Accept Refuse

EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52003DC0646

Rapport från kommissionen - Fjortonde årsrapporten om strukturfondernas genomförande

/* KOM/2003/0646 slutlig */

52003DC0646

Rapport från Kommissionen - Fjortonde årsrapporten om strukturfondernas genomförande /* KOM/2003/0646 slutlig */


RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN - FJORTONDE ÅRSRAPPORTEN OM STRUKTURFONDERNAS GENOMFÖRANDE

Allmän sammanfattning

Under 2002 slutfördes programplaneringen för mål 2, men även för gemenskapsinitiativen. Programmen har i allmänhet kunnat genomföras i en tillfredsställande takt, jämförbar med takten under föregående programperiod.

De första arbetsmomenten knutna till halvtidsöversynen inleddes i slutet av år 2002 för att resultaten från utvärderingen skulle vara tillgängliga under andra halvåret 2003.

Vid ett ministermöte som kommissionen ordnade den 7 oktober 2002 kunde medlemsstaterna bedöma kommissionens konkreta förslag till förbättring av strukturfondernas förvaltning. Förslagen skulle dels vara ett svar på en upprepad begäran från medlemsstaterna om en enklare förvaltning av strukturfonderna, dels minska den tröghet i förfarandena på både nationell nivå och gemenskapsnivå som är ett viktigt skäl till programmens långsamma start.

Slutdatum för inlämnande av ansökan om slutlig utbetalning för programperioden 1994-1999 var den 31 mars 2003. I slutet av 2002 hade dock inte många åtgärder avslutats. Likaså iakttogs endast i ett fåtal fall tidpunkten juni 2002 för insändande av dokumentation för åtgärdernas avslutande.

ERUF

Beträffande mål 1 är genomförandetakten tillfredsställande, och automatiska återtaganden enligt "N+2-regeln" [1] har kunnat undvikas. Det finns dock stora variationer i takten från region till region och även inom ett och samma program.

[1] Enligt artikel 32.2 i förordning (EG) nr 1260/1999 om allmänna bestämmelser för strukturfonderna skall kommissionen automatiskt återta de delar av åtaganden som inte genomförts vid utgången av andra året efter åtagandet.

En analys av programkomplementen visar att 1/3 av stödet från ERUF går till projekt som avser produktiva investeringar och 2/3 till projekt för basinfrastruktur.

Takten i genomförandet av projekten är lägre för mål 2 än för mål 1, då programplaneringen för mål 2 avslutades först år 2002 genom att de sista programmen antogs och kommissionen tog emot programkomplementen. Denna mera utdragna programplanering beror främst på förfarandet för avgränsning av stödberättigade områden. Översvämningar har gjort att Tyskland och Österrike delvis måst revidera sina program.

Det är intressant att notera att stödets fördelning mellan produktiva investeringar (2/3 av stödet) och basinfrastruktur (1/3 av stödet) är exakt den motsatta mot fördelningen för mål 1.

EUGFJ

Genomförandetakten för de mål 1-program som medfinansieras av EUGFJ är på det hela taget tillfredsställande (19,1 %), även om den är något lägre än genomsnittet för strukturfonderna. Fyra program (NL, UK, IRL) riskerar dock att drabbas av automatiska återtaganden enligt N+2-regeln på grund av otillräckliga utbetalningar.

Stödet från EUGFJ [2] inom mål 1 fördelar sig på följande sätt: 45,5 % för omstrukturering av jordbrukssektorn (i huvudsak investeringar i jordbruksföretag och bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter), 41 % för miljö och skötsel av naturområden och 13 % för utveckling och diversifiering av näringslivet på landsbygden.

[2] Procenttalen avser utvecklings- och garantisektionerna vid EUGFJ. Kompletterande åtgärder (förtidspension, mindre gynnade områden, miljöåtgärder i jordbruket och skogsplantering) inom mål 1 finansieras av garantisektionen.

ESF

Inom mål 3 koncentrerar sig ESF på att stödja den europeiska sysselsättningsstrategin. Åtgärderna fördelar sig dock på samtliga de fem politikområden som anges i ESF-förordningen. De viktigaste åtgärderna avser främjande av återinträde på arbetsmarknaden för arbetslösa och personer som står utanför denna.

Genomförandet av åtgärderna går i allmänhet bra och i en takt som har gjort det möjligt att hämta in de ursprungliga förseningarna i antagandet av programmen. På två undantag när har automatiskt återtagande inte varit aktuellt.

Vid de årliga mötena har ett stort antal medlemsstater deltagit i djupgående diskussioner om sambandet mellan Europeiska socialfondens program, den europeiska sysselsättningsstrategin och de nationella handlingsplanerna för social integration.

FFU

År 2002 präglades av reformen av den gemensamma fiskeripolitiken (GFP) som rådet fastställde den 20 december 2002. Målen för den gemensamma fiskeripolitiken reviderades och orienterades om mot ett hållbart utnyttjande av levande akvatiska resurser på grundval av dels välgrundade vetenskapliga yttranden och försiktighetsprincipen i förvaltningen av fisket, dels ett hållbart vattenbruk. Förvaltningen av fisket kommer i framtiden att på ett bättre sätt kunna säkerställa sektorns långsiktiga livskraft genom ett hållbart resursutnyttjande.

De nya bestämmelserna trädde i kraft den 1 januari 2003. De ersätter de grundregler som styrt den gemensamma fiskeripolitiken sedan 1993 och ändrar på väsentliga punkter den förordning om strukturåtgärder inom fiskesektorn som genomförs av fonden för fiskets utveckling (FFU) [3].

[3] Förordning (EG) nr 2369/2002 av den 20 december 2002 om ändring av förordning (EG) nr 2792/1999.

Bland viktigare ändringar som reformen medför kan nämnas att stöd till förnyelse av fiskefartyg och till permanent överföring av fiskefartyg från gemenskapen till tredje land inte längre kommer att kunna beviljas från 2005 års ingång. Stöd till modernisering av fiskefartyg kommer att ges endast till fartyg som är minst fem år gamla. Det skall syfta till att förbättra säkerheten, produktkvaliteten eller arbetsförhållandena, införa mera selektiv fisketeknik eller utrusta fartygen med övervakningssystemet VMS. Det får inte öka fartygets fångstkapacitet.

Reformen medför också bättre villkor för medlemsstaternas stöd till fiskare och redare som tillfälligt måste upphöra med fisket. Omställningsstödet till fiskare utvidgas till diversifiering mot annan verksamhet, men de kan fortsätta att fiska på deltid.

Gemenskapsinitiativ

Bland totalt 72 Interregprogram godkändes under 2002 15 av de 18 program som återstod att godkänna. Genom dessa godkännanden har det interregionala samarbetet kunnat påbörjas konkret med inledandet av en första infordran av förslag på EU-nivå. Interactprogrammet, som syftar till att effektivisera genomförandet av Interreginitiativet, antogs under året.

Dessutom antogs år 2002 alla programmen i gemenskapsinitiativet Leader+, vars styrkommitté höll sitt första möte i november.

Inom ramen för Urban antogs programmet Urbact som syftar till att underlätta utbyte av erfarenheter och god praxis mellan städer som har deltagit i tidigare versioner av Urban.

Fjortonde årsrapporten om strukturfondernas genomförande år 2002

1. Översikt

1.1. Mål 1

ERUF

År 2002 tillämpades för första gången den så kallade "N+2-regeln". Enligt denna skall kommissionen automatiskt återta de delar av åtaganden som inte genomförts vid utgången av det andra året efter åtagandeåret. I stort sett är genomförandetakten tillfredsställande, varför automatiska återtaganden kunnat undvikas. I genomsnitt uppgick takten för verkställande av betalningar vid utgången av år 2002 till 21,5 % av det totala beslutade stödet. Per medlemsstat varierar talen från 7 % i Nederländerna till 36 % i Irland, men hälften av medlemsstaterna ligger i intervallet 22-27 %.

Genomförandetakten varierar dock starkt från region till region, mellan programmen och inom samma program. Åtgärder för att bygga ut infrastrukturen gör i allmänhet goda framsteg, medan sådana där den privata sektorn medverkar går långsammare. Detta beror delvis på den ekonomiska konjunkturen under 2002.

Enligt mottagna årsrapporter varierar genomförandetakten (medelsanvisning och betalningar till projekten) starkt. Vissa regioner har redan tilldelat projekten 2/3 av de tillgängliga medlen (B, SF, SV), och betalningarna håller också en stadig takt.

Ändringarna i SPD är relativt begränsade. Till största delen är de en följd av att rådet den 28 juni 2001 antog en ändring av förordningarna (EG) nr 1260/99 om allmänna bestämmelser för strukturfonderna, (EG) nr 1257/99 om landsbygdsutveckling och (EG) nr 2792/99 om fiskerisektorn, så att takten i insatserna kunde höjas i de yttersta randområdena.

En analys av programkomplementen visar att stödet från ERUF fördelar sig med 1/3 till produktiv verksamhet och 2/3 till basinfrastruktur. Den största andelen, 31 % av det totala stödet, går till "transportinfrastruktur". Därefter kommer stöd till små och medelstora företag och hantverksföretag, 16 %, och miljö (vatten, avfall etc.), 13 %. Den stora sektorn FoU, telekommunikation och informationssamhället tar hand om 12 % av ERUF-stödet [4], medan social infrastruktur och folkhälsa får 6 %.

[4] Detta stöd ingår i den första delen av Lissabonstrategin (att främja omställning till en kunskapsbaserad ekonomi, särskilt genom investeringar i informations- och kommunikationsteknik på FoU-området). Den del av ERUF:s totala stöd som anslagits till dessa områden bör beräknas med hänsyn till att flertalet komplement utarbetades innan Lissabonstrategin utformades (i mars 2000).

Samtliga medlemsstater har inlett arbetet med halvtidsöversynen. I de regioner som kommit längst har avtal redan slutits med utvärderare.

EUGFJ

Takten i genomförandet är allmänt sett tillfredsställande, även om den är något lägre än genomsnittet för strukturfonderna. De sammanlagda betalningarna uppgick i genomsnitt till 19,1 % av det totala beslutade stödet vid utgången av år 2002, mot 21,8 % för samtliga strukturfonder. I medlemsstaterna varierar genomförandetakten mellan 7,8 % (Nederländerna) och 29,2 % (Österrike).

Genomförandetakten i Tyskland, 25 %, hör till de högsta och programmen där verkar inte ha påverkats av översvämningarna.

Fyra program, Flevoland (Nederländerna), Highlands och Islands (Förenade kungariket). Border, Midland and Western Region (Irland). Southern and Eastern Region (Irland) har inte kunnat styrka betalningar på ett godtagbart sätt och riskerar därför att motsvarande del av åtagandet återtas. Beträffande de två sistnämnda programmen har de irländska myndigheterna ansökt om undantag för force majeure till följd av effekterna av mul- och klövsjukan. Kommissionen granskar nu ansökan.

Programkomplementen visar att stödet från EUGFJ [5] är fördelat på följande sätt: 45,5 % till omstrukturering av jordbrukssektorn (investeringar i jordbruksföretag, bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter), 41 % till miljö och skötsel av naturområden och 13 % till utveckling och diversifiering av näringslivet på landsbygden.

[5] Procenttalen avser utvecklings- och garantisektionerna vid EUGFJ. Kompletterande åtgärder (förtidspension, mindre gynnade områden, miljöåtgärder i jordbruket och skogsplantering) inom mål 1 finansieras av garantisektionen.

Åtgärder knutna till halvtidsöversynen har inletts, och resultaten väntas bli tillgängliga enligt uppgjorda tidsplaner.

FFU

På det hela taget är takten i genomförandet tillfredsställande och ligger på genomsnittet för fonderna. Den varierar dock mellan länderna. Att takten i dess helhet är tillfredsställande beror på det snabba genomförandet av FFU-programmet i Spanien (26 % av det beslutade stödet har betalats ut) som motsvarar 60 % av de beslutade åtgärderna. I åtta medlemsstater är takten långsam, mellan 7 och 10 %.

Utifrån programkomplementen kan det konstateras att 22 % av stödet från FFU går till förnyelse av fiskeflottan, modernisering och nybyggnad, medan vattenbruk får 10 % av stödet och kategorin "beredning och främjande av fiskeprodukter" 15 %.

ESF

I stort sett genomförs programmen i tillfredsställande takt, då betalningarna motsvarar 24 % av det totala beslutade stödet, dvs. över genomsnittet för fonderna. Vissa förseningar förekommer dock, särskilt i Nederländerna (betalningstakt: 7 %).

Införandet av nya områden för stöd från ESF (exempelvis livslångt lärande och anpassningsförmåga) kan åtminstone delvis förklara vissa förseningar som noterats, eftersom dessa områden kräver längre förberedelsetid än områden som tidigare fått stöd från ESF. Man kan också konstatera att takten i genomförandet av åtgärder som avser jämställdhet är långsammare än genomsnittet.

Programkomplementen tyder på att stödet från ESF fördelar sig relativt lika mellan arbetsmarknadspolitik (29 %), utbildning (26 %) och arbetstagares anpassningsförmåga (21 %).

1.2. Mål 2

Genomförandet går i genomsnitt långsammare för mål 2-programmen än för mål 1-programmen eftersom programplaneringen tagit längre tid, vilket särskilt gäller avgränsningen av stödberättigade områden. I en del fall godkändes programmen först i slutet av 2001 eller början av 2002, medan programkomplementen slutfördes under 2002. Detta är en viktig förklaring till att betalningstakten för de beslutade stöden något understeg 14 %. De medlemsstater för vilka beslut fattades i slutet av 2000 har naturligt nog ett genomförande som hör till de bästa (Sverige och Finland 22 %, Danmark 17 %). Det bör dock noteras att Spanien har det högsta genomförandet (26 %) och att Tyskland uppnår samma genomförande som Danmark, även om dess program beslutades senare.

ERUF

De medlemsstater som hade avslutat sin programplanering under 2001 uppvisar tillfredsställande genomförandetakter. Upp till 60 % av budgetarna för åtgärderna har redan anslagits till projekten. De övriga gör så goda framsteg att de successivt kan hämta in sin ursprungliga försening.

Vissa länder har stött på speciella svårigheter. Tyskland och Österrike har delvis måst revidera sin programplanering med hänsyn till sommarens översvämningar (och infogat åtgärder för att förebygga översvämningar). De italienska programmen kunde påbörjas först mycket sent, då avgränsningen av stödberättigade områden hade stött på många svårigheter.

I vissa fall har den svaga ekonomiska konjunkturen gjort det svårare att genomföra åtgärder som kräver privat medfinansiering.

Det är intressant att notera att programkomplementen fördelar stödet per åtgärdsområde med 2/3 till produktiv verksamhet och 1/3 till basinfrastruktur, dvs. omvända proportioner mot dem som gäller för mål 1. Åtgärder för små och medelstora företag och hantverk får 36 % av ERUF-stödet, medan sektorn FoU, telekommunikationer och informationssamhället får 15 %. De två andra områden som får en betydande del av stödet från ERUF är turism (9,5 %) och miljö (6,4 %).

Förberedelser för halvtidsöversynen pågick i alla medlemsstater i slutet av år 2002.

ESF

Genomförandetakten är på det hela taget något lägre än för ERUF.

Stödet från ESF avser främst att stödja åtgärder som förbättrar anpassningsförmågan inom arbetsorganisationen (33 % av stödet) och utbildning (27 % av stödet).

ESF-programmen har också påbörjat de första åtgärderna för halvtidsöversynen.

EUGFJ

Utanför mål 1-regionerna återfinns verksamhet som rör landsbygdsutveckling i 20 SPD för mål 2 i Frankrike, och den medfinansieras av garantisektionen vid EUGFJ.

1.3. Mål 3

Det mest framträdande draget i programplaneringen för mål 3 är att flertalet åtgärder är inriktade på stöd till den europeiska sysselsättningsstrategin, fastän med olika prioriteringar i olika medlemsstater, beroende hur de upplever behovet. Samtidigt är åtgärderna fördelade på alla ESF-förordningens fem politikområden.

Till de vanligaste åtgärderna hör främjande av återinträde på arbetsmarknaden för arbetslösa och personer som står utanför denna. Sådana åtgärder är inte enbart inriktade på återinträde, även om de tenderar att kanaliseras genom utbildning och aktivering. Flertalet medlemsstater har verksamhet där utbildning av särskilda grupper, livslångt lärande och modernisering av de offentliga arbetsförmedlingstjänsterna ingår. Annan verksamhet som framhävs i flera medlemsstater är sådana som rör jämställdhet, social utslagning och hälsa.

Genomförandet av dessa åtgärder går i allmänhet enligt planerna, och många medlemsstater är på väg att hämta in de förseningar som noterats i det ursprungliga antagandet av program under de senaste två åren.

Skillnader kvarstår i hastigheten och svårigheterna i genomförandet i alla medlemsstater. Exempelvis har utbildningsåtgärderna i Italien visats sig vara svåra att genomföra, och återanpassningsåtgärderna i Nederländerna har inte förbrukat sina medel. I Österrike är endast programmet för livslångt lärande försenat. Jämställdhetsarbetet verkar ha problem med genomförandet i flertalet medlemsstater där det bedrivs. Det är tydligt att de program vars genomförande släpar efter är de som kräver de noggrannaste förberedelserna eller som är mera inriktade på särskilda mål, som hälsoprogrammet i Grekland eller systemet för arbetsrotation i Sverige.

Framstegstakten avspeglas i bedömningen att inget återtagande enligt N+2-regeln kommer att behövas i flertalet medlemsstater. Två undantag är Danmark, där det kommer att bli ett mindre återtagande, och Nederländerna. Programmen i Nederländerna försenades starkt av problemen med oegentligheter under tidigare år, och 2002 var det första hela året för genomförande, varför utnyttjandet är betydligt lägre än planerat. Det blir därför sannolikt flera återtaganden enligt N+2-regeln. I andra medlemsstater har överföringar gjorts mellan program för att jämna ut skillnader i utnyttjandegrader.

Flertalet medlemsstater höll sina årliga möten under 2002, då ett antal frågor behandlades. I många medlemsstater diskuterades överensstämmelsen mellan ESF-programmen, den europeiska sysselsättningsstrategin och den nationella handlingsplanen för social integration. Vid mötena kartlades också problem och svagheter i programmens genomförande och hur man kan införa åtgärder för att ta itu med dessa problem och föreslå lösningar. I vissa fall ledde detta till överföringar av medel mellan program, ändringar av programkomplementen eller förslag till ändringar av samlade programdokument (SPD).

Avslutandet av program från åren 1994-1999 vållar dock betydande bekymmer i alla medlemsstater. I 12 av de 15 medlemsstaterna hade inga ansökningar om avslutande eller slutliga dokument lämnats in vid årets utgång, trots att sista dagen för inlämning är den 31 mars 2003. I övriga tre stater hade betydande framsteg gjorts endast i Grekland, där bara 2 av 24 program återstod att avsluta vid årets utgång. I Tyskland och Spanien hade ett litet antal ansökningar tagits emot.

