/eller i vissa länder. Gränsöverskridande gemensamma företag av små och medelstora leverantörer, till exempel genom europabolag (7), skulle kunna ha bättre möjligheter att tillhandahålla gränsöverskridande offentliga tjänster.

Gränsöverskridande konnektivitet

33.

ReK efterlyser stöd till gränsöverskridande konnektivitet. I vissa gränsregioner har medborgarna svårt att ta sig till den andra sidan av gränsen, vilket beror antingen på naturliga hinder (berg eller floder) utan sammanlänkande infrastruktur såsom en väg eller en bro mellan de två sidorna eller på avsaknaden av lämplig och regelbunden kollektivtrafik. Med bättre förbindelser skulle det ske fler utbyten, vilket skulle göra att medborgarna i gränsregionerna integreras bättre.

34.

Kommittén uppmanar EU-institutionerna och medlemsstaterna att på nytt inleda diskussionerna om att lansera ett tjänstepass (e-kort) som skulle göra det möjligt för små och medelstora företag att tillhandahålla tjänster över gränserna utan att möta ytterligare administrativa bördor från utländska regleringsmyndigheter.

Bättre främjande och övervakning av gränsöverskridande offentliga tjänster

35.

En överväldigande majoritet av alla kartlagda gränsöverskridande offentliga tjänster (64 %) (8) finns längs gränserna mellan gamla EU-medlemsstater, och mycket få av dem mellan de nya medlemsstaterna.

36.

Kommittén uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att tillsammans med de lokala och regionala myndigheterna och ReK genomföra en informationskampanj i medlemsstaterna för att visa på fördelarna och möjligheterna med gränsöverskridande offentliga tjänster. Dessa aktörer bör också investera mer i övervakning och främjande av befintliga gränsöverskridande offentliga tjänster eftersom många av dessa fortfarande är okända för en bredare allmänhet (t.ex. genom att utarbeta förteckningar över gränsöverskridande offentliga tjänster).

37.

Kommittén är redo att spela en mer framträdande roll när det gäller att övervaka och främja gränsöverskridande offentliga tjänster i Europa, mot bakgrund av sina mycket goda erfarenheter med att övervaka och främja EGTS-grupperingarna genom ReK:s EGTS-plattform. Eftersom vissa grupperingar redan tillhandahåller gränsöverskridande offentliga tjänster bör EGTS-plattformen även ges i uppgift att övervaka utvecklingen av gränsöverskridande offentliga tjänster och främja dem tillsammans med EGTS som ett lämpligt verktyg för deras genomförande.

38.

Kommittén uppmanar gränsregionerna, och i synnerhet euroregionerna, arbetsgemenskaperna, EGTS-grupperingarna och övriga gränsöverskridande strukturer, att rådfråga sina invånare om de tjänster de anser fattas i deras region eller som kan förbättras och att tillgodose dessa behov och eventuellt skapa nya eller förbättrade gränsöverskridande tjänster av allmänt intresse.

Gränsöverskridande offentliga tjänster vid EU:s yttre land- och sjögränser

39.

ReK hänvisar till erfarenheterna med EGTS-förordningen, som har visat att ett fruktbart och bättre strukturerat samarbete med tredjeländer kan etableras, vilket särskilt är fallet med Schweiz och Ukraina.

40.

Kommittén understryker att 17 % av alla kartlagda gränsöverskridande offentliga tjänster har inrättats mellan EU-länder och tredjeländer, vilket visar på behovet av och potentialen för ett sådant samarbete bortom EU:s yttre gränser, såväl land- som sjögränser. Den rättsliga ramen, strukturerna och finansieringen bör göra det möjligt att inrätta sådana tjänster tillsammans med tredjeländer, vilket skulle ligga i dessa gränsregioners invånares intresse.

Erfarenheterna av covid-19: stängda gränser eller samarbete

41.

