EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52016PC0881

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om användning av Schengens informationssystem för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna

COM/2016/0881 final - 2016/0407 (COD)

Bryssel den 21.12.2016

COM(2016) 881 final

2016/0407(COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om användning av Schengens informationssystem för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna


MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

Motiv och syfte med förslaget

Under de senaste två åren har Europeiska unionen arbetat med att samtidigt hantera de olika utmaningarna kring migration, en integrerad förvaltning av EU:s yttre gränser och kampen mot terrorism och gränsöverskridande brottslighet. Det är av största vikt att det finns ett effektivt informationsutbyte mellan medlemsstaterna och mellan medlemsstaterna och relevanta EU-organ för att man kraftfullt ska kunna bemöta dessa utmaningar och bygga en effektiv och verklig säkerhetsunion.

Schengens informationssystem (SIS) är det verktyg som varit mest framgångsrikt vad gäller ett effektivt samarbete mellan migrationsmyndigheter, polisen, tullen och de rättsliga myndigheterna i EU och de Schengenassocierade länderna. Medlemsstaternas behöriga myndigheter såsom polisen, gränskontrolltjänstemännen och tulltjänstemännen behöver ha tillgång till information av hög kvalitet om de personer eller föremål som de kontrollerar och tydliga anvisningar om vad som behöver göras i varje enskilt fall. Detta stora informationssystem är centralt i Schengensamarbetet och spelar en avgörande roll för att underlätta människors fria rörlighet inom Schengenområdet. Systemet gör det möjligt för behöriga myndigheter att föra in och söka uppgifter om efterlysta personer, personer som kanske inte har rätt att resa in eller vistas i EU, saknade personer – särskilt barn – och föremål som har stulits, förts bort eller försvunnit. SIS innehåller inte bara information om en särskild person eller ett särskilt föremål utan också tydliga anvisningar om vad de behöriga myndigheterna ska göra när personen eller föremålet återfinns.

Under 2016 genomförde kommissionen en heltäckande utvärdering av SIS 1 , tre år efter det att den andra generationen av systemet tagits i drift. Denna utvärdering visade att SIS haft verklig operativ framgång. Under 2015 kontrollerade de nationella behöriga myndigheterna personer och föremål mot uppgifter i SIS vid nästan 2,9 miljarder tillfällen och utbytte kompletterande information vid över 1,8 miljoner tillfällen. Såsom meddelats i kommissionens arbetsprogram 2017 bör systemets ändamålsenlighet och effektivitet stärkas ytterligare med utgångspunkt i dessa positiva erfarenheter. I detta syfte lägger kommissionen fram sina första tre förslag för att förbättra och utvidga användningen av SIS som ett resultat av utvärderingen, samtidigt som kommissionen fortsätter sitt arbete för att göra de befintliga och framtida systemen för brottsbekämpning och gränsförvaltning mer driftskompatibla. Detta är en uppföljning av det arbete som pågår i högnivågruppen för informationssystem och interoperabilitet.

Dessa förslag omfattar användningen av systemet a) för gränsförvaltning, b) för polissamarbete och straffrättsligt samarbete, och c) för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna. De två första förslagen utgör tillsammans den rättsliga grunden för inrättandet, driften och användningen av SIS. Förslaget om användning av SIS för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna kompletterar förslaget om gränsförvaltning och dess bestämmelser. Förslaget fastställer en ny kategori för registreringar och bidrar till genomförandet och övervakningen av direktiv 2008/115/EG 2 .

På grund av den variabla geometrin i medlemsstaternas deltagande i EU:s politik inom området med frihet, säkerhet och rättvisa är det nödvändigt att anta tre olika rättsliga instrument som ändå fungerar smidigt tillsammans för att möjliggöra systemets övergripande drift och användning.

I syfte att stärka och förbättra informationshanteringen på EU-nivå inledde kommissionen i april 2016 parallellt en reflektionsprocess kring ”Starkare och smartare informationssystem för gränser och säkerhet” 3 . Det övergripande målet är att se till att de behöriga myndigheterna systematiskt har tillgång till nödvändig information från olika informationssystem. För att uppnå detta mål har kommissionen granskat den befintliga informationsstrukturen för att identifiera informationsbrister och döda vinklar som orsakas av bristande funktioner i befintliga system samt av att EU:s övergripande struktur för datahantering är fragmenterad. Kommissionen inrättade en högnivågrupp för informationssystem och interoperabilitet till stöd för detta arbete, vars preliminära resultat också har bidragit med information till dessa första förslag vad gäller problem med uppgiftskvaliteten 4 . I talet om tillståndet i unionen i september 2016 hänvisade ordförande Jean-Claude Juncker också till hur viktigt det är att åtgärda de nuvarande bristerna i informationshanteringen och att förbättra driftskompatibiliteten och sammankopplingen mellan de befintliga informationssystemen.

Efter det att högnivågruppen för informationssystem och driftskompatibilitet har lagt fram sina resultat under första halvåret 2017 kommer kommissionen att överväga en andra uppsättning förslag i mitten av 2017 för att ytterligare förbättra driftskompatibiliteten mellan SIS och övriga it-system. Översynen av förordning (EU) nr 1077/2011 5 om Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-LISA) är en lika viktig del av detta arbete och kommer sannolikt också att bli föremål för separata kommissionsförslag under 2017. En viktig aspekt på de aktuella säkerhetsutmaningarna är att investera i informationsutbyte och informationshantering som är snabba, effektiva och högkvalitativa och säkerställa driftskompatibilitet mellan EU:s databaser och informationssystem.

Mot denna bakgrund är syftet med detta förslag att förbättra och utvidga användningen av SIS genom att göra det obligatoriskt för medlemsstaternas myndigheter att i SIS lägga in alla beslut om återvändande som utfärdats i enlighet med bestämmelser som respekterar direktiv 2008/115/EG, så att de är synliga i hela EU och på så sätt förbättra verkställigheten. Genom förslaget utvidgas tillämpningsområdet för det befintliga SIS med en ny kategori för registreringar för beslut om återvändande.

Förslaget om gränsförvaltning innehåller redan bestämmelser om inläggning och behandling av registreringar i SIS på grundval av inreseförbud som utfärdats i enlighet med bestämmelser som respekterar direktiv 2008/115/EG. Dessa åtgärder bygger på Schengenregelverket eftersom de utgör ett stöd för kontrollerna vid EU:s yttre gränser. Inläggningen och behandlingen av registreringar i SIS avseende beslut om återvändande som utfärdats i enlighet med bestämmelser som respekterar direktiv 2008/115/EG utgör ett stöd för EU:s gemensamma migrationspolitik och fastställs därför i en separat akt. Förslaget om återvändande bygger på de allmänna bestämmelserna om inrättandet, driften och användningen av SIS som föreskrivs i förslaget om gränsförvaltning. På grund av dessa nära kopplingar bör det antas, träda i kraft och tillämpas samtidigt som akten om gränsförvaltning.

Förslaget att utvidga användningen av SIS för att följa upp återvändandet av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt kommer att stödja och stärka Europeiska unionens åtgärder för en integrerad, hållbar och övergripande migrationspolitik för EU. Återvändandet av irreguljära migranter, som inte har rätt att stanna i EU, till deras hemländer med full respekt för principen om non-refoulement, är en central del av vår migrationspolitik såsom betonas i den europeiska migrationsagendan 6 . EU:s system för återvändande fungerar dock inte tillfredställande och det är inte tillräckligt effektivt. Statistik från Eurostat visar att under de senaste åren har bara ungefär 40 % av de irreguljära migranter som måste lämna EU faktiskt rest iväg. År 2015 beordrades 553 395 tredjelandsmedborgare att lämna EU men endast 226 800 personer var föremål för ett effektivt återvändande.

Då migrations- och flyktingkrisen trappades upp under 2015 ökade behovet betydligt av att vidta effektiva åtgärder för att ta itu med den irreguljära migrationen och öka andelen återvändande irreguljära migranter. Därför genomför kommissionen samtliga åtgärder som meddelats i EU:s handlingsplan för återvändande 7 . Dessa åtgärder är nödvändiga för att säkra allmänhetens förtroende för EU:s migrations- och asylpolitik samt för att tillhandahålla lämpligt stöd för personer som behöver skydd. Ett mer framgångsrikt europeiskt system för återvändande av irreguljära migranter till deras hemländer är nära kopplat till de nya insatserna för att erbjuda skydd till dem som behöver det.

För göra EU:s återvändandepolitik mer effektiv är det nödvändigt att samarbeta med ursprungsländerna. I juni 2016 konstaterade Europeiska rådet därför att EU måste upprätta och snabbt genomföra partnerskapsramen för samarbete med enskilda ursprungs- eller transitländer som bygger på effektiva incitament och lämplig villkorlighet. Kommissionen arbetar aktivt för att utveckla dessa partnerskap. EU:s förmåga att tillämpa återvändandepolitiken på irreguljära migranter är dock inte bara kopplad till samarbetet med ursprungs- och transitländerna. Utmaningarna i samband med återvändandepolitiken beror också på interna hinder i de nationella återvändandesystemen och särskilt på medlemsstaternas svårigheter att verkställa beslut om återvändande.

I EU:s handlingsplan för återvändande och i meddelandet om ”Starkare och smartare informationssystem för gränser och säkerhet” 8 identifierade kommissionen ett behov av att bättre utnyttja de stora it-systemen för att skapa ett mer effektivt system för återvändande. I slutsatserna av den 25–26 juni 2015 uppmanade Europeiska rådet att beslut om återvändande skulle föras in i SIS för att göra dem mer effektiva 9 . Rådet (rättsliga och inrikes frågor) bekräftade denna uppmaning i slutsatserna av den 8–9 oktober 2015 10 .

För närvarande finns det inget EU-täckande system för att utbyta information om beslut om återvändande som utfärdats av medlemsstaterna i enlighet med bestämmelser som respekterar direktiv 2008/115/EG, och för att övervaka att de tredjelandsmedborgare som omfattas av besluten verkligen lämnar medlemsstaternas territorium. Därmed kan irreguljära migranter lättare undvika eller hindra att befintliga beslut verkställs, genom att de helt enkelt flyttar till en annan medlemsstat. Myndigheterna i den medlemsstat som griper den irreguljära migranten känner i sådana fall inte till att en annan medlemsstat redan har utfärdat beslut om återvändande i enlighet med bestämmelser som respekterar direktiv 2008/115/EG. Den medlemsstat som utför gripandet måste därför börja om med återvändandeförfarandet, vilket ytterligare förlänger den olagliga vistelsen och fördröjer återvändandet av den irreguljära migranten.

Att andra medlemsstaters beslut om återvändande blir synliga genom en SIS-registrering, i kombination med en möjlighet till utbyte av tilläggsinformation genom en enda nationell kontaktpunkt, såsom Sirenekontoren, kan bidra till att avhjälpa den bristande informationen. Att ha mer information om den berörda personens särskilda situation gör det möjligt för medlemsstaternas myndigheter att snabbt och i tid vidta lämpliga åtgärder. Att känna till alla de omständigheter som rör den irreguljära migranten kan exempelvis motivera att man inte utfärdar en tidsfrist för frivillig avresa eller att man vidtar åtgärder för att minska risken för att personen avviker. Dessutom skulle tillgång till information om att ett beslut om återvändande utfärdats av en annan medlemsstat i enlighet med bestämmelser som respekterar direktiv 2008/115/EG underlätta beslutens ömsesidiga erkännande av migrationsmyndigheterna, i enlighet med EU:s regelverk 11 . Detta alternativ används sällan eftersom sådan information för närvarande saknas.

Dessutom känner medlemsstaterna ofta inte till antalet irreguljära migranter som rättar sig efter besluten om återvändande. Detta gäller särskilt irreguljära migranter som lämnar EU frivilligt, exempelvis utan att erhålla stöd för frivilligt återvändande eller utan eskort. När man systematiskt börjar föra in beslut om återvändande som utfärdats i enlighet med bestämmelser som respekterar direktiv 2008/115/EG i SIS och vidta lämpliga åtgärder vid en träff på en registrering om återvändande, kan SIS bidra till efterlevnaden av besluten om återvändande och en bättre information om de behöriga myndigheternas insatser. När en tredjelandsmedborgare som omfattas av ett beslut om återvändande, som utfärdas i enlighet med bestämmelser som respekterar direktiv 2008/115/EG, kontrolleras vid utresa från medlemsstaternas territorium kommer de behöriga nationella myndigheterna att kunna rapportera om avresan och bekräfta om skyldigheten att återvända har fullgjorts frivilligt eller ofrivilligt.

 När återvändandet bekräftats kommer det i sin tur att minska myndigheternas behov av att investera resurser i att spåra irreguljära migranter som faktiskt redan har lämnat EU. Ifall en tredjelandsmedborgares avresa inte har bekräftats, och efter att SIS har meddelat att perioden för frivillig avresa har löpt ut, kommer myndigheterna också att vara medvetna om behovet av att vidta åtgärder för att spåra de berörda personerna, för att säkerställa att de avlägsnas och att det utfärdas ett inreseförbud i enlighet med artikel 11.1 i direktiv 2008/115/EG. Därmed får medlemsstaterna ytterligare ett verktyg för att fullgöra sin skyldighet att vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att beslut om återvändande verkställs på ett effektivt och proportionerligt sätt, i enlighet med artikel 8.1 i direktiv 2008/115/EG. En mer effektiv övervakning av efterlevnaden av beslut om återvändande som utfärdats i enlighet med bestämmelser som respekterar direktiv 2008/115/EG skulle bidra till att avslöja ett antal fall av bristande efterlevnad, vilket kan förväntas leda till ett ökat antal återvändanden och inreseförbud.

