EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32012D0114(02)

Beslut av unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 23 mars 2011 om fastställande av anställningsvillkor för nationella experter som är utstationerade vid Europeiska utrikestjänsten

OJ C 12, 14.1.2012, p. 8–16 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

No longer in force, Date of end of validity: 03/02/2014; upphävd genom HR DEC(2014) 01

14.1.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 12/8


Beslut av unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik

av den 23 mars 2011

om fastställande av anställningsvillkor för nationella experter som är utstationerade vid Europeiska utrikestjänsten

2012/C 12/04

DEN HÖGA REPRESENTANTEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av rådets beslut av den 26 juli 2010 om hur den europeiska avdelningen för yttre åtgärder ska organiseras och arbeta (2010/427/EU), särskilt artikel 6.3, och

av följande skäl:

(1)

I enlighet med artikel 6.3 i rådets beslut om hur den europeiska avdelningen för yttre åtgärder (Europeiska utrikestjänsten) ska organiseras och arbeta (1) (nedan kallat rådets beslut) får Europeiska utrikestjänsten i särskilda fall anlita ett begränsat antal specialiserade nationella experter.

(2)

Den höga representanten ska, också i enlighet med artikel 6.3 i rådets beslut, anta bestämmelser, som ska vara likvärdiga med dem som fastställs i rådets beslut 2003/479/EG av den 16 juni 2003 (som nu har återkallats och ersatts med rådets beslut 2007/829/EG av den 5 december 2007 (2)) om anställningsvillkoren för nationella experter och militärer som är utstationerade vid rådets generalsekretariat, vilka ska styra på vilka villkor specialiserade nationella experter ska ställas till Europeiska utrikestjänstens (nedan kallad utrikestjänsten) förfogande för att tillhandahålla särskild expertis.

(3)

Utstationerade nationella experter (nedan kallade nationella experter) kan vara utrikestjänsten till nytta genom sitt stora professionella kunnande och sin erfarenhet, i synnerhet på områden där sådan sakkunskap inte är omedelbart tillgänglig.

(4)

Utstationeringen av nationella experter vid utrikestjänsten bör främja utbytet av professionella erfarenheter av och kunskaper om europeisk politik.

(5)

Nationella experter bör hämtas från den offentliga förvaltningen i medlemsstaterna eller från internationella organisationer.

(6)

De rättigheter och skyldigheter för nationella experter och militärer som föreskrivs i detta beslut bör säkerställa att de utför sina uppgifter helt och hållet i utrikestjänstens intresse.

(7)

I detta beslut fastställs alla anställningsvillkor för nationella experter.

(8)

Särskilda bestämmelser bör fastställas för nationella militärer som utstationerats vid utrikestjänsten för att utgöra Europeiska unionens militära stab.

(9)

Särskilda bestämmelser bör fastställas för nationella experter som utstationeras vid unionens delegationer. Ojämlik behandling mellan nationella experter från olika institutioner (främst från Europeiska kommissionen och utrikestjänsten) vid unionsdelegationerna bör om möjligt undvikas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Tillämpningsområde

1.   Dessa anställningsvillkor ska tillämpas på nationella experter som är utstationerade vid utrikestjänsten av medlemsstaternas offentliga myndigheter. De ska också tillämpas på experter som är utstationerade från en internationell organisation.

2.   De personer som omfattas av dessa anställningsvillkor ska förbli i arbetsgivarens tjänst under hela utstationeringen och fortsätta att avlönas av denne.

3.   Utrikestjänsten ska på grundval av behov och tillgängliga budgetmedel besluta om anställning av nationella experter. Personalavdelningen ska fastställa villkoren för anställningen.

4.   Nationella experter måste vara medborgare i någon av medlemsstaterna.

5.   Medlemsstaterna och utrikestjänsten ska samarbeta för att i största möjliga utsträckning säkerställa att rekryteringen av nationella experter till utrikestjänsten bygger på meriter och samtidigt säkerställa en lämplig geografisk balans, en jämn könsfördelning samt i synnerhet att medborgare från alla medlemsstaterna företräds på ett meningsfullt sätt.

6.   Utstationeringen ska genomföras genom skriftväxling mellan den verkställande direktören och den berörda medlemsstatens ständiga representation, eller, i förekommande fall, den internationella organisationen. Utstationeringsorten ska anges i skriftväxlingen. Ett exemplar av anställningsvillkoren för nationella experter vid utrikestjänsten ska åtfölja skriftväxlingen.

Artikel 2

Utstationeringens längd

1.   Utstationeringens längd får inte understiga sex månader och inte överstiga två år, och den får förlängas flera gånger upp till en period av fyra år. Undantagsvis kan personalavdelningen på begäran av vederbörande verkställande direktör eller motsvarande, och om detta ligger i tjänstens intresse, vid utgången av fyraårsperioden bevilja en eller flera förlängningar av en utstationering med upp till högst ytterligare två år.

2.   Genom undantag från punkt 1 får utstationeringen av en nationell expert som ska delta i förberedelserna av krishanteringsinsatser eller undersöka hur dessa ska inledas, understiga sex månader.

3.   Den planerade utstationeringstiden ska vara fastställd från början genom den skriftväxling som avses i artikel 1.6. Samma förfarande ska tillämpas om utstationeringen förlängs.

