EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52005XC0305(03)

Kommissionens tillkännagivande om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004Text av betydelse för EES

OJ C 56, 5.3.2005, p. 32–35 (ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, NL, PL, PT, SK, SL, FI, SV)
Special edition in Bulgarian: Chapter 08 Volume 004 P. 212 - 215
Special edition in Romanian: Chapter 08 Volume 004 P. 212 - 215
Special edition in Croatian: Chapter 08 Volume 005 P. 142 - 145

5.3.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 56/32


Kommissionens tillkännagivande om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004

(2005/C 56/04)

(Text av betydelse för EES)

I.   INLEDNING

1.

I detta tillkännagivande beskrivs ett förenklat förfarande som kommissionen avser att använda vid handläggningen av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer (EG:s koncentrationsförordning) (1), då dessa inte ger upphov till några konkurrensproblem. Detta tillkännagivande ersätter tillkännagivandet om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EEG) nr 4064/89. (2) Kommissionens erfarenheter av att tillämpa rådets förordning (EEG) nr 4064/89 av den 21 december 1989 om kontroll av företagskoncentrationer (3), har visat att vissa kategorier av anmälda koncentrationer vanligtvis godkänns utan att ha gett upphov till några allvarliga tveksamheter, under förutsättning att inga särskilda omständigheter föreligger.

2.

Syftet med detta tillkännagivande är att ange under vilka förhållanden kommissionen normalt antar ett beslut i kortform enligt vilket en koncentration förklaras förenlig med den gemensamma marknaden enligt det förenklade förfarandet och att ge riktlinjer för själva förfarandet. Om alla nödvändiga förutsättningar enligt punkt 5 i detta tillkännagivande är uppfyllda och om inga särskilda omständigheter föreligger, antar kommissionen inom 25 arbetsdagar från dagen för anmälan ett beslut i kortform om godkännande enligt artikel 6.1 b i EG:s koncentrationsförordning. (4)

3.

Om de garantier eller uteslutanden som beskrivs i punkterna 6 till 11 i detta tillkännagivande tillämpas, kan kommissionen inleda en undersökning och/eller anta ett fullständigt beslut enligt gemenskapens koncentrationsförordning.

4.

Genom att följa det förfarande som anges i följande avsnitt avser kommissionen att göra gemenskapens koncentrationskontroll mer fokuserad och effektiv.

II.   KATEGORIER AV KONCENTRATIONER SOM ÄR LÄMPLIGA ATT HANDLÄGGA ENLIGT DET FÖRENKLADE FÖRFARANDET

Koncentrationer som kan komma i fråga

5.

Kommissionen kommer att tillämpa det förenklade förfarandet på följande kategorier av koncentrationer:

a)

Två eller flera företag förvärvar gemensam kontroll över ett samriskföretag, förutsatt att samriskföretaget inte har någon, eller bara obetydlig, faktisk eller planerad verksamhet inom det europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Sådana fall föreligger när

i)

omsättningen (5) för samriskföretaget och/eller omsättningen för de verksamheter (6) som tillförs understiger 100 miljoner euro inom EES, och

ii)

det sammanlagda värdet av de tillgångar (7) som överförs till samriskföretaget understiger 100 miljoner euro inom EES (8).

b)

Två eller flera företag slås samman eller ett eller flera företag förvärvar ensam eller gemensam kontroll över ett annat företag, förutsatt att ingen av parterna i koncentrationen bedriver affärsverksamhet på samma produktmarknad och geografiska marknad, eller på en produktmarknad i ett tidigare eller senare marknadsled i förhållande till en produktmarknad där någon annan part i koncentrationen är verksam (9).

c)

Två eller flera företag slås samman eller ett eller flera företag förvärvar ensam eller gemensam kontroll över ett annat företag, och

i)

två eller flera av parterna i koncentrationen bedriver affärsverksamhet på samma produktmarknad och geografiska marknad (horisontella förbindelser), förutsatt att deras sammanlagda marknadsandel understiger 15 %, eller

ii)

en eller flera av parterna i koncentrationen bedriver affärsverksamhet på en produktmarknad i tidigare eller senare marknadsled i förhållande till en produktmarknad där någon annan part i koncentrationen är verksam (vertikala förbindelser) (10), förutsatt att de var för sig eller tillsammans har en marknadsandel som uppgår till 25 % eller mer (11), eller

d)

En part avser att förvärva ensam kontroll över ett företag som det redan kontrollerar gemensamt med ett eller flera andra företag.

Garantier och uteslutande

6.