SIS kommer därför att bidra till tillförlitligare uppgifter och statistik om antalet beslut om återvändande som utfärdats i enlighet med bestämmelser som respekterar direktiv 2008/115/EG samt om efterlevnadsnivån.

Svårigheterna med att identifiera irreguljära migranter och avsaknaden av giltiga resehandlingar från de återvändande personernas bestämmelseland utanför unionen är ett av de största hindren för en framgångsrik återvändandepolitik. Tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i en medlemsstat kan ha identitets- eller resehandlingar när de grips och vara föremål för återvändandeförfaranden i en medlemsstat, men senare göra sig av med handlingarna för att hindra återvändandet, eller flytta till en annan medlemsstat. Uppgifterna i id-handlingar eller resehandlingar som är tillgängliga för den medlemsstat som gripit tredjelandsmedborgaren vid olaglig vistelse kan göra det lättare för bestämmelselandet utanför unionen att identifiera och utfärda resehandlingar för migranter som avvikit till en annan medlemsstat. För detta ändamål bör man tillåta att relevanta uppgifter i SIS på vissa strikt fastställda villkor överförs till behöriga myndigheter i tredjeland. Sådan överföring måste begränsas till information som är absolut nödvändig för att säkerställa identifiering och utfärdande av nya handlingar till migranterna och ska uppfylla bestämmelserna i förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter 12 , särskilt kapitel V i den förordningen där det fastställs detaljerade bestämmelser och villkor för överföring av personuppgifter till tredjeländer eller internationella organisationer. När överföringen görs av en annan medlemsstat än den som förde in uppgifterna om handlingen i SIS-registreringen och som är ägare av uppgifterna, bör tillstånd krävas av den medlemsstat som förde in informationen i SIS.

Det föreliggande förslaget förbättrar också reglerna för det samrådsförfarande som medlemsstaterna måste följa när de påträffar registreringar om återvändande, eller vill föra in sådana registreringar, som strider mot andra medlemsstaters beslut, exempelvis om giltigt uppehållstillstånd. Reglerna bör hindra att det uppstår motstridiga instruktioner som dessa situationer kan ge upphov till, eller bidra till att lösa dem, samtidigt som slutanvändarna får tydlig vägledning om vilka åtgärder som ska vidtas och medlemsstaternas myndigheter om huruvida registreringen bör strykas.

För att fungera korrekt kräver systemet systematiska kontroller vid utresa vid de yttre gränserna för att säkerställa att det alltid rapporteras när berörda tredjelandsmedborgare lämnar territoriet. Förslaget 13 om ändring av förordning (EU) 2016/399 (kodexen om Schengengränserna) 14 syftar till en anpassning till skyldigheten att systematiskt kontrollera tredjelandsmedborgare mot databaser vid in- och utresa. 

Med tanke på den gränsöverskridande karaktären och utmaningarna när det gäller att säkerställa ett ändamålsenligt gränsöverskridande informationsutbyte, är rekommendationerna i den europeiska interoperabilitetsramen av särskilt intresse för dessa förslag och bör följas vid utformningen och tillhandahållandet av digitala offentliga tjänster. Den europeiska interoperabilitetsramen revideras för närvarande och den nya versionen kommer att antas inom kort.

Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Detta förslag är förenligt med och bygger på bestämmelserna i direktiv 2008/115/EG där det fastställs gemensamma normer och förfaranden för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna. Syftet är att de beslut om återvändande som utfärdats av den behöriga myndigheten i enlighet med bestämmelser som respekterar direktiv 2008/115/EG ska efterlevas i högre grad och att öka deras synlighet. Genom att det blir obligatoriskt att föra in sådana beslut i SIS stödjer detta förslag verkställigheten av dessa beslut.

Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Detta förslag är nära kopplat till annan befintlig unionspolitik och lagstiftningsförslag från kommissionen, nämligen följande:

(a)En effektiv EU-politik för återvändande för att bidra till och stärka EU:s system för återvändande av tredjelandsmedborgare som inte har rätt att stanna inom medlemsstaternas territorium. Detta förslag skulle bidra till minskade incitament till irreguljär migration till EU, vilket är ett av de viktigaste målen i den europeiska migrationsagendan 15 .

(b)Eurodac- och Dublinsystemen eftersom införandet av beslut om återvändande i SIS kommer att stödja medlemsstaternas uppföljning av huruvida asylsökande som har fått avslag på sin ansökan har lämnat medlemsstaternas territorium och återvänt till ett tredjeland i enlighet med ett beslut om återvändande. Förslaget kommer också att komplettera kommissionens förslag 16 om att utvidga användningen av Eurodac för att identifiera tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna och som inte ansöker om asyl och kan förflytta sig inom EU utan att upptäckas.

(c)In- och utresesystemet eftersom förslaget kompletterar kommissionens förslag 17 om ett in- och utresesystem och hur det ska användas för att identifiera och upptäcka personer som överskridit den tillåtna vistelsetiden (även inom medlemsstaternas territorier).

(d)Etias 18   med förslag om en grundlig säkerhetsbedömning, däribland en kontroll i SIS, av sådana viseringsbefriade tredjelandsmedborgare som avser att resa inom EU.

(e)Kodexen om Schengengränserna eftersom förslaget kompletterar den ändring av kodexen om Schengengränserna som rör skyldigheten att systematiskt kontrollera tredjelandsmedborgare mot databaser vid utresa.

(f)Kommissionens förslag om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem (SIS) på området in- och utresekontroller och om upphävande av förordning (EG) nr 1987/2006 eftersom förslaget kompletterar de bestämmelser som rör införandet av inreseförbud i SIS efter återvändandet av tredjelandsmedborgaren i fråga.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

Rättslig grund

Artikel 79.2 c i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ger Europaparlamentet och rådet befogenhet att i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet anta åtgärder på området olaglig invandring och olaglig vistelse, inbegripet avvisning, utvisning och återvändande av personer som vistas olagligt. Denna artikel är därför den lämpliga rättsliga grunden för att använda SIS för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt.

Variabel geometri

Vad beträffar variabel geometri följer detta förslag en liknande ordning som direktiv 2008/115/EG.

Enligt artikel 4 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till fördragen, ska Danmark fatta beslut inom sex månader efter det att rådet har beslutat om denna förordning, huruvida landet ska genomföra detta förslag, som bygger på Schengenregelverket, i sin nationella lagstiftning.

Vad gäller Förenade kungariket och Irland utgör återvändandedirektivet en hybrid, vilket återspeglas i skälen 26 och 27. Detta innebär att både protokoll nr 19 om Schengenregelverket införlivat inom Europeiska unionens ramar, som är fogat till fördragen, och protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till fördragen, tillämpas på detta förslag. Enligt det senare protokollet om icke-deltagande i Schengen, deltar därför Förenade kungariket och Irland inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på dem. De kan dock anmäla till rådet att de önskar delta i detta instrument.

På grundval av de avtal genom vilka Island, Norge, Schweiz och Liechtenstein associeras till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket blir dessa länder bundna av den föreslagna förordningen.

Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Syftet med förslaget är att inrätta ett system för informationsutbyte om beslut om återvändande som medlemsstaterna utfärdat i enlighet med bestämmelser som respekterar direktiv 2008/115/EG i syfte att underlätta verkställigheten och övervaka huruvida tredjelandsmedborgare som vistas olagligt respekterar skyldigheten att återvända. Detta kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna. I nuläget finns det inget system för systematiskt informationsutbyte om beslut om återvändande som utfärdats av medlemsstaterna i enlighet med bestämmelserna i direktiv 2008/115/EG. Därför kan de nationella myndigheterna inte få kännedom om beslut om återvändande som andra medlemsstater utfärdat avseende tredjelandsmedborgare, inte heller när irreguljära migranter grips i samband med olaglig förflyttning eller transitering inom EU. Syftet med förslaget kan därför bättre uppnås av Europeiska unionen.

Proportionalitetsprincipen

I artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen anges det att unionens åtgärder inte ska gå utöver vad som är nödvändigt för att nå målen i fördraget. EU:s åtgärder bör utformas så att målet för förslaget uppnås genomförs så effektivt som möjligt.

Den föreslagna förordningen syftar till att underlätta verkställigheten och övervakningen av beslut om återvändande som utfärdats i enlighet med bestämmelser som respekterar direktiv 2008/115/EG när det gäller tredjelandsmedborgare som vistas olagligt, för att säkerställa en mer effektiv och framgångsrik återvändandepolitik. Förordningen ger medlemsstaterna ytterligare ett verktyg för att kunna fullgöra skyldigheten att vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att beslut om återvändande verkställs på ett effektivt och proportionerligt sätt, i enlighet med artikel 8.1 i återvändandedirektivet.

För att uppfylla dessa mål och i enlighet med proportionalitetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

Val av instrument

I syfte att fastställa enhetliga och harmoniserade förfaranden som är direkt tillämpliga bör denna akt antas i form av en förordning. Förslaget rör dessutom användning av ett centraliserat europeiskt informationssystem. Därför måste reglerna för användningen fastställas i en förordning.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

I enlighet med SIS II-förordningen 19 och rådets beslut 2007/533/RIF 20 utförde kommissionen en övergripande utvärdering av det centrala SIS II-systemet tre år efter det att systemet tagits i drift samt av det bilaterala och multilaterala utbytet av tilläggsinformation mellan medlemsstaterna. Utvärderingen var särskilt inriktad på översynen av tillämpningen av artikel 24 i SIS II-förordningen som fastställer villkor för utfärdande av registreringar i syfte att neka tredjelandsmedborgare inresa och vistelse. De förslag som utvärderingen utmynnat i ingår i förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem (SIS) på området in- och utresekontroller och förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem (SIS) på området polissamarbete och straffrättsligt samarbete.

I enlighet med artikel 19 i återvändandedirektivet (direktiv 2008/115/EG) offentliggjorde kommissionen ett meddelande om EU:s återvändandepolitik 2014 21 där det rapporteras om tillämpningen av direktiv 2008/115/EG. Det slogs fast att potentialen hos SIS på området återvändandepolitik bör stärkas ytterligare. I meddelandet anges att översynen av SIS II är ett tillfälle att skapa en bättre samstämmighet mellan återvändandepolitiken och SIS II och det föreslås att medlemsstaterna ska vara skyldiga att föra in registreringar om nekad inresa i SIS II i samband med inreseförbud som utfärdas enligt återvändandedirektivet.

Samråd med berörda parter

Synpunkter och förslag om att potentiellt använda SIS vid återvändande har inhämtats från berörda parter, däribland delegater i SISVIS-kommittén och kontaktgruppen för återvändandedirektivet. Det fördes diskussioner under flera möten i SISVIS-kommittén (den 10 maj 2016 och den 30 juni 2016) och kontaktgruppen för återvändandedirektivet (den 16 november 2015, den 18 mars och den 20 juni 2016). Den 5 februari 2016 anordnades en gemensam workshop med delegater i SISVIS-kommittén och kontaktgruppen för återvändandedirektivet. I workshoppen deltog också företrädare för EU-organ såsom Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter.

Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

I oktober 2015 inledde kommissionen en extern studie 22 för att bedöma genomförbarheten och de tekniska och operativa konsekvenserna av att inom ramen för SIS inrätta ett EU-täckande system för utbyte av uppgifter och övervakning av efterlevnaden av beslut om återvändande som utfärdats i enlighet med bestämmelser som respekterar direktiv 2008/115/EG. Studien slutfördes i april 2016.

Konsekvensbedömning

Ingen konsekvensbedömning har gjorts. Förslaget bygger dock på resultaten i den genomförbarhetsstudie som avses ovan.

I studien slogs det fast att det är tekniskt genomförbart och ger konkreta fördelar att i SIS registrera beslut om återvändande som utfärdats i enlighet med bestämmelser som respekterar direktiv 2008/115/EG , särskilt eftersom informationen blir synlig i alla medlemsstater och uppföljningen blir mer effektiv.

Det skulle utgöra ett stöd för myndigheterna vad gäller följande:

Verkställa beslutet vid bristande efterlevnad.

Övervaka om skyldigheten att återvända har följts för varje beslut.

Kontrollera om en tredjelandsmedborgare som befunnits uppehålla sig olagligen på territoriet omfattas av ett beslut som utfärdats av en annan medlemsstat.

Verkställa beslut på andra medlemsstaters vägnar.

Identifiera tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna på grundval av information om verkställbara beslut.

Samla in statistik om beslut som verkställts och inte verkställts.

Å andra sidan fastslogs det i studien att ett antal nödvändiga tekniska och operativa förändringar skulle påverka rådande praxis, organisation och infrastruktur. Följderna av att i SIS föra in beslut om återvändande som utfärdats i enlighet med bestämmelser som respekterar direktiv 2008/115/EG är nya eller ändrade operativa förfaranden, ytterligare uppgiftskategorier i registreringar om återvändande och nya funktioner i SIS (t.ex. funktionen att underrätta den utfärdande myndigheten när perioden för frivillig avresa har löpt ut). Ändringarna skulle kräva att det inrättas lämplig infrastruktur i medlemsstaterna för att registreringar om återvändande ska kunna föras in och förvaltas i SIS samt att lagringskapaciteten i det centrala SIS utökas.

En analys av arbetsbördan visade att samtliga berörda parter (särskilt gränskontrolltjänstemän och polistjänstemän och de myndigheter som utfärdar beslut om återvändande i enlighet med bestämmelser som respekterar direktiv 2008/115/EG) skulle få en ökad arbetsbelastning eftersom de måste hantera registreringar om återvändande och följa upp ett ökat antal träffar. Studien visade slutligen att det behövs en miniminivå av harmonisering mellan medlemsstaterna när de hanterar personer som redan är föremål för beslut om återvändande som utfärdats av en annan medlemsstat i enlighet med bestämmelser som respekterar direktiv 2008/115/EG.