1.4. FFU utanför mål 1

Kommissionen har gjort åtaganden för det tredje årliga beloppet för de elva programmen i områden utanför mål 1, vilket motsvarar 168,9 miljoner euro. Åtaganden för bemyndiganden som överförts från år 2001 har också gjorts för det första årliga beloppet på 4,6 miljoner euro i det nederländska programmet.

Med ledning av programkomplementen kan det noteras att fiskeflottans förnyelse, modernisering och nybyggnad får 24 % av stödet från FFU, medan vattenbruk får 7 % och kategorin "beredning och främjande av fiskeriprodukter" 23 %.

1.5. Gemenskapsinitiativ

1.5.1. Interreg

Efter det att riktlinjerna för Interreg III för perioden 2000-2006 (4,875 miljoner euro i 1999 års priser) antagits den 28 april 2000 [6] uppmanades medlemsstaterna att inom sex månader efter offentliggörandet av det slutliga meddelandet i Europeiska gemenskapernas officiella tidning lämna in utförliga förslag [7].

[6] EGT C 143, 23.5.2000, s. 6.

[7] EGT C 143, 23.5.2000, s. 6.

Flertalet av de 72 program som ursprungligen planerades, godkändes redan 2000 och 2001. År 2002 antogs sju kompletterande program inom del A (Irland/Förenade kungariket, Grekland/Albanien, Grekland/FYROM, Grekland/Cypern, Marocko/Gibraltar-Förenade kungariket, Italien/Albanien och Italien/regionerna vid Adriatiska havet genom samarbete mellan de italienska regionerna vid Adriatiska havet och länderna i f.d. republiken Jugoslavien). Fyra program inom del B godkändes, bland dem det atlantiska området, Nordvästeuropa, Karibien och programmet för Réunion/Oceanien. De två sista programmen inom del C för interregionalt samarbete, programmen Syd och Väst, godkändes också. Slutligen godkändes de två programmen enligt artikel 53 i riktlinjerna för Interreg (näten) - programmet ESPON/ORATE (ett observationsorgan i samverkan för europeisk regional utvecklingsplanering) och programmet Interact. Endast tre program återstår fortfarande att anta under 2003 - det transnationella samarbetsprogrammet Archimed mellan Grekland och Italien och de två programmen för transnationellt samarbete Grekland-Italien och Grekland-Turkiet.

Den viktigaste händelsen under 2002 var godkännandet av programmet Interact. För att skapa en ram för stödåtgärder till ett effektivt genomförande av Interreg III har kommissionen och medlemsstaterna enats om att genomföra programmet Interact (Interreg - Animation, Coordination, Transfert). Sålunda skaffade sig unionen den 16 december 2002 med godkännande av kommissionären Barnier ett nytt verktyg för att förbättra Interreg III-programmens effektivitet och kvalitet. Inför de betydande utmaningar som är knutna till genomförandet av detta gemenskapsinitiativ kan Interact också bli en väsentlig komponent för att uppnå en ytterligare förenkling av förfarandena i Interreg III-programmen, och särskilt inför programperioden efter 2006.

Programmet Interact presenterades av en av medlemsstaterna - Österrike, i egenskap av samordnande land - på samtliga medlemsstaters vägnar. Österrikes förbundsregering har utsetts till förvaltande och utbetalande myndighet för Interact. Den totala kostnaden för Interact-programmet är 35,1 miljoner euro, varav 25 miljoner euro är stöd från ERUF.

En annan viktig händelse var igångsättningen av interregionalt samarbete, då alla programmen slutgiltigt godkänts. En första infordran av förslag på europeisk nivå kunde därför göras den 10 oktober 2002. Tillsammans ställer de fyra programmen stöd på mer än 300 miljoner euro till förfogande från ERUF för interregionalt samarbete (se http:// www.interreg3c.net).

Ytterligare en viktig händelse var godkännandet av programmet ESPON/ORATE. Det syftar till att främja en framåtblickande vision och en kvantifiering av strävandena mot territoriell utveckling i Europa, där angränsande stater (bland annat Schweiz och Norge) samt kandidatländerna engageras. Luxemburg har utsetts till förvaltande och utbetalande myndighet för programmet, och det gemensamma sekretariatet är också förlagt till Luxemburg. Den totala kostnaden för programmet är 12 miljoner euro, varav 6 miljoner euro är stöd från ERUF.

För övrigt fortsatte och intensifierades det konkreta genomförandet av de antagna programmen i fält. Som föreskrivs i förordningarna har kommissionen medverkat i flera övervakningskommittéer och rådgivande kommittéer.

1.5.2. Leader+

Leader+ syftar till att främja och stödja integrerade försöksstrategier för lokal landsbygdsutveckling. Vid slutet av år 2002 hade 73 Leader+-program godkänts. Nio medlemsstater har valt ett nationellt program. I övriga sex medlemsstater har 61 regionala program lämnats in, och tre av dessa stater har presenterat ett nationellt program för ett nationellt nätverk.

Under 2002 pågick fortfarande val av lokala aktionsgrupper i några medlemsstater. Av de 938 lokala aktionsgrupper som planeras inom Leader+ har 692 redan valts.

Ett första sammanträde med styrkommittén för Leader+ hölls den 26 november 2002. Kommittén, som bestod av företrädare för nationella förvaltningar och nätverk, leddes av kommissionen och granskade framstegen i gemenskapsinitiativens genomförande

De lokala aktionsgrupperna har uppfattat de prioriterade teman kommissionen fastställt i meddelandet om Leader+ på följande sätt: att dra största möjliga nytta av naturliga och kulturella resurser och särskilt att ta vara på turistattraktioner (33 % av samtliga lokala aktionsgrupper), att förbättra livskvaliteten på landsbygden (24 %), ta vara på lokala produkter (21 %) och att utnyttja nya kunskaper och ny teknik för att öka konkurrenskraften hos landsbygdens produkter och tjänster (10 %). Gemenskapens totala stöd till Leader+ under perioden 2000-2006 kommer att uppgå till 2,1 miljarder euro och finansieras av utvecklingssektionen vid EUGFJ.

För år 2002 gjordes åtaganden för ett belopp av 356,80 miljoner euro, och ett totalt belopp av 74,89 miljoner euro betalades ut.

1.5.3. Equal

År 2002 var ett viktigt år för gemenskapsinitiativet Equal, då utvecklingspartnerskap (UP) inleddes i fält och initiativet gjorde framsteg.

Sedan urvalsfasen fullbordats den 15 november 2001 tog utvecklingspartnerskapen itu med åtgärd 1 fram till mitten av maj 2002. Under denna period kunde projekten avsluta sina nationella program, men också ingå transnationella partnerskap med minst ett utvecklingspartnerskap i en annan medlemsstat.

Något mer än 1500 utvecklingspartnerskap Equal i hela Europa har börjat genomföra sina arbetsprogram utifrån åtgärd 1. De engagerar cirka 13 000 partner, varav det övervägande antalet är offentliga myndigheter, utbildningsorgan eller specialorgan för mindre gynnade grupper. I mer än 8 % av fallen leds de dock av företag.

Fördelningen mellan teman visar sig vara ojämn, och det första temat i pelaren "Förmåga till inträde på arbetsmarknaden" omfattar nästan en tredjedel av projekten. Utvecklingspartnerskapens geografiska förankring är svagare än väntat. De ursprungliga prognoserna angav ett förhållande mellan geografiska och sektoriella utvecklingspartnerskap på 80 % - 20 %. Nästan två tredjedelar av de sektoriella utvecklingspartnerskapen behandlar "särskilda diskrimineringsproblem". Detta visar att man håller fast vid tankarna bakom åtgärderna Adapt och Sysselsättning.

Omkring 450 avtal om gränsöverskridande samarbete har slutits med i genomsnitt tre utvecklingspartnerskap per avtal, och maximum hittills är åtta.

Initiativet Equal prioriterar i sina mål och sin uppbyggnad främst tillvaratagande och spridning av innovativa inslag på projektnivå via partnerskap för gränsöverskridande samarbete, på regional och nationell nivå via de nationella tematiska nätverken, och på europeisk nivå via de europeiska tematiska grupperna med mål att samla in, ta upp till diskussion och utvärdera särskilt lovande tillämpningar och rapporter från fältet och att förbereda spridning och införande av dessa i politiken.

På europeisk nivå har denna roll anförtrotts åt sex europeiska tematiska grupper (anställbarhet, entreprenörskap, anpassningsförmåga, jämställdhet, asylsökande och partnerskap), som grundlades vid konferensen i Barcelona i maj 2002 (Arbete i nätverk för integration) där nästan 400 personer deltog aktivt i diskussionerna.

När det gäller utvidgningen kan framhållas Tjeckiens (16 utvecklingspartnerskap) och Ungerns (5 utvecklingspartnerskap) deltagande från denna förslagsomgång, men också de aktiva förberedelserna för att integrera kandidatländerna i den förestående förslagsinbjudan för Equal. Köpenhamnskonferensen, som hölls i november 2002 (Equal och utvidgningen), samlade 150 deltagare som representerade nuvarande och blivande medlemsstater i Europeiska unionen för att förbereda gemenskapsinitiativet Equal i ett utvidgat EU.

1.5.4. Urban

Under 2002 antog kommissionen programmet Urbact som syftar till att utbyta erfarenheter och god praxis mellan städer som har deltagit i Urban I, Urban II eller något urbant pilotprojekt. Urbact presenterades gemensamt av alla medlemsstater (utom Luxemburg) och är det sista programmet som planerats för att genomföra initiativet Urban II, 70 program belägna i städer eller kvarter i kris, som godkändes redan under 2001.

Dessa 70 program har under 2002 iakttagit alla slutdatum enligt bestämmelserna. Alla har antagit och skickat programkomplementen till kommissionen och inrättat sin övervakningskommitté, och 21 av dem har lagt fram sin årsrapport om genomförandet inom utsatt tid.

Under 2002 har alla programmen fått förskottsbetalning (7 %) och 26 har redan tagit emot löpande betalningar.

En första sammanfattning av de antagna programmen har lämnats i ett meddelande från kommissionen: "Strukturfondernas programplanering 2000-2006: en första bedömning av Urban-initiativet" KOM(2002) 308 slutlig. Dokumentet var ämne för en omfattande debatt mellan kommissionären Barnier och 600 borgmästare och företrädare för lokala myndigheter under den konferens om "Städer och sammanhållning" som kommissionen organiserade i London den 8 och 9 juli 2002.

1.6. Innovativa åtgärder och tekniskt stöd

ERUF

Femtio regioner ansökte om ett regionalt program för innovativa åtgärder år 2002, av vilka 45 bedömdes ha tillräckligt hög kvalitet för att medfinansieras av ERUF. Härtill kommer de 81 godkända program som lämnades in 2001, vilket innebär att 126 av de 156 stödberättigade regionerna hade fått stöd redan vid utgången av år 2002. Dessutom godkändes tre särskilda nätverksprogram för att främja samarbete mellan regioner, ett för vart och ett av de tre strategiska teman som är stödberättigade enligt programmen a) forskning och teknisk utveckling, b) IT i den regionala utvecklingens tjänst och c) regional identitet och hållbar utveckling.

Genomförandet av pilotprojekt inom ramen för Recite (47 projekt) och Terra (15 projekt) fortsatte och ledde till att tre Terra-projekt kunde avslutas. I slutet av 2002 hade alla projekt lagt fram en slutrapport och ansökt om slutbetalning. Avslutandet av de fyra Recite-projekten har också fortskridit i god takt.

FFU

Den 4 juni 2002 inledde GD Fiske enligt artikel 22 i rådets förordning nr 1260/99 en infordran att lämna förslag 02/C 132/11 till transnationella projekt för innovativa åtgärder inom fiskesektorn. Efter analys och granskning av de 46 förslag som mottogs valde GD Fiske ut tio projekt och gjorde tio finansiella och juridiska åtaganden till ett totalt belopp av 1 114 858 euro. Viktigare teman för projekten är ansträngningarna för socioekonomisk diversifiering av områden som är beroende av fiske, förädling av produkter från fiske och vattenbruk, förbättring av sektorns image samt yrkesutbildning och vidareutbildning i alla yrken inom sektorn. De första lägesrapporterna kommer att finnas tillgängliga år 2003, och slutrapporterna väntas första halvåret 2004.

Programmet för tekniskt stöd har genomförts planenligt under 2002 till ett belopp av 934 811 euro (se tabell i bilaga 3).

ESF

Innovativa åtgärder och tekniskt stöd enligt artikel 6 i ESF-förordningen

En inbjudan att lämna förslag på temat "Lokala sysselsättningsstrategier och innovation" hade offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning den 31 oktober 2001 [8]. Syftet med denna förslagsinbjudan är att stödja innovativa åtgärder för att utveckla lokala sysselsättningsstrategier som stöd för genomförandet av den europeiska sysselsättningsstrategin på lokal nivå. Bland de områden som omfattades av förslagsinbjudan kan nämnas följande:

[8] EGT C 306, 31.10.2001.

- Utveckling av partnerskap på lokal nivå.

- Utveckling och genomförande av lokala sysselsättningsstrategier.

- Övervakning, benchmarking och utvärdering.

- Utbyte och spridning av information samt nätverksarbete.

Ansökningarna måste inriktas på tillämpning av prioriteringarna i den nationella (eller regionala) handlingsplanen (NAP) för sysselsättning inom ett givet territorium i form av lokala sysselsättningsstrategier. Förslagen kan vara av två typer:

- att utveckla och genomföra en enda strategi som överensstämmer med befintlig regional eller nationell handlingsplan,

- att utveckla en sammanhållen serie av individuella strategier på lägre geografisk nivå inom territoriet.

Alla förslag som syftar till att utveckla och genomföra antingen en enda territoriell strategi på regional eller provinsiell nivå (typ 1) eller en serie lokala strategier (typ 2) bör ha ett antal gemensamma drag för att säkerställa ett konsekvent tillvägagångssätt i alla strategier som medverkar till att identifiera och jämföra god praxis och lärdomar för den traditionella ESF och den europeiska sysselsättningsstrategin. I dessa gemensamma drag ingår följande:

- Varje sysselsättningsstrategi måste utvecklas, förfinas och genomföras genom ett särskilt partnerskap, där företrädare för så många av de relevanta aktörerna som möjligt ingår.

- Baslinjeanalys av den lokala sysselsättningen: varje strategi för lokal sysselsättning måste grundas på en analys eller diagnos av det lokala arbetsmarknads- och sysselsättningsläget. Den kommer att tjäna som en baslinje för läget mot vilken framsteg kan mätas och utvärderas.

- Den eventuella strategin eller strategierna måste ta upp var och en av de fyra pelarna i den europeiska sysselsättningsstrategin.

- Jämställdhet/lika möjligheter bör beaktas i den lokala sysselsättningsstrategin på alla stadier och även innefatta baslinjeanalysen och en diagnos av territoriet.

- Länkar till andra finansieringskällor i gemenskapen och medlemsstaten och till andra gemenskapsprogram: den lokala sysselsättningsstrategin bör fungera som en överbryggande ram för all sysselsättningsskapande verksamhet i territoriet.

Under 2002 anslogs en total budget på 34,06 miljoner euro till projekt som finansierades enligt denna inbjudan. Kommissionen medfinansierar åtgärder upp till högst 75 % av de totala stödberättigande kostnaderna med lägst 300 000 euro och högst 3 miljoner euro under en tvåårsperiod.

I den första ansökningsomgången undertecknades 44 bidragsavtal med godkända anbudsgivare i oktober 2002 för projekt som skall påbörjas mellan den 1 november 2002 och den 31 december 2002.

I sin andra årsrapport om genomförandet av innovativa åtgärder enligt artikel 6 i förordningen för Europeiska socialfonden [9] aviserade kommissionen "Innovativa grepp på hanteringen av förändring" som det överbryggande temat för återstoden av innevarande programperiod. Inom detta tema har två mera specifika linjer för innovativa åtgärder fastställts:

[9] Framlagd för ESF-kommittén den 17 december 2002, länk: http://europa.eu.int/comm/ employment_social/esf2000/documents/report_2002_en.pdf

- hantering av demografisk förändring,

- hantering av omstrukturering.

EUGFJ

Under 2002 har åtaganden till ett totalt belopp av 1,13 miljoner euro verkställts inom ramen för tekniskt stöd.

1.7. Komplementaritet med andra instrument

a) Sammanhållningsfonden

Genom det stöd som beviljas från Sammanhållningsfonden möjliggörs finansiering av infrastrukturprojekt inom området för transporter som bidrar till genomförandet av de transeuropeiska näten, liksom projekt inom miljöområdet så att dessa länder kan göra framsteg mot de mål som satts upp inom Europeiska unionens miljöpolitik. Sammanhållningsfonden ger de fyra stödberättigade medlemsstaterna möjligheter att upprätthålla en betydande offentlig investeringsnivå inom dessa två områden av allmänt intresse, samtidigt som de respekterar de mål beträffande minskning av budgetunderskotten som anges i de konvergensprogram som fastställts inför den ekonomiska och monetära unionen.

Det viktigaste instrumentet för samordningen mellan Sammanhållningsfondens och strukturfondernas åtgärder är den strategiska referensramen. Som en följd av de nya juridiska bestämmelser som styr Sammanhållningsfonden lägger medlemsstaterna fram en strategisk referensram för kommissionen. Enligt förordning (EG) nr 1265/1999 "skall medlemsstaterna dessutom tillhandahålla resultaten av miljökonsekvensbedömningen i överensstämmelse med gemenskapslagstiftningen och dessa resultats överensstämmelse med en allmän miljöstrategi eller transportstrategi för ett visst område eller en viss sektor".

I bestämmelserna i "Anvisningar för Sammanhållningsfonden 2000-2006" som översänts till de fyra medlemsstater som är stödberättigade enligt denna fond anges därutöver att "denna strategi bör vara fastställd och formaliserad i ett vägledande dokument som kommer att utgöra "referensram" för Sammanhållningsfondens åtgärder. Denna referensram skall fastställas på den nivå som är lämpligast, och skall innehålla följande: beskrivning av de långsiktiga målen, uppgift om de enskilda projekten, detaljerad beskrivning av de mellanliggande mål som skall ha uppnåtts 2006 samt upplysningar om de projekt som skall genomföras för att nå dessa mål. För varje projekt skall en första uppgift om investeringskostnader och en vägledande planering av finansieringskällor anges".

De fyra medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden lade fram sina referensramar för miljö- och transportsektorerna i slutet av år 2000. I vissa fall utgör dessa strategiska referensramar en integrerad del av de program som godkänts enligt programplaneringen för strukturfonderna för perioden 2000-2006, vilket förstärker samordningen mellan de åtgärder som genomförs med stöd från Sammanhållningsfonden och de som genomförs med stöd från strukturfonderna.