När kommissionen bedömer om en koncentration omfattas av en av de kategorier som nämns i punkt 5 kommer den att se till att alla relevanta omständigheter är tillräckligt klargjorda. Med tanke på att marknadsdefinitionerna sannolikt utgör ett centralt inslag vid bedömningen bör parterna lämna uppgifter om möjliga alternativa marknadsdefinitioner innan de lämnar sin förhandsanmälan (se punkt 15). Det ankommer på de anmälande parterna att beskriva alla alternativa relevanta produktmarknader och geografiska marknader som den anmälda koncentrationen skulle kunna påverka och lämna uppgifter och information om definitionen av sådana marknader (12). Kommissionen behåller sin rätt att göra den slutgiltiga marknadsdefinitionen genom att grunda sitt beslut på en bedömning av faktauppgifterna i ärendet. Om det är svårt att definiera de relevanta marknaderna eller fastställa parternas marknadsandelar kommer kommissionen inte att tillämpa det förenklade förfarandet. I den mån koncentrationer inbegriper nya rättsliga frågeställningar avser kommissionen dessutom i de flesta fall att avstå från att anta ett beslut i kortform och återgå till ett normal koncentrationsförfarande (första etappen).

7.

Det kan normalt antas att koncentrationer som omfattas av de kategorier som anges i punkt 5 inte ger upphov till allvarliga tvivel avseende deras förenlighet med den gemensamma marknaden men det kan ändå finnas situationer som i undantagsfall kräver en närmare undersökning och/eller ett fullständigt beslut. I sådana fall kan kommissionen återgå till ett normalt koncentrationsförfarande (första etappen).

8.

Nedan ges vägledande exempel på ärenden som kan komma att uteslutas från det förenklade förfarandet. Vissa typer av koncentrationer kan öka parternas marknadsstyrka, exempelvis genom att kombinera tekniska, finansiella eller andra resurser, även om parterna i koncentrationen inte är verksamma på samma marknad. Koncentrationer där minst två parter i koncentrationen är verksamma på angränsande marknader med nära anknytning till varandra (13) kan också vara olämpliga för det förenklade förfarandet, särskilt om en eller flera av parterna i koncentrationen ensamma har en marknadsandel på 25 % eller mer på en produktmarknad där det inte finns några horisontella eller vertikala förbindelser mellan parterna, men som utgör en angränsande marknad till en marknad där en annan part är verksam. I andra fall kan det vara omöjligt att fastställa parternas exakta marknadsandelar. Det är ofta fallet när parterna är verksamma på nya eller föga utvecklade marknader. Koncentrationer på marknader som präglas av höga inträdeshinder, en hög grad av koncentration (14) eller andra kända konkurrensproblem kan också vara olämpliga.

9.

Kommissionens erfarenheter hittills har visat att en övergång från gemensam till enskild kontroll i undantagsfall kan kräva en närmare undersökning och/eller ett fullständigt beslut. Konkreta konkurrensproblem kan uppstå i situationer där ett företag som tidigare var ett samriskföretag hädanefter bara kontrolleras av en enda ägare och integreras i dennes grupp eller nätverk, vilket kan leda till ett undanröjande av de begränsningar som följer av de eventuellt skiljaktiga intressen som flera kontrollerande aktieägare kan ha, så att företagets strategiska ställning på marknaden förstärks. Ett exempel på en sådan situation är om företag A och företag B gemensamt kontrollerar ett samriskföretag C, en transaktion där A ensamt förvärvar kontrollen över C skulle kunna ge upphov till konkurrensproblem om C är en direkt konkurrent till A och om C och A tillsammans innehar en stark ställning på marknaden när en del av det oberoende som C tidigare hade avlägsnats (15). I de ärenden där sådana scenarier kräver en grundligare bedömning kan kommissionen återgå till ett normalt koncentrationsförfarande (första etappen) (16).

10.

Kommissionen kan också återgå till ett normalt koncentrationsförfarande (första etappen) när varken kommissionen eller medlemsstaternas behöriga myndigheter har sett över det tidigare förvärvet av gemensam kontroll av samriskföretaget i fråga.

11.

Dessutom kan kommissionen återgå till det normala koncentrationsförfarandet (första etappen) när det uppstår en fråga om samordning i enlighet med artikel 2.4 i EG:s koncentrationsförordning.

12.

Om en medlemsstat uttrycker välgrundade tvivel i fråga om den anmälda koncentrationen inom 15 arbetsdagar från mottagandet av en kopia av anmälan, eller om en tredje part uttrycker välgrundade tvivel inom den tidsfrist som fastställts för sådana synpunkter, kommer kommissionen att fatta ett fullständigt beslut. Tidsfristerna i artikel 10.1 i EG:s koncentrationsförordning är tillämpliga.