4.   En nationell expert som redan har varit utstationerad vid utrikestjänsten kan utstationeras på nytt på följande villkor:

a)

Den nationella experten ska fortsätta att uppfylla villkoren för utstationering.

b)

Minst sex år ska ha förflutit mellan den föregående utstationeringens slut och en ny utstationering. Om den nationella experten har fått förlängning vid utgången av den första utstationeringen, ska sexårsperioden börja löpa vid utgången av denna förlängning.

Denna bestämmelse ska inte hindra utrikestjänsten från att godta utstationering på mindre än sex år efter utgången av den första utstationeringsperioden, av en nationell expert vars första utstationering har varat mindre än sex år, men i så fall får den nya utstationeringen inte överskrida den återstående delen av sexårsperioden.

Artikel 3

Utstationeringsort

1.   Nationella experter ska tjänstgöra vid utrikestjänstens centrala administration i Bryssel eller vid en unionsdelegation.

2.   Utstationeringsorten får ändras under utstationeringen genom ny skriftväxling i enlighet med artikel 1.6, om det inte ingick i den ursprungliga skriftväxlingen att orten kunde komma att ändras. Den myndighet som utstationerar den nationella experten ska hållas underrättad om eventuella ändringar av utstationeringsorten.

Artikel 4

Arbetsuppgifter

1.   En nationell expert ska bistå personalen vid utrikestjänsten samt utföra de arbetsuppgifter som han/hon får sig tilldelade. Uppgifterna ska i samförstånd fastställas av utrikestjänsten och den förvaltning som utstationerar den nationella experten, med hänsyn till utrikestjänstens intressen och den nationella expertens kvalifikationer.

2.   Med förbehåll för punkt 8 nedan får en nationell expert delta i tjänsteresor och möten endast

a)

tillsammans med en person anställd vid utrikestjänsten,

eller

b)

om den nationella experten är ensam, som observatör eller i informationssyfte.

Utom då ett mandat har getts en nationell expert enligt punkt 8 nedan, får han/hon inte företräda utrikestjänsten för att ingå åtaganden, vare sig finansiella eller andra, eller för att förhandla på utrikestjänstens vägnar.

Begränsningarna i denna punkt gäller inte för nationella experter som utstationerats vid den civila planerings- och ledningskapaciteten, direktoratet för krishantering och planering eller EU:s lägescentral.

3.   Utrikestjänsten ska, genom den nationella expertens avdelningschef, ensamt ha ansvaret för att godkänna resultaten av de arbetsuppgifter som en nationell expert genomför.

4.   Utrikestjänsten, den nationella expertens arbetsgivare och den nationella experten själv ska göra allt för att undvika att intressekonflikter föreligger eller uppstår i samband med de arbetsuppgifter den nationella experten genomför under sin utstationering. Personalavdelningen ska därför i god tid ge den nationella experten och dennes arbetsgivare fullständig information om planerade arbetsuppgifter och be den nationella experten och arbetsgivaren att skriftligt intyga att de inte känner till någon anledning till att den nationella experten inte bör ges dessa uppgifter, vilket också inbegriper angivande av den nationella expertens tidigare arbetslivserfarenhet.

5.   Den nationella experten ska särskilt uppmanas att redovisa eventuella konflikter som kan uppstå mellan hans/hennes familjeförhållanden (i synnerhet nära familjemedlemmars yrkesverksamhet och expertens eller familjemedlemmars betydande ekonomiska intressen) och de planerade arbetsuppgifterna under utstationeringen. Arbetsgivaren och den nationella experten ska förbinda sig att till den nationella expertens avdelningschef och personalavdelningen anmäla alla förändrade omständigheter under utstationeringen som kan ge upphov till sådana konflikter.

6.   Om den nationella expertens avdelningschef anser att de uppgifter som anförtros den nationella experten kräver särskilda säkerhetsåtgärder, ska en säkerhetsprövning genomföras innan den nationella experten utstationeras.

7.   Vid underlåtenhet att följa bestämmelserna i punkterna 2, 4 och 5 ska utrikestjänsten ha rätt att avsluta den nationella expertens utstationering i enlighet med artikel 9.2 c.

8.   Genom undantag från punkt 1 och punkt 2 första stycket får den verkställande direktören eller motsvarande, vid det tjänsteställe där den nationella experten tjänstgör, under den höga representantens myndighet och på förslag av den nationella experts avdelningschef, tilldela den nationella experten särskilda uppgifter eller skyldigheter och bemyndiga honom/henne att genomföra ett eller flera särskilda uppdrag eller möten, under förutsättning att det inte föreligger några intressekonflikter.

Artikel 5

Rättigheter och skyldigheter

1.   Under utstationeringsperioden ska följande gälla:

a)

Den nationella experten ska objektivt och opartiskt fullgöra sina uppgifter och uppträda enbart i utrikestjänstens intresse.

b)

Den nationella experten ska avstå från alla handlingar, särskilt från offentliga uttalanden, som kan skada utrikestjänstens anseende.

c)

En nationell expert som i sin tjänsteutövning har att ta ställning till en fråga vars handläggning eller resultat är av ett sådant personligt intresse för honom/henne att det kan påverka hans/hennes oberoende ställning, ska meddela sin avdelningschef detta.

d)

Den nationella experten får inte, vare sig ensam eller tillsammans med andra, offentliggöra eller låta offentliggöra texter som har samband med Europeiska unionens verksamhet utan att ha fått tillstånd av sin avdelningschef. Tillstånd får endast vägras om det planerade offentliggörandet riskerar att äventyra Europeiska unionens intressen.