Under 2002 hölls två informationsmöten med medlemsstaterna, samordnade med mötena i strukturfondskommittén, varigenom sammanhållningen mellan dessa finansiella instrument kan förstärkas ytterligare.

b) Europeiska investeringsbanken (EIB) och Europeiska investeringsfonden (EIF)

Enligt villkoren i det samarbetsavtal som undertecknades mellan kommissionen och EIB inom ramen för gemenskapens strukturåtgärder under perioden 2000-2006 har en kontaktmekanism mellan kommissionen och EIB inrättats. Denna mekanism har fungerat tillfredsställande och kompletteras av särskilda samordningskontakter inom området för stora transportprojekt (Spanien och Grekland). Dessa två länder har utvidgat sitt samarbete med banken inom PPP-områdena och bankens medverkan i övervakningen av projekten för transeuropeiska nät.

Därutöver har som en följd av slutsatserna från högnivåmötet den 26 mars 2002 särskild tonvikt lagts vid förbättring och förfinande av bankens statistik över projektens regionala effekter. Genom att man börjat utarbeta regionala indikatorer kommer de regionala effekterna av bankens åtgärder att kunna fastställas på ett bättre sätt.

År 2002 intensifierades samarbetet mellan banken och kandidatländerna. Projekten, medfinansieringen och utvärderingen av dessa och samarbetet inom PPP-området ägnades särskild uppmärksamhet.

Med tillämpning av ramavtalet mellan kommissionen (GD Regionalpolitik) och EIB för perioden 2000-2006 om den utvärdering banken skall göra av vissa stora projekt för vilka de stödberättigade medlemsstaterna har ansökt om finansiering från strukturfonderna, har 37 snabbutvärderingar verkställts under 2002 (varav 17 gäller ERUF, 20 Sammanhållningsfonden och 2 ISPA), och 2 fördjupade utvärderingar.

När det gäller prioriteringar inom samarbetet har särskild tonvikt lagts på stora transportprojekt, initiativ i2i samt innovativa finansiella produkter, dvs. riskkapital och globala lån inom ramen för det första prioriterade åtgärdsområdet, som är effektivt stöd till regional utveckling.

En ny form av medfinansiering har inletts. Det gäller medfinansiering från banken av regionala operativa program. Denna medfinansiering, som framförallt genomförts i Italien, har haft stor framgång.

Banken anslog under 2002 33,4 miljarder euro till projekt inom unionen jämfört med 31,2 miljarder 2001. Bankens stöd till kandidatländerna uppgick till 3,6 miljarder euro mot 2,7 miljarder euro 2001 och användes till investeringar som bidrar till att förbereda utvidgningen. Bankens stöd till de minst gynnade regionerna uppgår till 12,5 miljarder euro i form av individuella lån, mot 14,5 miljarder euro 2001. Effekten av globala lån i de minst gynnade regionerna beräknas till ca 60 %.

Tyskland, Italien, Spanien, Förenade kungariket och Frankrike var de största mottagarna av stöd från EIB.

Inom EIB-gruppen handhar EIF nu uteslutande garantier till små och medelstora företag och riskkapital (medel från Europeiska gemenskapen och EIB/EIF).

EIF har under 2002 medverkat i 68 transaktioner inom sina insatsområden, varav 36 avsåg riskkapital till ett totalt belopp på 471,5 miljoner euro. Åtgärder för totalt 1,707 miljarder euro undertecknades 2002.

Åtgärderna på områdena regional utveckling, forskning och särskilt bioteknik omfattar även kandidatländerna.

Enligt slutsatserna från Europeiska råden i Nice och Stockholm har särskild uppmärksamhet ägnats åt kunskapssamhället.

Kommissionen skall bevaka att åtgärderna inom området regional utveckling integreras i de samlade åtgärderna.

Ett initiativ till förstärkning av samarbetet mellan kommissionen och EIF rörande de regioner som får stöd konkretiserades genom ett avtal om att Europeiska investeringsfonden skall ge stöd och råd till de ansökande regionerna.

c) Transeuropeiska transport- och energinät

Samordningen mellan budgeten för de transeuropeiska transport- och energinäten (TEN) och strukturfonderna, i synnerhet ERUF:s medel, är viktig i mål 1- och mål 2-områden och i de länder som får stöd från Sammanhållningsfonden, eftersom dessa finansiella instrument beaktar behovet att bryta isoleringen för de regioner som lider av strukturellt handikapp eller som är öar, instängda eller ligger långt från unionens centrala regioner.

Medan projekt som rör såväl transport- som energinät finansieras från budgetposten för TEN, medfinansierar Sammanhållningsfonden särskilt transportinfrastruktur och ERUF både transport- och energiprojekt. I artikel 2 i förordningen om ERUF (EG nr 1783/1999) anges att fonden i regioner som berörs av mål 1 skall delta i investeringar som bidrar till upprättande och utbyggnad av transeuropeiska nät. I detta sammanhang stimulerar gemenskapen också partnerskap mellan offentliga och privata organ genom att bland annat bevilja en högre medfinansieringsgrad när stödet tar andra former än ett kontantstöd.

Enligt förordningen för TEN medges inte att samma fas av ett enstaka projekt finansieras både från TEN:s budget och från andra gemenskapskällor, men i vissa fall kan genomförbarhetsstudier som finansieras genom TEN:s budget följas av stöd från ERUF och EIB för (del-) finansiering av främst anläggningsarbeten inom den faktiska investeringen. På transportområdet finansierar ERUF ofta anläggningsarbeten som utformats för att ge "tillträde" till det transeuropeiska transportnätet, medan själva komponenterna i detta nät finansieras från budgetposten för TEN och/eller Sammanhållningsfonden.

Budgetförordningen för TEN (EG nr 2236/95) kompletteras genom EG nr 1655/1999 med bestämmelser om planering på medellång sikt via vägledande fleråriga investeringsprogram och stimulans av partnerskap mellan offentlig och privat sektor samt om utnyttjande av ett litet belopp från budgetposten (1-2 %) för att stödja projekt som innefattar riskkapital.

Förslaget till flerårigt investeringsprogram för perioden 2001-2006 som kommissionen antog i september 2001 innefattar ett sammanlagt belopp på cirka 2,8 miljarder euro för 11 prioriterade projekt (Essen-projekten), projektet Globala satellitnavigeringssystem ("Galileo") och fyra grupper projekt av allmänt intresse.

Under 2002 anslogs sammanlagt 563,4 miljoner euro i åtagandebemyndiganden till TEN-transportprojekt inom ramen för det fleråriga investeringsprogrammet, Galileo-projektet och projekt av gemensamt intresse utanför det fleråriga investeringsprogrammet. Dessutom överfördes 7,0 miljoner euro till riskkapitalfonden som bidrag till finansieringen av TEN-transportprojekt enligt ett PPP-koncept.

Fördelningen per stödform av 2002 års stöd utföll så att den i särklass största delen av unionens utgifter för transporter inom TEN-transportbudgeten (nära 47 %) gick till järnvägsprojekt, medan 30 % gick till Galileo och 4 % till vägar.

1.8. Avslutande av tidigare programperioder

För samtliga åtgärder för programperioden 1994-1999 är enligt bestämmelserna slutdatum för avslutande den 31 mars 2003. I princip skall belopp som avser åtgärder för vilka en avslutningsakt (slutrapport, ansökan om slutbetalning och revisionsutlåtande enligt artikel 8) inte i god och i fastställd ordning lämnats in till kommissionen senast detta datum återtas.

ERUF

En del åtgärder kunde avslutas i slutet av 2002. För de övriga hade i vissa fall avslutningsakterna översänts alltför sent under 2002 för att kunna behandlas det året. Oftast är akterna ofullständiga eller ger anledning till frågor.

Den 24 april 2003 hade 194 åtgärder av totalt 942 avslutats, 727 var under handläggning och 21 avslutningsakter ännu inte hade kommit in till kommissionen eller skulle kompletteras innan de kunde behandlas.

AGRI

Allmänt sett kunde mycket få åtgärder avslutas den 31 december 2002. Arbetet med avslutande var dock på god väg, då flertalet åtgärder hade översänt de akter som krävs.

Av de 402 programmen hade kommissionen vid slutet av 2002 mottagit 142 fullständiga ansökningar, varav 27 har avslutats (22 i Italien). Återstående 260 dokument för program som skall avslutas har mottagits vid tidens utgång den 31 mars 2003 för att undvika automatiskt återtagande.

FFU

Under 2002 har många ansökningar om avslutande av program från tidigare perioder mottagits. Efter en fördjupad analys av dessa ansökningar har de inte kunnat avslutas, då vissa upplysningar saknats.

Den 31 mars 2002 hade kommissionen tagit emot alla akter rörande 54 åtgärder.

ESF

Arbetet med avslutandet verkar vara åtskilligt försenat för det stora flertalet åtgärder, då mycket få avslutningsakter översänts till kommissionen.

Den 31 mars hade 16 åtgärder av totalt 754 avslutats och 539 höll på att avslutas, medan 53 avslutningsakter ännu inte hade kommit in till kommissionen och 162 skulle kompletteras.

2. Sammanhållning och komplementaritet

2.1. Strukturfonderna och miljöpolitiken

Att skydda och förbättra miljön hör till strukturfondernas uppgifter i strävan mot de tre prioriterade mål som fastställs i förordning 1260/99 (artikel 1). Bland de medel som anges i artikel 2 i förordningen nämns uttryckligt integration av miljöskyddskraven i fondernas verksamhet.

Direkta miljöinvesteringar

De regionala och nationella myndigheternas programplanering för åren 2000-2006 innebär sammantaget att ca 20 miljarder euro anslås till direkta miljöinvesteringar, vilket är något över 10 % av strukturfondernas totalanslag. Beloppet skall finansiera exempelvis infrastruktur för vattenförsörjning och vattenrening, rening av avloppsvatten, bortskaffande och återvinning av avfall samt markvård och naturvård.

Investeringarna skall i huvudsak göras i mål 1-regionerna, som uppvisar betydande förseningar inom dessa områden, särskilt beroende på storleken av de investeringar som är förenade med genomförandet av de aktuella infrastrukturerna.

Åtlydnad av miljöskyddslagstiftningen

De åtgärder som skall medfinansieras av fonderna skall följa gällande gemenskapslagstiftning, inklusive miljölagstiftningen. Att medfinansieringen och igångsättandet av vissa åtgärder saktat in eller avbrutits i en del medlemsstater beror på att det inte finns någon rättslig ram på miljöområdet som överensstämmer med gällande lagstiftning.

De viktigaste områdena där bristande åtlydnad av lagstiftningen har konstaterats, antingen till följd av att bestämmelserna inte införlivats i den nationella rätten eller på grund av bristande åtlydnad av gemenskapslagstiftningens bestämmelser, är följande: avfall (domstolen dömde år 2002 tre medlemsstater för att de inte hade upprättat några hanteringsplaner enligt lagstiftningen om avfall), vattenförorening med nitrat från jordbruket (många domar från domstolen), behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse, vattenkvalitet samt åtlydnad av bestämmelserna om miljökonsekvensbeskrivningar för vissa offentliga eller privata projekt.

Natura 2000: under 2002 har återstående problem knutna till brister i utseendet av lokaler undanröjts efter kompletterande anmälningar.

Integration av miljöhänsyn i olika åtgärder

Hänsynen till miljön i strukturfondernas program tar sig uttryck i att den i allt högre grad integreras i såväl utformningen som genomförandet av programmen. Denna princip kan ta sig olika former i olika stadier av programplaneringen: miljömässig förhandsbedömning av alla strukturfondernas program när dessa utformas, systematisk miljökonsekvensbedömning av projekt som omfattas av direktiv 85/337/EEG eller införande av ett miljökriterium bland kriterierna för urval av projekt när förslag infordras.

Inom området industri yttrar sig integrationen av miljöhänsyn exempelvis i val av miljövänliga förfaranden eller produkter som främjar ett hållbart utnyttjande av naturresurserna, minskning och återvinning av avfall eller minskning av utsläppen till atmosfären. Inom denna ram gynnar stödet från fonderna produktiva förebyggande investeringar, och i vissa medlemsstater tillämpas högre stödsatser för sådana investeringar. Inom området transporter har integrationen av miljön i programmen gjort det möjligt för vissa medlemsstater att genomföra en angelägen förbättring av transportinfrastrukturerna utan att detta påverkar miljökvaliteten negativt, dvs. genom att stimulera transportsätt som skonar miljön (förtur ges åt kollektivtrafik och järnvägar eller intermodal drift).

Deltagande från miljömyndigheter

Vissa medlemsstater som Italien, Spanien och Portugal har utnyttjat tekniskt stöd för att bilda arbetsgrupper av miljöexperter som utöver sin funktion som förvaltningsmyndigheter också fungerar som miljömyndigheter. De medverkar i fondförvaltningen och bevakar på lämpligaste nivå att miljöhänsynen beaktas när programmen genomförs.

Halvtidsöversyn

Halvtidsöversynen av programmens effektivitet som inleddes i början av år 2003 och som kan utmynna i förslag till revidering av dessa skulle kunna leda till att större hänsyn tas i strukturfondernas verksamhet till de prioriteringar som fastställs i det sjätte handlingsprogrammet för miljön och i kommissionens meddelande om Europeiska unionens strategi för en hållbar utveckling.

Innovativa åtgärder

Hållbar utveckling är ett av tre stödberättigade teman för försöksverksamhet i de regionala programmen för innovativa åtgärder. Av de 126 stödmottagande regionerna har hittills 49 valt att undersöka detta tema i sina program inklusive olika åtgärder som rör miljön men som också omfattar transport, kulturarvet, tillhandahållande av sociala tjänster etc. till ett ungefärligt totalt belopp av 80 miljoner euro. Avsikten är att de lärdomar som dras av dessa program kommer att ingå i de integrerade strukturfondsprogrammen.

2.2. Strukturfonderna och transport- och energipolitiken

Kommissionen antog den 12 september 2001 en vitbok om transporter, där en förbättring av transportvillkoren är ett av de viktigaste diskussionsämnena och bygger på följande punkter:

- Minskning av trafikstockningarna.

- Införande av ny infrastruktur, särskilt järnvägsinfrastruktur.

- Taxesättning som medel för ändring av jämvikten mellan transportsätten och finansiering av infrastruktur.

För att nå dessa ambitiösa mål stöder sig kommissionen på de finansiella resurser som finns i hela transportbudgeten i de transeuropeiska transportnäten (RTE-T), Sammanhållningsfonden och ERUF, samt på ISPA i de blivande medlemsländerna.

2.3. Strukturfonderna och konkurrenspolitiken

Enligt artikel 87.1 i fördraget är statligt stöd normalt oförenligt med den gemensamma marknaden. Denna oförenlighetsprincip utgör dock inget absolut förbud. Kommissionen fäster särskild vikt vid de potentiellt gynnsamma effekterna av stöd som är avsett att främja den ekonomiska utvecklingen i de minst gynnade regionerna, när detta inte påverkar konkurrensen och handeln mellan medlemsstaterna i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset. Eftersom en betydande del av strukturfondernas åtgärder direkt gynnar företag är det viktigt att se till att gemenskapens regionalpolitik bedrivs med fullt beaktande av konkurrensreglerna.

Den allmänna förordningen för strukturfonderna innehåller ett betydande antal bestämmelser som särskilt fastställer att i åtgärder som kommissionen godkänner skall för varje åtgärd ingå de upplysningar som krävs för en förhandsbedömning av att det statliga stödet är förenligt med den gemensamma marknaden. I detta sammanhang, och efter att ha slutfört undersökningen av de åtgärder som planeras i programdokumenten för fondernas åtgärder i mål 2-regionerna för perioden 2000-2006, har kommissionen under år 2002 koncentrerat sin uppmärksamhet på att bedöma vissa stora projekt som är stödberättigade enligt artiklarna 25 och 26 i den allmänna förordningen för fonderna, vilket bör kunna göras enklare sedan nya sektorsövergripande rambestämmelser för regionalstöd till stora investeringsprojekt [10] nu antagits.

[10] EGT C 70, 19.3.2002.

De nya rambestämmelserna innehåller vissa sektoriella regler som tidigare varit spridda (om bilar, syntetfibrer och stål), fastställer ett automatiskt system för bestämmande av stödintensiteter som bygger på investeringsbeloppet och fungerar som en progressiv skattesats, samt en individuell anmälningströskel som är högre än tidigare. Rambestämmelserna erkänner också att vissa stora investeringsprojekt effektivt kan bidra till den regionala utvecklingen och fastställer från och med år 2004 en sammanhållningspremie som kommer att beviljas till stora projekt som överstiger 100 miljoner euro och som medfinansieras av strukturfonderna. Det nya systemet beaktar alltså mervärdet av dessa stora projekt genom en strategi som gör det möjligt att förena målet att minska det statliga stöd som medför den allvarligaste snedvridningen med målet ekonomisk och social sammanhållning.

Kommissionen har också fortsatt sitt arbete med att se över de procedurregler som tillämpas på stöd som inte medför så stor risk att snedvrida konkurrensen. En ny förordning om undantag för sysselsättningsstöd [11], som också bör ge en förenkling av förfarandena för gemenskapens medfinansiering av vissa stödordningar under hela strukturfondernas nuvarande programperiod, antogs också under 2002. Denna förordning inför ett system med undantag från förhandsanmälan av stöd till skapande av sysselsättning och av stöd som syftar till att främja rekrytering av mindre gynnade och funktionshindrade personer, och föreskriver särskilt en ökning av intensiteten i stöd till att skapa ny sysselsättning i de regioner som får stöd.

[11] EGT L 337, 13.12.2002.

2.4. Strukturfonderna och politiken för offentlig upphandling

I artikel 12 i den allmänna förordningen om strukturfonderna anges att de insatser som är föremål för gemenskapsfinansiering "skall vara förenliga med bestämmelserna i fördraget, med de rättsakter som antagits med stöd av detta, samt med gemenskapens politik och program, inklusive den som rör (...) offentlig upphandling". En större decentralisering av förvaltningen av strukturfonderna har införts som ökar medlemsstaternas ansvar, och särskilt förvaltningsmyndigheternas ansvar vid offentlig upphandling som finansieras av gemenskapsmedel. För att säkerställa att dessa förfaranden överensstämmer med gemenskapens normer uppmuntrar kommissionen de nationella myndigheterna att anta förebyggande åtgärder som lämplig utbildning av den personal som handhar offentlig upphandling och utarbetande av vägledningar för upphandling. Enligt sitt uppdrag bevakar kommissionen också att den offentliga upphandlingen genomförs i enlighet med gemenskapens bestämmelser genom att kontrollera att aktuella gemenskapsdirektiv införlivas och genom att utnyttja sin rätt att ingripa om överträdelser sker. I denna kapacitet granskade kommissionen under 2002 mer än 400 fall av bristande införlivande eller möjlig bristande tillämpning av tillämpliga gemenskapsdirektiv.

2.5. Strukturfonderna och informationssamhället

Utvecklingen av informationssamhället utgör en integrerad del av strukturfondernas politik under perioden 2000-2006 och ger möjlighet att helt utnyttja de sociala, ekonomiska, kulturella och politiska fördelarna av revolutionen på kommunikations- och informationsområdet. Under toppmötet i Lissabon fastställdes en ambitiös strategi (e-Europa) som syftar till att fram till 2010 göra Europeiska unionen till "världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning.". Lyonkonferensen framhävde utmaningen och lanserade budskapet att informationssamhället var "un moyen in fine" och dess mål "att förverkliga regionernas konkurrenskraft och att skapa och bevara varaktiga arbetstillfällen". Huvudbudskapet var att regionerna skall formulera och genomföra en integrerad och unik strategi för informationssamhället.