Grundläggande rättigheter

Genom detta förslag utvecklas och förbättras det befintliga systemet. Tillämpningsområdet för det befintliga SIS utvidgas genom att det införs en ny kategori för registreringar för beslut om återvändande. De grundläggande rättigheterna påverkas följaktligen i begränsad utsträckning eftersom det redan har bevisats att systemet fungerar och viktiga och effektiva skyddsåtgärder redan har införts. Eftersom förslaget omfattar behandling av personuppgifter kan detta emellertid påverka individers grundläggande rättigheter. Detta har övervägts och skyddsåtgärder har införts för att respektera de principer som fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artikel 8.

Detta förslag kompletterar förslaget om gränsförvaltning som, tillsammans med förslaget om polissamarbete och straffrättsligt samarbete, utgör den rättsliga grunden för inrättandet, driften och användningen av SIS. Därför tillämpas även på detta förslag de skyddsåtgärder i förslaget om gränsförvaltning som rör skyddet av de grundläggande rättigheterna, särskilt skyddet av personuppgifter och den registrerades rättigheter.

Dessutom införs bestämmelser för att se till att registreringar om återvändande inte leder till att man vidtar åtgärder för att verkställa beslut om återvändande i enlighet med bestämmelser som respekterar direktiv 2008/115/EG innan tidsfristen för frivillig avresa har löpt ut eller i fall där beslutet tillfälligt har upphävts eller verkställigheten av avlägsnandet skjutits upp (artikel 3.2 och 3.3).

De uppgifter som ska föras in i SIS om beslut om återvändande som utfärdats i enlighet med bestämmelser som respekterar direktiv 2008/115/EG begränsas till vad som är absolut nödvändigt för att de behöriga myndigheterna ska kunna identifiera den berörda tredjelandsmedborgaren, vid behov verkställa återvändande och kontrollera att skyldigheten att återvända har fullgjorts (artikel 4).

Uppgifterna kommer endast att lagras i SIS så länge de behövs för att uppfylla syftet med återvändandet. Därför kommer det att krävas att den utfärdande medlemsstaten omedelbart raderar uppgifterna efter att ha fått återvändandet bekräftat (artikel 6), om beslutet inte längre är giltigt, om personen har erhållit EU-medborgarskap eller medborgarskap i en stat vars medborgare omfattas av rätten till fri rörlighet i unionen eller om den person som omfattas av registreringen kan visa att han eller hon har lämnat medlemsstaternas territorium i enlighet med det beslut om återvändande som utfärdats i enlighet med bestämmelser som respekterar direktiv 2008/115/EG (artikel 7).

De nya bestämmelserna om SIS kommer att synliggöra situationer när tredjelandsmedborgare om vilka ett beslut om återvändande utfärdats av en medlemsstat i enlighet med bestämmelser som respekterar direktiv 2008/115/EG samtidigt av en annan medlemsstat beviljas tillstånd eller rätt att stanna. I sådana fall ska det vara obligatoriskt för nationella myndigheter att inleda ett samrådsförfarande. Vid behov ska registreringen om återvändande även raderas (artikel 8).

4.BUDGETKONSEKVENSER

Detta förslag utvidgar tillämpningsområdet för det aktuella SIS med en ny kategori för registreringav beslut om återvändande som utfärdats i enlighet med bestämmelser som respekterar direktiv 2008/115/EG och funktioner för att skapa, uppdatera och radera registreringar om återvändande. Dessutom införs en ny funktion för att automatiskt underrätta den utfärdande medlemsstaten om att tidsfristen för frivillig avresa löpt ut för deras registreringar.

På grund av att förslaget har en kompletterande karaktär behandlas budgetkonsekvenserna separat i en oberoende finansieringsöversikt som handlar endast om denna specifika kategori av registreringar.

I den finansieringsöversikt som bifogas detta förslag betonas de ändringar som krävs för att inrätta den nya kategorin av registreringar. I uppskattningen av kostnaderna på 3,6 miljoner euro ingår kostnader för den tekniska uppgraderingen av SIS vad gäller återvändande. De beräknade kostnaderna för den övergripande utvecklingen av det centrala SIS, kommunikationsinfrastrukturen och uppdateringarna av de nationella SIS-systemen ingår inte i den finansieringsöversikt som bifogas detta förslag, utan beskrivs närmare i finansieringsöversikten till kommissionens förslag till förordning om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem (SIS) på området in- och utresekontroller samt kommissionens förslag till förordning om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem (SIS) på området polissamarbete och straffrättsligt samarbete.

Man planerar att omprogrammera den andel som återstår för smarta gränser inom fonden för inre säkerhet för att utföra uppgraderingarna och genomföra funktionerna i det föreliggande förslaget. Förordningen om fonden för inre säkerhet och stödet för yttre gränser 23  är det finansieringsinstrument som innehåller budgeten för genomförande av paketet för smarta gränser. I artikel 5 i förordningen fastställs att 791 miljoner euro ska satsas på ett program för inrättande av it-system till stöd för förvaltningen av migrationsströmmar över de yttre gränserna, enligt de villkor som fastställs i artikel 15. Av dessa 791 miljoner euro avsätts 480 miljoner euro för utvecklingen av in- och utresesystemet och 210 miljoner euro för utvecklingen av EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd (Etias). Återstoden kommer delvis att användas för att täcka kostnaderna för de ändringar som planeras i det aktuella förslaget.

5.ÖVRIGA INSLAG

Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Bestämmelserna om översyn och övervakning i artikel 53.7 och 53.8 i förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem (SIS) på området in- och utresekontroller är tillämpliga.

Ingående redogörelse för de särskilda bestämmelserna i förslaget

Syftet med förslaget är att fastställa villkor och förfaranden för användningen av SIS vid återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i EU avseende vilka ett beslut om återvändande har utfärdats av de behöriga nationella myndigheterna i enlighet med bestämmelser som respekterar direktiv 2008/115/EG. Enligt förslaget ska det bli obligatoriskt att i SIS föra in och behandla uppgifter i form av registreringar om tredjelandsmedborgare som omfattas av ett beslut om återvändande, och att utbyta tilläggsinformation om sådana registreringar. Syftet med att använda SIS för återvändande är att hjälpa migrationsmyndigheterna följa upp och verkställa återvändande av tredjelandsmedborgare som inte har rätt att stanna i medlemsstaterna samt att förebygga och motverka irreguljär migration och förbättra informationsutbytet och samarbetet mellan migrationsmyndigheterna.

Tillämpningsområde (artikel 1)

För att systemet ska fungera effektivt är det viktigt att i SIS föra in alla beslut om återvändande som utfärdats av medlemsstaterna i enlighet med bestämmelser som respekterar direktiv 2008/115/EG. Detta innebär att medlemsstaterna bör lägga in registreringar om a) beslut om återvändande som utfärdats i enlighet med artikel 6.1 i direktiv 2008/115 och b) beslut som fastställer en skyldighet att återvända för irreguljära migranter som har nekats inresa vid ett gränsövergångsställe eller personer som hejdas i samband med att de olagligen passerar den yttre gränsen och som inte har fått tillstånd att stanna (artikel 2.2 a i direktiv 2008/115/EG), och c) beslut som fastställer en skyldighet att återvända i form av straffrättslig påföljd (artikel 2.2 b i direktiv 2008/115/EG).

Införande av registreringar om återvändande (artikel 3)

I artikel 3 anges syftet med och reglerna för att i SIS lägga in registreringar om återvändande vilket gör det möjligt för de behöriga myndigheterna att kontrollera att skyldigheten att återvända har uppfyllts och att stödja verkställigheten av beslut om återvändande som utfärdats i enlighet med bestämmelser som respekterar direktiv 2008/115/EG. Registreringen bör läggas in utan dröjsmål så fort beslutet har utfärdats till den berörda tredjelandsmedborgaren som vistats olagligt i landet i syfte att möjliggöra den kontroll som avses ovan. I registreringen ska det anges om tidsfristen för frivillig avresa har löpt ut, om beslutet tillfälligt har upphävts eller om verkställigheten av avlägsnandet skjutits upp.

Om det saknas anledning att tro att det skulle underminera syftet med återvändandeförfarandena, är frivilligt återvändande att föredra framför påtvingat återvändande och en tidsfrist för frivillig avresa bör beviljas den återvändande personen i enlighet med artikel 7 i direktiv 2008/115/EG. Tidsfristen för frivillig avresa, och en eventuell förlängning av den, bör anges i registreringen för att myndigheterna ska kunna avgöra om det är lämpligt att vidta åtgärder i det enskilda fallet.

Uppgiftskategorier (artikel 4)

I artikel 4 fastställs de uppgifter som kan ingå i en registrering om återvändande. Dessa uppgifter liknar dem i artikel 20 i förslaget om gränsförvaltning.

Det som är specifikt för registreringar om återvändande är uppgifterna om tidsfrist för frivilligt återvändande, om tillfälligt upphävande av det beslut om återvändande som har utfärdats i enlighet med bestämmelser som respekterar direktiv 2008/115/EG och om uppskov med verkställigheten av beslutet.

Snabbt och effektivt utbyte av tilläggsinformation (artikel 5)

Ett snabbt och effektivt samarbete och utbyte av tilläggsinformation mellan medlemsstaterna förutsätter en gemensam kontaktpunkt. I artikel 6 fastställs att varje medlemsstat ska utse en myndighet som ansvarar för utbytet av tilläggsinformation om registreringar avseende tredjelandsmedborgare inom ramen för återvändande och olaglig vistelse. Den utsedda myndigheten ska omfattas av de bestämmelser i Sirenehandboken som avses i artikel 8 i förslaget till förordning om inrättande, drift och användning av SIS på området in- och utresekontroller.

För att uppfylla de krav på kontinuerlig åtkomst och tidsfrister för att besvara begäran (inom högst 12 timmar) som fastställs i artikel 8 i det förslaget bör medlemsstaterna säkerställa att de myndigheter som är behöriga att fatta beslut om tredjelandsmedborgares vistelse på deras territorium är nära involverade i utbytet av tilläggsinformation.

Bekräftelse på återvändande (artikel 6)

Genom artikel 6 åläggs medlemsstaterna att till den medlemsstat (eller den myndighet) som infört registreringen bekräfta att en tredjelandsmedborgare som omfattas av en registrering om återvändande har avrest. Detta gäller också när samma medlemsstat ansvarar för att utfärda och verkställa registreringen. Denna bestämmelse gör det möjligt för de myndigheter som utfärdar och verkställer beslut om återvändande som utfärdats i enlighet med bestämmelser som respekterar direktiv 2008/115/EG att kontrollera att skyldigheten att återvända har fullgjorts.

Denna bestämmelse kräver systematiska kontroller vid utresa för att säkerställa rapportering av alla berörda tredjelandsmedborgare som lämnar territoriet. Förslaget om ändring av förordning nr 562/2006 (kodexen om Schengengränserna) syftar till att se till att skyldigheten att systematiskt kontrollera tredjelandsmedborgare mot databaser vid inresa även gäller vid utresa.

Bristande efterlevnad av en skyldighet att återvända (artikel 7)

I artikel 7 fastställs vad som gäller när skyldigheten att återvända inte fullgörs. Den underrättelse som avses i punkt 1 ska hjälpa medlemsstaterna att fullgöra sina skyldigheter i enlighet med artikel 8.1 i direktiv 2008/115/EG med avseende på tredjelandsmedborgare som inte har fullgjort skyldigheten att återvända.

I punkt 2 fastställs förfaranden för att hantera situationer där en tredjelandsmedborgare som omfattas av en registrering om återvändande identifieras och grips i en annan medlemsstat. Uppföljningen ska genomföras i enlighet med EU:s regelverk om återvändande och andra bestämmelser i den nationella lagstiftning och den EU-lagstiftning som är tillämpliga på det enskilda fallet, bland annat på följande sätt:

1) Det utfärdas ett beslut om återvändande i enlighet med bestämmelser som respekterar direktiv 2008/115/EG.

2) Tredjelandsmedborgaren sänds tillbaka till den utfärdande medlemsstaten enligt ett befintligt bilateralt avtal i enlighet med artikel 6.3 i direktiv 2008/115/EG.

3) Den utfärdande medlemsstatens beslut om återvändande erkänns genom att direktiv 2001/40/EG tillämpas.

Samrådsförfarande (artikel 8)

I artikel 8 i detta förslag fastställs förfaranden för att förebygga och lösa meningsskiljaktigheter eller motstridiga avgöranden mellan medlemsstaterna. Ett ömsesidigt samråd mellan de behöriga nationella myndigheterna kan bidra till att förebygga och lösa sådana konflikter, samtidigt som man tar hänsyn till de berörda parternas intressen. För att sådana samråd ska vara effektiva bör de genomföras snabbt.

Lagring och radering av registreringar (artiklarna 6, 8 och 9)

Enligt artikel 6.2 ska registreringar om återvändande raderas efter det att den berörda tredjelandsmedborgaren har återvänt. Denna punkt är ett komplement till bestämmelserna om den tidpunkt då registreringar om inreseförbud i SIS bör få verkan i enlighet med artikel 24.3 i förslaget till förordning om inrättande, drift och användning av SIS på området in- och utresekontroller. Medlemsstaterna bör vidta alla nödvändiga åtgärder för att undvika tidsglapp mellan tidpunkten för avresan och det tillfälle då registreringen av inreseförbudet aktiveras i SIS.