e)

Alla rättigheter som är förbundna med arbete som utförts av en nationell expert i tjänsteutövningen ska tillhöra utrikestjänsten.

f)

Den nationella experten ska vara bosatt antingen på utstationeringsorten eller på ett sådant avstånd från den att det inte hindrar honom från att fullgöra sin verksamhet.

g)

Den nationella experten ska bistå och råda sina överordnade där han/hon är utstationerad och svara inför dessa för att de uppgifter som tilldelats honom/henne utförs.

h)

Den nationella experten får inte ta emot instruktioner angående tjänsteutövningen från sin arbetsgivare eller nationella regering. Han/hon får inte bedriva någon verksamhet för sin arbetsgivare eller regering eller för andra personer, privata företag eller offentliga organ.

2.   Den nationella experten ska både under och efter utstationeringen iaktta fullständig tystnadsplikt vad gäller de uppgifter och den information som kommer till hans/hennes kännedom under eller i samband med tjänsteutövningen. Han/hon får inte på något sätt för en obehörig person röja innehållet i handlingar eller lämna ut uppgifter som inte redan lagligen har offentliggjorts och inte heller använda dem för personlig vinning.

3.   Efter utstationeringens slut ska den nationella experten även fortsättningsvis vara bunden av skyldigheten att handla med integritet och diskretion vid utförande av de nya arbetsuppgifter som åläggs honom/henne och vid accepterande av vissa tjänster eller förmåner.

4.   Den nationella experten ska iaktta de säkerhetsregler som gäller vid utrikestjänsten.

5.   Vid underlåtenhet att följa någon av bestämmelserna i punkterna 1, 2 och 4 under utstationeringen ska utrikestjänsten ha rätt att avsluta en nationell experts utstationering i enlighet med artikel 9.2 c.

Artikel 6

Utbildningsnivå, yrkeserfarenhet och språkkunskaper

1.   För att få utstationeras som nationell expert vid utrikestjänsten krävs det minst tre års yrkeserfarenhet på heltid i en administrativ, vetenskaplig, teknisk, rådgivande eller arbetsledande befattning som är likvärdig med en befattning inom tjänstegrupperna AD eller AST enligt tjänsteföreskrifterna för tjänstemännen vid Europeiska unionen och anställningsvillkor för övriga anställda vid unionen (3).

2.   Den nationella experten ska för att kunna utföra sina uppgifter ha fördjupade kunskaper i ett unionsspråk och tillfredsställande kunskaper i ett annat språk.

Artikel 7

Urvalsförfaranden

1.   De nationella experterna ska väljas ut med hjälp av ett öppet och transparent förfarande vars praktiska detaljer ska beslutas av personalavdelningen.

Om det föreligger vederbörligen motiverade exceptionella omständigheter kan en nationell expert utses i tjänstens intresse utan att dessa förfaranden iakttas. Tillstånd till ett sådant undantag måste begäras från den verkställande direktören.

2.   Före utstationeringen måste avdelningschefen säkerställa att tillräckliga budgetmedel finns tillgängliga.

3.   Ansökningar ska inges till personalavdelningen vid den berörda ständiga representationen.

Artikel 8

Avbrott i utstationeringen

1.   Personalavdelningen kan godkänna att utstationeringen avbryts och fastställa villkor för detta. Under sådana avbrott ska följande gälla:

a)

Traktamenten och tillägg enligt artiklarna 16 och 17 ska inte betalas ut.

b)

Kostnader enligt artiklarna 19 och 20 ska endast ersättas om avbrottet är på utrikestjänstens begäran.

2.   Personalavdelningen ska informera den nationella expertens arbetsgivare.

Artikel 9

Avslutande av utstationeringen

1.   Om inte annat följer av punkt 2, kan utstationeringen avslutas på begäran av antingen utrikestjänsten (efter godkännande av personalavdelningen och vederbörande verkställande direktör eller motsvarande) eller den nationella expertens arbetsgivare, med tre månaders varsel, eller på begäran av den nationella experten, med samma varsel och med förbehåll för godkännande av personalavdelningen och vederbörande verkställande direktör eller motsvarande.

2.   Utstationeringen kan i undantagsfall avslutas utan varsel

a)

av den nationella expertens arbetsgivare, om dennes vitala intressen kräver det,

b)

enligt överenskommelse mellan personalavdelningen och vederbörande verkställande direktör eller motsvarande och arbetsgivaren, på begäran av den nationella experten riktad till båda parter, om den nationella expertens viktiga, personliga eller yrkesmässiga intressen kräver det, eller

c)

av utrikestjänsten (efter godkännande av personalavdelningen och vederbörande verkställande direktör eller motsvarande), om den nationella experten inte har uppfyllt sina skyldigheter enligt anställningsvillkoren. Den nationella experten ska innan något beslut fattas ges tillfälle att försvara sig.

3.   Om utstationeringen avslutas i enlighet med punkt 2 c ska personalavdelningen omedelbart underrätta arbetsgivaren.

KAPITEL II

ARBETSVILLKOR

Artikel 10

Social trygghet

1.   Den nationella expertens arbetsgivare ska före utstationeringen till utrikestjänsten överlämna ett intyg som styrker att den nationella experten under utstationeringen kommer att omfattas av de socialförsäkringsbestämmelser som gäller för den offentliga förvaltning eller internationella organisation där den nationella experten är anställd, och att denna förbinder sig att stå för alla kostnader som uppstår i utlandet. Den nationella expertens arbetsgivare ska därför tillhandahålla personalavdelningen det intyg som avses i artikel 11.1 i rådets förordning nr 574/72/EEG (4).