I en nyligen genomförd studie [12] har man sålunda kunnat bedöma gemenskapens direktstöd från strukturfonderna till informationssamhället för programperioden 2000-2006 till omkring 10 miljarder euro, dvs. 4,5 % av de totala utgifterna för mål 1 och mål 2. Prioriteringarna, som i stor utsträckning överensstämmer med handlingsplanen e-Europa 2002 för att öka anslutningen till Internet, innebär en modernisering av infrastrukturen för tillgång, deltagande för alla i en ekonomi som bygger på kunskaper, stöd till användning av elektronisk handel i små och medelstora företag, införande av nya former av kompetens och organisation i arbetet samt e-förvaltning. Man kan också konstatera att hälften av de studerade regionerna har en strategisk plan för informationssamhället.

[12] Evaluation thématique de la société de l'information, Technopolis, oktober 2002.

Planen e-Europa 2005, som antogs vid toppmötet i Sevilla i juni 2002, är koncentrerad på en effektiv användning av Internet och syftar till att stimulera utvecklingen av säkra tjänster, tillämpningar och innehåll med utnyttjande av en bredbandsinfrastruktur som är tillgänglig för många. Dessa nya prioriterade områden ställer användaren och användningen i centrum för diskussionen och berör ännu mera direkt regionerna. I ett särskilt svårt ekonomiskt och sektoriellt läge uppstår nya risker för klyftor som gjort att vår verksamhet under 2002 inriktats på följande områden:

- Utveckling av bredbandsinfrastruktur i glesbefolkade regioner där marknaden inte kan agera på önskvärt sätt. Det offentliga stödet till investeringar i sådan infrastruktur och formerna för en eventuell komplettering genom strukturfonderna kräver nya riktlinjer som började utformas under 2002 och som skall vara klara senast första halvåret 2003.

- Socialt tillägnande av informationssamhällets verktyg. Flera åtgärder för numerisk integration kunde genomföras i regionerna under 2002 och bör fortsätta om man vill begränsa framtida risker för sociala klyftor i tillgången till informationssamhället

- Regionernas förmåga att organisera och formulera en integrerad strategi för informationssamhället som svarar mot användarnas behov och som bygger på ett brett samarbete mellan regionerna. Även om hälften av regionerna kunde uppnå reella resultat under 2002, prioriterar de övriga inte informationssamhällets utveckling och riskerar att bli uteslutna ur de samarbetsnätverk som byggs upp på internationell nivå.

- De nationella utvecklingsplaner (och operativa program) för informationssamhället som kandidatländerna lagt fram ger särskilt tydligt uttryck för de risker som beskrivits ovan och har för övrigt ett svagt samband med den politik som antagits inom ramen för e-Europa+. Åtgärdernas splittrade grepp på informationssamhället inom olika verksamhetsområden ställer inledningsvis krav på införande av en lämplig samordningsmekanism där den regionala nivån ingår, och senare ett strategiskt och strukturerat grepp som bygger på verklig kapacitet för analys och förvaltning på regional nivå.

Man bör också inrätta en sammanhängande referensram för en regionalpolitik för informationssamhället och utforma ett system med indikatorer och datainsamling som är närmare knutet till regionala prioriteringar.

Innovativa åtgärder

Informationssamhället är ett av tre stödberättigade teman för försöksverksamhet i de regionala programmen för innovativa åtgärder. Av de 126 mottagande regionerna har hittills 92 valt att utforska detta tema i programmen, inklusive olika åtgärder med fokus på IT i den regionala utvecklingens tjänst till ett ungefärligt totalt värde av 240 miljoner euro. Avsikten är att de lärdomar som dras av dessa program skall ingå i de integrerade strukturfondsprogrammen.

3. Utvärderingar och kontroller

3.1. Utvärderingar

a) ERUF

Utvärderingar som inletts under 2002

Under 2002 inledde GD Regionalpolitik fem studier på området regionalpolitik och strukturfonder, varav två slutfördes under året. Studierna var följande:

- Utvärdering i efterhand av mål 6 för perioden 1994-1999, som syftar till att mäta framgången i mål och strategier samt systemen för genomförande av de två mål 6-programmen i Finland och Sverige.

Utvärderingen visade att de medel som tilldelats de två programmen visserligen har varit till nytta för dessa regioner, men de har varit alltför begränsade för att ändra tendensen till avfolkning i det område som omfattas av mål 6.

Slutsatserna av denna utvärdering kommer att beaktas när de två programmen för mål 1 2000-2006 anpassas till de två berörda programmen under 2003.

- Tematisk delutvärdering av "hållbar utveckling".

Denna studie avsåg att fastställa vilka instrument som kan stödja medlemsstaternas regioner i utvärderingen av deras planer för en hållbar utveckling. Resultaten av utvärderingen kommer att användas för att utnyttja hållbar utveckling i programmen för strukturfonderna 2000-2006, särskilt vid halvtidsöversynen av dessa.

Utvärderingen visade att strukturfonderna i allmänhet ger ett positivt bidrag till en hållbar regional utveckling, men att det fortfarande finns utrymme för en förbättring.

För övrigt inleddes tre studier under 2002, och slutsatserna kommer att publiceras 2003. Studierna är följande:

- Utvärdering i efterhand av initiativet Interreg II, 1994-1999 som syftar till att utvärdera i vilken utsträckning del A - gränsöverskridande samarbete - och del B - bildande av energinätverk - effektivt har bidragit till att utveckla gränsöverskridande samarbete, att hjälpa gränsområdena i Europeiska unionen att övervinna de särskilda problem som följer av deras relativa isolering i de nationella ekonomierna och i unionen i stort, och att komplettera felande länkar i de transeuropeiska näten för energidistribution.

För del B av Interreg II bör utvärderingen visa i vilken utsträckning den har medverkat till att sätta igång och/eller bättre precisera strategierna för och dynamiken i återställandet av jämvikten och regional utvecklingsplanering i unionen.

Slutsatserna av utvärderingen kommer bland annat att ge lärdomar för framtiden för initiativet Interreg efter 2006.

- Utvärdering i efterhand av initiativet Urban 1994-1999, som skall ha tre mål:

* att bestämma gemenskapsinitiativets inverkan på förbättringen av de socioekonomiska villkoren i de områden som omfattas av programmet, och dess katalysatorroll,

* att frigöra mervärdet för gemenskapen av strukturfondernas investeringar,

* att identifiera lärdomar som är tillämpliga på såväl programperioden 2000-2006 som strukturfondernas planering efter 2006 inom ramen för utvidgningen.

- Generaldirektoratet för regionalpolitik har dessutom inlett en studie av effektiviteten i metoden för genomförande av strukturfonderna, inklusive mål 1, 2, 3 och gemenskapsinitiativen.

Utvärderingen kommer att utnyttjas för att hjälpa kommissionen att i samband med reformen av fonderna utarbeta förslag till genomförandet av förfaranden efter 2006.

Lärdomar av utvärderingar som inletts 2001 och avslutats 2002

Två utvärderingar som påbörjades 2001 avslutades 2002, och slutsatserna kan sammanfattas på följande sätt:

- Tematisk utvärdering av informationssamhället.

På grundval av 70 regionala program (och tre nationella program om informationssamhället) verkar det som om strukturfonderna har utgjort ett betydande stöd, såväl finansiellt som strategiskt.

Endast några program, exempelvis informationssamhället, har dock kunnat arbeta övergripande, främst beroende på stora skillnader i regionernas kapacitet och programplanering.

- "Insats-resultatstudie" av de ekonomiska effekterna av mål 1-åtgärderna under perioden 2000-2006.

Studien visade vikten av strukturfondernas effekter på BNP i de medlemsstater som tar emot mål 1-stöd, samt den återbäring - i genomsnitt 24 % - som går till de mest utvecklade regionerna i unionen genom de mindre utvecklade regionernas import av utrustning och tjänster.

För övrigt kommer två viktiga studier som inleddes i slutet av 2001 att avslutas i början av 2003. Den ena är en utvärdering i efterhand av mål 1-programmen 1994-1999 och den andra en utvärdering i efterhand av mål 2- programmen.

Andra utvärderingar

- Kostnads-intäktsanalyser

Artikel 26 i den allmänna förordningen om strukturfonderna föreskriver att medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om större projekt och överlämna en kostnads-intäktsanalys samt information om konsekvenserna för sysselsättning och miljö.

År 2002 granskade GD Regionalpolitik och yttrade sig över ca 110 stora projekt som lämnats in, där sektorerna miljö och transportinfrastruktur svarade för flertalet.

För att förbättra praxis på området, som är högst olika i olika mottagarländer, offentliggjorde GD Regionalpolitik under 2002 med hjälp av en extern konsult uppdaterade riktlinjer för kostnads-intäktsanalyser.

- Uppdatering av metodhandboken för utvärdering "MEANS".

Under 2002 inledde GD Regionalpolitik en anbudsinfordran i syfte att aktualisera metodhandboken "MEANS" med beaktande av den erfarenhet som vunnits och den tekniska utvecklingen under senare år.

- Utarbetande av indikatorer för genomförande av resultatreserven.

Under 2002 klarlade GD Regionalpolitik kriterierna för användning av de indikatorer som behövs för att genomföra resultatreserven enligt artikel 44 i förordning (EG) nr 1260/1999, samt i samband med tillämpningen av den förenkling kommissionen beslutat i samråd med medlemsstaterna.

- Jämförelse av anbud på utvärdering i efterhand av de nationella utvecklingsprogram och operativa program som kandidatländerna lämnat in.

GD Regionalpolitik utvärderade under 2002 direktiven för utvärdering i efterhand av de nationella utvecklingsprogram och operativa program som kandidatländerna lämnat in, och som i vissa fall formulerats om när de innehållit brister.

Iakttagande av additionalitetsprincipen 1994 - 1999

Bland de allmänna principerna för strukturfondernas funktion syftar additionaliteten, som styrs av artikel 9 i samordningsförordningen (EEG) 2082/93, till att hindra att gemenskapsfondernas resurser ersätter stödberättigande nationella offentliga medel inom områdena för gemenskapsåtgärder.

Enligt denna artikel skall varje medlemsstat för vart och ett av målen i de berörda geografiska områdena bibehålla sina offentliga utgifter för strukturåtgärder eller motsvarande utgifter, med undantag av stödet från strukturfonderna och i reella termer, på minst samma nivå som under föregående programperiod, dock med hänsyn till de makroekonomiska omständigheter under vilka finansieringen äger rum liksom till vissa särskilda ekonomiska omständigheter, nämligen privatiseringar, ovanligt höga offentliga utgifter för strukturåtgärder under föregående programperiod och konjunkturens utveckling i den nationella ekonomin.

Kontroll i efterhand av att additionalitetsprincipen iakttagits kan göras först sedan programperioden avslutats. Kontrollen för perioden 1994-1999 skall göras på grundval av verkliga stödberättigande offentliga eller motsvarande utgifter åren 1994-1999.

Vid slutet av 2001 begärde kommissionen att medlemsstaterna skulle lämna upplysningar om sådana verkliga utgifter för mål 1 och 6. Dessa upplysningar skulle åtföljas av uppgifter om informationskällor och tillämpade deflatorer och uppskattningsmetoder. Eventuella avvikelser mellan genomsnittliga effektiva utgifter för perioden 1994-1999 och utgifterna enligt utvärdering i efterhand av föregående period skulle beräknas.

På detta stadium, i slutet av 2002, har kontrollen i efterhand av iakttagandet av additionalitetsprincipen för perioden 1994-1999 avslutats i nio medlemsstater, varav sju för mål 1: Tyskland, Österrike, Belgien, Spanien, Grekland, Nederländerna och Portugal, och två för mål 6: Finland och Sverige.

I sju medlemsstater kunde man konstatera en betydande ökning i storleksordningen 10-30 % av de offentliga nationella utgifterna i reella termer jämfört med perioden 1989/1993.

I två fall, Tyskland och Spanien, strider den minskning som konstaterats i de offentliga utgifterna på 20 respektive 2,4 % i jämförelse med perioden 1989/1993 inte mot additionalitetsprincipen med hänsyn till den speciellt höga nivån på den offentliga strukturinsatsen under den föregående programperioden.

När det gäller Irland verkar det som om additionalitetsprincipen iakttagits under perioden 1994/1999, men de irländska myndigheterna har ännu inte skickat alla uppgifter.

Slutgiltiga och fullständiga upplysningar har ännu inte kommit in från Italien, särskilt rörande kommunernas slutgiltiga utgifter, men det verkar som om årsgenomsnittet för de stödberättigande offentliga utgifterna i mål 1-regionerna för perioden 1994/1999 understiger årsgenomsnittet för perioden 1989/1993.

Huruvida additionalitetsprincipen iakttagits i Frankrike och Förenade kungariket kan inte avgöras på detta stadium med ledning av inkomna upplysningar.

b) FFU

GD Fiske har inlett en utvärdering i efterhand av FFU-programmen för perioden 1994-1999 på EU-nivå. Avtalet undertecknades i december 2002 och slutrapporten väntas komma i oktober 2003. Många medlemsstater har inlett egna utvärderingar, och slutrapporterna från dessa bör också finnas tillgängliga före utgången av år 2003.

Under 2002 har många medlemsstater börjat göra halvtidsöversyner. Vid ett seminarium den 24 februari 2003 kunde de ansvariga för halvtidsöversynen av FFU-programmen 2000-2006 i medlemsstaterna diskutera de direktiv och metoder som använts. Trots betydande förseningar i vissa program bör flertalet slutrapporter finnas tillgängliga senast den 31 december 2003 enligt föreskrifterna i artikel 42 i förordning 1260/1999.

c) Garantisektionen vid EUGFJ

Utvärderingar i efterhand för programperioden 1994-1999

Medlemsstaterna och regionerna har avslutat flertalet utvärderingar i efterhand och skickat dem till kommissionen. Denna har tagit emot sammanlagt 17 rapporter från utvärderingar i efterhand för förordning 950/97 (om förbättring av jordbruksstrukturens effektivitet enligt mål 5a), 12 rapporter för förordning 951/97 (om förbättring av villkoren för bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter, enligt mål 5a), 52 rapporter för mål 5b-åtgärderna och 82 rapporter för gemenskapsinitiativet Leader II. Några rapporter återstod att lämna in år 2003.

Kommissionen inledde fyra sammanfattande utvärderingar på EU-nivå som skall genomföras av externa utvärderare. Fyra avtal ingicks för att genomföra dessa och avser utvärderingar i efterhand av förordning 950/97, förordning 951/97, mål 5b och Leader II. Slutrapporter för dessa fyra utvärderingar kommer att finnas tillgängliga under tredje kvartalet 2003.

Halvtidsöversyn av programperioden 2000-2006

Halvtidsöversyner pågår i alla medlemsstater och skall vara avslutade senast den 31 december 2003. Kommissionen slutförde och skickade ut riktlinjer för översyn av åtgärderna för landsbygdsutveckling för att åstadkomma ett samordnat grepp på översynen så att resultaten kan sammanställas på EU-nivå. Programmen bör så långt möjligt tillämpa dessa riktlinjer under medverkan av EUGFJ. Riktlinjer fastställdes också för halvtidsöversyn av initiativet Leader+.

d) ESF

En utvärdering i efterhand av programmet 1994-1999 för mål 1, 3 och 4 inleddes i september 2002. Slutresultaten väntas senast i september 2003. Syftet är att bedöma resultaten och effekterna av ESF:s åtgärder inom de beskrivna områdena. Tonvikten ligger särskilt på att kvantifiera och beskriva effekterna på enskilda personer (direkta stödmottagare) och system (där indirekta stödmottagare ingår). Där så är möjligt kommer stödets mervärde för gemenskapen att fastställas. Tanken är att resultaten av utvärderingen skall kunna användas vid i) utarbetande av nästa rapport om ekonomisk och social sammanhållning, ii) genomförande av ESF 2000-2006, iii) utveckling av politiska riktlinjer för ESF:s framtid, iv) förhandling av ESF-programmen med nya medlemsstater efter EU:s utvidgning och v) analys av stödet från ESF till den europeiska sysselsättningsstrategin.

Under 2002 har GD Sysselsättning och socialpolitik lämnat fortsatt stöd till förberedelserna för halvtidsöversynen av ESF-programmen enligt mål 1, 2 och 3 för programperioden 2000-2006. Dessa utvärderingar organiseras av förvaltningsmyndigheterna i partnerskap med kommissionen. Vid utgången av 2002 hade halvtidsöversyn inletts i nästan alla medlemsstater och program. Kommissionen medverkar i de styrgrupper som övervakar utvärderingarna.

Arbetet i dessa försöksgrupper bestod i att utveckla tekniska riktlinjer för att underlätta utvärdering av program tillhörande en och samma gemenskapens stödram (GSR) och diskussion av utvärderarnas metodrapporter samt diskussion av de första utvärderingsresultaten i detaljfrågor eller övergripande frågor. I vissa länder har olika aktörer som är engagerade i mål 3 aktivt medverkat i rapporterna för utvärdering av de första fem åren av genomförandet av den europeiska sysselsättningsstrategin.

Kommissionen har organiserat periodiska möten med medlemsstater och utvärderare för att främja informations- och erfarenhetsutbytet. Under 2002 inriktades arbetet på metodiska kommentarer till stödet från strukturfonderna till den europeiska sysselsättningsstrategin och kriterier för att bedöma övervakningssystem för mål 3. Dessutom utarbetades och diskuterades diskussionsunderlag till utvärderingen av ESF:s övergripande prioriteringar (jämställdhet mellan kvinnor och män, lokal utveckling och informationssamhället) för att främja utbyte mellan medlemsstater och utvärderare.

Kandidatländerna har fått särskild hjälp med vägledning för förhandsbedömning och speciella indikatorer för övervakning av ESF-åtgärder.

Rörande utvärdering av gemenskapsinitiativet Equal väntade sig kommissionen att alla utvärderare skulle vara utsedda i början av 2002. I de flesta fall försenades utnämningarna, men flertalet nationella utvärderare av initiativets program fanns på plats vid utgången av november 2002. I september 2002 inledde kommissionen utvärderingen av Equal i hela EU för att sammanställa de nationella utvärderingsresultaten, utvärdera transnationalitet, integration och nätverksarbete på EU-nivå och stödja samordningen av de nationella utvärderarna. Rapporterna, som väntas senast i februari och december 2003, kommer att stödja revisionen av programmen.