Artikel 9 innehåller ytterligare regler om radering av registreringar. Utöver de situationer som omfattas av artikel 6 och 8, där registreringar raderas efter det att den berörda tredjelandsmedborgaren har återvänt eller efter ett samrådsförfarande, bör en registrering om återvändande också raderas om det beslut om återvändande som utfärdats i enlighet med bestämmelser som respekterar direktiv 2008/115/EG har återkallats eller ogiltigförklarats. I den andra delen av punkt 1 behandlas registreringar som måste raderas därför att avresan inte har registrerats på tillbörligt sätt.

För att ytterligare förbättra SIS kommer man att undersöka möjligheten att behålla en anteckning i SIS av besluten om återvändande efter det att återvändandet verkställts. Denna information kan vara användbar om en tredjelandsmedborgare återigen reser in till medlemsstaternas territorium och befinns uppehålla sig olagligt i en annan medlemsstat än den som utfärdat det första beslutet om återvändande.

Om återvändandet inte har bekräftats eller om registreringen om återvändande inte har raderats av andra orsaker ska registreringar om nekad inresa maximalt lagras i fem år (artikel 34 i förslaget till förordning om inrättande, drift och användning av SIS på området in- och utresekontroller).

Överföring av uppgifter till tredjeländer (artikel 10)

Artikel 10 innehåller specifika regler om överföring av uppgifter till tredjeländer enligt strikta villkor.

Åtkomsträttigheter (artikel 12)

I medlemsstaterna kan de myndigheter som ansvarar för att utfärda beslut om återvändande i enlighet med bestämmelser som respekterar direktiv 2008/115/EG variera betydligt. Det kan vara flera olika myndigheter som är ansvariga för att utfärda beslut om återvändande, beroende på varför vistelsen är olaglig (t.ex. därför att asylansökan avslagits, viseringsperioden löpt ut eller uppehållstillståndet inte längre är giltigt). Det kan även vara rättsliga myndigheter som förelägger om återvändande efter att ha prövat överklagande av avslag på tillstånd eller rätt att vistas i landet, eller som en straffrättslig påföljd. Sådana myndigheter bör därför ha åtkomst till SIS för att föra in, uppdatera, radera och söka i uppgifter. Dessutom bör de myndigheter som ansvarar för att identifiera tredjelandsmedborgare vid gräns- och poliskontroller och andra brottsbekämpande kontroller ha åtkomst till uppgifterna i SIS.

I artikel 12 fastställs i enlighet med detta att lämplig åtkomst till registreringar om återvändande ska ges följande:

Sådana nationella myndigheter som ansvarar för att identifiera tredjelandsmedborgare på medlemsstaternas territorier och som avses i artikel 29.1 a, b, c och d i förordning (EU) 2018/xxx [in- och utresekontroller]. Myndigheter som ansvarar för gränskontroller måste få åtkomst till uppgifterna i syfte att identifiera tredjelandsmedborgare som omfattas av beslut om återvändande och som lämnar medlemsstaternas territorium. Polisen och andra brottsbekämpande myndigheter ansvarar enligt nationell lagstiftning för identifiering och återvändande av personer som vistas på det nationella territoriet. Migrationsmyndigheterna ansvarar för att fatta beslut (inbegripet beslut om återvändande) om tredjelandsmedborgares inresa och vistelse.

Nationella rättsliga myndigheter (artikel 29.2 i förordning (EU) 2018/xxx [in- och utresekontroller]) bör få åtkomst till uppgifterna i SIS om de enligt nationell lagstiftning är behöriga att fatta beslut om tredjelandsmedborgares inresa och vistelse.

De institutionella användare som avses i artikel 30–31 i förordning (EU) 2018/xxx [in- och utresekontroller] (Europol och Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån) inom ramen för deras befogenheter i Europeiska centrumet för bekämpning av människosmuggling (Europol) och vid återvändanderelaterade uppgifter (Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån).

Tillämplighet av bestämmelserna i SIS-förordningen om gränsförvaltning (artikel 13)

Slutligen fastställs det i artikel 13 att de allmänna bestämmelserna i SIS som ingår i förslaget till förordning om inrättande, drift och användning av SIS på området in- och utresekontroller även tillämpas på behandling av uppgifter som förs in i enlighet med detta förslag, särskilt bestämmelser om ansvarsområden för medlemsstaterna och byrån, införande och behandling av registreringar, villkoren för tillgång till och lagring av registreringar, databehandling, skydd av personuppgifter, skadeståndsansvar och övervakning samt statistik.

2016/0407 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om användning av Schengens informationssystem för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 79.2 c,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)En viktig del av de heltäckande insatserna för att komma till rätta med irreguljär migration och öka andelen återvändande irreguljära migranter är insatserna för återvändande av tredjelandsmedborgare som inte uppfyller eller inte längre uppfyller villkoren för inresa, vistelse eller bosättning i medlemsstaterna, insatser som vidtas med full respekt för de grundläggande rättigheterna och särskilt principen om ”non-refoulement”, och i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/115/EG.

(2)Det är nödvändigt att effektivisera EU:s system för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna. Detta är av avgörande betydelse för att upprätthålla allmänhetens förtroende för unionens migrations- och asylpolitik samt för att stödja personer som behöver internationellt skydd.

(3)Medlemsstaterna bör vidta alla nödvändiga åtgärder för ett effektivt och proportionerligt återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna, i enlighet med bestämmelserna i direktiv 2008/115/EG.

(4)Det bör inrättas ett unionsomfattande system dels för informationsutbyte mellan medlemsstaterna om beslut om återvändande som utfärdats i enlighet med bestämmelser som respekterar direktiv 2008/115/EG avseende tredjelandsmedborgare som vistas olagligt på medlemsstaternas territorium, dels för övervakning av huruvida tredjelandsmedborgare som omfattas av dessa beslut har lämnat medlemsstaternas territorium.

(5)I förordning (EU) 2018/xxx [in- och utresekontroller] 24 och förordning (EU) 2018/xxx [polissamarbete och straffrättsligt samarbete] 25 fastställs villkoren för inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem (SIS).

(6)SIS-registreringarna om återvändande och utbytet av tilläggsinformation om dessa registreringar bör hjälpa de behöriga myndigheterna att vidta de åtgärder som krävs för att verkställa beslut om återvändande som utfärdats i enlighet med bestämmelser som respekterar direktiv 2008/115/EG. SIS bör bidra till identifieringen av och informationsutbytet mellan medlemsstaterna om tredjelandsmedborgare som är föremål för beslut om återvändande och som har avvikit och gripits i en annan medlemsstat. Åtgärderna bör bidra till att förebygga och motverka irreguljär migration och förbättra samarbetet mellan medlemsstaternas myndigheter.

(7)För att säkerställa att återvändandet är effektivt och öka mervärdet av registreringarna om återvändande bör medlemsstaterna lägga in registreringar i SIS om alla de beslut om återvändande som de utfärdar avseende tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i landet i enlighet med bestämmelser som respekterar direktiv 2008/115/EG. För detta ändamål bör medlemsstaterna i SIS lägga in en registrering även om beslut som ålägger eller fastställer en skyldighet att återvända i de situationer som anges i artikel 2.2 i direktivet, framför allt avseende tredjelandsmedborgare som har nekats inresa i enlighet med kodexen om Schengengränserna eller som grips eller hejdas av de behöriga myndigheterna i samband med att de olagligen passerar en medlemsstats yttre gräns landvägen, sjövägen eller luftvägen och som därefter inte har fått tillstånd eller rätt att vistas i den medlemsstaten, men även avseende tredjelandsmedborgare som har ådömts att återvända som en straffrättslig påföljd, eller som en följd av en straffrättslig påföljd, i enlighet med den nationella lagstiftningen, eller tredjelandsmedborgare som omfattas av utlämningsförfaranden.

(8)Denna förordning bör fastställa gemensamma bestämmelser om att registreringar om återvändande ska läggas in i SIS så fort de bakomliggande besluten om återvändande utfärdats i enlighet med bestämmelser som respekterar direktiv 2008/115/EG. Fegistreringen bör ange om tredjelandsmedborgaren ålagts en tidsfrist för frivillig avresa, om denna frist har förlängts med hänsyn till de särskilda omständigheterna i det enskilda fallet, eller om beslutet tillfälligt har upphävts eller verkställigheten av avlägsnandet skjutits upp.

(9)Det är nödvändigt att specificera de uppgiftskategorier som kan läggas in i SIS avseende tredjelandsmedborgare som omfattas av beslut om återvändande som utfärdats i enlighet med bestämmelser som respekterar direktiv 2008/115/EG. Registreringar om återvändande bör endast innehålla de uppgifter som krävs för att identifiera de registrerade, för att de behöriga myndigheterna ska kunna fatta välgrundade beslut utan att förlora tid och i förekommande fall säkerställa skydd i förhållande till personer som är beväpnade, våldsamma, har rymt eller deltar i en verksamhet som anges i artiklarna 1, 2, 3 och 4 i rådets rambeslut 2002/475/RIF om bekämpande av terrorism 26 . För att underlätta identifiering och upptäckt av flera identiteter, bör registreringen även innehålla en hänvisning till id-handlingen och i förekommande fall en kopia av den.

(10)Varje medlemsstat bör utse en myndighet som ansvarar för utbytet av tilläggsinformation i samband med registreringar om återvändande i syfte att säkerställa ett effektivt och snabbt samarbete mellan medlemsstaterna.

(11)Det behövs förfaranden som ger medlemsstaterna möjlighet att kontrollera om skyldigheten att återvända har fullgjorts och bekräfta att den berörda tredjelandsmedborgaren avrest till den medlemsstat som infört registreringen om återvändande. Denna information bör leda till en mer omfattande uppföljning av efterlevnaden av besluten om återvändande i enlighet med bestämmelser som respekterar direktiv 2008/115/EG.

(12)Registreringar om återvändande bör raderas så fort den medlemsstat eller den behöriga myndighet som utfärdat beslutet om återvändande i enlighet med bestämmelser som respekterar direktiv 2008/115/EG har informerats om att återvändandet har ägt rum. När ett beslut om återvändande åtföljs av ett inreseförbud ska förbudet föras in i SIS i enlighet med artikel 24.3 i förordning (EU) 2018/xxx [in- och utresekontroller]. I sådana fall bör medlemsstaterna vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att det inte förekommer något tidsintervall mellan den tidpunkt då tredjelandsmedborgaren lämnar Schengenområdet och då registreringen om inreseförbudet aktiveras i SIS.

(13)SIS bör innehålla en mekanism för att underrätta medlemsstaterna om tredjelandsmedborgare inte fullgör sin skyldighet att återvända inom den tidsfrist som utsatts för frivilliga avresa. Mekanismen bör hjälpa medlemsstaterna att fullgöra sina skyldigheter i enlighet med artikel 8.1 i direktiv 2008/115/EG med avseende på tredjelandsmedborgare som inte har efterkommit skyldigheten att återvända.

(14)I denna förordning bör det fastställas obligatoriska regler för samråd mellan de nationella myndigheterna för att lösa eventuella motstridiga instruktioner. Samråd bör hållas när tredjelandsmedborgare, som innehar eller står i begrepp att beviljas ett giltigt uppehållstillstånd eller någon annan form av tillstånd som ger rätt att stanna i landet av en medlemsstat, omfattas av en registrering om återvändande som införts av en annan medlemsstat eller i fall där motstridiga situationer kan uppstå vid inresa till medlemsstaternas territorium.

(15)Registreringar bör lagras i SIS endast under den tid som krävs för att uppnå det syfte för vilket registreringarna fördes in. I enlighet med artikel 34 i förordning (EU) 2018/xxx [in- och utresekontroller] är översynsperioden för registreringar om tredjelandsmedborgare fem år.

(16)Uppgifter som behandlas i SIS eller som överförs genom utbyte av tilläggsinformation kan ge den verkställande medlemsstaten information som är användbar för att snabbt identifiera och utfärda nya handlingar för tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i EU så att de kan återvända till tredjeland. I vissa fall bör det vara möjligt att utbyta uppgifter med tredjeland för detta ändamål. Tydliga villkor bör fastställas för utbytet av personuppgifter, som bör ske i enlighet med bestämmelserna i förordning (EU) 2016/679 och med samtycke från den medlemsstat som har infört registreringen.

(17)Vilka nationella myndigheter som ansvarar för återvändandet kan variera avsevärt mellan medlemsstaterna, och det kan också röra sig om olika myndigheter i medlemsstaten beroende på varför vistelsen är olaglig. Även rättsliga myndigheter kan utfärda beslut om återvändande i enlighet med bestämmelser som respekterar direktiv 2008/115/EG, till exempel efter omprövning av avslag på tillstånd eller rätt att stanna, eller som en straffrättslig påföljd. Alla nationella myndigheter som ansvarar för att utfärda och verkställa beslut om återvändande i enlighet med direktiv 2008/115/EG bör få åtkomst till SIS för att föra in, uppdatera, radera och söka i registreringar om återvändande.

(18)Åtkomst till registreringar om återvändande bör beviljas de nationella myndigheter som avses i artikel 29.1 a, b, c och d och artikel 29.2 i förordning (EU) 2018/xxx [in- och utresekontroller] i identifierings- och återvändandesyfte avseende tredjelandsmedborgare.

(19)I förordning (EU) 2016/794 om Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) fastslås att Europol ska stödja och stärka medlemsstaternas behöriga myndigheters insatser och deras samarbete i kampen mot terrorism och allvarlig brottslighet samt tillhandahålla analyser och hotbildsbedömningar. För att underlätta för Europol att fullgöra sina uppgifter, särskilt inom Europeiska centrumet för bekämpning av människosmuggling, är det lämpligt att Europol får åtkomst till den kategori av registreringar som definieras i denna förordning.

