52001AE1489

Yttrande från Ekonomiska och sociala kommittén om "Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om livsmedel och livsmedelsingredienser som får behandlas med joniserande strålning i gemenskapen"

(2002/C 48/21)

Den 8 augusti 2001 beslutade kommissionen att i enlighet med artikel 262 i EG-fördraget rådfråga Ekonomiska och sociala kommittén om ovannämnda meddelande.

Sektionen för inre marknaden, produktion och konsumtion, som ansvarat för det förberedande arbetet, antog sitt yttrande den 21 november 2001. Föredragande var Johannes M. Jaschick.

Vid sin 386:e plenarsession den 28-29 november 2001 (sammanträdet den 28 november 2001) antog Ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 104 röster för, 4 emot och 5 nedlagda röster.

1. Inledning

1.1. Livsmedel konsumeras ytterst sällan omedelbart eller på den ort där de produceras. Under de i regel nödvändiga transporterna och lagringarna utsätts livsmedel för påverkan som kan resultera i att kvaliteten försämras eller att livsmedlen till och med förfars.

1.2. De traditionella metoder som skall förhindra detta är bl.a. torkning, upphettning, kylning, rökning samt frysning och lagring i "kontrollerad atmosfär". Även behandling av livsmedel med joniserande strålning syftar till att reducera mikroorganismer eller parasiter och motverka groning. Genom joniserande strålning kan dessutom karantänsbestämmelser som gäller för frukt (USA) eller honung (Sydafrika) uppfyllas genom att insekter eller sjukdomsalstrande organismer hindras från att komma in på områden som är fria från sådana.

1.3. Sedan mars 2001 måste alla bestrålade livsmedel följa bestämmelserna i direktiven 1999/2/EG och 1999/3/EG. Enligt direktiv 1999/2/EG åläggs kommissionen att senast den 31 december 2000 lämna ett förslag för att komplettera gemenskapens positivlista över livsmedel som får bestrålas. Fram till det slutliga utarbetandet av positivlistan gäller artikel 4.4 i direktiv 1999/2/EG, som under bestämda villkor tillåter de hittills gällande reglerna för bestrålning av livsmedel.

1.4. Enligt detta direktiv får joniserande strålning av livsmedel och livsmedelsingredienser endast tillåtas om det finns ett tekniskt behov, om det inte innebär någon hälsorisk, om den är till fördel för konsumenten och slutligen om den inte används i stället för skäliga hygien- och hälsoåtgärder.

1.5. Man har redan rådfrågat åtskilliga experter, konsumentföreträdare, producenter, företrädare för vetenskap och forskning samt internationella organ. Resultatet av denna rådfrågning är komplext och kontroversiellt.

1.5.1. Konsumentorganisationerna anser antingen att livsmedel inte behöver bestrålas om sund hygienpraxis tillämpas eller att tillämpningen av denna teknik skall vara så restriktiv som möjligt.

1.5.2. Många branscher inom livsmedelstillverkning är emot att deras produkter tas upp på positivlistan, främst därför att de fruktar negativa reaktioner från konsumenterna.

1.5.3. FAO/WHO:s internationella samrådsgrupp för bestrålning av livsmedel, forskningssammanslutningar och även bestrålningsbranschen ställer sig klart positiva till att tillåta åtminstone alla produkter som Vetenskapliga livsmedelskommittén har lämnat positiva yttranden om. Bestrålningen är dessutom "den bästa ersättande metoden för desinfektion av frukt och grönsaker och kan i regel ersätta skadliga kemikalier". I det yttrande som USA:s regering utarbetat inom ramen för EU-samrådet betonas särskilt att det inte finns någon vetenskapligt grundad anledning till att begränsa bestrålning av livsmedel. Detta uttalande kritiseras dock starkt av brittiska Food Commission (UK) Ltd.

1.6. Nu vill kommissionen med utgångspunkt i meddelandet(1) föra en bredare debatt.

2. Allmänna kommentarer

2.1. Ekonomiska och sociala kommittén välkomnar kommissionens mycket informativa meddelande, i vilket reaktionerna på kommissionens samrådsdokument sammanställs på ett utmärkt sätt. Tillfrågade intressegrupperingar får sina ståndpunkter tydligt redovisade.

2.2. ESK upprepar och bekräftar sin ståndpunkt i ett tidigare principyttrande från den 31 maj 1989(2):

"Under de nämnda förutsättningarna anser ESK att det inte är tillrådligt med rambestämmelser på gemenskapsnivå för bestrålning av andra livsmedel än kryddor så länge Europeiska kommissionen inte lagt fram slutgiltiga belägg för att denna konserveringsmetod är tekniskt nödvändig och odiskutabel ur hälsosynpunkt."

2.2.1. Beträffande den teknologiska nödvändigheten: Den rådande meningen enligt forskarsamfundet är att bestrålning av livsmedel är tekniskt nödvändig och rimlig endast om en kemisk metod tidigare tillämpats för samma ändamål. Medvetna konsumenter är kritiska mot användningen av kemikalier på grund av att rester kan finnas kvar.