Ifråga om utvärderingen av innovativa åtgärder enligt artikel 6 i ESF-förordningen slutfördes den pågående utvärderingen av pilotprojekten om lokalt socialt kapital från 1998 vid utgången av 2002. Utvärderarna anser att projekten lyckades med att nå mindre gynnade grupper och hjälpa dem till sysselsättning. Den metod som användes för att nå dessa resultat var den decentraliserade förvaltningsmodellen: förmedlingsorgan lämnade såväl råd som mikrostöd till småskaliga projekt. Många deltagare nådde bra resultat som var positiva för såväl partnerskapen som de berörda områdena. Utvärderarna anser att systemet med Learning and Skills Councils kan kringgå problem och begränsningar i "konventionella" program genom att ge fortlöpande stöd och bidrag i kombination med snabb utbetalning och minskad byråkrati för mikroprojekt. Resultaten är tillämpliga på flera områden, som i) den europeiska sysselsättningsstrategin och strategin för social integration, ii) Europeiska socialfonden och användning av globala bidrag och iii) utveckling och drift av projektpartnerskap.

Utvärderingen av artikel 6-projekt för "den nya ekonomin mot bakgrund av den sociala dialogen" påbörjades i praktiken 2002 och kommer att avslutas 2004.

Utvärderingen av projekt för "lokala utvecklingsstrategier och innovation 2002" har lämnats ut på anbud och utvärderare kommer att väljas ut i slutet av år 2002.

3.2. Kontroller

a) Kontroller genomförda av OLAF

Under 2002 genomförde OLAF 12 besök i medlemsstaterna som avsåg undersökning av strukturåtgärder.

Fyra besök rörde ESF (fall som inletts 2002). Fyra besök rörde utvecklingssektionen vid EUGFJ och hänförde sig till undersökningar som inletts 1998. Tre besök rörde ERUF (två fall som inletts 2002 och ett fall som inletts 2000). Ett besök på FFU-området slutligen avsåg ett fall som inletts 2001.

Dessutom gjorde OLAF under tiden november 2002 - januari 2003 en revision tillsammans med de generaldirektorat som ansvarar för strukturfonderna om medlemsstaternas genomförande av bestämmelserna i kommissionens förordning (EG) nr 1681/94 om system och förfaranden för anmälan och övervakning av oriktigheter och tillämpningen av artikel 8 i förordning (EG) nr 438/2001. Slutsatserna av revisionen kommer att meddelas till medlemsstaterna, rådet, Europaparlamentet och revisionsrätten.

Dessutom underrättade medlemsstaterna år 2002 enligt förordning (EG) nr 1681/94 kommissionen om 4 652 fall av oegentligheter som berör ett sammanlagt belopp av 604 466 000 euro.

I jämförelse med år 2001 [13] har antalet meddelade fall av oegentligheter och det berörda beloppet mer än tredubblats. Detta kan förklaras av att 2002 är det sista året för kontrollverksamhet innan programmen för perioden 1994-1999 avslutas.

[13] Antalet anmälda fall 2001: 1 190; totalt belopp som berörs av anmälningarna: 199 120 000 euro.

Det bör också erinras om att medlemsstaterna enligt artiklarna 3 och 12 i förordning (EG) nr 1681/94 skall underrätta kommissionen om alla fall av oegentligheter på minst 4 000 euro [14]. Det bör noteras att förordning 1681/94 inte skiljer mellan bedrägerier [15] och andra oegentligheter.

[14] Begreppet oegentlighet definieras i artikel 1.2 i förordning (EGT, Euratom) nr 2988/95.

[15] Begreppet bedrägeri definieras i artikel 1.1 i konventionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen.

Man kan också konstatera att betydande framsteg gjordes under 2002 i tillämpningen av artikel 5 i nämnda förordning, som ålägger medlemsstaterna att från fall till fall underrätta kommissionen om förfaranden som inletts sedan oegentligheter anmälts samt om betydande förändringar som skett i dessa förfaranden. I vissa fall har kommissionen dock inte blivit informerad om uppföljning av anmälda fall. Ett stort antal anmälda fall har inte följts upp. Det rör sig framförallt om program från den första programperioden, även om fristerna för avslutande av vissa program gått ut.

För övrigt har ansträngningar gjorts från såväl medlemsstaternas som kommissionens sida vid den avslutning av program från perioden 1994-1999 som nu pågår, så att räkenskaperna i flertalet fall som har rapportats enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 1681/94 kunnat avslutas när programmet avslutats. Beträffande oegentligheter för vilka rättsliga förfaranden ännu pågår på nationell nivå måste slutlig revision av belopp som berörs av oegentligheterna uppskjutas tills dessa förfaranden avslutats.

Det skall erinras om att den nya förordningen (EG) nr 448/2001 knyter tillämpningen av den finansiella rättelsen till de rapporter som lämnas enligt förordning (EG) nr 1681/94 och att den kräver att medlemsstaterna lämnar en sammanfattning till kommissionen av väntade återbetalningar en gång per år. Tillämpningen av förordningen gör det lättare att finansiellt övervaka och debitera medlemsstaten de belopp som förlorats till följd av en försummelse från denna. Medlemsstaterna kommer därför att prioritera en korrekt tillämpning av förordning nr 1681/94.

b) Kontroller genomförda av enheter från operativa generaldirektorat

ERUF

Granskning av tillämpningen av förordning 2064/97

För ERUF (1994-1999) är medlemsstaternas system kända efter tidigare års revisioner, särskilt systemgranskningar av tillämpningen av förordning 2064/97 som genomfördes 2001. Revisionsverksamheten under 2002 inriktades på uppföljning av viktiga resultat som påverkar medlemsstaternas beredskap att avsluta program. Nio uppföljningsrevisioner gjordes för att kontrollera de rättelser som gjorts. Dessutom kontrollerades tre Interregprogram och som en uppföljning utarbetades en vägledning för medlemsstaterna om tillämpningen av artikel 8 i förordning 2064/97 på sådana program. I regel har tillfredsställande åtgärder vidtagits för att avhjälpa de viktigaste bristerna. I speciella fall finns ännu problem som inte har rättats till fullständigt.

De berörda programmen kommer att hållas under särskild uppsikt vid avslutandet, och i brist på tillräckliga garantier kommer slutbetalningen att skjutas upp. Metodarbetet för de avslutande revisioner som skall genomföras för att kontrollera att medlemsstaterna har tillämpat ett korrekt och tillförlitligt förfarande när de avslutar sina program har slutförts.

Revision av avslutandet av program från perioden 1994-1996

Som ett försöksprojekt gjordes sju avslutningsrevisioner av mål 2-program från 1994-96 som avslutades 2001. Betydande oegentligheter upptäcktes i program som reviderades i två medlemsstater (Spanien och Italien). Sedan myndigheterna slutfört det oförenliga förfarandet kan finansiella rättelser göras, och det kan övervägas att utvidga granskningsarbetet till andra avslutade program från den perioden. Genom denna försöksrevision kunde man också identifiera vissa problemtyper som kommer att beaktas i de kontroller av avslutningsprocessen som skall göras under 2003.

Revisioner av program för 2000-2006

Dokumentkontroller har gjorts av de revisionsutlåtanden enligt artikel 8 som mottagits under andra halvåret 2002. I mer än 50 % av akterna konstaterades att utlåtandena inte kunde accepteras, i allmänhet eftersom den stödjande informationen inte var tillräcklig, och utbetalningen avbröts därför.

FFU

År 2002 genomförde GD Fiske 11 kontroller på platsen i följande medlemsstater: Spanien (4), Frankrike (1), Portugal (1), Italien (1), Irland (1), Tyskland (1), Grekland (1) och Finland (1). Följande typer av kontroller genomfördes:

- tre systemrevisioner för programperioden 1994-1999, inklusive förberedelse för avslutande (FR, GR, IRL),

- fem revisioner av förvaltnings- och kontrollsystem för programperioden 2000-06 (ES, DE, PT),

- en kontroll av projekt i sektorerna vattenbruk, beredning och modernisering av fiskefartyg (FI),

- två kontroller av överensstämmelse och redovisning (ES, IT).

ESF

Under 2002 har totalt 30 besök genomförts i medlemsstaterna med huvudmålet att utvärdera system för den nya perioden 2000/2006, sedan beskrivningar på papper av de system för förvaltning och kontroll som införts i medlemsstaterna tagits emot under juni-december 2001.

Totalt fördelar sig de genomförda kontrollerna för den nya perioden 2000-2006 på följande sätt:

12 förebyggande revisioner för mål 1.

15 förebyggande revisioner för mål 3.

3 förebyggande revisioner för gemenskapsinitiativet Equal.

Målet att genomföra åtminstone en förebyggande revision för ESF i varje medlemsstat under 2002 uppfylldes (sex medlemsstater reviderades en gång och nio medlemsstater två eller tre gånger).

Dessa kontroller gjorde det möjligt att i fält praktiskt utvärdera de beskrivningar av systemen som medlemsstaterna lämnat (artikel 5 i förordning 438/2001). De viktigaste slutsatserna av dessa kontroller har bland annat meddelats vid de samordningsmöten som hölls den 28 februari 2002 (12-15 medlemsstater), medan kontrollrapporterna skickats till medlemsstaterna med en fördröjning på i genomsnitt 8,7 veckor, dvs. inom de gränser för god praxis som kommissionen fastställt inom ramen för förenklingsarbetet.

Fyra revisioner genomfördes som en fortsättning på den granskning av genomförandet av förordning 2064/97 som inleddes 2001 och som syftade till att utvärdera läget och kvaliteten i förberedelserna för avslutning i medlemsstaterna, varigenom man exempelvis kunde varsko i tid och få till stånd en radikal ändring i förfarandena för redovisning enligt artikel 8 i Storbritannien (Nordirland).

Två andra revisioner avsåg programplaneringen 1994/1999 (varav en kompletterade de nationella franska tillsynsmyndigheternas revision inför avslutandet).

Utvecklingssektionen vid EUGFJ

Under första halvåret 2002 fortsatte GD Jordbruk de kontrollundersökningar av programmen för åren 1994-1999 som påbörjades 2001 för att granska medlemsstaternas förvaltnings- och kontrollsystem inför avslutandet, med särskild tonvikt på tillämpningen av förordning nr 2064/97. Under 2002 omfattade undersökningen 13 kontrollbesök i 12 medlemsstater (DE, IT, ES, UK, FR, LUX, NL, AU, PT, DK, SW, FIN). Totalt omfattade den granskning av programmen för åren 1994-1999 före deras avslutande som genomfördes 2001/2002 av GD Jordbruk 27 besök och omfattade alla medlemsstater.

De problem som upptäcktes under kontrollbesöken år 2002 var av samma slag som de som upptäcktes 2001, dvs. sen eller otillfredsställande tillämpning av förordning 2064/97, problem med utgifter, fall av ej stödberättigande utgifter eller projekt etc. Alla problem som upptäcktes beaktas eller har beaktats i avslutandet av programmen.

Under andra halvåret 2002 gjorde GD Jordbruk alla förberedelser som behövdes för att avsluta programmen från åren 1994-1999, inklusive granskning av ca 100 revisionsutlåtanden (av totalt ca 380) som medlemsstaterna lämnat in enligt artikel 8 i förordning 2064/97. Kvaliteten på de första revisionsutlåtandena var inte tillfredsställande, varför GD Jordbruk måste begära ytterligare information eller förklaringar från medlemsstaterna. Kvaliteten på förklaringarna förbättrades successivt under året.

Vidare infordrade GD Jordbruk under 2002 anbud på utseende av en extern revisionsbyrå för att hjälpa till att granska beskrivningar av förvaltnings- och kontrollsystemen för programmen för åren 2000-2006 och kontrollbesök i anslutning till dessa. Urval och avtalsteckning avslutades i början av 2003.

4. Kommittéer

4.1. Kommittén för utveckling och omställning av regioner

Denna kommitté fungerar som en förvaltningskommitté när den handlägger regler för tillämpning av förordningen nr 1260/1999 om strukturfonderna, och som en rådgivande kommitté när den handlägger andra frågor. Dessutom fungerar den som ett forum för information om och diskussion av alla frågor som speciellt rör genomförandet av strukturfonderna, särskilt ERUF. Sammanlagt behandlades ca 75 ärenden under tio möten med kommittén och fem möten med dess arbetsutskott för urbana och territoriella frågor.

År 2002 präglades särskilt av diskussioner av kommissionens förslag till förenkling, klarläggande, samordning och flexibel förvaltning av strukturpolitiken. Merparten av kommitténs arbete under andra halvåret 2002 koncentrerades på dessa frågor. För en av dessa, nämligen den föreslagna ändringen av tillämpningsföreskrifterna om stödberättigande, krävdes en omröstning genom skriftligt förfarande inom kommittén med hänsyn till att medlemsstaterna hade vitt skiftande uppfattningar.

Resultaten av dessa diskussioner har format kommissionens meddelande om förenkling som kommissionen antog den 25 april 2003.

4.2. Kommittén för europeiska socialfonden

ESF-kommittén höll fyra plenarmöten under 2002, och det tekniska arbetsutskottet sammanträdde sju gånger.

Kommittén yttrade sig i två ärenden: revision av förordningarna 1685/2000 och 485/2001 samt de kompletterande vägledande riktlinjerna för kandidatländerna.

Kommittén behandlade ett stort antal frågor rörande Europeiska socialfondens arbete under året. Särskilt diskuterades slutsatserna från utvärderingen av den europeiska sysselsättningsstrategin och den föreslagna revisionen av förfarandet och tidtabellen för att samordna den med de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken. Den ägnade också en betydande del av sin tid åt att diskutera utvärderingsfrågor, inte endast rörande ESF direkt utan även andra program där utvärderingsrapporter nyligen har färdigställts. Dessutom fick den rapporter om framstegen i artikel 6-verksamheten, såväl när det gäller infordrande av anbud som årsrapporten. Den fick en rapport om den studie som gjorts för kommissionen om genomförandet av ESF under programperioden 2000-2006, där det stöd som ges i programdokumenten för den europeiska sysselsättningsstrategin analyserades. Den fick regelbunden information om framstegen i förhandlingarna om utvidgningen. Det sista mötet för året, där företrädare för kandidatländerna deltog, ägnades till stor del åt diskussioner om genomförandet av ESF i dessa länder efter anslutningen.

Den viktigaste frågan som diskuterades av det tekniska arbetsutskottet under året var förenkling, vilket ledde till ett gemensamt möte med alla strukturfondskommittéerna i november. Gruppen diskuterade också andra frågor rörande det administrativa och finansiella genomförandet av ESF.

4.3. Kommittén för jordbrukets struktur och landsbygdens utveckling (STAR)

STAR-kommittén (jordbruk och landsbygdsutveckling) hade 13 möten under 2002 och fungerade som en förvaltningskommitté enligt artikel 47.3. Den lämnade ett positivt yttrande över kommissionens förordning nr 2251/2002 om ändring av förordning (EG) nr 2759/1999 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1268/1999 om gemenskapsstöd för föranslutningsåtgärder för jordbruket och landsbygdens utveckling i kandidatländerna i Central- och Östeuropa under föranslutningsperioden.

Kommittén lämnade positiva yttranden om 47 planer för utveckling av landsbygden enligt artikel 44.2 i förordning (EG) nr 1257/99 och om 15 ändringar av planer för landsbygdsutveckling enligt artikel 4 i förordning (EG) nr 1268/99.

Kommittén höll dessutom ingående diskussioner vid fem möten under 2002 om förenkling av gemenskapens politik för landsbygdsutveckling som ledde till att kommissionen lade fram detaljerade lagförslag i december 2002.

4.4. Kommittén för fiskets och vattenbrukets struktur

Under 2002 höll kommittén för fiskets och vattenbrukets struktur sju möten och konsulterades en gång genom skriftligt förfarande (om ändringar i förordningarna 1685/2000 och 438/2001).

Den har särskilt underrättats om

- formerna för utvärdering i efterhand och i halvtid av FFU-programmen,

- anmälningar om oegentligheter i genomförandet av strukturfonderna och avslutandet av program från perioden 1994-1999,

- avslutandet av OP/SPD och N+2-regeln,

- genomförandet av POP IV och stödordningar knutna till detta,

- EG:s förslag om förenkling av strukturfondernas förvaltning,

- resultaten av infordran av förslag till "innovativa åtgärder",

- meddelandet om kompletterande vägledande riktlinjer för kandidatländerna (strukturfonderna och Sammanhållningsfonden).

5. Relationer till andra institutioner

Europaparlamentet

Dialogen med Europaparlamentet har förts dels i plenarsessionerna, dels i de parlamentariska utskotten, särskilt utskottet för regionalpolitik, transport och turism (RETT), budgetutskottet och utskottet för konstitutionella frågor.

I plenarsessionerna antogs bland annat följande resolutioner:

- Europaparlamentets resolution av den 13 juni 2002 om "Utvidgningen: följder för de regioner som gränsar till kandidatländerna, stöd till gränsregioner", grundad på den rapport (föredragande: Renate Sommer) som antogs av RETT den 21 mars 2002.

- Europaparlamentets resolution av den 13 juni 2002 om den tolfte årsrapporten om strukturfonderna (2000), Sammanhållningsfondens årsrapport (2000) och årsrapporten för det strukturpolitiska föranslutningsinstrumentet (ISPA). Resolutionen stöder den rapport (föredragande: Maurizio Turco) som antogs av RETT den 22 maj.

- Europaparlamentets resolution av den 7 november 2002 om den "första lägesrapporten om den ekonomiska och sociala sammanhållningen", grundad på den rapport (föredragande: Elisabeth Schroedter) som antogs av RETT den 10 oktober 2002.

- Europaparlamentets resolution av den 20 november 2002 om förordningen om sjötullsystemet, grundad på den rapport (föredragande: Margie Sudre) som antogs av RETT den 8 oktober 2002.

- Europaparlamentets resolution av den 20 november 2002 om ett förslag till förordning om ekonomiskt bidrag till Internationella fonden för Irland, grundad på den rapport (föredragande: Luciano Emilio Caveri) som antogs av RETT den 8 oktober 2002.

Beträffande den första genomföranderapporten har utöver RETT även utskotten för jordbruk och utrikesfrågor lämnat yttranden.

Den rapport som föredrogs av Schroedter stöder kommissionens ställningstaganden på ett antal punkter: nödvändigheten av att inför utvidgningen och bestående ojämlikhet inom EU bedriva en stark och solidarisk sammanhållningspolitik grundad på partnerskap, och att inte underskrida 0,45 % av unionens BNP för att inte äventyra trovärdigheten i sammanhållningspolitiken; behovet av att anpassa sammanhållningspolitiken till de förhållanden som kommer att råda i en utvidgad union; nödvändigheten av att främja en hållbar utveckling och en territoriell sammanhållning i Europa och att förstärka en decentraliserad, harmonisk och balanserad utveckling i unionen enligt riktlinjerna i SDEC; stöd till områden med särskilda handikapp (särskilt de yttersta randområdena); förstärkning av det gränsöverskridande samarbetet; motstånd mot all åternationalisering av sammanhållningspolitiken; partnerskapets betydelse och behovet av att överväga trepartsavtal med regionerna och medlemsstaterna.