(20)Enligt förordning (EU) 2016/1624 ska värdmedlemsstaten tillåta medlemmarna i europeiska gräns- och kustbevakningens enheter eller de personalenheter som har återvändanderelaterade arbetsuppgifter och som är utplacerade av Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån att göra sådana sökningar i europeiska databaser som är nödvändiga för att uppfylla de operativa mål som anges i den operativa planen för gränskontroller, gränsbevakning och återvändande. Syftet med utplaceringen av den europeiska gräns- och kustbevakningens enheter, de personalenheter som har återvändanderelaterade arbetsuppgifter och stödgrupperna för migrationshantering är att ge de ansökande medlemsstaterna tekniskt och operativ stöd, särskilt de som står inför oproportionerligt stora migrationsutmaningar. För att kunna utföra sina arbetsuppgifter behöver europeiska gräns- och kustbevakningens enheter, de personalenheter som har återvändanderelaterade arbetsuppgifter och stödgrupperna för migrationshantering åtkomst till SIS via ett tekniskt gränssnitt för Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån som är anslutet till det centrala SIS.

(21)De uppgifter som förs in och behandlas i SIS i enlighet med denna förordning bör omfattas av bestämmelserna om medlemsstaternas och eu-LISA:s ansvarsområden, bestämmelserna om införande och behandling av registreringar, villkor för åtkomst till och lagring av registreringar, databehandling, skydd av personuppgifter, skadeståndsansvar, övervakning och statistik enligt förordning (EU) 2018/xxx [in- och utresekontroller].

(22)I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, deltar Danmark inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Danmark. Eftersom denna förordning, i den omfattning den tillämpas på tredjelandsmedborgare som inte uppfyller eller inte längre uppfyller villkoren för inresa i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 27 , är en utveckling av Schengenregelverket ska Danmark, i enlighet med artikel 4 i protokollet, inom sex månader efter det att rådet har beslutat om denna förordning, besluta huruvida landet ska genomföra den i sin nationella lagstiftning.

(23)I den omfattning som denna förordning ska tillämpas på tredjelandsmedborgare som inte uppfyller eller inte längre uppfyller villkoren för inresa i enlighet med förordning (EU) 2016/399 utgör den en utveckling av bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Förenade kungariket inte deltar, i enlighet med rådets beslut 2000/365/EG 28 . Förenade kungariket deltar därför inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Förenade kungariket. I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4 i det protokollet, deltar Förenade kungariket inte heller i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Förenade kungariket.

(24)I den omfattning som denna förordning ska tillämpas på tredjelandsmedborgare som inte uppfyller eller inte längre uppfyller villkoren för inresa i enlighet med förordning (EU) 2016/399 utgör den en utveckling av bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Irland inte deltar, i enlighet med rådets beslut 2002/192/EG 29 . Irland deltar därför inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Irland. I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4 i det protokollet, deltar Irland inte heller i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Irland.

(25)När det gäller Island och Norge utgör denna förordning, i den omfattning den tillämpas på tredjelandsmedborgare som inte uppfyller eller inte längre uppfyller villkoren för inresa i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399, en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket i den mening som avses i avtalet mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket 30 , som omfattas av det område som avses i artikel 1.C i rådets beslut 1999/437/EG 31 .

(26)När det gäller Schweiz utgör denna förordning, i den omfattning den tillämpas på tredjelandsmedborgare som inte uppfyller eller inte längre uppfyller villkoren för inresa i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399, en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket i den mening som avses i avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket 32 , som omfattas av det område som avses i artikel 1.C i beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2008/146/EG 33 .

(27)När det gäller Liechtenstein utgör denna förordning, i den omfattning den tillämpas på tredjelandsmedborgare som inte uppfyller eller inte längre uppfyller villkoren för inresa i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399, en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket i den mening som avses i protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket 34 , som omfattas av det område som avses i artikel 1.C i beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2011/350/EG 35 .

(28)Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 28.2 i förordning (EG) nr 45/2001 och avgav ett yttrande den [...].

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1
Syfte och tillämpningsområde

I denna förordning fastställs villkor och förfaranden för inläggning och behandling i Schengens informationssystem (SIS), vilket fastställs i förordning (EU) 2018/xxx [in- och utresekontroller], av registreringar avseende tredjelandsmedborgare som omfattas av beslut om återvändande som utfärdats av medlemsstaterna i enlighet med förfaranden som respekterar direktiv 2008/115/EG samt för utbyte av tilläggsinformation om sådana registreringar.

Artikel 2
Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

(a)återvändande: återvändande enligt definitionen i artikel 3.3 i direktiv 2008/115/EG.

(b) tredjelandsmedborgare: tredjelandsmedborgare enligt definitionen i artikel 3.1 i direktiv 2008/115/EG.

(c) beslut om återvändande: beslut om återvändande enligt definitionen i artikel 3.4 i direktiv 2008/115/EG.

(d)beslut om återvändande som utfärdats i enlighet med bestämmelser som respekterar direktiv 2008/115/EG: ett beslut om återvändande i den mening som avses i led c och ett administrativt eller rättsligt beslut som fastslår att en tredjelandsmedborgares vistelse är olaglig och som ålägger eller fastställer en skyldighet att återvända, vilket utfärdats i enlighet med villkoren i artikel 2.2 i direktiv 2008/115/EG.

(e)frivillig avresa: frivillig avresa enligt definitionen i artikel 4.8 i direktiv 2008/115/EG.

(f)CS-SIS: den tekniska stödfunktionen för det centrala SIS i den mening som avses i artikel 4.1 a i förordning (EU) 2018/xxx [in- och utresekontroller].

Artikel 3
Införande av uppgifter i SIS

1.Uppgifter om tredjelandsmedborgare som omfattas av ett beslut om återvändande som utfärdats i enlighet med bestämmelser som respekterar direktiv 2008/115/EG ska läggas in i SIS för att kontrollera att skyldigheten att återvända har uppfyllts och för att stödja verkställighet av beslutet. En registrering ska läggas in i SIS utan dröjsmål när beslutet om återvändande har utfärdats i enlighet med bestämmelser som respekterar direktiv 2008/115/EG.

2.Den period för frivillig avresa som beviljas en tredjelandsmedborgare som omfattas av ett beslut om återvändande som har utfärdats i enlighet med bestämmelser som respekterar direktiv 2008/115/EG ska omedelbart registreras i registreringen.

3.I registreringen ska omedelbart registreras uppgift om tillfälligt upphävande eller uppskjutande av verkställigheten av beslut om återvändande som har utfärdats i enlighet med bestämmelser som respekterar direktiv 2008/115/EG.

Artikel 4
Uppgiftskategorier

Uppgifter som förs in i SIS i enlighet med artikel 3 i denna förordning ska endast innehålla följande:

(a)Samtliga efternamn.

(b)Samtliga förnamn.

(c)Namn vid födelsen.

(d)Tidigare använda namn och alias.

(e)Särskilda, objektiva, fysiska kännetecken som inte ändras.

(f)Födelseort.

(g)Födelsedatum.

(h)Kön.

(i)Samtliga medborgarskap.

(j)Uppgift om den berörda personen är beväpnad, våldsam, har rymt eller deltar i en verksamhet som anges i artiklarna 1, 2, 3 och 4 i rådets rambeslut 2002/475/RIF om bekämpande av terrorism.

(k)Syftet med registreringen.

(l)Uppgift om vilken myndighet som har utfärdat registreringen.

(m)En hänvisning till det beslut som gav upphov till registreringen.

(n)Vilken åtgärd som ska vidtas.

(o)Länkar till andra registreringar som har införts i SIS.

(p)Kategori på personens id-handling.

(q)Uppgift om vilket land som utfärdat personens id-handling.

(r)Id-handlingens nummer.

(s)Datum då personens id-handling utfärdats.

(t)Fotografier och ansiktsbilder.

(u)Finger- och handavtrycksuppgifter.

(v)Färgkopia av id-handlingen.

(w)Tidsfrist för frivillig avresa.

(x)Uppgift om det beslut om återvändande som utfärdats i enlighet med bestämmelser som respekterar direktiv 2008/115/EG tillfälligt har upphävts eller verkställigheten av beslutet har skjutits upp.

En registrering får inte föras in utan de uppgifter som avses i led a, g, k, m, n och w. Alla andra tillgängliga uppgifter som avses ovan ska också föras in.

Artikel 5
Myndighet som ansvarar för utbytet av tilläggsinformation

Varje medlemsstat ska utse en myndighet som ansvarar för utbyte av tilläggsinformation om tredjelandsmedborgare som är föremål för återvändande i enlighet med de bestämmelser i Sirenehandboken som fastställs i artikel 8 i förordning (EU) 2018/xxx [in- och utresekontroller].

Artikel 6
Bekräftelse av återvändandet

1.När en tredjelandsmedborgare som omfattas av en registrering om återvändande har identifierats vid utresa via en medlemsstats yttre gränser ska den medlemsstat som identifierat tredjelandsmedborgaren meddela följande uppgifter till den utfärdande medlemsstaten genom att utbyta tilläggsinformation:

(a)Det faktum att tredjelandsmedborgaren har identifierats.

(b)Plats och tid för kontrollen.

(c)Huruvida tredjelandsmedborgaren har lämnat medlemsstaternas territorium.

(d)Huruvida återvändandet skett frivilligt i överensstämmelse med en skyldighet att återvända eller om det varit ofrivilligt.

(e)Vilket tredjeland som är bestämmelseland.

Om en tredjelandsmedborgare, som omfattas av en registrering om återvändande, reser ut via den utfärdande medlemsstatens yttre gränser, ska bekräftelsen av återvändandet meddelas den behöriga myndigheten i enlighet med nationell lagstiftning.

2.Den utfärdande medlemsstaten ska omedelbart radera registreringen efter att ha mottagit bekräftelse på återvändandet.

3.Medlemsstaterna ska månatligen överlämna statistik till Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1077/2011 36 (nedan kallad byrån) om antalet bekräftade återvändanden, huruvida återvändandena skedde frivilligt i överensstämmelse med en skyldighet att återvända eller om de var ofrivilliga och vilka tredjeländer som är bestämmelseländer. Denna statistik får inte innehålla personuppgifter.

Artikel 7
Bristande efterlevnad av beslut om återvändande som utfärdats i enlighet med bestämmelser som respekterar direktiv 2008/115/EG

1.CS-SIS ska underrätta medlemsstaterna om de registreringar om återvändande där tidsfristen för frivillig avresa har löpt ut.

2.Om en tredjelandsmedborgare som omfattas av en registrering om återvändande har identifierats av en behörig myndighet och samma myndighet har fastställt att skyldigheten att återvända inte har fullgjorts, ska den myndigheten omedelbart samråda med den utfärdande medlemsstaten genom att utbyta tilläggsinformation för att utan dröjsmål fastställa vilka åtgärder som ska vidtas.

Artikel 8
Samrådsförfarande

1.Om en medlemsstat överväger att bevilja ett uppehållstillstånd eller någon annan form av tillstånd som ger rätt att vistas i landet till en tredjelandsmedborgare som omfattas av en registrering om återvändande vilken har förts in av en annan medlemsstat, ska den förstnämnda medlemsstaten först, genom att utbyta tilläggsinformation, samråda med den medlemsstat som förde in registreringen. Den medlemsstat som förde in registreringen ska svara inom sju dagar. Om den medlemsstat som överväger att bevilja ett uppehållstillstånd eller någon annan form av tillstånd som ger rätt att vistas i landet beslutar att bevilja det, ska registreringen om återvändande raderas.

2.Om en medlemsstat överväger att lägga in en registrering om återvändande som rör en tredjelandsmedborgare som innehar ett giltigt uppehållstillstånd eller någon annan form av tillstånd som ger rätt att vistas i landet vilket utfärdats av en annan medlemsstat, ska den genom att utbyta tilläggsinformation underrätta den medlemsstat som utfärdade tillståndet, så att denna medlemsstat kan avgöra huruvida det finns skäl för återkallande. Den medlemsstat som utfärdade tillståndet ska lämna ett slutgiltigt svar inom sju dagar.

3.Vid en träff på en registrering om återvändande som rör en tredjelandsmedborgare som innehar ett giltigt uppehållstillstånd eller någon annan form av tillstånd som ger rätt att vistas i landet, ska den medlemsstat som identifierat tredjelandsmedborgaren omedelbart samråda med berörda medlemsstater genom att utbyta tilläggsinformation för att avgöra vilka åtgärder som ska vidtas.

4.Om en tredjelandsmedborgare som omfattas av en registrering om återvändande har identifierats vid inresa via de yttre gränserna, ska den medlemsstat som identifierat tredjelandsmedborgaren omedelbart, genom att utbyta tilläggsinformation, underrätta den utfärdande medlemsstaten för att radera registreringen.

5.Medlemsstaterna ska årligen överlämna statistik till byrån om de samråd som hållits i enlighet med punkterna 1, 2, 3 och 4.

Artikel 9
Radering av registreringar

1.Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 6 och 8 ska registreringar om återvändande raderas när det beslut som registreringen grundades på har återkallats eller ogiltigförklarats av den behöriga myndigheten. Registreringar om återvändande ska också raderas om den berörda tredjelandsmedborgaren kan visa att han eller hon har lämnat medlemsstaternas territorium i enlighet med ett beslut om återvändande som utfärdats i enlighet med bestämmelser som respekterar direktiv 2008/115/EG.

2.Registreringar om återvändande som förts in om en person som har förvärvat medborgarskap i en medlemsstat eller i en annan stat vars medborgare omfattas av rätten till fri rörlighet i unionen ska raderas så fort den utfärdande medlemsstaten, i enlighet med artikel 39 i förordning (EU) 2018/xxx [in- och utresekontroller], har blivit medveten om eller informerats om att personen i fråga har förvärvat ett sådant medborgarskap.

