52001AE1477

Yttrande från Ekonomiska och sociala kommittén om "Förslag till rådets förordning om statligt stöd till stenkolsindustrin"

(2002/C 48/10)

Den 19 september 2001 beslutade rådet att i enlighet med artikel 262 i EG-fördraget rådfråga Ekonomiska och sociala kommittén yttrande om ovannämnda förslag.

Sektionen för transporter, energi, infrastruktur och informationssamhället, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 6 november 2001. Föredragande var José Ignaci Gafo Fernández.

Vid sin 386:e plenarsession den 28-29 november 2001 (sammanträdet den 28 november 2001) antog Ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 107 röster för, en röst emot och 8 nedlagda röster.

1. Inledning

1.1. Det är första gången som Ekonomiska och sociala kommittén har rådfrågats om detta ämne, som tidigare var den rådgivande EKSG-kommitténs ansvarsområde. I och med att EKSG-fördraget löper ut i juli 2002 är det dock nödvändigt att rådfråga båda gemenskapsorganen. ESK vill därför stödja sig på yttrandet från EKSG-kommittén, som av naturliga skäl har större erfarenhet på detta område. Det innebär dock inte att ESK avstår från att framföra egna synpunkter i linje med tidigare yttranden om energipolitik och enskilda energikällor.

1.2. Kommittén får därigenom också möjlighet att lägga grunden till hur den i framtiden skall dra fördel av EKSG-kommitténs mycket värdefulla erfarenheter. Båda organen har ingående studerat denna integration i väntan på ett formellt förslag från kommissionen, Europaparlamentet och rådet.

2. Kommentarer

2.1. ESK stöder denna förordning, som syftar till att förlänga villkoren för att medlemsstaternas stöd till den inhemska stenkolsindustrin skall vara förenliga med den inre marknaden efter att ha godkänts av Europeiska kommissionen.

2.2. ESK anser att försörjningstrygghet på energiområdet är en långsiktig målsättning som på ett välbalanserat sätt bör vägas in vid utformningen av annan politik, till exempel när det gäller konkurrens och fri rörlighet för varor. Detta framgår också av den nuvarande händelseutvecklingen.

2.3. ESK anser att förekomsten av tre olika typer av stöd till stenkolsindustrin är en bra lösning: stöd för att täcka extraordinära kostnader i samband med "ärvda åtaganden", resurssäkringsstöd och stöd till driftsinskränkning.

2.4. ESK stöder också de allmänna tillämpningsbestämmelserna för dessa stöd, medlemsstaternas system för information om stöden och kommissionens system för utvärdering och godkännande. Detta bör garantera största möjliga insyn i stöden.

2.5. ESK förespråkar i linje med tidigare yttranden om andra energikällor en gradvis minskning av det statliga stödet. Alla energislag bör dessutom successivt anpassas till normala marknadsvillkor för att undvika att vissa energisektorer avstår från produktivitetshöjande åtgärder och från att genom ny teknik minska sina produktionskostnader.

2.6. Kommittén anser därför att de 15 procent av elproduktionen som enligt direktivet om den inre elmarknaden kan ges prioritet utan ekonomisk motivering utgör den högsta gränsen för "inhemska energislag" som bör betraktas som stödberättigade i enlighet med lagstiftningen.

2.7. ESK kan dock inte lika klart som kommissionen se sambandet mellan dessa stöd till stenkolsindustrin och stödvillkoren för förnybara energikällor, inte heller logiken bakom överföringen av resurser mellan de båda.

2.8. Även om båda dessa energikällor bidrar på ett väsentligt sätt till ökad försörjningstrygghet så får stenkolsindustrin inte stöd i alla EU-länder. De förnybara energikällornas villkor och framtidsutsikter kan inte heller jämföras med stenkolsindustrins. De förstnämnda är nya och geografiskt spridda industrier medan stenkolsindustrin sedan ett par årtionden befinner sig i kraftig nedgång och är koncentrerad till vissa regioner och till och med enskilda orter. Eftersom effekterna på samhälle och sysselsättning är helt olika krävs det också olika lösningar.

2.9. ESK stöder därför den rådgivande EKSG-kommitténs förslag att dessa stödbestämmelser, som skall förlängas till 2010, inte bör ses över redan 2008, som det anges i förordningen. Kommissionen motiverar detta förslag med att den allmänna ordning som under en övergångsperiod omfattar stöden till förnybara energikällor löper ut detta år. Enligt ESK kan detta resonemang ifrågasättas eftersom det redan i direktivet om förnybara energikällor anges särskilda stödbestämmelser för dessa energikällor, som sannolikt kommer att skilja sig från de i dag gällande bestämmelserna och bygga på de allmänna stödbestämmelserna för miljöskydd. De nya bestämmelserna för förnybara energikällor skulle därför kunna utsträckas till 2010, i likhet med bestämmelserna för stenkolsindustrin.

2.10. Kommittén ansluter sig till den bedömning som gjorts av EKSG:s rådgivande kommitté, att en reglering som syftar till förbättrad trygghet i energiförsörjningen och en fast produktionsbas av primära energikällor inte samtidigt kan kräva en "gradvis minskning" av allt stöd till kolindustrin. Kommittén välkomnar att medlemsstaterna skall kunna få en möjlighet att eftersträva en stabil minimiproduktion av inhemskt stenkol, vilket också möjliggör tillträde till de viktigare lagringsplatserna. Detta ställer krav på en fungerande infrastruktur, det yrkesmässiga kunnandet hos en kärnstyrka av personal samt tekniskt kunnande. Av detta skäl kan man kräva en gradvis minskning av stödet endast ner till en miniminivå med hänsyn till tryggheten i försörjningen.

2.11. ESK föreslår därför att den nuvarande ordningen bevaras oförändrad till 2010, och det gäller också ordningen för stöd till nedläggning av anläggningar. Kommittén stöder dock en utvärdering av ordningen 2008 och en diskussion av den ordning som skall träda i kraft 2011 för att ge industrin, de anställda och konsumenterna möjlighet att förbereda sig i tid.

2.12. Detta är också mycket positivt för de båda kandidatländer som har en stor stenkolsindustri (Polen och Tjeckien), som annars skulle få för lite tid att omstrukturera sin socialt och ekonomiskt viktiga stenkolsindustri och därmed skulle kunna begära ytterligare övergångsperioder, vilket bara skulle splittra den inre elmarknaden.

Bryssel den 28 november 2001.

Ekonomiska och sociala kommitténs

ordförande

Göke Frerichs