I rapporten finns också andra tankar: att beakta andra indikatorer än BNP när berättigande till stöd från strukturfonderna fastställs; att förstärka sammanhanget mellan sysselsättningspolitiken, den gemensamma jordbrukspolitiken, miljöpolitiken, transportpolitiken och den ekonomiska politiken för att uppnå en hållbar regional utveckling; att öka kandidatländernas förvaltningskapacitet; att skapa mera flexibla former för genomförande inför möjligheten till en progressiv decentralisering av förvaltningen av fonderna, förutsatt att utnyttjandet av dessa kontrolleras effektivt och noggrant; att förstärka det stöd som utgår till regional konkurrenskraft; att låta regionerna genomföra sin egen utvecklingsstrategi; att införa principen "ett program - en fond" och att lägga ett större ansvar för genomförandet på regionerna.

Rapporten kräver att Europeiska kommissionen före den tredje rapporten lägger fram

- ett förslag till tidtabell så att programplaneringen för perioden 2007-2013 kan genomföras från den 1 januari 2007,

- förslag för att förbättra sammanhanget i den EU-politik som påverkar den ekonomiska och sociala sammanhållningen, och

- förslag om framtiden för gemenskapsinitiativen och mål 2.

Regionkommittén

Sedan samarbetsprotokollet undertecknades den 24 september 2001 av ordförandena Romano Prodi och Jos Chabert antog kommissionen i april 2002 anvisningar som återger kommissionens politik gentemot Regionkommittén, tillämpningen av programplaneringen och medverkan i Regionkommitténs arbete.

Inom denna ram begärde kommissionären Michel Barnier den 12 juli 2002 av Regionkommitténs nye ordförande, Albert Bore, ett yttrande i form av en "framåtblickande rapport" om strukturfondernas genomförande, med tonvikt på hur förvaltningen av sammanhållningspolitiken skulle kunna förenklas efter 2006. Denna framåtblickande rapport utarbetad av Raffaele Fitto (PPE/I) och Jean-Claude Van Cauwenberghe (PSE/B) redovisades av föredragandena i Helsingfors den 4 december 2002.

Samma dag lämnade utskottet för territoriell sammanhållningspolitik ett yttrande om initiativet Urban på grundval av en rapport framlagd av Sally Powell (PSE/UK).

I november 2002 deltog kommissionen i diskussionen om det arbetsdokument som utarbetats av ordföranden i Europaparlamentets utskott för konstitutionella frågor (Giorgio Napolitano), på grundval av vilket Regionkommittén antog sin egen rapport, utarbetad av Graham Tope (ELDR-UK). I denna rapport uttrycks önskemål om att lokala och regionala regeringar skall få rätt att hänskjuta frågor om tillämpningen av subsidiaritetsprincipen till domstolen och att Regionkommitténs ställning som gemenskapsinstitution erkänns.

Dessutom lämnade regionkommitténs utskott för territoriell sammanhållningspolitik 2002 ett yttrande om den "första lägesrapporten om den ekonomiska och sociala sammanhållningen". Föredraganden Vito d'Ambrosio (PSE/I) betonade särskilt de bestående skillnaderna mellan regionerna och marginaliseringen av mindre gynnade regioner.

Kommissionen följde under 2002 upp Regionkommitténs yttranden om "det gränsöverskridande och interregionala samarbetet i ett utvidgat EU" och "EU:s öregioner och deras utsikter inför utvidgningen".

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén

Sedan samarbetsprotokollet undertecknades den 24 september 2001 av ordförandena Romano Prodi och Göke Frerichs antog kommissionen i april 2002 anvisningar som återger kommissionens politik gentemot Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, tillämpningen av programplaneringen och medverkan i kommitténs arbete.

Inom denna ram begärde Michel Barnier den 23 juli 2002 av EESK:s ordförande, Göke Frerichs, ett yttrande i form av en "orienterande rapport" om "medverkan från övrig gemenskapspolitik till den ekonomiska och sociala sammanhållningen". Georgios Dassis (GR/II) fick i uppdrag att utarbeta rapporten.

Henri Malosse (F/II) kompletterade det yttrande som antogs i april 2001 om den "andra rapporten om den ekonomiska och sociala sammanhållningen" inom ramen för ett yttrande om "sammanhållningspolitikens framtid inför utvidgningen" som antogs enhälligt vid plenarmötet i juli.

Christie (UK/I) har utarbetat ett initiativyttrande om "strategin för ekonomisk och social sammanhållning", som bland annat framhåller de särskilda behoven i ö- och bergsområden, glesbefolkade områden och de yttersta randområdena.

Initiativyttrandet från Lopez Almendariz (E/II) om "den framtida strategin för Europeiska unionens yttersta randområden" antogs i plenarsession i maj.

Yttrandet från Nikolaos Vassilaras (GR/III) om "små och medelstora företag i öregionerna" godkändes vid plenarmötet i april. Ett annat yttrande om "bergsområdenas framtid", utarbetat av Jean-Paul Bastian (F/III) godkändes vid plenarmötet i september.

Kommissionen verkställde också fem yttranden från EESK under 2002.

6. Information och kommunikation

ERUF

Prioriteringarna i kommunikationsstrategin för regionalpolitik 2002 avspeglade generaldirektoratets prioriteringar i stort, dvs.

- att förbättra strukturpolitikens synlighet och mervärde för medborgarna i gemenskapen ("den breda allmänheten"), och

- att förbättra resultaten genom en optimal spridning av information och bästa praxis till berörda aktörer ("den upplysta allmänheten").

Dessa uppgifter delas mellan kommissionen, medlemsstaterna och regionerna, vilket avspeglar de olika primära målgrupperna för dessa. Enligt förordning 1159/2000 (information och offentlighet) har medlemsstaternas förvaltningsmyndigheter särskilt ansvar för att informera medborgaren om strukturfondernas aktiviteter och projekt. År 2002 ökade ansträngningen för att stödja och samordna dessa aktiviteter och förmedla bästa praxis, då en stor konferens hölls i mars om "att arbeta tillsammans: framgångsrik kommunikation om strukturfonderna" och koncentrerades på mål 1 och omfattade regional utveckling, jordbruksrådgivning och Socialfonden. Efter detta möte hade en arbetsgrupp av tjänstemän från medlemsstaterna och kommissionen med ansvar för information (informationsgruppen om strukturfonderna) ytterligare två möten för att lämna rekommendationer i olika frågor. En elektronisk "plattform" bildades för att främja dagliga kontakter mellan gruppens medlemmar och andra berörda parter.

De särskilda åtgärderna 2002 inriktades särskilt på att förbättra synligheten i sammanhållningspolitikens mervärde för gemenskapen, att bereda framtiden för denna politik i en utvidgad union och att utveckla effektiviteten i nätverk där EU:s kontaktpunkter och media ingår. Bland höjdpunkterna i den regionalpolitiska verksamheten kan nämnas följande:

- Offentliggörande av den första lägesrapporten om ekonomisk och social sammanhållning som aktualiserat debatten om den andra rapporten om sammanhållningen och väckt en hel del uppmärksamhet i press och media.

- Intresset för webbplatsen Inforegio i dess nya utförande placerade den i den översta tredjedelen av alla Europa-webbplatserna under 2002.

- Nyhetsbrevet Inforegio fortsatte att ges ut månadsvis och förmedlades till mer än 60 000 läsare. Inforegio Panorama kommer ut var tredje månad.

- Ökad användning av "nyhetsrummet" på webbplatsen Inforegio under andra halvåret med omedelbar publicering av notiser om aktuella händelser och pressmeddelanden.

- Flera större evenemang organiserades under året, däribland konferensen om "mervärde" i Bryssel, (en del i en serie av sådana evenemang med uppföljning av frågor som tas upp i den andra sammanhållningsrapporten eller den första lägesrappporten), evenemanget "Städer för sammanhållning" i London - som inledde en debatt med lokala myndigheter om städernas roll i den framtida sammanhållningspolitiken - och bergsseminariet i Bryssel, där frågor om territoriell sammanhållning som tas upp i den andra sammanhållningsrappporten granskas.

- Ett antal särskilda evenemang organiserades för den regionala pressen: sju i Tyskland och ett i Sevilla som sammanföll med det spanska ordförandeskapet i EU, samt ett i Aalborg som sammanföll med det danska ordförandeskapet. Alla dessa organiserades tillsammans med kommissionens representationskontor i dessa länder.

- Den serie av speciella seminarier som GD Regionalpolitik organiserar för regionernas representationskontor i Bryssel fortsatte med möten där de första lägesrapporterna om sammanhållningen, gemenskapsinitiativet Urban, reglerna om information och offentlighet och Interreg behandlades.

- GD Regionalpolitik bidrog med talare och/eller utställningsmontrar i 34 andra evenemang som organiserades av utomstående organ och besöktes av totalt ca 17 000 deltagare.

FFU

Åtgärderna för information och offentlighet inom sektorn för fiske och vattenbruk ryms inom ramen för reformen av den gemensamma fiskeripolitiken, varav det första paketet av förslag lades fram av kommissionen i maj och antogs av rådet i slutet av december. Under hela sommaren har lag av föredragshållare (kallade "blue teams") rest till medlemsstaterna för att förklara för berörda kretsar och media utmaningarna från denna reform, och särskilt dess konsekvenser för strukturstödet till fiskesektorn. Fiskeflottans överkapacitet i förhållande till de disponibla resurserna och effekterna av denna obalans på sektorns ekonomiska lönsamhet och sysselsättningen har lett till en omorientering av stödet som har krävt en betydande insats i form av dialog och kommunikation med och mellan alla berörda kretsar. En "chat"-session (direkt dialog på Internet) med kommissionären Fischler organiserades i juni.

Framställningen av en ny version av broschyren "Fonden för fiskets utveckling; vägledning", där de ändringar som gjorts i FFU-reglerna till följd av reformen av den gemensamma fiskeripolitiken ingår, har påbörjats för offentliggörande under 2003.

Bildarkiv har dessutom skapats som stöd för audiovisuell kommunikation om fiskesektorns strukturer. Inspelningar har gjorts i Spanien, Italien och Skottland. Bilderna har ställts till medias förfogande kostnadsfritt.

Geografiska kartor i form av affischer med information om två verksamhetsområden i full ekonomisk tillväxt: beredningsindustrin för produkter från fiske och vattenbruk (statistik över produktion, sysselsättning etc.) och vattenbrukssektorn (producerade arter per land) har framställts.

De planerade åtgärderna har fortsatts, däribland

- deltagande i den internationella mässan "European Seafood" (Bryssel, april) för förädling av och handel med produkter från fiske och vattenbruk,

- informationsspridning genom tidskriften "Europeiskt fiske", och

- uppdatering av sidan om gemenskapens strukturstöd till sektorn för fiske och vattenbruk på den gemensamma fiskeripolitikens webbsida.

EUGFJ

Kommissionen har fortsatt sina insatser på området och arbetat med information och kommunikation om de åtgärder för landsbygdsutveckling som finansieras av EUGFJ. Instrument för information har särskilt varit kapitlen "landsbygdsutveckling" på GD Jordbruks webbplats och det månatliga nyhetsbrevet från detta generaldirektorat, som vid olika tillfällen under 2002 hänvisat till landsbygdsutveckling.

År 2002 offentliggjordes kommissionens meddelande om halvtidsöversynen av den gemensamma jordbrukspolitiken. Kommissionen har offentliggjort detta meddelande på sin webbplats och i form av en broschyr som innehåller ett avsnitt om reformens inverkan på landsbygdsutvecklingspolitiken.

BILAGA 1 UPPGIFTER PER LAND

BELGIEN

1. Mål 1

ERUF

Under 2002 överlämnade regionen Vallonien en fullständig förteckning över områden i nätverket Natura 2000, varför det tillfälliga innehållandet av betalningarna till de två åtgärderna i respektive SPD i Vallonien kunde hävas.

Programkomplementet till SPD för mål 1 Hainaut ändrades sedan kommissionen godkänt det finansieringstekniska systemet.

Två möten hölls med övervakningskommittén under 2002. Det första hölls den 27 juni för att övervakningskommitténs medlemmar skulle granska och anta årsrapporten för år 2001. I en första omgång vägrade övervakningskommittén att godkänna årsrapporten, eftersom den inte innehöll några aktuella uppgifter för ESF. Den kompletterade rapporten inkom till kommissionen den 20 september 2002. Den 25 oktober 2002 godkände kommissionen den, men krävde kompletterande upplysningar om ett projekt (PASS) för vilket den hade fått kännedom om finansiella svårigheter.

Det andra mötet med övervakningskommittén, som hölls den 17 december 2002 på kommissionens initiativ hade tillfälle att förutom vanliga förvaltningsfrågor diskutera åtgärdernas kvalitet i en temadiskussion om innovation, forskning och utveckling. Diskussionen bidrog till ett större deltagande från arbetsmarknadens parter.

Genomförandet av redan godkända projekt fortsatte, och urvalet av projekt för det belopp för stöd från strukturfonderna som återstod i detta program, dvs. omkring en tredjedel av den tillgängliga budgeten, började med att arbetsgruppen granskade förslagen.

De utgifter som presenterats för betalning från ERUF översteg vid 2002 års utgång 93 miljoner euro, dvs. omkring 23 % av det tillgängliga stödet. Budgetprognoserna, som anpassats till profilen på åtagandena så att inga medel skulle gå förlorade till följd av tillämpningen av N+2-regeln, har iakttagits. Den sista ansökan om utbetalning lämnades dock in efter den 31 oktober 2002, som är sista dag för inlämnande enligt förordning 1260/99.

FFU

Inom SPD 2000-2006 för mål 1-regionerna, som antogs av kommissionen den 16 maj 2000, har ett belopp på 1,7 miljoner euro anslagits till FFU-åtgärder, främst för investeringar som rör beredning av fisk och fiskeriprodukter.

Vid utgången av 2002 hade de belgiska myndigheterna ännu inte gjort några åtaganden för ovannämnda FFU-anslag. Beträffande tillämpningen av N+2-regeln hade ingen betalning gjorts från dessa fonder med undantag av förskottet. Ett belopp på 81 200 euro av stödet från FFU kommer att återtas 2003.

EUGFJ

Formerna för genomförande av åtgärder inom prioriteringsområde 3 för EUGFJ:s del av SPD mål 1 Hainaut fastställs i Valloniens plan för landsbygdsutveckling. I SPD fastställs ett anslag på 41,572 miljoner euro för prioriteringsområde 3. I slutet av 2002 uppgick åtaganden och betalningar till 16,320 miljoner euro respektive 7,532 miljoner euro.

ESF

Två år efter godkännandet av SPD Avveckling av mål 1 Hainaut har mer än 150 projekt godkänts till ett totalt belopp för strukturfondernas medverkan på mer än 410 miljoner euro, dvs. mer än två tredjedelar av den budget som anslagits till detta program. De viktigaste åtgärder för vilka projektåtaganden beslutats är åtgärder till stöd för investeringar i industri och tjänster samt finansieringsteknik, stöd till kompetenscentra (forskningscentra) och tillvaratagande av potentialen för turism och kultur. Utgiftsnivån är ännu ganska låg och uppgår till 30 miljoner euro, dvs. 5 % av de disponibla medlen.

ESF medverkar till SPD mål 1 Hainaut med ett belopp av 191,9 miljoner euro. Beloppet används för genomförande av en särskild åtgärd inom prioriteringsområde 2 (utnyttjande och polarisering av mänskliga resurser på forskningsområdet) och ett fullständigt genomförande av prioriteringsområde 5 (förebyggande åtgärder på arbetsmarknaden) och prioriteringsområde 6 (förbättrad återgång till arbete och social integration) i SPD. Sålunda har åtgärden på prioriteringsområde 2 lett till att 39 unga arbetssökande kunnat erbjudas kompletterande utbildning i företag, och 15 andra erbjudanden av samma slag kommer att presenteras 2003. Samtliga ESF-åtgärder inom denna ram har i stort sett utvecklats tillfredsställande och enligt fastställda mål. I slutet av 2002 hade åtaganden gjorts för 40 % av de planerade beloppen från ESF.

2. Mål 2

ERUF

I regionen Vallonien godkände övervakningskommittén den 22 april 2002 komplementen till de två mål 2-programmen och lade den 23 maj 2002 fram dem för kommissionen, som godkände dem den 9 juli. Årsrapporterna var kortfattade, då de avsåg en mycket kort period, eftersom SPD hade godkänts i december 2001. Urvalet av projekt hade ännu i slutet av 2002 inte nått särskilt långt.

En rådgivande kommitté har inrättats för att utforma kravspecifikationerna för infordran av anbud på halvtidsöversyn av SPD i Vallonien. De mottagna anbuden analyserades, och ett förslag till utvärderare för varje SPD lämnades till finansinspektionen före årets utgång.

För regionen Bryssel genomfördes år 2002 programkomplementet och de första arbetena på projekt i fält. Regionen kunde därför lämna in sina två första ansökningar om löpande betalning till kommissionen.

Övervakningskommittén, som höll möten i juni och november, förde en fördjupad partnerdiskussion om finansieringsteknik, och särskilt om det startkapital som erbjuds inom mål 2-programmet.

Kommittén godkände för övrigt kravspecifikationerna för urval av den utvärderare som skall genomföra halvtidsöversyn av programmet. Utvärderaren skall väljas ut i början av år 2003, och översynen skall slutföras under hösten 2003.

För Flandern var 2002 startåret för de fyra mål 2-programmen, särskilt för de områden som tar emot stöd från gemenskapens strukturfonder för första gången. Kommissionen godkände programkomplementen för två av dem i oktober 2001 och för de två övriga i slutet av november.

Sedan programmen genomförts kunde regionen Flandern lämna in en ansökan om löpande betalning för de fyra programmen, så att återtagande av belopp 18 månader efter beslutet om medverkan från fonderna undveks i tid.

Förutom svårigheter knutna till formerna för regionen Flanderns medfinansiering av program i städer (Antwerpen och Gent) och ett påtagligt problem att skaffa fram projekt inom programmets ESF-del i Västflandern utvecklas programmen utan speciell anmärkning, med undantag av att det finns risk för att N+2-regeln kan komma att tillämpas på ESF i Västflandern.

Övervakningskommittén för de fyra programmen hade tre möten under 2002, i april, juni och november. Vid det sistnämnda hölls en diskussion och ett erfarenhetsutbyte om tillvaratagande av natur- och kulturarvet för att främja turism. Varje möte med övervakningskommittén knöts till ett besök vid projekt i det område som omfattas av värdprogrammet, och dessa besök har gett såväl kommissionen som representanter för andra program möjlighet att bekanta sig med projekten i Flandern och deras framsteg. Dessutom organiserades ett möte med projektbesök för kommissionen och förvaltningsmyndigheterna i provinsen Limburg (i januari 2002) och staden Gent (i oktober 2002). Kommissionären besökte den 14 juni 2002 projekt i provinsen Limburg på inbjudan av ministerpresidenten i den flamländska regeringen.

Vid övervakningskommitténs möte i november 2002 tilldelades kontrakt på halvtidsöversyn av fyra program (samt programmet Urban II Antwerpen). Före mötet hölls ett möte mellan kommissionens företrädare, förvaltningsmyndigheten och programmens sekretariat, där anbuden jämfördes.

ESF

Sex program har antagits för Belgien inom mål 2 och övergångsstöd enligt de gamla målen 2 och 5b.