Artikel 10
Överföring av personuppgifter till tredjeländer i återvändandesyfte

Uppgifter som behandlas i SIS och därtill kopplad tilläggsinformation i enlighet med denna förordning får överföras eller göras tillgängliga för tredjeland i enlighet med kapitel V i förordning (EU) 2016/679, med tillstånd från den utfärdande medlemsstaten och endast för att i återvändandesyfte identifiera en tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna och utfärda identitets- eller resehandlingar för denne.

Artikel 11
Statistik

Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna om statistik i artikel 54 i förordning (EU) 2018/xxx [in- och utresekontroller], ska byrån utarbeta daglig, månatlig och årlig statistik, både om det totala antalet registreringar om återvändande och antalet registreringar per medlemsstat som förts in i SIS, däribland de uppgifter som avses i artikel 4 x i denna förordning, om de underrättelser som avses i artikel 7.1 i denna förordning och antalet registreringar om återvändande som raderats därför att skyldigheten att återvända fullgjorts. Byrån ska utarbeta månatlig och årlig statistik om de uppgifter som medlemsstaterna tillhandahåller i enlighet med artikel 6.3 och 8.5 i denna förordning. Denna statistik får inte innehålla personuppgifter.

Artikel 12
Rätt att få åtkomst till uppgifter i SIS

1.Åtkomsten till uppgifter som har förts in i SIS och rätten att söka i sådana uppgifter ska vara förbehållen de nationella myndigheter som avses i artikel 29.1 leden a, b, c och d och artikel 29.2 i förordning (EU) 2018/xxx [in- och utresekontroller] i identifierings- och återvändandesyfte avseende tredjelandsmedborgare.

2.Europol ska, inom ramen för sitt mandat, ha rätt att få åtkomst till och söka i uppgifter i SIS i syfte att stödja och stärka de insatser som utförs av medlemsstaternas behöriga myndigheter och det ömsesidiga samarbetet för att förebygga och bekämpa människosmuggling och underlättande av irreguljär migration i enlighet med villkoren i artikel 30 i förordning (EU) 2018/ xxx [in- och utresekontroller].

3.Medlemmar i enheterna vid Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, de personalenheter som har återvändanderelaterade arbetsuppgifter och stödgrupperna för migrationshantering ska inom ramen för sina mandat, i syfte att utföra gränskontroller, gränsbevakning och återvändandeinsatser, ha rätt att få åtkomst till och söka i uppgifter i SIS via det tekniska gränssnitt som inrättats och underhålls av Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån i enlighet med och på de villkor som anges i artiklarna 31 och 32.2 i förordning (EU) 2018/ xxx [in- och utresekontroller].

Artikel 13
Tillämpning av bestämmelserna i förordning (EU) 2018/xxx [in- och utresekontroller]

I den mån detta inte fastställs i denna förordning ska bestämmelserna om ansvarsområden för medlemsstaterna och byrån, införande och behandling av registreringar, villkoren för åtkomst till och lagring av registreringar, databehandling, skydd av personuppgifter, skadeståndsansvar, övervakning och statistik som anges i artiklarna 6–19, artikel 20.3–20.4 samt i artiklarna 21, 22, 28, 29.4 och 33–54 i förordning (EU) 2018/ xxx [in- och utresekontroller] tillämpas på uppgifter som förs in i och behandlas i SIS i enlighet med denna förordning.

Artikel 14
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den dag som fastställs av kommissionen i enlighet med artikel 58.2 i förordning (EU) 2018/xxx [in- och utresekontroller].

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar    På rådets vägnar

Ordförande    Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets beteckning

1.2.Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

1.3.Typ av förslag eller initiativ

1.4.Mål

1.5.Motivering till förslaget eller initiativet

1.6.Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

1.7.Planerad metod för genomförandet

2.FÖRVALTNING

2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering

2.2.Administrations- och kontrollsystem

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna 

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

3.2.2.Beräknad inverkan på driftsanslagen

3.2.3.Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

3.2.5.Bidrag från tredje part

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets beteckning

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om användning av Schengens informationssystem för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna

1.2.Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen 37  

Politikområde: Migration och inrikes frågor (avdelning 18)

1.3.Typ av förslag eller initiativ

  Ny åtgärd 

 Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 38  

 Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden 

 Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny 

1.4.Mål

1.4.1.Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

Mål – Mot en ny migrationspolitik

Behovet av att se över den rättsliga grunden för SIS för att inkludera beslut om återvändande som utfärdats i enlighet med direktiv 2008/115/EG och hantera den pågående migrations- och flyktingkrisen har framhållits av kommissionen vid ett flertal tillfällen. Exempelvis i EU:s handlingsplan för återvändande 39 och i meddelandet om Starkare och smartare informationssystem för gränser och säkerhet 40 , där åtagandena i den europeiska migrationsagendan genomförs 41 , identifierade kommissionen ett behov av att bättre utnyttja de stora it-systemen för att skapa ett mer effektivt återvändandesystem.

Ett incitament för irreguljär migration är vetskapen om att EU:s system för återvändande, vars syfte är återvändande av irreguljära migranter eller personer vars asylansökningar har avslagits, inte fungerar tillfredsställande. I meddelandet om EU:s återvändandepolitik 42 drog kommissionen slutsatsen att potentialen hos SIS på området återvändande kan förbättras. Detta förslag till förordning syftar till att ta itu med denna fråga och förbättra samstämmigheten mellan återvändandepolitiken och SIS. Syftet är att fastställa villkor och förfaranden för användningen av SIS vid återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i EU och för vilka ett beslut om återvändande har utfärdats av de behöriga nationella myndigheterna i enlighet med direktiv 2008/115/EG.

På grundval av en undersökning som inleddes i syfte att undersöka genomförbarheten och de tekniska och driftsmässiga konsekvenserna av att föra in beslut om återvändande som utfärdats i enlighet med direktiv 2008/115/EG i SIS, och fullständigt i linje med kommissionens mål som angavs i de ovan nämnda meddelandena och den strategiska planen 2016–2020 för GD Migration och inrikes frågor 43 , syftar detta förslag till att utöka användningen av SIS. Inom ramen för SIS ska det därmed inrättas ett EU-system för utbyte av uppgifter om och övervakning av efterlevnaden av besluten om återvändande. Detta är en förändring som avsevärt stärker informationsutbytet om de beslut om återvändande som utfärdats av medlemsstaterna i enlighet med bestämmelserna i direktiv 2008/115/EG 44 .

1.4.2.Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen som berörs

Specifikt mål

Den strategiska planen 2016–2017 för GD Migration och inrikes frågor och förvaltningsplanen 2017.

Specifikt mål nr 1.1: Minska incitamenten till irreguljär migration (en effektiv återvändandepolitik)

Berörda verksamheter enligt den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

Kapitel 18 02 – Inre säkerhet

1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Att beslut om återvändande som utfärdats i enlighet med direktiv 2008/115/EG läggs in som registreringar i SIS kommer att ge konkreta fördelar, särskilt eftersom informationen blir synlig i alla medlemsstater och uppföljningen effektiviseras.

Förslaget kommer att stödja de behöriga nationella myndigheterna vad gäller att arbeta med följande:

1. Kontrollera om skyldigheten att återvända har uppfyllts när det gäller alla beslut om återvändande som utfärdats i enlighet med direktiv 2008/115/EG.

2. Verkställa beslutet vid bristande efterlevnad.

3. Kontrollera om en tredjelandsmedborgare som påträffas olagligt på territoriet omfattas av ett beslut om återvändande som utfärdats av en annan medlemsstat.

4. Verkställa beslut på andra medlemsstaters vägnar.

5. Identifiera tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna på grundval av information om verkställbara beslut.

6. Samla in statistik om beslut om återvändande som verkställts och som inte verkställts.

Detta förslag kommer att påverka slutanvändarnas arbete positivt. Tjänstemännen på fältet och de utfärdande myndigheterna kommer att ha tillgång till bättre information och detta kommer att hjälpa dem att vidta lämpliga åtgärder i tid. Det centrala är att förslaget till förordning ger medlemsstaternas myndigheter ytterligare ett verktyg för att fullgöra sin skyldighet att vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att beslut om återvändande som utfärdats i enlighet med direktiv 2008/115/EG verkställs på ett effektivt sätt.

Ett antal tekniska och operativa ändringar kommer att påverka nuvarande praxis, organisation och infrastruktur. De huvudsakliga följderna av att föra in beslut om återvändande som utfärdats i enlighet med direktiv 2008/115/EG i SIS är nya eller ändrade operativa förfaranden, ytterligare uppgiftskategorier i registreringar om återvändande och nya funktioner i SIS (t.ex. funktionen att underrätta den utfärdande myndigheten när perioden för frivillig avresa har löpt ut). Dessa ändringar kräver att det inrättas lämpliga infrastrukturer i medlemsstaterna för att registreringar om återvändande ska kunna föras in och förvaltas i SIS samt att lagringskapaciteten i centrala SIS utökas.

En analys av arbetsbördan har visat att samtliga berörda parter (och i synnerhet gränskontrolltjänstemän, polistjänstemän och de myndigheter som utfärdar beslut om återvändande) kommer att få ökade arbetsbördor eftersom de måste hantera registreringar om återvändande och följa upp ett ökat antal träffar.

Det behövs också en miniminivå av harmonisering mellan medlemsstaterna när de hanterar personer som redan är föremål för ett beslut om återvändande som utfärdats av en annan medlemsstat i enlighet med direktiv 2008/115/EG.

Eftersom förslaget omfattar behandling av personuppgifter kan detta slutligen påverka individers grundläggande rättigheter. Denna konsekvens har emellertid beaktats under utarbetandet av förslaget och nödvändiga skyddsåtgärder har inrättats för att följa de principer som fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artikel 8.

1.4.4.Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan

Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs.

Under uppgraderingen av systemet

När utkastet till förslag godkänts och de tekniska specifikationerna och genomförandebestämmelserna antagits kommer SIS att uppgraderas för att genomföra de föreslagna ändringarna. Eu-LISA kommer att samordna projektförvaltningen av att uppgradera systemet. Byrån kommer att inrätta en projektförvaltningsstruktur och tillhandahålla en detaljerad tidsplan med milstolpar för genomförandet av de föreslagna ändringarna vilket innebär att kommissionen noggrant kan övervaka genomförandet av förslaget.

Specifikt mål – Idrifttagandet av de uppdaterade funktionerna i SIS år 2020

Indikator – ett framgångsrikt slutförande av den heltäckande förhandsprovningen av det reviderade systemet.

När systemet tagits i drift

När systemet har tagits i drift kommer eu-LISA att säkerställa att det inrättas förfaranden för att övervaka hur SIS fungerar i förhållande till målen vad gäller produktivitet, kostnadseffektivitet, säkerhet och tjänsternas kvalitet. Två år efter det att SIS tagits i drift och därefter vartannat år måste eu-LISA lämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om den tekniska funktionen och kommunikationsinfrastrukturen avseende det centrala SIS, inbegripet hur säkert det är, och om det bilaterala och multilaterala utbytet av tilläggsinformation mellan medlemsstaterna. Eu-LISA utarbetar dessutom daglig, månatlig och årlig statistik som visar antalet registreringar per kategori av registrering, det årliga antalet träffar per kategori av registrering, hur många gånger det gjordes sökningar i SIS och hur många gånger åtkomst till systemet beviljades för att föra in, uppdatera eller radera registreringar totalt sett och avseende varje medlemsstat.

Tre år efter det att SIS tagits i drift och vart fjärde år därefter utarbetar kommissionen en övergripande utvärdering av det centrala SIS och det bilaterala och multilaterala utbytet av tilläggsinformation mellan medlemsstaterna. Denna övergripande utvärdering innehåller en granskning av de resultat som uppnåtts i förhållande till målen och en bedömning av huruvida de förutsättningar som ligger till grund för systemet fortfarande är giltiga, tillämpningen av denna förordning när det gäller det centrala SIS, hur säkert det centrala SIS är och eventuella konsekvenser för den framtida verksamheten. Kommissionen sänder utvärderingen till Europaparlamentet och rådet.

Specifikt mål –ett effektivt utnyttjande av SIS när det gäller återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna.

Indikator – de statistiska rapporterna om antalet registreringar som utfärdas av eu-LISA och antalet träffar som tillhandahålls av medlemsstaterna kommer att göra det möjligt för kommissionen att bedöma resultaten och initiativets effekter och hur det genomförs av medlemsstaterna.

1.5.Motivering till förslaget eller initiativet

1.5.1.Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

1.Hantera irreguljär migration, förbättra funktionen hos återvändandesystemet och förbättra samarbetet mellan de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna.

2. Säkra allmänhetens förtroende för EU:s migrations- och asylpolitik samt tillhandahålla lämpligt stöd för personer som behöver skydd.

3. Ett ömsesidigt erkännande och en ömsesidig verkställighet i EU mellan migrationsmyndigheterna av beslut om återvändande som utfärdats i enlighet med direktiv 2008/115/EG i överensstämmelse med EU:s regelverk.

4. Kontrollera efterlevnaden av beslut om återvändande och informera bättre om de behöriga myndigheternas åtgärder.

5. Tillhandahålla mer pålitlig data och statistik om antalet beslut om återvändande som utfärdats och om nivån av efterlevnad.

6. Alla beslut om återvändande som utfärdats av medlemsstaternas myndigheter i enlighet med direktiv 2008/115/EG ska föras in i SIS.