2.   Från och med den dag då tjänstgöringen börjar ska den nationella experten vara olycksfallsförsäkrad. Personalavdelningen ska förse honom med en kopia av villkoren för detta skydd den dag då han/hon inställer sig på avdelningen vid utrikestjänsten för att uppfylla formaliteterna i samband med utstationeringen.

3.   När det krävs en tilläggsförsäkring eller en särskild försäkring i samband med ett uppdrag i vilket den nationella experten deltar enligt artiklarna 4 och 21, eller när specifika risker på utstationeringsorten motiverar detta, ska kostnaderna för dessa bäras av utrikestjänsten.

Artikel 11

Arbetstid

1.   Arbetstiden för en nationell expert ska överensstämma med de regler som gäller inom utrikestjänsten. Dessa regler får ändras av den verkställande direktören om tjänsten så kräver.

2.   En nationell expert ska arbeta heltid under hela utstationeringen. Efter en vederbörligen motiverad begäran från den nationella expertens avdelningschef, kan personalavdelningen inom utrikestjänsten tillåta deltidsarbete för en nationell expert efter godkännande av dennes arbetsgivare, om detta är förenligt med utrikestjänstens intressen.

3.   En nationell expert som har fått deltidsarbete godkänt ska tjänstgöra minst halva den normala arbetstiden.

4.   Den ersättning som gäller inom utrikestjänsten för skiftarbete eller beredskap kan beviljas de nationella experterna.

Artikel 12

Frånvaro på grund av sjukdom eller olycksfall

1.   Vid frånvaro på grund av sjukdom eller olycksfall ska den nationella experten så snart som möjligt meddela sin avdelningschef och uppge sin aktuella adress. Han/hon ska lämna in ett läkarintyg vid frånvaron som är längre än tre dagar och kan bli ombedd att genomgå en läkarundersökning anordnad av utrikestjänsten.

2.   Om frånvaron på grund av sjukdom eller olycksfall vid flera tillfällen som vardera är högst tre dagar sammanlagt överskrider tolv dagar under en tolvmånadersperiod, ska den nationella experten lämna in ett läkarintyg för all ytterligare frånvaro på grund av sjukdom.

3.   Om sjukledigheten överskrider tre månader eller den tid som den nationella experten har tjänstgjort, om denna är längre, ska de ersättningar som avses i artikel 16.1 och 16.2 automatiskt upphöra. Denna bestämmelse ska inte gälla vid sjukdomsfall som har samband med graviditet. Sjukledigheten kan inte fortsätta efter det att den berörda personens utstationering är slut.

4.   En nationell expert som råkar ut för en arbetsolycka under utstationeringsperioden ska emellertid fortsätta att få full ersättning i enlighet med artikel 16.1 och 16.2 under hela den tid han/hon inte kan arbeta fram till utstationeringsperiodens slut.

Artikel 13

Semester, särskild ledighet och allmänna helgdagar

1.   En nationell expert ska ha rätt till två och en halv semesterdagar för varje hel månads tjänstgöring (30 semesterdagar per kalenderår).

2.   Ledigheten ska godkännas i förväg av den nationella expertens avdelningschef.

3.   En nationell expert ska beviljas särskild ledighet i följande fall:

—   Nationell experts giftermål: fyra dagar.

—   Den nationella expertens bostadsbyte: två dagar.

—   Flyttning i samband med tillträde av tjänsten: två dagar.

—   Makes allvarliga sjukdom: upp till tre dagar.

—   Makes dödsfall: fyra dagar.

—   Anförvants i uppstigande led allvarliga sjukdom: upp till två dagar.

—   Anförvants i uppstigande led dödsfall: två dagar.

—   Barns giftermål: två dagar.

—   Barns födelse: tio dagar under fjorton veckor efter födelsen.

—   Hustrus dödsfall under föräldraledighet: det antal dagar motsvarande återstoden av föräldraledigheten som skulle ha varit tillämpligt enligt tjänsteföreskrifterna.

—   Barns allvarliga sjukdom: upp till två dagar.

—   Barns mycket allvarliga sjukdom, intygad av läkare, eller sjukhusvård av barn på högst 12 år: upp till fem dagar.

—   Barns dödsfall: fyra dagar.

—   Adoption av barn: en period på tjugo veckor (tjugofyra om barnet har funktionshinder), på samma grund som skulle ha varit tillämplig enligt tjänsteföreskrifterna.

Två dagars ytterligare särskild ledighet per tolvmånadersperiod kan beviljas efter vederbörligen motiverad ansökan av den nationella experten.

Vid tillämpningen av denna bestämmelse kan en nationell experts ogifta partner behandlas som make/maka på samma grund som skulle ha varit tillämplig enligt tjänsteföreskrifterna.

4.   Efter det att den nationella expertens arbetsgivare har lämnat en vederbörligen motiverad ansökan kan utrikestjänsten (personalavdelningen och vederbörande verkställande direktör eller motsvarande) bevilja upp till ytterligare två dagars särskild ledighet per tolvmånadersperiod. Ansökningarna ska bedömas från fall till fall.

