Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 62018CB0258

Mål C-258/18: Domstolens beslut (sjätte avdelningen) av den 13 februari 2020 (begäran om förhandsavgörande från Centrale Raad van Beroep – Nederländerna) – H. Solak mot Raad van bestuur van het Uitvoeringsinstituut werknemersverzekeringen (Uwv) (Begäran om förhandsavgörande – Artikel 99 i domstolens rättegångsregler – Associeringsavtalet EEG-Turkiet – Artikel 59 i tilläggsprotokollet – Beslut nr 3/80 – Social trygghet för turkiska migrerande arbetstagare – Upphävande av bosättningsklausulerna – Artikel 6 – Kompletterande förmån – Indragning – Avstående från medborgarskap i värdmedlemsstaten – Förordning (EG) nr 883/2004 – Särskilde, icke-avgiftsfinansierade förmåner – Krav på bosättning)

EUT C 137, 27.4.2020, pp. 25–26 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

27.4.2020   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 137/25


Domstolens beslut (sjätte avdelningen) av den 13 februari 2020 (begäran om förhandsavgörande från Centrale Raad van Beroep – Nederländerna) – H. Solak mot Raad van bestuur van het Uitvoeringsinstituut werknemersverzekeringen (Uwv)

(Mål C-258/18) (1)

(Begäran om förhandsavgörande - Artikel 99 i domstolens rättegångsregler - Associeringsavtalet EEG-Turkiet - Artikel 59 i tilläggsprotokollet - Beslut nr 3/80 - Social trygghet för turkiska migrerande arbetstagare - Upphävande av bosättningsklausulerna - Artikel 6 - Kompletterande förmån - Indragning - Avstående från medborgarskap i värdmedlemsstaten - Förordning (EG) nr 883/2004 - Särskilde, icke-avgiftsfinansierade förmåner - Krav på bosättning)

(2020/C 137/33)

Rättegångsspråk: nederländska

Hänskjutande domstol

Centrale Raad van Beroep

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: H. Solak

Motpart: Raad van bestuur van het Uitvoeringsinstituut werknemersverzekeringen (Uwv)

Avgörande

Artikel 6.1 första stycket i associeringsrådets beslut nr 3/80 av den 19 september 1980 om tillämpningen av Europeiska gemenskapernas medlemsstaters system för social trygghet på turkiska arbetstagare och deras familjemedlemmar jämförd med artikel 59 i tilläggsprotokollet, undertecknat i Bryssel den 23 november 1970 och slutet, godkänt och bekräftat på Europeiska ekonomiska gemenskapens vägnar genom rådets förordning (EEG) nr 2760/72 av den 19 december 1972, ska tolkas så, att den inte utgör hinder för en nationell lagstiftning enligt vilken utbetalning av en förmån som syftar till att komplettera en invaliditetspension för att säkerställa en minimiinkomst, beviljad enligt denna lagstiftning, dras in beträffande en turkisk medborgare som är aktiv på en medlemsstats reguljära arbetsmarknad och som efter att ha avsagt sig sitt medborgarskap i den medlemsstaten – som denne förvärvat under sin vistelse där – återvänder till sitt ursprungsland.


(1)  EUT C 276, 6.8.2018.


Top