Begäran om hänskjutande

13.

Det förenklade förfarandet tillämpas inte om en medlemsstat begär att den anmälda koncentrationen skall hänskjutas i enlighet med artikel 9 i EG:s koncentrationsförordning eller om kommissionen godtar en begäran från en eller flera medlemsstater att en anmäld koncentration skall hänskjutas i enlighet med artikel 22 i EG:s koncentrationsförordning.

Förhandsanmälan av koncentrationer och hänskjutande före anmälan på begäran av de anmälande parterna

14.

Mot bakgrund av de garantier och undantag som finns i detta tillkännagivande kan kommissionen använda det förenklade förfarandet på koncentrationer när:

i)

kommissionen efter en motiverad skrivelse enligt artikel 4.4 i EG:s koncentrationsförordning beslutar att inte hänskjuta ärendet till en medlemsstat, eller

ii)

ärendet efter en motiverad skrivelse enligt artikel 4.5 i EG:s koncentrationsförordning hänskjuts till kommissionen.

III.   PROCEDURREGLER

Kontakter före anmälan

15.

Kommissionen anser att kontakter mellan anmälande parter och kommissionen före anmälan är fruktbara, även vid till synes oproblematiska ärenden (17). Kommissionens erfarenheter av det förenklade förfarandet har visat att ärenden som uppfyller kraven för att handläggas som förenklade kan ge upphov till komplexa frågor, till exempel vad gäller marknadsdefinitionen (se punkt 6) som med fördel löses innan anmälan lämnas. Sådana kontakter bör göra det möjligt för kommissionen och de anmälande parterna att fastställa vilken information som skall lämnas i anmälan. Kontakterna före anmälan bör inledas minst två veckor före den förväntade dagen för anmälan. Anmälande parter bör därför kontakta kommissionen före anmälan, särskilt om de begär befrielse från skyldigheten att tillhandahålla den fullständiga anmälan i enlighet med artikel 3.1 i kommissionens förordning (EG) No 139/2004 av den 7 april 2004 om tillämpning av rådets förordning (EG) nr 139/2004 om kontroll av företagskoncentrationer (18) på grundval av att den transaktion som skall anmälas inte kommer att ge upphov till konkurrensproblem.

Offentliggörande av anmälan

16.

De uppgifter som skall offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning efter det att anmälan (19) gjorts skall inkludera namnen på parterna i koncentrationen, deras ursprungsland, koncentrationens karaktär och de näringslivssektorer som berörs, samt angivande av om koncentrationen på grundval av uppgifterna från den anmälande parten kan handläggas enligt det förenklade förfarandet. Berörda parter får därefter möjlighet att lämna synpunkter, särskilt om förhållanden som kan kräva en undersökning.

Beslut i kortform

17.

Om kommissionen anser att koncentrationen uppfyller kriterierna för det förenklade förfarandet (se punkt 5) antar den normalt ett beslut i kortform. Detta gäller också ärenden som inte ger upphov till några konkurrensproblem om kommissionen har tagit emot en fullständig anmälan. I enlighet med artikel 10.1 och 10.6 i EG:s koncentrationsförordning kommer koncentrationen därmed att förklaras förenlig med den gemensamma marknaden inom 25 arbetsdagar från dagen för anmälan. Kommissionen strävar efter att fatta ett beslut i kortform så snart som möjligt efter utgången av de 15 arbetsdagar under vilka medlemsstaterna kan begära att en anmäld koncentration skall hänskjutas i enlighet med artikel 9 i EG:s koncentrationsförordning. Men innan tidsfristen på 25 arbetsdagar inleds kan kommissionen besluta att återgå till ett normalt koncentrationsförfarande (första etappen) för att handlägga en koncentration och inleda undersökningar och /eller anta ett fullständigt beslut om den anser det vara lämpligt i ärendet i fråga.

Offentliggörande av beslut i kortform

18.

Kommissionen kommer att offentliggöra att beslut har fattats i Europeiska unionens officiella tidning på samma sätt som vid ett fullständigt beslut om godkännande. Den offentliga versionen av beslutet finns på GD Konkurrens hemsida på Internet under en begränsad tidsperiod. Beslutet i kortform kommer att innehålla uppgifter om den anmälda koncentration som offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning vid tidpunkten för anmälan (parternas namn, deras ursprungsland, koncentrationens karaktär och näringslivssektorer som berörs) och en uppgift om att koncentrationen är förenlig med den gemensamma marknaden eftersom den omfattas av en eller flera av de kategorier som beskrivs i detta tillkännagivande, med närmare angivelse av den tillämpliga kategorin.