Två mål 2-program drivs i Vallonien. Det ena avser området Meuse-Vesdre (med stöd från ERUF och ESF på 158,3 miljoner euro) och det andra landsbygdsområdet Dinant-Philippeville (med stöd från ERUF och ESF på 58,4 miljoner euro).

Det främsta syftet med mål 2-planen för området Meuse-Vesdre 2000-2006 är att stärka det ekonomiska och sociala välståndet i det stödberättigade området genom att bekräfta dess status som storstadsregion. SPD mål 2 innehåller fem åtgärdsområden samt tekniskt stöd. De fem prioriterade åtgärdsområdena är: diversifiering av den ekonomiska basen, integration i kunskapssamhället, förbättring av anställbarhet och kunskaper, konsolidering av den internationella rollen samt främjande av hållbar stadsutveckling.

Det allmänna syftet med mål 2- planen för Dinant-Philippeville är att stimulera och organisera områdets inre utveckling. Planen omfattar tre åtgärdsområden, stimulans och stöd till den inre utvecklingen av ekonomi och handel, landsbygdsplanering samt förbättring av anställbarhet och kunskaper, plus tekniskt stöd.

Flandern får anslag från gemenskapen på totalt 186,4 miljoner euro, varav 148,2 miljoner euro till samtliga egentliga mål 2-områden och 38,2 miljoner euro till övergångsstöd, fördelat på fyra program (ett per provins med undantag av flamländska Brabant) som antogs i maj/juni 2001.

Strukturåtgärden riktar sig till områden under omställning, särskilt det gamla gruvområdet i Flandern och den belgiska kusten, stadsområden i kris (Antwerpen och Gent) och landsbygdsområden.

Det bör noteras att vart och ett av de fyra "provinsprogrammen" på sätt och vis är indelat i två helt olika underprogram:

- Limburg: Programmet får finansiellt stöd från Europeiska unionen på 92,7 miljoner euro (82,1 miljoner euro från ERUF och 10,6 miljoner euro från ESF). Till fondernas stöd kommer 119 miljoner euro i investeringar från den flamländska offentliga sektorn och 28,7 miljoner euro från den privata sektorn, vilket sammanlagt ger 240,4 miljoner euro. Programmet innefattar följande prioriterade insatsområden: initiativ till förmån för privata investeringar och sysselsättning, optimering av de allmänna förutsättningarna för det lokala näringslivet och integrerad landsbygdsutveckling i Haspengouw.

- Kustgebied-Westhoek (Västflandern): Programmet får stöd på 33 miljoner euro från Europeiska unionen (30,5 miljoner euro från ERUF och 2,5 miljoner euro från ESF). Programmet avser dels kustområdet som drabbats av särskilda svårigheter till följd av nedgången inom fiskesektorn och som därför är stödberättigat inom strukturfondernas mål 2, dels Westhoek, som tidigare omfattades av mål 5b och därför är berättigat till övergångsstöd. Till strukturfondernas stöd kommer 70,6 miljoner euro i offentliga flamländska investeringar och 13,7 miljoner euro från den privata sektorn, vilket ger ett sammanlagt belopp för hela programmet på 117,4 miljoner euro. Programmet prioriterar följande områden: utveckling av turismen, förstärkning av den lokala ekonomin, sektorsövergripande hållbar utveckling och förbättring av livs- och arbetsmiljön samt utbildning och arbetsmarknad.

- Östflandern: Europeiska unionens finansiering (enbart ERUF) av detta program uppgår till 13,6 miljoner euro. Till gemenskapens finansiering kommer 32 miljoner euro i finansiering från de offentliga flamländska myndigheterna och 13,5 miljoner euro från den privata sektorn, vilket ger en totalkostnad för programmet på 59,1 miljoner euro. Programmet riktar sig till följande prioriterade insatsområden: främjande av ekonomiska initiativ och sysselsättning, förbättring av livsmiljö och livskvalitet såväl i stads- som landsbygdsområden samt främjande av turistnäringen i landsbygdsområdet.

- Provinsen Antwerpen: Programmet får 47 miljoner euro i finansiellt stöd från Europeiska unionen (41,6 miljoner euro från ERUF och 5,5 miljoner euro från ESF). Härtill kommer offentliga investeringar från Flandern på 81,5 miljoner euro och privata investeringar på 7,3 miljoner euro, vilket ger en total kostnad för programmet på 135,8 miljoner euro. Programmets riktar sig till två geografiskt avgränsade prioriterade insatsområden. I Kempen inriktas åtgärderna på att utveckla och rehabilitera industriområden, utveckla samarbetet mellan lokala små och medelstora företag, främja ny informations- och kommunikationsteknik och innovation, särskilt genom erfarenhetsutbyte mellan företag och nätverksbildning, utveckla infrastrukturer för utbildning och forskning samt främja ett mer integrerat utbud i turistnäringen. I området Antwerpen Noordoost inriktas åtgärderna på att främja utbildning och kompetensutveckling för lokalbefolkningen, att återuppbygga stadens offentliga platser och göra dem mer attraktiva, att förbättra kvaliteten på offentliga lokala tjänster samt att främja synergier i de sektorer som är viktiga lokalt, som livsmedelsindustri, mode och design.

För vissa av dessa program har genomförandet av ESF-åtgärderna stött på större svårigheter, särskilt på grund av områdets geografiska begränsning.

3. Mål 3

Vart och ett av de fem SPD som antagits inom mål 3 i Belgien avser yrkesutbildning och sysselsättning för sammanlagt 765 miljoner euro och medverkar till att genomföra den europeiska sysselsättningsstrategin i landet.

- SPD för det federala ministeriet för sysselsättning och arbete: 69,1 miljoner euro. Hälften av budgeten anslås till åtgärder för att främja mindre gynnade gruppers återgång till arbetsmarknaden. Andra åtgärder inriktas på att slå vakt om lokala arbetstillfällen och främja jämställdhet mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden. Genomförandet har utvecklats successivt och nått en tillfredsställande takt under 2002.

- SPD Flandern: 376,2 miljoner euro. Av detta anslås 48 % till förebyggande åtgärder för att förbättra möjligheterna till inträde på arbetsmarknaden, medan 21 % avser åtgärder för långtidsarbetslösas återgång till arbetsmarknaden. Åtaganden har gjorts för alla medel som är tillgängliga för dessa två prioriterade områden fram till 2003. Övriga prioriterade områden i detta program syftar till att främja företags och arbetstagares anpassningsförmåga, utveckla företagaranda och stärka jämställdheten. Genomförandet är nu tillfredsställande inom alla dessa prioriterade områden.

- SPD Vallonien/Bryssel (utom Hainaut): ESF har investerat 285,5 miljoner euro där, och åtaganden hade gjorts för 43 % vid slutet av år 2002. Bekämpning av arbetslösheten och förbättring av utbildningsprogrammen är fortfarande de högst prioriterade områdena i detta program.

- SPD Brysselregionen: 23,7 miljoner euro. Regionen är Belgiens främsta sysselsättningsområde men har den högsta arbetslösheten i landet. De viktigaste prioriteringarna i programmet går ut på att bekämpa utslagningen från arbetsmarknaden, förhindra arbetslöshet och förbättra sammanhanget mellan de lokala sysselsättningspolitiska programmen. Allmänt sett följer programmets genomförande den ursprungliga programplaneringen.

- SPD för den tyskspråkiga regionen: 10,7 miljoner euro. Stödet inriktas på att minska långtidsarbetslösheten, främja missgynnade gruppers integration på arbetsmarknaden, främja utbildning och yrkesutbildning, utveckla anpassningsförmåga och företagaranda och främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Programmet genomförs enligt planen.

4. FFU utanför mål 1

Strukturprogrammet för fiske 2000-2006 för regionerna utanför mål 1 antogs genom kommissionens beslut av den 21 december 2000. Det ger ett anslag från FFU på totalt 35,3 miljoner euro för nämnda period och är särskilt inriktat på beredning av fisk samt förnyelse och modernisering av fiskeflottan.

All nödvändig "förvaltningsinfrastruktur" (programdokument, ..., övervakningskommitté ...) har etablerats.

Framstegen i genomförandet är ganska långsamma. Totalt har ansökningar om utbetalningar för omkring 4 % av det totala anslaget från FFU lämnats in till kommissionen. Merparten av detta belopp rörde bidrag för tillfälligt inställd verksamhet enligt återhämtningsplanen för torsk.

Strukturprogrammet för fiske 2000-2006 består av tre delar: Flandern, Vallonien och den federala regeringen.

Inom ramen för den institutionella reform som trädde i kraft i Belgien 2002 fick den flamländska regeringen ansvar för fisket.

Denna institutionella reform - som medförde en betydande omfördelning av personal - är ett av skälen till programmets låga genomförandegrad.

Denna nya förenklingsansats har ännu inte haft någon större effekt under 2002.

5. Gemenskapsinitiativ

5.1 Leader+

Kommissionen godkände två Leader+-program i december 2001 med ett totalt anslag på 15,9 miljoner euro, varav 4,3 miljoner för det flamländska programmet och 11,6 miljoner för det vallonska. Övervakningskommittéerna godkände under 2002 de två programkomplementen. Av de 20 lokala aktionsgrupper som har valts ut finns 15 i Vallonien och 5 i Flandern.

5.2 Equal

Franskspråkiga och tyskspråkiga Belgien

Bland de 43 utvecklingspartnerskap Equal som valdes ut i slutet av 2001 har 38 bekräftats och började genomföra sina arbetsprogram i maj 2002. Pelaren "förmåga till integration på arbetsmarknaden" svarar för 50 % av antalet projekt och budgeten.

Under året har den tematiska verksamhet som utnyttjar projektens innovativa aspekter antagits och satts igång, särskilt på temat jämställdhet mellan kvinnor och män.

Nederländskspråkiga Belgien

Vid mitten av 2002 hade totalt 20 projekt godkänts, och åtaganden hade gjorts till ett belopp på 5 968 897,78 euro. Flertalet projekt vilar på anställbarhetspelaren. En integrationsstrategi föreslogs och började genomföras.

På EU-nivå beslutade förvaltningsmyndigheten bli medledare av den europeiska tematiska gruppen för entreprenörskap tillsammans med Tyskland.

5.3 Urban

Det finns 3 Urban II-program i Belgien. Programmen för Bryssel, Antwerpen och Sambreville godkändes den 12 november 2001. Varje program får 7,066 miljoner euro från ERUF. Den totala budgeten är för Bryssel 14,8 miljoner euro, för Antwerpen 22,8 miljoner euro och för Sambreville 16,2 miljoner euro. Programkomplementet för Bryssel mottogs den 25 april 2002, för Antwerpen den 4 april 2002 och för Sambreville den 20 april 2002. Endast Bryssel behövde lägga fram en årsrapport för 2001, och den godkändes 2002.

För alla tre programmen är regionen förvaltningsmyndighet. Minst ett möte har hållits med övervakningskommittéerna för varje program.

Förskottsbetalningarna på 7 % gjordes i slutet av 2001, medan ingen första ansökan om utbetalning lagts fram hittills.

6. Avslutande för perioden 1994-1999

ERUF

De första slutrapporterna från Vallonien, åtföljda av slutredovisningar av utgifter och revisionsutlåtanden enligt artikel 8 i förordning 2064/97, har lämnats till kommissionen med början i december 2002. Kommissionen kommer att granska de olika dokument som avslutar dessa åtgärder i början av 2003.

Brysselregionen berörs av tre program inom gemenskapsinitiativen som skall avslutas för denna period (slutlig betalning): Urban Bryssel, Urban Anderlecht och Konver II Bryssel. Ingen formell begäran om avslutande lämnades dock in till kommissionen under 2002. Myndigheterna i Bryssel har lovat göra detta före den 31 mars 2003, som är slutdatum enligt förordningen.

När det gäller Flandern har alla slutrapporter (mål 2, mål 5b, initiativen Leader, Urban, Konver, små och medelstora företag, Retex och Rechar, med undantag av rapporter tillhörande Interreg-programmen) skickats till kommissionen med början i november 2002. Slutredovisningar av utgifter och slutgiltiga revisionsutlåtanden följer efterhand som de behöriga myndigheterna utarbetar dem. Alla dessa handlingar granskas nu av kommissionen.

EUGFJ

Totalt skall 16 program avslutas, där totalt 28,356 miljoner euro återstår att betala. Under 2002 var inlämningen av dokument om avslutande begränsad till utkast till slutrapport för åtta av dessa program.

ESF

Avslutandet av strukturfondernas program från perioden 1994-1999 pågår ännu. Den slutgiltiga analysen av resultaten från de olika programmen är ännu inte avslutad, varför konstaterandena nedan ännu är preliminära.

Den fortfarande preliminära utvärderingen av SPD mål 1 Hainaut visar att drygt 98 % tagits i anspråk. De viktigaste stöden från de fyra strukturfonderna har varit direktstöd till företag (stöd till investeringar och forskning), indirekt stöd till ekonomisk utveckling (anläggning av industriområden) och tillvaratagande av mänskliga resurser. Utveckling och utrustning av forsknings- och kunskapscentra har fortsatt framgångsrikt. Arbetet för att skapa nya arbetstillfällen har gett positiva resultat. Enligt tillgängliga utvärderingar är det rimligt att förvänta sig att 12 000 arbetstillfällen kan skapas.

Åtgärderna för att modernisera utbildningen har kunnat genomföras och har åtföljts av lärarutbildning i ny teknik. Undervisning i användning av ny informations- och kommunikationsteknik har betonats inte bara i skolorna utan också för arbetssökande och äldre anställda i små och medelstora företag. Genom denna åtgärd skapades nya strukturer som CEMI (kunskapscentrum för industriellt underhåll), Centrum för spjutspetsteknik och CEQUAL. Härtill kommer skapandet av fem effektiva kunskapscentra som syftar till att förse Hainaut med kompetent arbetskraft.

De åtgärder som bedrivs inom SPD mål 2 Meuse-Vesdre följer planen, och infrastrukturprojekten (planering av tillfartsvägar, infrastrukturer för mottagning, FoU, turistprojekt, återställande av obrukad åker) har i huvudsak avslutats. Beträffande SPD Aubange håller byggandet av ett centrum för telematikstöd och de ekonomiska utvecklingsprojekten på att avslutas.

I Flandern har alla tillgängliga anslag för de två mål 2-programmen (Limburg och Turnhout) tagits i anspråk. I dessa två områden inriktas programmen på att främja tjänstesektorn, och särskilt på tjänster som skall skapa ytterligare arbetstillfällen för kvinnor.

De integrerade åtgärderna ESF/ERUF för förstärkning av forskningscentra har gett tillfredsställande resultat i mål 2 och mål 5b, och när det gäller mänskliga resurser har åtgärderna för specialistutbildning av arbetstagare och arbetssökande och för utbildning i ny teknik rönt stor framgång. Åtgärderna för utveckling av den sociala ekonomin förefaller ge tillfredsställande resultat, som dock ligger klart under de förväntade målen.

Inom mål 3 har samtliga medel i de fem belgiska programmen använts, bland annat till åtgärder för långtidsarbetslösa, personer som suttit i fängelse, invandrare, funktionshindrade eller personer med låg utbildningsnivå eller bristfälliga kvalifikationer.

Tack vare mål 4 har stora insatser kunnat göras för utbildning av anställda. Trots dessa positiva resultat kan det redan förutses att inte alla anslag för de fem program som genomförts inom detta mål kommer att utnyttjas till fullo.

När det gäller strukturprogrammet för fisket (mål 5a fiske) har nästan hela anslaget från FFU på 25,4 miljoner euro tagits i anspråk. Enligt preliminära uppgifter har programmet genomförts nästan helt.

7. Utvärderingar och kontroller

7.1 Utvärderingar

ESF

Utvärderingsgruppernas arbete koncentrerades under 2002 på att utveckla metodiken i utvärderarnas arbete.

7.2 Kontroller

ERUF

Flandern den 19 och 21 juni 2002 (uppföljning av ett tidigare besök):

De kriterier som tillämpas av enheten för ekonomisk tillsyn för urval av 5 % av transaktionerna garanterar inte något representativt urval av projekt för varje åtgärdstyp, då urvalet framförallt består av stora projekt och från början utesluter alla projekt som redan tidigare kontrollerats av enheten Europe Économie. Dessutom har ingen hänsyn tagits till någon riskanalys vid urvalet.

DANMARK

1. Mål 2

Under denna programperiod finns endast ett mål 2-program i Danmark. Det uppgår till totalt 617 miljoner euro, varav 189 miljoner euro kommer från strukturfonderna (27 miljoner euro avser områden som får övergångsstöd), 206 miljoner euro från den nationella offentliga sektorn och 222 miljoner euro från den privata sektorn.

Programmet syftar till att skapa förutsättningar för en självbärande tillväxt i de regioner i Danmark som har strukturella problem. Programmet förenar åtgärder som stöds av Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) (71 %) och Europeiska socialfonden (ESF) (29 %).

De stödberättigade områdena består av fem geografiska underregioner:

* Bornholm (mål 2).

* Lolland, Falster och Møn (mål 2).

* Nordjylland (mål 2 och avveckling).

* Delar av Viborgs, Århus, Ringkøbings och Sønderjyllands amt (mål 2 och övergångsstöd).

* Sydfyn och öar som inte ingår i ovannämnda regioner (mål 2).

Skälen för denna modell är främst Danmarks begränsade storlek och det faktum att underregionerna ligger i olika delar av landet, var och en med sina egna speciella socioekonomiska särdrag.

Under hösten 2002 hölls ett möte med övervakningskommittén. Mötet inriktades främst på läget beträffande genomförandet, inklusive N+2-regeln, och informations- och utvärderingsarbetet. Kommissionen uttalade vissa farhågor med anledning av att övervakningskommittén endast håller ett möte per år, men kommittén beslutade att behålla denna modell om inte ytterligare möten blir nödvändiga.

Det årliga mötet mellan förvaltningsmyndigheterna och kommissionen hölls den 21 november 2002. Det ansågs allmänt att programmet utvecklades väl, ERUF bättre än ESF, när det gäller det finansiella och fysiska genomförandet.

Vid utgången av 2002 hade kommissionen betalat ut 32,3 miljoner euro (ERUF och ESF), vilket var 17 % av det totala anslaget. Eftersom detta var mer än anslaget för år 2000 behövde inga medel returneras enligt N+2-regeln. En betydande ansträngning behövs dock för att betala ut också anslaget för 2001 vid utgången av 2003. Detta gäller främst ESF men kan också komma att bli ett problem för ERUF. De danska myndigheterna har dock sagt sig lita på att detta kommer att ske, och programmet, särskilt ERUF, verkar inte möta några betydande problem på detta stadium.

Det faktiska genomförandet av ERUF-delen av programmet var följande:

Totalt 24,2 miljoner euro, omfattande 43 % av de totala anslaget till programmet, har utgått till 334 ERUF-projekt. Nästan en tredjedel av projekten avser stöd till investeringar i företag, även om dessa endast svarar för ca 19 % av de totala bidragen. Den åtgärd som har tagit i anspråk merparten av medlen, nämligen ca 43 % av det totala bidraget, avser infrastrukturinvesteringar i regional utveckling. I denna åtgärd har 50 projekt fått stöd.