5.   Vid deltidsarbete ska antalet semesterdagar minskas proportionellt.

6.   Semesterdagar som inte tagits ut vid utstationeringens slut ska vara förverkade.

Artikel 14

Föräldraledighet

1.   En nationell expert som är gravid ska beviljas föräldraledighet under 20 veckor och under denna tid få ersättningar enligt artikel 16. Ledigheten får påbörjas tidigast sex veckor före beräknad nedkomst enligt läkarintyget och ska upphöra tidigast fjorton veckor efter nedkomsten. Vid flerbarns- eller förtidsbörd eller om det nyfödda barnet har ett funktionshinder, ska ledigheten vara tjugofyra veckor. Vid tillämpningen av denna bestämmelse ska med förtidsbörd avses när förlossningen inträffar före slutet av den 34:e graviditetsveckan.

2.   Om en nationell experts arbetsgivare enligt nationell lagstiftning beviljar längre föräldraledighet, ska ett avbrott i utstationeringen göras under den tid som överskrider den period som beviljas av utrikestjänsten. I så fall ska en period som motsvarar avbrottet läggas till i slutet av utstationeringen, om detta ligger i utrikestjänstens intresse.

3.   En nationell expert kan alternativt ansöka om ett avbrott i utstationeringen för att täcka hela den period som är tillåten för föräldraledighet. I så fall ska en period som motsvarar avbrottet läggas till i slutet av utstationeringen, om detta ligger i utrikestjänstens intresse.

Artikel 15

Administration och kontroll

Administration och kontroll av ledighet ska ombesörjas av den nationella expertens avdelningschef och personalavdelningen. Arbetstid och frånvaro ska kontrolleras av den nationella expertens avdelningschef.

KAPITEL III

ERSÄTTNINGAR

Artikel 16

Ersättningar

1.   En nationell expert har under hela sin utstationeringstid rätt till dagtraktamente. Om avståndet mellan ursprungsorten och utstationeringsorten är högst 150 km, ska dagtraktamentet uppgå till 31,92 EUR. Om avståndet är mer än 150 km, ska dagtraktamentet uppgå till 127,65 EUR.

2.   Om den nationella experten inte har fått ersättning för flyttkostnader vare sig från utrikestjänsten eller från arbetsgivaren, ska dessutom ett månadstraktamente utgå enligt följande tabell:

Avstånd mellan ursprungsorten och utstationeringsorten (km)

Belopp i EUR

0–150

0

> 150

82,05

> 300

145,86

> 500

237,05

> 800

382,92

> 1 300

601,73

> 2 000

720,27

3.   Traktamentena ska även utbetalas vid tjänsteresor, semester, föräldraledighet, särskild ledighet samt under de allmänna helgdagar som fastställs av utrikestjänsten.

4.   När en nationell expert börjar sin tjänstgöring ska det traktamente som han har rätt till för de första 75 dagarna betalas ut i förskott i form av en klumpsumma, varefter rätten till ytterligare dagtraktamenten ska upphöra för motsvarande period. Om tjänstgöringen vid utrikestjänsten avslutas definitivt under de första 75 dagarna, ska den nationella experten vara skyldig att återbetala ett belopp som motsvarar återstoden av denna period.

5.   Under den skriftväxling som avses i artikel 1.6 ska personalavdelningen informeras av den nationella expertens arbetsgivare om den nationella expertens alla förmåner av samma slag som de i punkterna 1 och 2 i den här artikeln. Beloppet för dessa ska dras av från motsvarande traktamenten som betalas av utrikestjänsten.

6.   Dag- och månadstraktamentena ska utan retroaktiv verkan ses över varje år på grundval av hur grundlönerna för unionens tjänstemän i Bryssel och Luxemburg har förändrats.

Artikel 17

Fast tillägg

1.   Utom när ursprungsorten ligger högst 150 km från den nationella expertens utstationeringsort, kan denne erhålla ett fast tillägg som ska motsvara skillnaden mellan den årliga bruttolön (med avdrag för familjetillägg) som arbetsgivaren betalar plus de ersättningar som enligt artikel 16 eventuellt utbetalas av utrikestjänsten och den grundlön som utbetalas till en tjänsteman i löneklass 1 i lönegrad AD 6 eller AST 4, beroende på vilken tjänstegrupp den nationella experten jämställs med.

2.   Detta tillägg ska utan retroaktiv verkan ses över varje år på grundval av hur grundlönerna för unionens tjänstemän har förändrats.

Artikel 18

Rekryteringsort, utstationeringsort, ursprungsort och hemkomstort

1.   I dessa anställningsvillkor avses med

rekryteringsort: den ort där den nationella experten utförde sina uppgifter för sin arbetsgivare omedelbart före utstationeringen,

utstationeringsort: Bryssel eller den unionsdelegation där den nationella experten ska tjänstgöra,

ursprungsort: den ort där dennes arbetsgivare har sitt huvudkontor,

hemkomstort: den ort där den nationella experten kommer att utöva sin huvudsakliga verksamhet efter utstationeringen slut.

2.   Om rekryteringsorten eller hemkomstorten är belägen utanför Europeiska unionens territorium eller i en annan medlemsstat än den där den nationella expertens arbetsgivare har sitt huvudkontor, eller om den nationella experten inte bedriver någon yrkesverksamhet efter utstationeringens slut, ska ursprungsorten anses vara antingen rekryteringsort eller hemkomstort, beroende på vad som är lämpligt.