2.2.2. Beträffande hälsorisken med denna teknik: Den rådande meningen enligt forskarsamfundet är att bestrålning av livsmedel är en säker metod som inte leder till att de bestrålade livsmedlen blir radioaktiva (alltså strålkällor). Tillräcklig bestrålning av livsmedel förstör skadliga organismer (förruttnelsebakterier, sjukdomsalstrande organismer, parasiter) och bidrar därmed till ökat konsumentskydd. Även WHO har upprepade gånger betecknat bestrålning av livsmedel som ofarligt för hälsan.

2.2.3. Beträffande ESK:s begäran (av den 31 maj 1989) om en rapport om vissa internationella organisationers synpunkter på bestrålning av livsmedel:

2.2.3.1. Konsumentorganisationerna (BEUC, CI) är mycket kritiska till bestrålning av livsmedel. När goda hygieniska åtgärder vidtas är bestrålning av livsmedel varken tekniskt nödvändigt eller meningsfullt. I de fall då det anses att tekniken bör användas skall det ske så restriktivt som möjligt.

2.2.3.2. WHO rekommenderar bestrålning för att minska förekomsten av livsmedelsburna sjukdomar.

2.2.3.3. I JECFI och Codex Alimentarius finns inga begränsningar till vissa bestämda livsmedel när det gäller bestrålning.

2.2.3.4. FAO/IAEA/WHO anser att livsmedel som bestrålas med sådana doser som krävs för att uppnå det tekniska mål som eftersträvas tryggt kan konsumeras och att de är näringsmässigt godtagbara.

2.2.4. Beträffande ESK:s begäran om en rapport om vidareutvecklingen av alternativa konserveringsmetoder: En sådan rapport har ännu inte utarbetats på grund av att alternativa konserveringsmetoder fortfarande inte är fullt utvecklade.

2.2.5. Beträffande ESK:s begäran om en rapport om metoder som kan användas för att identifiera bestrålade livsmedel: I de allra flesta fall är det möjligt att göra en analytisk kontroll och identifiera bestrålade livsmedel. Fem metoder har redan standardiserats av det europeiska standardiseringsorganet CEN, övriga håller på att utvärderas(3).

2.2.6. Beträffande ESK:s begäran om en rapport om den joniserande strålningens internationella tillämpning: En sådan rapport har inte utarbetats. Mängden livsmedel som bestrålas runt om i världen uppskattas till 200000 ton årligen.

2.2.7. Beträffande ESK:s begäran om en rapport om importerade produkter som ofta blir bestrålade: Någon sådan rapport har föredraganden inte haft tillgång till. Det är känt att Frankrike importerar t.ex. bestrålade grodlår från tredje länder. I enlighet med gällande bestämmelser kommer kommissionen inte att kunna genomföra några officiella undersökningar förrän i framtiden.

2.2.8. Beträffande ESK:s begäran om en rapport om fastställandet av kapaciteten hos de i gemenskapen installerade anläggningarna: Enligt gällande lag måste medlemsstaterna registrera alla auktoriserade anläggningar. En första lista med registrerade anläggningar har lagts fram(4).

2.2.9. Beträffande ESK:s begäran om en rapport om utvecklingen av diskussionerna i medlemsländerna, kommissionen och rådet: Någon sådan detaljrapport har föredraganden inte haft tillgång till. Kommissionen förklarar i sitt meddelande att den fortfarande inte är i stånd att lägga fram positivlistan som begärs i direktiv 1999/2/EC och att diskussionsläget är otillfredsställande.

3. Rekommendationer

3.1. I sitt yttrande av den 31 maj 1989 (se punkt 2.2) menar kommittén att det inte är tillrådligt med rambestämmelser på gemenskapsnivå för bestrålning av andra livsmedel än kryddor så länge det inte föreligger visst underlag och vissa rapporter.

3.2. En del av de bevis och rapporter (punkterna 2.2.1-2. 2.9) som ESK begärt är nu tillgängliga.

3.3. Alla bestrålade livsmedel skall obligatoriskt märkas, även de livsmedel som bara innehåller små andelar av bestrålade produkter. Det finns tillräckligt tillförlitliga metoder för detektion så att korrekt märkning utförs. Följaktligen kan informerade konsumenter, däribland de som har intresse för hållbar konsumtion, fatta välgrundade köpbeslut eller välja att inte köpa.

3.4. ESK anser att man bör vara restriktiv med allmän bestrålning av livsmedel, på grund av att delar av befolkningen känner oro och reservation inför denna teknik. Samtidigt bör man ha i åtanke att forskarsamfundet inte anser att joniserande bestrålning av livsmedel påverkar konsumenthälsan.

3.5. Kommittén understryker vikten av de kommande EES-reglerna och förväntar sig att den öppna och omfattande diskussion som förs i EU även kommer att äga rum i övriga EES-länder.

Bryssel den 28 november 2001.

Ekonomiska och sociala kommitténs

ordförande

Göke Frerichs

(1) KOM(2001) 472.

(2) EGT C 194, 31.7.1989, s. 14. Föredragande: Kenneth J. Gardner.

(3) Dessa metoders tillgänglighet resulterar i att dessa och övriga metoder i Tyskland godkänns av övervakningsorgan och i praktiken används som DIN-standarder.

(4) De anställdas strålningsbelastning i bestrålningsanläggningar är enligt expertutlåtanden (p.g.a. betongskärmen) i regel mindre än ute i det fria.