7. Bidra till identifieringen av och informationsutbytet mellan medlemsstaterna om tredjelandsmedborgare som är föremål för ett beslut om återvändande som utfärdats i enlighet med direktiv 2008/115/EG.

1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå

Syftet med förslaget, nämligen att inrätta ett system för informationsutbyte om beslut om återvändande som utfärdats i enlighet med direktiv 2008/115/EG och för övervakning av huruvida de tredjelandsmedborgare som omfattas av ett sådant beslut som utfärdats i enlighet med direktiv 2008/115/EG har lämnat medlemsstaternas territorium, kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna själva. Information om beslut om återvändande som lagras i de nationella migrationssystemen delas inte systematiskt med andra medlemsstater. Följaktligen känner de andra medlemsstaterna inte till att det utfärdats beslut om återvändande för tredjelandsmedborgare som rör sig olagligt inom EU och transiterar via andra medlemsstater. Det är viktigt att framhålla att mervärdet av ett EU-omfattande system som har kapacitet att på ett effektivt sätt ta itu med informationsbristerna i dagens återvändandepolitik inte kan uppnås genom att de separata nationella systemen används. Användningen av de nationella systemen leder till olösta frågor eftersom förvaltningen av besluten om återvändande inte harmoniserats mellan medlemsstaterna. Dessutom möjliggör införandet av besluten om återvändande i SIS för andra medlemsstater att fastställa huruvida en person som kontrolleras är föremål för en (eller flera) beslut om återvändande. EU-åtgärdernas mervärde är att synligheten för andra medlemsstaters beslut om återvändande ökar.

Att skapa registreringar om beslut om återvändande och inreseförbud i SIS kommer också att förbättra kvaliteten på informationen och göra det möjligt för tjänstemännen på fältet att i tid inhämta tillräckligt med information som är relevant, korrekt och formaterad på ett användbart sätt. Slutanvändarna kommer att ha tillgång till bättre information och därför kommer EU:s engagemang betydligt stärka de operativa aspekterna av deras arbete.

1.5.3.Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

1. Utvecklingsfasen bör inledas först efter det att de tekniska och operativa kraven har definierats fullständigt. SIS kommer inte att uppdateras förrän de nödvändiga rättsliga instrument som fastställer systemets syfte, räckvidd, funktioner samt tekniska detaljer slutgiltigt har antagits.

2. Kommissionen genomförde (och fortsätter att genomföra) kontinuerliga samråd med berörda parter, däribland företrädare för SISVIS-kommittén enligt kommittéförfarandet och kontaktgruppen för återvändandedirektivet. Det fördes diskussioner under flera möten i SISVIS-kommittén (den 10 maj 2016 och den 30 juni 2016) och kontaktgruppen för återvändandedirektivet (den 16 november 2015, den 18 mars och den 20 juni 2016). Den 5 februari 2016 anordnades en gemensam workshop med delegater till SISVIS-kommittén och kontaktgruppen för återvändandedirektivet.

3. Dessutom inhämtade kommissionen synpunkter från externa experter och slutsatserna har tagits med under utvecklingen av detta förslag.

I oktober 2015 inledde kommissionen en extern studie 45 för att bedöma genomförbarheten och de tekniska och operativa konsekvenserna av att inom ramen för SIS inrätta ett EU-täckande system för utbyte av uppgifter och övervakning av efterlevnaden av beslut om återvändande. Studien slutfördes i april 2016.

1.5.4.Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter

Detta förslag är förenligt med och bygger på bestämmelserna i direktiv 2008/115/EG där det fastställs gemensamma normer och förfaranden för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna. Syftet är att de beslut om återvändande som utfärdats av de behöriga myndigheterna i enlighet med förfaranden som fastställs i direktiv 2008/115/EG ska bli mer synliga och ska efterlevas i högre grad. Genom att det blir obligatoriskt att föra in beslut om återvändande i SIS stödjer detta förslag verkställigheten av dessa beslut.

Detta förslag är också förenligt med annan befintlig EU-politik och lagstiftningsförslag från kommissionen, nämligen följande:

1. En effektiv EU-politik för återvändande för att bidra till och stärka EU:s system för återvändande av tredjelandsmedborgare som inte har rätt att stanna inom medlemsstaternas territorium. Detta skulle bidra till minskade incitament till irreguljär migration, vilket är ett av de viktigaste målen i den europeiska migrationsagendan.

2. Eurodac och Dublinsystemet, eftersom införandet av beslut om återvändande i SIS kommer att stödja medlemsstaterna vid uppföljningen av huruvida asylsökande som har fått avslag på sin ansökan har lämnat medlemsstaternas territorium och återvänt till ett tredjeland i enlighet med ett beslut om återvändande. Det kommer också att komplettera kommissionens förslag om att utvidga användningen av Eurodac för att identifiera tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna och som inte ansöker om asyl och kan förflytta sig inom EU utan att upptäckas.

3. In- och utresesystemet, eftersom den nya förordningen kommer att komplettera kommissionens förslag om ett in- och utresesystem och hur det ska användas för att identifiera och upptäcka personer som överskridit den tillåtna vistelsetiden (även inom territoriet).

4. Kodexen om Schengengränserna, eftersom förslaget kompletterar den ändring av kodexen om Schengengränserna 46 som rör skyldigheten att systematiskt kontrollera tredjelandsmedborgare mot de relevanta databaserna vid utresa.

5. Kommissionens förslag om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem (SIS) på området in- och utresekontroller och om upphävande av förordning (EG) nr 1987/2006 eftersom förslaget kompletterar de bestämmelser som rör införandet av inreseförbud i SIS efter återvändandet av tredjelandsmedborgaren i fråga.

1.6.Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

 Förslag eller initiativ som pågår under en begränsad tid

   Förslaget eller initiativet ska gälla från [den DD/MM]ÅÅÅÅ till [den DD/MM]ÅÅÅÅ.

   Det påverkar resursanvändningen från ÅÅÅÅ till ÅÅÅÅ.

   Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid

Efter en inledande period 2018–2019,

beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.Planerad metod för genomförandet 47  

 Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

☑ inom dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer

   via genomförandeorgan

 Delad förvaltning med medlemsstaterna

 Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet delegeras till

◻ tredjeländer eller organ som de har utsett

◻ internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

◻EIB och Europeiska investeringsfonden

☑ organ som avses i artiklarna 208 och 209 i budgetförordningen

◻ offentligrättsliga organ

◻ privaträttsliga organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

◻ organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandet av ett offentlig-privat partnerskap och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

◻ personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten.

Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

Kommissionen kommer att ansvara för den övergripande styrningen av politiken och eu-LISA kommer att ansvara för systemets utveckling, drift och underhåll.

De utgifter som rör kommunikationsinfrastrukturen (anslag till GD HOME) som anges i de finansieringsöversikter som åtföljer kommissionens förslag till förordning om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem (SIS) på området in- och utresekontroller 48 och kommissionens förslag till förordning om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem (SIS) på området polissamarbete och straffrättsligt samarbete 49  tillämpas även på det föreliggande förslaget. De utgifter som avses i det föreliggande förslaget kompletterar de ovan nämnda förslagen eftersom SIS utgör ett gemensamt informationssystem.

2.FÖRVALTNING

2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

Bestämmelserna om översyn och övervakning i artikel 54.7 och 54.8 i förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem (SIS) på området in- och utresekontroller är tillämpliga.

Kommissionen, medlemsstaterna och byrån kommer regelbundet att se över och övervaka användningen av SIS för att se till att det fortsätter att fungera på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Kommissionen kommer att biträdas av en kommitté för att genomföra tekniska och operativa åtgärder som beskrivs i förslaget.

Vartannat år ska eu-LISA lämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om den tekniska funktionen, inklusive säkerheten, avseende SIS, den kommunikationsinfrastruktur som stödjer det och det bilaterala och multilaterala utbytet av tilläggsinformation mellan medlemsstaterna.

Vart fjärde år ska kommissionen dessutom genomföra och till parlamentet och rådet lämna en övergripande utvärdering av SIS och informationsutbytet mellan medlemsstaterna. Härigenom

a) granskas de uppnådda resultaten i förhållande till målen,

b) bedöms om de förutsättningar som ligger till grund för systemet fortfarande är giltiga,

c) undersöks förordningen tillämpas på det centrala systemet,

d) utvärderas säkerheten hos det centrala systemet,

e) undersöks konsekvenserna för hur systemet fungerar i framtiden.

2.2.Eu-LISA är dessutom nu skyldig att tillhandahålla daglig, månatlig och årlig statistik om användningen av SIS, vilket säkerställer en kontinuerlig övervakning av systemet och hur det fungerar i förhållande till målen. Förvaltnings- och kontrollsystemet

2.2.1.Risker som identifierats

Följande risker har identifierats:

1. Potentiella svårigheter för eu-LISA med att hantera den utveckling som anges i det aktuella förslaget parallellt med annan pågående utveckling (t.ex. genomförandet av AFIS i SIS) och den framtida utvecklingen (t.ex. in- och utresesystemet, Etias och uppgraderingen av Eurodac). Denna risk kan minskas genom säkerställandet av att eu-LISA har tillräckligt med personal och resurser för att utföra dessa uppgifter och den fortgående hanteringen av uppdragstagaren som ansvarar för underhållet av funktionsdugligheten.

2. Svårigheter för medlemsstaterna:

2.1 Svårigheter av ekonomisk karaktär eftersom genomförandet även kräver investeringar från medlemsstaterna. Denna risk kan minskas genom att tillhandahålla medlemsstaterna EU-finansiering, t.ex. från den del av fonden för inre säkerhet som avser stödet för yttre gränser.

2.2 De nationella systemen måste vara anpassade till de centrala kraven och diskussioner med medlemsstaterna om detta kan leda till att utvecklingen försenas. Denna risk kan minskas genom att tidigt föra en dialog med medlemsstaterna om denna fråga för att säkerställa att åtgärder kan vidtas i tid.

2.3 Risker som rör förfaranden på nationell nivå

2.3.1 Beslut om återvändande skapas, uppdateras eller raderas inte i tid:

- Mekanismen för att kontrollera att en person som omfattas av ett beslut om återvändande verkligen återvänder inom tidsfristen för frivillig avresa fungerar bara om besluten om återvändande förs in i SIS så fort de har utfärdats.

- Om SIS tillfälligt inte är åtkomligt vid de yttre gränserna eller på grund av ett mänskligt misstag, kan det inträffa att en persons avresa inte registreras. Då finns registreringen om återvändandet kvar i SIS och registreringen om ett inreseförbud förs inte in efter det att personen har lämnat territoriet. Risken kan minskas genom att gränskontrolltjänstemännen får tillgång till registreringar om beslut om återvändande redan vid inresan så att de ser registreringen under inreseförfarandet och kan kontakta de behöriga myndigheterna för att avgöra vilka åtgärder som ska vidtas vid en träff.

2.2.2.Uppgifter om det interna kontrollsystemet

Eu-LISA ansvarar för de centrala delarna av SIS. För att bättre kunna övervaka användningen av SIS för att analysera trender som gäller migrationstryck, gränsförvaltning och brottslighet bör byrån kunna utveckla en modern kapacitet för att rapportera statistik till medlemsstaterna och kommissionen.

Eu-LISA:s räkenskaper ska godkännas av revisionsrätten och behandlas enligt förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet. Kommissionens interna revisionstjänst kommer att genomföra revisioner i samarbete med byråns interna revisor.

2.2.3.Beräknade kostnader för och fördelar med kontroller – bedömning av förväntad risk för fel

Ej relevant

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade)

De åtgärder som planeras för att bekämpa bedrägerier anges i artikel 35 i förordning (EU) nr 1077/2011 där följande föreskrivs:

1. I syfte att bekämpa bedrägeri, korruption och andra rättsstridiga handlingar ska förordning (EG) nr 1073/1999 gälla.

2. Byrån ska ansluta sig till det interinstitutionella avtalet om interna utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och ska utan dröjsmål utfärda lämpliga föreskrifter som gäller för alla anställda vid byrån.

3. I beslut om finansiering samt i de avtal om och instrument för genomförande som införts till följd av dessa beslut, ska det uttryckligen föreskrivas att revisionsrätten och Olaf vid behov får utföra kontroller på plats hos dem som mottagit anslag från byrån samt hos de tjänstemän som har fördelat dessa anslag.

I enlighet med denna bestämmelse fattade styrelsen för byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa den 28 juni 2012 ett beslut om villkor och närmare bestämmelser för interna utredningar för att bekämpa bedrägerier, korruption och all annan olaglig verksamhet som kan skada unionens intressen.

GD HOME:s strategi för bekämpning och upptäckt av bedrägerier kommer att tillämpas.

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen

Budgetrubrik

Typ av
anslag

Bidrag

3 – Säkerhet och medborgarskap

Diff./Icke-diff. 50

från Efta-länder 51

från kandidatländer 52

från tredje-länder

enligt artikel 21.2 b i budget-förordningen

Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-LISA).