Rekryteringsorten, utstationeringsorten eller utstationeringsorterna och ursprungsorten ska fastställas genom den skriftväxling som avses i artikel 1.6. Hemkomstorten ska fastställas på grundval av ett intyg från den nationelle expertens arbetsgivare.

3.   Vid tillämpningen av denna artikel ska omständigheter i samband med arbete som utförts av en nationell expert för en annan stat än den där utstationeringsorten är belägen eller för en internationell organisation inte beaktas.

Artikel 19

Resekostnader

1.   En nationell expert vars rekryteringsort befinner sig på längre avstånd från utstationeringsorten än 150 km ska beviljas återbetalning av resekostnader

a)

för sig själv,

b)

för sin make/maka och sina underhållsberättigade barn, förutsatt att de bor tillsammans med den nationella experten och att flyttkostnaden ska ersättas av utrikestjänsten.

2.   Om resan inte görs med flyg, ska det utgå en schablonersättning, som är begränsad till kostnaden för en tågresa i andra klass utan tillägg. Detta gäller även om resan har gjorts med bil. Om färdvägen med tåg är längre än 500 km eller om färdvägen normalt omfattar en sjöresa, kan ersättningen uppgå till den faktiska kostnaden för en flygbiljett med reducerat pris (PEX eller Apex) efter uppvisande av biljett och boardingkort.

3.   Nationella experter ska för sig själva och i förekommande fall för de personer som avses i punkt 1 b ha rätt till ersättning för resekostnader till hemkomstorten vid utstationeringens slut, upp till de gränser som anges ovan. Ersättningen får inte vara högre än det belopp som han/hon skulle ha rätt till om han/hon återvände till rekryteringsorten.

4.   Nationella experter som har flyttat från rekryteringsorten till utstationeringsorten ska varje år ha rätt till en schablonersättning för resekostnaden tur och retur från utstationeringsorten till ursprungsorten för sig själva, sin make och sina underhållsberättigade barn.

5.   Vid tillämpningen av denna bestämmelse kan en nationell experts ogifta partner behandlas som make/maka på samma grund som skulle ha varit tillämplig enligt tjänsteföreskrifterna.

Artikel 20

Flyttkostnader

1.   Nationella experter kan flytta sina möbler och sitt personliga bohag från rekryteringsorten till utstationeringsorten på utrikestjänstens bekostnad efter det att personalavdelningen först har gett sitt godkännande, om följande villkor uppfylls:

a)

Den nationella expertens första utstationering är två år.

b)

Den nationella expertens rekryteringssort ligger minst 100 km från utstationeringsorten.

c)

Flytten genomförs inom sex månader från det datum då utstationeringen börjar.

d)

Godkännandet begärs minst två månader före planerat flyttdatum.

e)

Flyttkostnaderna betalas inte av arbetsgivaren.

f)

Den nationella experten visar upp kostnadsförslag, kvitton och fakturor i original för personalavdelningen samt ett intyg från arbetsgivaren som bekräftar att arbetsgivaren inte ersätter flyttkostnaderna.

2.   Om inte annat följer av punkt 3 och om utrikestjänsten har lämnat ersättning för flyttningen till utstationeringsorten, ska nationella experter när de lämnar sin tjänst ha rätt till att efter förhandsgodkännande få ersättning för flyttkostnader från utstationeringsorten till hemkomstorten, i enlighet med de bestämmelser som gäller vid utrikestjänsten för ersättning av flyttkostnader, under förutsättning att villkoren i punkt 1 d och e och följande villkor uppfylls:

a)

Flytten får inte genomföras tidigare än sex månader före utstationeringens slut.

b)

Flytten ska vara avslutad inom sex månader efter utstationeringens slut.

c)

Det belopp för flyttkostnader som ersätts av utrikestjänsten för flytten vid utstationeringens slut får inte överstiga det belopp för flyttkostnader som han/hon skulle ha rätt till om han/hon återvände till rekryteringsorten.

d)

Kostnadsförslag, kvitton och fakturor för flytten ska ha uppvisats i original för utrikestjänsten tillsammans med ett intyg från arbetsgivaren som bekräftar att han inte helt eller delvis ersätter flyttkostnaderna.

3.   Nationella experter vilkas utstationering avslutas på egen begäran eller på arbetsgivarens begäran inom två år efter utstationeringens början, ska inte ha rätt till ersättning för flyttkostnader till bosättningsorten vid utstationeringens slut.

4.   Återbetalning av kostnader enligt denna artikel ska ske enligt de tillämpliga regler och villkor som gäller inom utrikestjänsten.

Artikel 21

Kostnader i samband med tjänsteresor

1.   En nationell expert kan sändas på tjänsteresor i enlighet med artikel 4.

2.   Kostnader i samband med tjänsteresor ska ersättas i enlighet med de bestämmelser som gäller vid utrikestjänsten.

Artikel 22

Utbildning

En nationell expert ska ha rätt att delta i utbildning som anordnas av utrikestjänsten, om detta ligger i utrikestjänstens intresse. Nationella experters rimliga skäl att delta, i synnerhet med tanke på utövandet av deras yrkesåligganden, ska beaktas när den nationella expertens avdelningschef fattar beslut om deltagande i utbildning.