Kommittén framhåller återigen de möjligheter som medlemsstaterna har gått miste om under den rådande covid-19-pandemin när de instinktivt och ensidigt stängde gränserna utan att tänka på att samordna insatserna vid EU:s inre gränser samt tillhandahålla hälso- och sjukvård och nödtjänster till medborgare som bor i de angränsande regionerna. Genom att samarbeta och dela erfarenheter och resurser skulle man ha kunnat hantera krisen bättre. Detta bör dock ses som en lärdom som återigen visar på behovet av gränsöverskridande offentliga tjänster och samordnade europeiska strategier för gemensamma problem. Det bör betonas att gränsöverskridande samarbete inom hälso- och sjukvård samt räddningstjänst, även i tider när det inte föreligger någon kris, är av stor betydelse när det gäller att se till att befolkningen har tillgång till god vård, och att detta är något som bör främjas särskilt.

42.

När gränserna stängdes utan samordning och samråd med grannstater och lokala och regionala myndigheter i gränsregionerna fick det inte bara förödande konsekvenser för det befintliga gränsöverskridande samarbetet utan framför allt en mycket negativ inverkan på livet för dem som bor i gränsregionerna eftersom det inte fanns några överenskomna protokoll för att säkerställa den exceptionella rörligheten för personer och varor, vilket i sin tur hade en negativ inverkan på bland annat tillhandahållandet av gränsöverskridande offentliga tjänster.

43.

Det finns ett behov av att fastställa en grundläggande miniminivå av gränsöverskridande samarbete som ska bibehållas även i kristider för att säkerställa tillhandahållandet av gränsöverskridande offentliga tjänster, i synnerhet sådana som avser krishantering.

44.

Kommittén välkomnar det partnerskap mellan ReK, kommissionen och de ledande sammanslutningar som arbetar med gränsöverskridande frågor (MOT, AEBR och Cesci) som inrättades under covid-19-krisen. Denna erfarenhet har lett till inrättandet av en europeisk gränsöverskridande medborgarallians.

45.

Trots de stängda gränserna har många gränsregioner och gränsstäder funnit sätt att samarbeta och dela resurser i dessa svåra tider. Detta visar återigen att gränsöverskridande samarbete är naturligt för de människor som bor i dessa regioner och utgör en rimlig väg framåt för deras lokalsamhällen.

Rekommendationer för framtiden

46.

Kommittén står beredd att dra lärdom av gränsregionernas erfarenheter och lägga fram övergripande rekommendationer om gränsöverskridande samarbete som en del av ReK:s bidrag till konferensen om Europas framtid.

47.

Kommittén avser i detta sammanhang att lägga fram särskilda rekommendationer till konferensen rörande två frågor: — Den första är en långsiktig vision om framtiden för det gränsöverskridande samarbetet i Europeiska unionen, som kommer att vara inriktad på konkreta förslag som ReK och gränsregionerna anser bör genomföras senast 2050. Gränsöverskridande offentliga tjänster kommer att ingå i denna vision. — Den andra frågan skulle vara en begäran om lagstiftning som garanterar minimistandarder för gränsöverskridande samarbete i händelse av EU-omfattande och/eller lokala kriser för att bibehålla en tillräcklig nivå på de offentliga tjänsterna, ge de medborgare som bor i gränsregioner möjlighet att verka, se till att den inre marknaden fungerar utan avbrott och upprätthålla dynamiken i den europeiska integrationen.

---

(1)  Espons riktade analys av gränsöverskridande offentliga tjänster av den 14 januari 2019.

(2)  Politikområden som i Espon-analysen fastställts vara de områden där flest gränsöverskridande offentliga tjänster har inrättats.

(3)  Förordning COM(2018) 373 final – 2018/0198 (COD)

(4)  https://www.b-solutionsproject.com

(5)  I kommissionens meddelande ”Att stärka tillväxt och sammanhållning i EU:s gränsområden” anges att ”om bara 20 % av de befintliga hindren undanröjdes skulle gränsområdena ändå tjäna 2 % i BNP […] och skulle kunna [få] en miljon arbetstillfällen” (COM(2017) 534 final, s. 4).

(6)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006 av den 5 juli 2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS) (EUT L 210, 31.7.2006, s. 19).

(7)  Rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag (EGT L 294, 10.11.2001, s. 1).

(8)  Espons riktade analys av gränsöverskridande offentliga tjänster av den 14 januari 2019.