Differentierade

NEJ

NEJ

JA

NEJ

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga
budgetramen

3

Säkerhet och medborgarskap

eu-LISA

År
2018

År
2019

År
2020

TOTALT

•Driftsanslag

Avdelning 1: Personalutgifter

Åtaganden

(1)

0 070

0 070

0 070

0 210

Betalningar

(2)

0 070

0 070

0 070

0 210

Avdelning 2: Infrastruktur- och driftsutgifter

Åtaganden

(1a)

0

0

0

0

Betalningar

(2a)

0

0

0

0

Avdelning 3: Driftsutgifter

Åtaganden

(1a)

2 520

0 447

0 447

3 414

Betalningar

(2 a)

1 008

1 959

0 447

3 414

TOTALA anslag
för eu-LISA

Åtaganden

=1+1a +3

2 590

0 517

0 517

3 624

Betalningar

=2+2a

+3

1 078

2 029

0 517

3 624






TOTALA driftsanslag

Åtaganden

(4)

Betalningar

(5)

•TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program

(6)

TOTALA anslag
för RUBRIK <….>
i den fleråriga budgetramen

Åtaganden

=4+ 6

Betalningar

=5+ 6

Följande ska anges om flera rubriker i budgetramen påverkas av förslaget eller initiativet:

•TOTALA driftsanslag

Åtaganden

(4)

Betalningar

(5)

•TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program

(6)

TOTALA anslag
för RUBRIKERNA 1–4
i den fleråriga budgetramen

(referensbelopp)

Åtaganden

=4+ 6

2 590

0 517

0 517

3 624

Betalningar

=5+ 6

1 078

2 029

0 517

3 624





Rubrik i den fleråriga
budgetramen

5

Administrativa utgifter

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År
n

År
n+1

År
n+2

År
n+3

För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

TOTALT

GD: <…….>

• Personalresurser

• Övriga administrativa utgifter

DG <…….> TOTALT

Anslag

TOTALA anslag
för RUBRIK 5
i den fleråriga budgetramen
 

(summa åtaganden = summa betalningar)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År
N 53

År
n+1

År
n+2

År
n+3

För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

TOTALT

TOTALA anslag
för RUBRIKERNA 1–5
i den fleråriga budgetramen
 

Åtaganden

Betalningar

3.2.2.Beräknad inverkan på eu-LISA:s driftsanslag

   Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

   Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Mål- och resultatbeteckning

År
2018

År
2019

År
2020

För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

TOTALT

RESULTAT

Typ 54

Genomsnittliga kostnader

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Totalt antal

Total kostnad

SPECIFIKT MÅL NR 1 55
Utveckling av det centrala systemet

Uppdragstagare

1

0 770

0 770

Programvara

1

1 500

1 500

Hårdvara

1

0 250

0 250

Delsumma för specifikt mål nr 1

2 520

2 520

SPECIFIKT MÅL nr 2
Underhåll av det centrala systemet

Uppdragstagare

1

0

1

0 078

1

0 078

0 156

Programvara

1

0

1

0 225

1

0 225

0 450

Hårdvara

1

0

1

0 075

1

0 075

0 150

Delsumma för specifikt mål nr 2

0

0 378

0 378

0 756

SPECIFIKT MÅL nr 3
Möten/utbildning

Utbildningsverksamhet

1

0 069

1

0 069

0 138

Delsumma för specifikt mål nr 3

0 069

0 069

0 138

TOTALA KOSTNADER

2 520

0 447

0 447

3 414

3.2.3.Beräknad inverkan på eu-LISA:s personalresurser

3.2.3.1.Sammanfattning

   Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

   Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År
2018

År
2019

År
2020

TOTALT

Tjänstemän (lönegrad AD)

Tjänstemän (lönegrad AST)

Kontraktsanställda

0 070

0 070

0 070

0 210

Tillfälligt anställda

Utstationerade nationella experter

TOTALT

0 070

0 070

0 070

0 210

Rekrytering är planerad till januari 2018. Personalen måste vara på plats i början av 2018 för att utvecklingen ska hinna genomföras så att idrifttagandet kan ske under 2020. En kontraktsanställd behövs både för att genomföra projektet samt för operativt stöd och underhåll efter det att produktionen startat. Denna resurs kommer att användas för att

stödja genomförandet av projektet som medlem i projektgruppen, bland annat med att definiera krav och tekniska specifikationer, samarbeta med och stödja medlemsstaterna under genomförandet, uppdatera dokumentet om gränssnittskontroll (ICD), följa upp de avtalsenliga leveranserna, leverera och uppdatera dokumentationen osv.;

stödja övergången när systemet tas i drift i samarbete med uppdragstagaren (följa upp lanseringar, operativa uppdateringar av processer, utbildning (däribland utbildning för medlemsstaterna) osv.;

stödja mer långsiktig verksamhet, fastställa specifikationer, avtalsmässiga förberedelser vid en eventuell konstruktionsändring av systemet eller om det nya avtalet om underhåll av SIS II:s funktionsduglighet måste ändras för att täcka ytterligare ändringar (från en teknisk och budgetmässig synvinkel);

genomföra den andra linjens support efter idrifttagandet under det fortlöpande underhållet och driften.

Det bör noteras att den nya resursen (kontraktsanställning på heltid) kommer att agera utöver den interna arbetsgruppen som också kommer att arbeta med andra projekt och annan verksamhet samt projekt- och avtalsförvaltning och ekonomisk uppföljning/operativ verksamhet. Kontraktsanställning kommer att ge lämplig kontinuitet vad gäller avtalen för att säkerställa driftskontinuitet och att samma specialiserade personer används för den operativa stödverksamheten efter det att projektet har avslutats. Dessutom kräver den operativa stödverksamheten åtkomst till produktionsmiljön vilket uppdragstagare eller extern personal inte kan få.

.

3.2.3.2.Beräknat personalbehov

   Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

   Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

År
n

År
n+1

År n+2

År n+3

För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

•Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)

XX 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna)

XX 01 01 02 (vid delegationer)

XX 01 05 01 (indirekta forskningsåtgärder)

10 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder)

Extern personal (i heltidsekvivalenter) 56

XX 01 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och byråns anställda finansierade genom ramanslaget)

XX 01 02 02 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter som tjänstgör vid delegationerna)

XX 01 04 yy  57

- vid huvudkontoret

- vid delegationer

XX01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med indirekta forskningsåtgärder)

10 01 05 02 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med direkta forskningsåtgärder)

Annan budgetrubrik (ange vilken)

TOTALT

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda

Extern personal

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

   Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen

   Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

Man planerar att omprogrammera den andel som återstår för smarta gränser inom fonden för inre säkerhet för att genomföra ändringarna i detta förslag. Förordningen om fonden för inre säkerhet och stödet för yttre gränser är det finansieringsinstrument som innehåller budgeten för genomförande av paketet för smarta gränser. Enligt artikel 5 ska 791 miljoner euro satsas på ett program för inrättande av it-system till stöd för förvaltningen av migrationsströmmar över de yttre gränserna, enligt de villkor som fastställs i artikel 15. Av dessa 791 miljoner euro avsätts 480 miljoner euro för utvecklingen av in- och utresesystemet och 210 miljoner euro för utvecklingen av EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd (Etias). Återstoden, 100,828 miljoner euro, kommer delvis att användas för att täcka kostnaderna för de ändringar som anges i det aktuella förslaget.

   Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras

Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt belopp.

3.2.5.Bidrag från tredje part

☑Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet

Förslaget eller initiativet kommer att medfinansieras enligt följande:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År
n

År
n+1

År
n+2

År
n+3

För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

Totalt

Ange vilken extern organisation eller annan källa som bidrar till finansieringen 

TOTALA anslag som tillförs genom samfinansiering



3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

   Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

   Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

   Påverkan på egna medel

   Påverkan på ”diverse inkomster”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel:

Belopp som förts in för det innevarande budgetåret

Konsekvenser av förslaget/initiativet 58

År
2018

År

2019

År

2020

År

2021

För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

Artikel 6313

p.m.

p.m.

p.m.

p.m.

Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål.

18.02.08 (Schengens informationssystem), 18.02.07 (eu-LISA)

Ange med vilken metod inverkan på inkomsterna har beräknats.

Budgeten ska omfatta ett bidrag från de länder som är associerade till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket.

(1) Rapport till Europaparlamentet och rådet om utvärderingen av den andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II), i enlighet med artiklarna 24.5, 43.3 och 50.5 i förordning (EG) nr 1987/2006 och artiklarna 59.3 och 66.5 i beslut 2007/533/RIF och i det åtföljande arbetsdokumentet. (EUT...).
(2) Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/115/EG av den 16 december 2008 om gemensamma normer och förfaranden för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna (EUT L 348, 24.12.2008, s. 98).
(3) COM(2016) 205 final, 6.4.2016.
(4) Kommissionens beslut 2016/C 257/03 av den 17 juni 2016.
(5) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1077/2011 av den 25 oktober 2011 om inrättande av en Europeisk byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området med frihet, säkerhet och rättvisa (EUT L 286, 1.11.2011, s. 1).
(6) COM(2015) 240 final.
(7) COM(2015) 453 final.
(8) COM(2016) 205 final.
(9) Europeiska rådets slutsatser av den 25 och 26 juni 2015 (ST 22 2015 INIT).
(10) Rådets slutsatser om återvändandepolitikens framtid finns på: http://www.consilium.europa.eu/press-releases-pdf/2015/10/40802203341_sv.pdf  
(11) Rådets direktiv 2001/40/EG av den 28 maj 2001 om ömsesidigt erkännande av beslut om avvisning eller utvisning av medborgare i tredje land, EGT L 149, 2,6.2001, s. 34 och rådets beslut 2004/191/EG av den 23 februari 2004 om fastställande av kriterier och närmare föreskrifter för ersättning för finansiella obalanser som uppstår till följd av tillämpningen av direktiv 2001/40/EG om ömsesidigt erkännande av beslut om avvisning eller utvisning av medborgare i tredje land, EUT L 60, 27.2.2004, s. 55.
(12) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).
(13) COM(2015) 670 final.
(14) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 av den 9 mars 2016 om en unionskodex om gränspassage för personer (kodexen om Schengengränserna) EUT L 77, 23.3.2016, s. 1.
(15) COM(2015) 240 final.
(16) COM(2016) 272 final.
(17) COM(2016) 194 final.
(18) KOM(2016) 731 final.
(19) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1987/2006 av den 20 december 2006 om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) (EUT L 381, 28.12.2006, s. 4).
(20) Rådets beslut 2007/533/RIF av den 12 juni 2007 om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) (EUT L 205, 7.8.2007, s. 63).
(21) COM(2014) 199 final.
(22) Studie om genomförbarheten och konsekvenserna av att inom ramen för Schengens informationssystem inrätta ett EU-täckande system för utbyte av uppgifter och övervakning av efterlevnaden av beslut om återvändande ( https://bookshop.europa.eu/en/study-on-the-feasibility-and-implications-of-setting-up-within-the-framework-of-the-schengen-information-system-an-eu-wide-system-for-exchanging-data-on-and-monitoring-compliance-with-return-decisions-pbDR0116353/ ).
(23) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 515/2014 av den 16 april 2014 om inrättande, som en del av fonden för inre säkerhet, av ett instrument för ekonomiskt stöd för yttre gränser och visering (EUT L 150, 20.5.2014, s. 143).
(24) Förordning (EU) 2018/... om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem på området in- och utresekontroller (EUT L...).
(25) Förordning (EU) 2018/... om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem på området polissamarbete och straffrättsligt samarbete (EUT L...).
(26) Rådets beslut 2002/475/RIF av den 13 juni 2002 om bekämpande av terrorism (EUT L 164, 22.6.2002, s. 3).
(27) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 av den 9 mars 2016 om en unionskodex om gränspassage för personer (kodexen om Schengengränserna) EUT L 77, 23.3.2016, s. 1.
(28) Rådets beslut 2000/365/EG av den 29 maj 2000 om en begäran från Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (EUT L 131, 1.6.2000, s. 43).
(29) Rådets beslut 2002/192/EG av den 28 februari 2002 om Irlands begäran om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (EGT L 64, 7.3.2002, s. 20).
(30) EGT L 176, 10.7.1999, s. 36
(31) Rådets beslut 1999/437/EG av den 17 maj 1999 om vissa tillämpningsföreskrifter för det avtal som har ingåtts mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa båda staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (EGT L 176, 10.7.1999, s. 31).
(32) EUT L 53, 27.2.2008, s. 52
(33) Rådets beslut 2008/146/EG av den 28 januari 2008 om ingående på Europeiska gemenskapens vägnar av avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (EUT L 53, 27.2.2008, s. 1).
(34) EUT L 160, 18.6.2011, s. 21
(35) Rådets beslut 2011/350/EU av den 7 mars 2011 om ingående på Europeiska unionens vägnar av protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, om avskaffande av kontroller vid de inre gränserna och om personers rörlighet (EUT L 160, 18.6.2011, s. 19).
(36) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1077/2011 av den 25 oktober 2011 om inrättande av en Europeisk byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (EUT L 286, 1.11.2011, s. 1).
(37) Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB.
(38) I den mening som avses i artikel 54.2 a och b i budgetförordningen.
(39) COM(2015) 453 final.
(40) COM(2016) 205 final.
(41) COM(2015) 240 final.
(42) COM(2014) 199 final.
(43) Ares(2016)2231546 – 12.5.2016.
(44) Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/115/EG av den 16 december 2008 om gemensamma normer och förfaranden för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna (EUT L 348, 348.24.12,2008, s. 98).
(45) Studie om genomförbarheten och konsekvenserna av att inom ramen för Schengens informationssystem inrätta ett EU-täckande system för utbyte av uppgifter och övervakning av efterlevnaden av beslut om återvändande ( https://bookshop.europa.eu/en/study-on-the-feasibility-and-implications-of-setting-up-within-the-framework-of-the-schengen-information-system-an-eu-wide-system-for-exchanging-data-on-and-monitoring-compliance-with-return-decisions-pbDR0116353/ ).
(46) COM(2015) 670 final.
(47) Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html
(48) EUT L …
(49) EUT L …
(50) Differentierade respektive icke-differentierade anslag.
(51) Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.
(52) Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.
(53) Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.
(54) Resultaten som ska anges är de produkter och tjänster som levererats (t.ex.: antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).
(55) Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål …”
(56) [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].
(57) Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).
(58) När det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 25 % avdrag för uppbördskostnader.
Top