Artikel 23

Administrativa bestämmelser

1.   Nationella experter ska den första dagen av utstationeringen inställa sig på personalavdelningen för att fullgöra de nödvändiga administrativa formaliteterna. Tjänstgöringen ska börja den första eller den sextonde dagen i månaden.

2.   En nationell expert som är utstationerad vid en unionsdelegation ska inställa sig hos chefen för unionsdelegationen på utstationeringsorten.

3.   Utbetalningar ska göras i euro av utrikestjänsten till ett bankkonto som öppnats hos ett bankinstitut i Bryssel. För en nationell expert som är utstationerad vid en annan ort än Bryssel, kan utbetalningarna göras i euro till ett bankkonto som öppnats hos ett bankinstitut antingen i Bryssel eller på den nationella expertens ursprungsort.

KAPITEL IV

NATIONELLA EXPERTER SOM UTSTATIONERAS TILL UNIONSDELEGATIONER

Artikel 24

Regler för nationella experter som utstationeras till unionsdelegationer

Med förbehåll för de bestämmelser som anges i detta kapitel ska de bestämmelser som anges på annat ställe i detta beslut även tillämpas på nationella experter som utstationeras till unionsdelegationer.

Artikel 25

Ersättningar

1.   De ersättningar som avses i artikel 16 ska betalas ut i euro i Belgien. De ska viktas på samma sätt som löner till tjänstemän anställda i Belgien.

2.   Med avvikelse från punkt 1 får personalavdelningen på den nationella expertens begäran bemyndiga utbetalning av traktamenten i utstationeringsortens valuta eller, i extraordinära och vederbörligen motiverade fall, i annan valuta i syfte att bibehålla köpkraften. Ersättningarna ska viktas i enlighet med vad som föreskrivs i artikel 12 i bilaga X till tjänsteföreskrifterna och omräknas enligt respektive växelkurs.

3.   Ett tillägg för levnadsvillkor, fastställt enligt samma kriterier som de som fastställs i artikel 10 i bilaga X till tjänsteföreskrifterna, ska utbetalas till nationella experter som är utstationerade vid EU:s delegationer i tredjeland. Det dagtraktamente som anges i artikel 16.1 i dessa bestämmelser ska utgöra det referensbelopp som avses i artikel 10 i bilaga X till tjänsteföreskrifterna.

Artikel 26

Återbetalning av kostnader

1.   Kostnader enligt artikel 19.1 b och artikel 19.4 ska inte återbetalas.

2.   Kostnader enligt artikel 20 ska inte återbetalas.

Artikel 27

Semester

De bestämmelser om semester som tillämpas för utrikestjänstens personal inom unionsdelegationer ska tillämpas på samma sätt för utrikestjänstens nationella experter vid unionsdelegationer.

CHAPTER V

UTSTATIONERADE, NATIONELLT AVLÖNADE EXPERTER

Artikel 28

Utstationerade, nationellt avlönade experter

1.   I detta beslut avses med kostnadsfri nationell expert: en nationell expert till vilken utrikestjänsten inte utbetalar några av de ersättningar som anges i kapitlen III eller IV eller täcker några av de kostnader som fastställs i detta beslut utöver de kostnader som rör genomförandet av arbetsuppgifterna under utstationeringen, utan att detta påverkar olika avtal mellan utrikestjänsten och den förvaltning som utstationerar den kostnadsfria nationella experten.

2.   Personalavdelningen får, på begäran av vederbörande verkställande direktör eller motsvarande, i enskilda fall bevilja utstationering av kostnadsfria nationella experter, med tanke på deras ursprungsort, berörd avdelning, den geografiska balansen och det arbete som ska utföras.

KAPITEL VI

TILLÄMPNING AV ANSTÄLLNINGSVILLKOREN PÅ UTSTATIONERADE NATIONELLA MILITÄRER

Artikel 29

Anställningsvillkor för nationella militärer

Med förbehåll för bestämmelserna i detta kapitel ska de anställningsvillkor som anges på annat ställe i detta beslut även tillämpas på de nationella militärer vid utrikestjänsten som ska utgöra Europeiska unionens militära stab (EUMS) i enlighet med rådets beslut 2001/80/Gusp av den 22 januari 2001 om inrättande av Europeiska unionens militära stab (5), med senare ändringar.

Artikel 30

Villkor

De nationella militärerna ska under utstationeringen inneha en avlönad tjänst inom krigsmakten i någon av medlemsstaterna.

Artikel 31

Anställning

Generaldirektören för EUMS ska fastställa anställningsvillkoren för de nationella militärerna (6).

Artikel 32

Skriftväxling

Skriftväxling enligt artikel 1.6 ska äga rum mellan den verkställande direktören och den berörda medlemsstatens ständiga representation i fråga om utnämning av generaldirektör för EUMS, biträdande generaldirektör för EUMS och alla direktörer och sektorschefer samt mellan generaldirektören för EUMS och den berörda medlemsstatens ständiga representation i fråga om alla övriga utnämningar. I skriftväxlingen ska även anges om de nationella experternas deltagande i uppdragen har inskränkts på något sätt.

Artikel 33

Utstationeringens längd

1.   Utstationeringens längd får inte vara kortare än sex månader eller längre än tre år, och den får förlängas flera gånger men den sammanlagda längden får inte överstiga fyra år.