IV.   ACCESSORISKA BEGRÄSNINGAR

19.

Det förenklade förfarandet är inte lämpligt i ärenden i vilka de berörda företagen begär en uttrycklig bedömning av begränsningar som har direkt samband med och är nödvändiga för genomförandet av koncentrationen.


(1)  EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.

(2)  EGT C 217, 29.7.2000, s. 32.

(3)  EGT L 395, 30.12.1989, s. 1, rättad version i EGT L 257, 21.9.1990, s. 13.

(4)  Anmälningskraven anges i bilaga I och II i rådets tillämpningsförordning (EG) nr 802/2004 om tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 139/2004 om kontroll av företagskoncentrationer.

(5)  Samriskföretags omsättning skall fastställas enligt de senaste räkenskaperna för moderföretagen, eller för själva samriskföretaget, beroende på huruvida det finns separata räkenskaper för de resurser som kombineras i samriskföretag eller inte.

(6)  Uttrycket ”och/eller” anger de olika situationer som omfattas, t. ex.

vad avser gemensamt förvärv av ett visst företag skall hänsyn tas till omsättningen för detta företag (samriskföretaget),

vad avser bildandet av ett samriskföretag till vilket moderföretagen bidrar med sina verksamheter, är det omsättningen för de överförda verksamheterna som skall ligga till grund,

vid inträde av en ny kontrollerande part i ett redan befintligt samriskföretag skall hänsyn tas till samriskföretagets omsättning och omsättningen från eventuella verksamheter som tillförs av det nya moderföretaget.

(7)  Det sammanlagda värdet av samriskföretagets tillgångar bör bestämmas enligt den senaste regelbundet utarbetade och godkända balansräkningen för varje moderbolag. Begreppet tillgångar innefattar: 1) alla materiella och immateriella tillgångar som kommer att överföras till samriskföretaget (exempel på materiella tillgångar är produktionsanläggningar, grossist- eller detaljhandelsbutiker och varulager. Exempel på immateriella tillgångar är immateriella rättigheter, goodwill osv. och 2) krediter och förpliktelser som något av samriskföretagets moderföretag har samtyckt till att förlänga eller garantera.

(8)  Om de överförda tillgångarna genererar omsättning får varken värdet av tillgångarna eller av den omsättningen överstiga 100 miljoner euro.

(9)  Se kommissionens tillkännagivande om definitionen av relevant marknad i gemenskapens konkurrenslagstiftning (EGT C 372, 9.12.1997, s. 5).

(10)  Se fotnot 6.

(11)  Det innebär att bara koncentrationer som inte leder till berörda marknader, enligt definitionen i avsnitt 6 III i CO-formuläret, omfattas av denna kategori. Trösklarna för horisontella och vertikala förbindelser tillämpas på marknadsandelar på såväl nationell nivå som EES-nivå och på varje möjlig alternativ produktmarknadsdefinition som kan behöva övervägas i ett givet ärende. Det är viktigt att de underliggande marknadsdefinitioner som anges i tillkännagivandet är tillräckligt exakta för att kunna motivera bedömningen att dessa trösklar inte är uppfyllda och att möjliga alternativa marknadsdefinitioner nämns (inklusive geografiska marknader som är mindre än de nationella).

(12)  Liksom för alla andra anmälningar kan kommissionen återkalla ett beslut i kortform om det grundar sig på oriktiga uppgifter för vilka ett av de berörda företagen är ansvarigt (artikel 6.3 a i EG:s koncentrationsförordningen).

(13)  Produktmarknader utgör angränsande marknader med nära anknytning till varandra när produkterna kompletterar varandra eller när de tillhör ett produktsortiment som i regel köps av samma kundgrupp för samma slutliga användningsändamål.

(14)  Se riktlinjerna för bedömning av horisontella koncentrationer enligt rådets förordning om kontroll av företagskoncentrationer, EUT C 31, 5.2.2004, s. 5, punkterna 14–21.

(15)  Ärende nr IV/M.1328 KLM/Martinair, XXIX:e rapporten om konkurrenspolitiken 1999 – SEK(2000) 720 slutlig, punkterna 165–166.

(16)  Ärende COMP/M.2908 Deutsche Post/DHL (II), beslut av den 18.9.2002.

(17)  Se GD Konkurrens ”bästa metoder” för genomförande av förfaranden för kontroll av företagskoncentrationer som finns på:

http://europa.eu.int/comm/competition/mergers/legislation/regulation/best_practices.pdf.

(18)  EUT L 133, 30.4.2004, s. 1.

(19)  Artikel 4.3 i EG:s koncentrationsförordning.


Top