2.   Utom i särskilda fall ska minst tre år ha förflutit mellan utgången av den föregående utstationeringsperioden och en ny utstationering, om förhållandena motiverar detta, och med samtycke från generaldirektören för EUMS

Artikel 34

Uppgifter

Genom undantag från artikel 4 ska de nationella militärerna, under den höga representantens myndighet, genomföra sitt uppdrag, utföra de uppgifter och fullgöra de funktioner som åligger dem enligt bilagan till beslut 2001/80/Gusp, med senare ändringar.

Artikel 35

Säkerhetsprövning

Lämplig nivå på säkerhetsprövningen av nationella militärer ska fastställas i den skriftväxling som avses i artikel 1.6, men sekretessgraden får inte vara lägre än SECRET.

Artikel 36

Yrkeserfarenhet

Genom undantag från artikel 6.1 får militärer från EUMS som arbetar med rådgivning och utredningar och visar en god kompetens för fullgörande av de uppgifter som ska utföras, utstationeras vid utrikestjänsten.

Artikel 37

Avbrott och avslutande av utstationeringen

1.   Vid tillämpningen av artikel 8.1 på nationella militärer ska godkännandet ges av generaldirektören för EUMS.

2.   Genom undantag från artikel 9.2 kan en utstationering avslutas utan varsel, om det krävs för att tillvarata utrikestjänstens eller den berörde nationella militärens nationella förvaltnings intressen, eller av andra berättigade skäl.

Artikel 38

Grovt åsidosättande av förpliktelser

1.   Utstationering kan avslutas utan varsel, om en nationell militär uppsåtligen eller av vårdslöshet grovt åsidosätter sina förpliktelser. Genom undantag från artikel 9.2 c ska beslut fattas av generaldirektören för EUMS efter det att den berörde militären först har getts tillfälle att försvara sig. Innan generaldirektören för EUMS fattar sitt beslut ska han informera den ständige representanten för den medlemsstat i vilken den nationella militären är medborgare. Till följd av detta beslut ska de kostnader som avses i artiklarna 19 och 20 inte betalas ut.

Innan det beslut som avses i första stycket har fattats kan den nationella militärens utstationering suspenderas, om generaldirektören för EUMS hävdar att han grovt har åsidosatt sina förpliktelser, efter det att den berörda militären har getts tillfälle att försvara sig. De ersättningar som avses i artiklarna 16 och 17 ska inte betalas ut under suspensionstiden, som inte får överstiga tre månader.

2.   Generaldirektören för EUMS ska informera de nationella myndigheterna om nationella militärers brott mot de fastställda anställningsvillkoren eller de regler som avses i detta beslut.

3.   Nationella militärer omfattas hela tiden av sina nationella disciplinregler.

Artikel 39

Arbetstider

Artikel 11.2 andra meningen ska inte tillämpas på nationella militärer.

Artikel 40

Särskild ledighet

Utrikestjänsten kan bevilja obetald särskild ledighet för utbildning i arbetsgivarens regi på grundval av en vederbörligen motiverad ansökan från denne.

Artikel 41

Ersättningar

Det får vid den skriftväxling som avses i artikel 1.5 fastställas att de ersättningar som föreskrivs i artiklarna 16 och 17 inte ska betalas ut.

KAPITEL VII

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 42

Klagomål

1.   Utan att det inkräktar på möjligheterna att inleda ett förfarande efter tillträdandet av tjänsten, kan alla nationella experter på de villkor och inom de tidsgränser som fastställs i artikel 263 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt inge klagomål till personalavdelningen mot en handling som enligt detta beslut har antagits av utrikestjänsten, vilken påverkar denne negativt, med undantag för beslut som direkt följer av beslut som fattats av den nationella expertens arbetsgivare.

2.   Klagomålet ska inges inom två månader. Tidsfristen ska löpa från och med den dag beslutet delges den person det är riktat till, dock senast från den dag personen i fråga mottar delgivningen. Personalavdelningen ska meddela vederbörande sitt motiverade beslut inom fyra månader räknat från den dag klagomålet ingavs. Om det vid periodens utgång inte har inkommit något svar på klagomålet ska detta anses utgöra ett underförstått beslut om avslag.

Artikel 43

Upphävande

Rådets beslut 2007/829/EG av den 5 december 2007 och kommissionen beslut av den 12 november 2008 (C(2008) 6866) ska fortsatt tillämpas på alla de utstationeringar som pågår då detta beslut träder i kraft, utan att tillämpningen av artikel 44 påverkas.

Artikel 44

Verkan

Detta beslut får verkan samma dag som det antas. Med verkan från denna dag ska beslutet tillämpas på

a)

alla nya utstationeringar vid utrikestjänsten, och på

b)

alla förlängningar av tidigare utstationeringar vid kommissionen eller rådet som har överförts till utrikestjänsten. I sådana fall ska utstationeringstiden enligt artikel 2 anses börja den dag då den överfördes till utrikestjänsten.

Utfärdat i Bryssel den 23 mars 2011.

Den höga representanten

C. ASHTON


(1)  EUT L 201, 3.8.2010, s. 30.

(2)  EUT L 327, 13.2.2007, s. 10.

(3)  EGT L 56, 4.3.1968, s. 1.

(4)  EGT L 74, 27.3.1972, s. 1.

(5)  EGT L 27, 30.1.2001, s. 7.

(6)  EUMS Manning and Turnover Policy, 5402/2011.


Top