Det faktiska genomförandet av ESF-delen av programmet var följande:

Ett av programmets fyra prioriterade områden är kompetensutveckling som finansieras av ESF. De tre åtgärderna inom detta prioriterade område är 1. utveckling av kompetens i företag etc., 2. utveckling av strategisk infrastruktur och 3. optimering av ESF:s kvalitet.

Vid utgången av år 2002 har ca 136 projekt fått stöd från ESF-programmet. Cirka 75 % av projekten godkändes för den åtgärd som avser kompetensutveckling i företag och i samband med nystartande, medan endast cirka 25 % av projekten avsåg stöd till utveckling av strategisk infrastruktur och nätverk.

Vid utgången av 2002 uppgick de totala betalningarna till mål 2-programmet till 8,136 miljoner euro. Inga medel behövde återtas till följd av N+2-regeln 2002.

2. Mål 3

Kommissionen godkände den 24 oktober 2000 ett program som stöder utbildning, yrkesutbildning och sysselsättning i Danmark under sju år till en kostnad av 379 miljoner euro. I programmet anges fem prioriterade områden som avspeglar landets nationella handlingsplan för sysselsättning 1999:

- Att stärka en aktiv arbetsmarknadspolitik för att hindra långtidsarbetslöshet och förbättra strukturerna på arbetsmarknaden.

- Att främja lika möjligheter för alla att få tillträde till arbetsmarknaden.

- Att utveckla kompetens och utbildning.

- Att främja företagaranda och förnyelsearbete.

- Ytterligare 3 % av budgeten (12 miljoner euro) har anslagits till tekniskt stöd för att leda och genomföra programmet och utvärdera dess resultat.

Arbejdsmarkedsstyrelsen inom Arbejdsministeriet ansvarar för daglig samordning, förvaltning och tillsyn av programmet. Socialfondens regionala kommittéer i amten ansvarar för användningen av de decentraliserade medlen, som uppgår till omkring 75 % av de totala.

Det sista mötet i övervakningskommittén skulle hållas den 24 januari 2003. Det andra årliga mötet med förvaltningsmyndigheten hölls den 5 december 2002.

Vid utgången av 2002 har omkring 600 projekt fått stöd från ESF-programmet, och de totala utbetalningarna vid denna tidpunkt uppgick till 52,587 miljoner euro, eller omkring 98,9 % av åtagandet för år 2000. Till följd av N+2-regeln måste omkring 0,6 miljoner euro återtas.

Utvärderarna utnämndes vid mitten av 2002, och den första utvärderingsrapporten lämnades i december. Utvärderingen 2002 avsåg programmet och projektledningen och inriktades på framtidsfrågor. Rapporten lägger fram ett antal förslag till förbättringar av programmet och projektledningen. Den tar upp följande teman: planering och igångsättning, fördelning och användning av medel regionalt och centralt, innovation och sammanhang mellan mål 3 samt nationella handlingsplaner och EES.

3. FFU utanför mål 1

Kommissionen antog den 8 augusti 2000 strukturprogrammet för perioden 2000-2006. Ett belopp på 205 miljoner euro har ställts till förfogande från FFU, och totala investeringar på 1 000 miljoner euro planeras. De viktigaste områdena är beredning, hamnanläggningar och fiskeflottan som behöver moderniseras för att det skall bli möjligt att förbättra arbetsförhållanden och sanitära förhållanden ombord och förbättra fiskeredskapens selektivitet. Genomförandet av programmet har startat planenligt.

4. Gemenskapsinitiativ

4.1 Interreg

Danmark har fyra Interreg III A-program tillsammans med Tyskland (fortsättning från föregående period). Danmark deltar också i Interreg III B- och III C-program.

4.2 Leader+

Den totala offentliga kostnaden för det danska Leader+-programmet 2000/2006 är 34 miljoner euro inklusive ett EU-stöd på 17 miljoner euro. Kommissionen godkände programkomplementet den 29 april 2002.

Efter offentligt anbud har 12 lokala åtgärdsgrupper valts ut. Grupperna täcker 11 500 km2 eller cirka en fjärdedel av det geografiska området med 593 000 invånare.

Det nationella Leader+-programmet (EUGFJ) godkändes 2001. Programmet har en budget på 5,1 miljoner euro, varav hittills endast förskottet på 7 % har betalats ut.

4.3 Equal

Det finns ett Equal-program (ESF) som antogs 2001. Budgeten är på 29,9 miljoner euro, och vid utgången av 2002 hade något mer än 7 % betalats ut.

Efter den förberedande åtgärd 1 godkändes totalt 19 utvecklingspartnerskap för åtgärd 2 i Danmark. Det danska Equal-programmet lägger stark tonvikt på integration av flyktingar, invandrare och deras ättlingar. Andra frågor som ingår i programmet är den könsuppdelade arbetsmarknaden, socialt marginaliserade och funktionshindrade samt asylsökande.

Det nationella tematiska arbetet började med ett seminarium i Odense i juni 2002. Där deltog alla utvecklingspartnerskap i diskussionerna om innehållet och arbetsmetoderna i de nationella tematiska nätverken. Till slut inrättades fyra nätverk om partnerskap, mångfald, ackreditering av kvalifikationer och jämställdhetsfrågor.

På europeisk nivå är Danmark medledare av den tematiska europeiska gruppen för anställbarhet.

Den danska utvärderaren utnämndes vid mitten av 2002, och den första utvärderingsrapporten av fyra lämnades in i december 2002. Teman för utvärderingen 2002 var lärdomar från det förberedande stadiet, inrättande av nationella och transnationella partnerskap, utarbetande av riktlinjer för utvärdering av projekt, innovation och sammanhanget mellan Equal-programmet, den danska nationella handlingsplanen och den europeiska sysselsättningsstrategin.

4.4 Urban

Urban II-programmet i Århus, som godkändes i december 2001, är det enda i Danmark. ERUF kommer att ställa sammanlagt 5,3 miljoner euro till förfogande för programmet, vars totalkostnad uppgår till 12,0 miljoner euro. Programkomplementet godkändes av övervakningskommittéerna och lämnades in till kommissionen i augusti 2002. Årsrapporten om genomförandet 2001 av Urban II-programmet i Århus lämnades in till kommissionen i juli 2002.

Förvaltningsmyndighet för programmet är Danish Agency for Trade and Industry och den löpande förvaltningen har delegerats till sekretariatet för Urban i Århus. Övervakningskommittén hade två möten under 2002.

Förskottsbetalningen på 7 % av det totala stödet från ERUF till programmet gjordes i mars 2002. Inga ansökningar om löpande betalning mottogs under 2002.

5. Avslutande under perioderna 1994-1999

ERUF

Vid utgången av 2002 pågick 14 program som berörde Danmark. Av dessa var två mål 2-program, ett mål 5b-program, sju Interregprogram (förvaltningsmyndigheterna för sex av dessa fanns i Danmark och för det sjunde i Tyskland) och fyra andra gemenskapsinitiativprogram (små och medelstora företag, Urban, Pesca och Leader). Dessa program har inte kunnat avslutas, då den nödvändiga dokumentationen antingen ännu inte hade nått kommissionen eller var ofullständig.

En utvärdering i efterhand av de två mål 2-programmen visade att nästan 6 900 arbetstillfällen skapades under perioden, vilket var något högre än målet. Enligt utvärderingen hade ESF vissa problem med utnyttjandegraden under perioden 1994-96, men detta har förbättrats, och under perioden 1997-1999 utnyttjades ca 95 % av anslaget. ERUF hade inga sådana problem, men då några projekt drogs tillbaka mot slutet av perioden utnyttjades endast 93 % av medlen. Beträffande mervärdet för gemenskapen visade utvärderingen också att strukturfonden ledde till investeringar som troligen inte skulle ha gjorts utan denna. Det fanns också tydliga tecken på att stödet från strukturfonderna stimulerade tillkomsten av nätverk och partnerskap, såväl mellan privata företag som mellan lokala myndigheter.

EUGFJ

Sammanlagt 4 program skall avslutas. Flertalet dokument om avslutandet mottogs under andra halvåret 2002, och de granskas nu.

ESF

Det finns fem program att avsluta för programperioden 1994-1999. Vd utgången av år 2002 hade kommissionen inte fått några avslutningsakter från den danska förvaltningsmyndigheten. Danmark har underrättat kommissionen om att dessa dokument och ansökan om slutlig utbetalning kommer att lämnas in i slutet av mars 2003.

6. Utvärderingar

Förberedelsen för halvtidsöversyn av ESF-delen av såväl mål 2 som mål 3 gör goda framsteg. Man kom överens med kommissionen om direktiven under våren 2002, och förvaltningsmyndigheten inledde en anbudsinfordran i april 2002. Ett avtal med en extern konsult ingicks slutligen och undertecknades i juni 2002. En första utvärdering gjordes under andra halvåret 2002, och rapporten skickades till kommissionen i december 2002.

TYSKLAND

1. Mål 1

ERUF

De nio operativa programmen inom GSR syftar till att skapa och medverka till sammanlagt 370 000 permanenta heltidsanställningar och deltidsarbete motsvarande 265 000 heltidsanställningar. Omkring 1,35 miljoner personer skall kunna utnyttja de kompetensåtgärder som finansieras av ESF.

Översvämningarna sommaren 2002 i östra Tyskland, särskilt Sachsen och Sachsen-Anhalt samt Bayern, vållade skador för mer än 9 miljarder euro. Merparten av skadorna vållades på infrastruktur och produktiva investeringar.

De offentliga budgetarna i berörda regioner - särskilt Sachsen och Sachsen-Anhalt - var överbelastade med att rätta till skadorna. Ett stort antal projekt som strukturfonderna medfinansierar förstördes efter färdigställandet eller avbröts under byggnadstiden.

Redan innan översvämningarna nått sin kulmen accepterade ordföranden Romano Prodi tillsammans med kommissionärerna Barnier, Verheugen och Schreyer en inbjudan från den tyska regeringen och besökte några platser som skadats allvarligt. Ställd inför katastrofen lovade kommissionen en snabb reaktion med ett minimum av byråkrati. Som ett första steg gick man med på att ändra de operativa programmen för berörda regioner och ett nytt instrument, solidaritetsfonden, inrättades.

Sachsen, där 2/3 av skadorna noterades, lämnade in sin begäran om ändring av det operativa programmet enligt mål 1 efter informella rådslag med kommissionen den 3 oktober. Kommissionens beslut att godta den föreslagna ändringen togs den 28 oktober. Huvuddragen i ändringen var en överföring av medel från det prioriterade området produktiva investeringar till åtgärder för infrastruktur som avloppsreningsverk, vägbyggnad och ombyggnad av järnvägar. En ny åtgärd "förebyggande av översvämning" infördes. Vidare medgavs tillfälligt möjligheter till högre stöd i jordbrukssektorn. Medfinansieringskraven minskades i ERUF-åtgärderna till minsta möjliga, 25 % av de totala stödberättigande kostnaderna, så att medel från de offentliga budgetarna kunde friställas för andra åtgärder som inte är berättigade till stöd inom strukturfondsprogrammen.

En liknande begäran lämnades in av Sachsen-Anhalt i slutet av året, följd av tillkännagivanden från andra mål 1-program som införde nya förebyggande åtgärder.

Programmet för Sachsen hade ändrats redan tidigare under 2002, varvid den ändrade socioekonomiska situationen som avspeglade sig i stigande arbetslöshetstal beaktades. Denna begäran hade lämnats in 2001.

Alla operativa mål 1-program höll möten med sina övervakningskommittéer, upp till sex gånger per år. Ett litet antal program ändrade sina programkomplement.

Övervakningskommittén för GSR sammanträdde två gånger (i Quedlinburg och Görlitz). Arbetsmarknadens parter medverkade direkt i dessa GSR-möten enligt rekommendation från kommissionen.

Ytterligare fem stora projekt lämnades in under året inom det övergripande programmet "Transportinfrastruktur" enligt mål 1 och tre inom det operativa programmet för Sachsen-Anhalt. Kommissionen godkände fyra stora projekt (huvudleden A 17 i Sachsen, den federala vägen B6n i Sachsen-Anhalt, huvudleden A 113 i Berlin och järnvägen Berlin-Frankfurt/Oder).

Gruppen för halvtidsöversyn valdes ut på GSR-nivå samt för alla operativa program. Förvaltningsmyndigheterna kommer att ställa data för halvtidsöversyn till förfogande samtidigt för alla program senast den 15 februari 2003. Lägesrapporter på OP-nivå bör utarbetas före sommaruppehållet 2003, så att förvaltningsmyndigheterna kan lägga fram ändringsansökningar grundade på dessa till slutet av år 2003.

Kommissionen kontrollerade de finansiella kontrollsystemen på ett tidigt stadium och skickade kommentarer för förbättring.

Årsrapporter för alla mål 1-program kontrollerades enligt den gemensamma struktur som utarbetats i samarbete med de nationella myndigheterna.

Det årliga mötet för år 2000 hade senarelagts på begäran av den tyska sidan och hölls i april 2002. De viktigaste frågorna var information och kommunikation, funktionsproblem i de tidiga genomförandestadierna och möjliga konsekvenser av N+2-regeln. Inga förluster av medel enligt N+2-regeln väntas under 2002 eller 2003.

Årliga möten för 2001 hölls i december 2002 i Bryssel för alla tyska mål 1-program utom de federala programmen mänsklig utveckling och fiske, som hade haft möte tidigare. Huvudfrågor var genomförandet av övergripande teman, särskilt "integration av jämställdhet" och "hållbar utveckling". För båda dessa teman skall mera detaljerade beskrivningar lämnas i kommande rapporter.

Utbetalningarna för alla mål 1-program började ta fart under 2002. Efter den långsamma starten av genomförandet har det i allmänhet haft full fart under 2002.

EUGFJ

Sex tyska delstater klassas som mål 1-region. Programmen godkändes i slutet av år 2000. I december 2002 hade 20 % av den anslagna budgeten för hela perioden betalats ut.

Sachsens mål 1-program ändrades två gånger under 2002. I början gjordes några mindre ändringar som rörde upprustning och utveckling av byar. Under 2002 vållade översvämningar i några regioner i östra Tyskland enorma skador till ett värde av omkring 9 miljarder euro. Kommissionen tvingades att reagera snabbt och tillåta nödvändiga ändringar. En andra ändring av programmet för Sachsen gjordes sålunda för att beakta översvämningen.

FFU

Inom gemenskapens stödram 2000-2006 för mål 1-regionerna antog kommissionen OP Fiske genom beslut av den 30 augusti 2000. Det omfattar hela mål 1-området i Tyskland, ger ett anslag från FFU på 105,2 miljoner euro för perioden 2000-2006 och avser särskilt fiskberedning och investeringar i fiskehamnar.

Vid utgången av 2002 hade omkring 43 % av FFU-medlen tagits i anspråk, och 26 % hade betalats ut.

De nya förenklade förfarandena har ännu inte haft någon större effekt under 2002.

ESF

I GSR för mål 1 koncentrerar sig ESF på ett prioriterat område. ESF-anslaget är 5,629 miljarder euro (= 66,34 % av de totala offentliga och privata kostnaderna, som sammanlagt uppgår till 8,485 miljarder euro). Ytterligare 4 % av medverkan från ESF skall användas till tekniskt stöd.

Alla sju OP där ESF medverkar (sex flerfondsprogram på delstatsnivå och ett federalt ESF-program där endast en fond medverkar) antogs under tiden 1 augusti 2000-1 februari 2001. Därför kunde de åtgärder där ESF medverkar genomföras med full fart under 2002.

Programkomplementen för Brandenburg, Mecklenburg-Vorpommern, Sachsen-Anhalt, Sachsen och Thüringen och det federala operativa programmet hade godkänts redan 2001. Flertalet kompletterades och ändrades dock 2002, vilket bland annat påverkade ESF-åtgärderna.

Genomförandet i stort inom de områden som prioriterades av ESF i delstaternas OP och mål 1 i det federala operativa programmet var gott. Några åtgärder visade självfallet ett bättre genomförande och högre utnyttjandegrader än andra. De senare består av områden som är nya för ESF och som krävde mera tid för förberedelse (exempelvis livslångt lärande och anpassningsförmåga). Goda framsteg gjordes inom områdena information och offentlighet i flertalet tyska mål 1-områden.

Ett viktigt gemensamt insatsområde för kommissionen och medlemsstaten var vidareutveckling av det gemensamma övervakningssystemet för alla ESF-program i Tyskland, där goda framsteg gjordes.

Liksom föregående år gjorde kommissionen och delstatsmyndigheterna ytterligare ansträngningar för att stärka delstaternas medverkan i den europeiska sysselsättningsstrategin och den nationella handlingsplanen för sysselsättning. Syftet var att stärka stödet från ESF till de regionala program som stöttar den tyska NAP-processen. Samtidigt fortsatte också diskussionerna med myndigheter och fondförvaltare på federal och regional nivå om inverkan av den pågående tyska arbetsmarknadsreformen på stödet från ESF.

Man har enats om två ändringar i OP som påverkar ESF för Sachsen, medan diskussionerna med Sachsen-Anhalt fortsatte vid utgången av 2002 för att tillmötesgå ESF när det gäller översvämningskatastrofen sommaren 2002 som särskilt påverkade dessa två delstater (se ovan).

Kommissionen bokade åtaganden från ESF för år 2002, och de löpande betalningarna till medlemsstaten fortsatte. De totala utbetalningarna från ESF till mål 1-program i Tyskland fram till slutet av 2002 uppgick till nära 2 miljarder euro.

2. Mål 2

ERUF

Allmänt sett koncentrerar programmen sina ansträngningar på åtgärder som gynnar små och medelstora företag. Betydande finansiering ges till företagsrelaterad infrastruktur.

Efter översvämningskatastrofen i augusti vidtog Niedersachsen och Bayern åtgärder för att utnyttja den flexibilitet att omfördela medel som kommissionen erbjöd för detta särskilda ändamål. I Bayern drabbades ett antal stödberättigade områden. Sedan skadorna inventerats beslutade förvaltningsmyndigheten att förstärka de tekniska översvämningshindren till en kostnad av omkring 98 miljoner euro (varav 50 % från ERUF) genom att anpassa programkomplementet. Även Berlin ändrade programkomplementet och lämnade in en begäran om programändring.

Niedersachsen lämnade in en begäran om ändring av SPD, vilket var nödvändigt för att skapa en ny åtgärd kallad "förebyggande av översvämning" med stöd från ERUF på 12,3 miljoner euro. Dessa medel skulle användas för att förbättra vallarna på den vänstra banken av floden Elbe. Niedersachsen bad också om överföringar mellan prioriteringar som allmänt sett underlättades - före halvtidsöversyn - av det initiativ till "förenkling" som kommissionären Barnier fört fram. Prioriteringen av företagens konkurrenskraft bedömdes som överdriven, och medlen för investeringar i infrastruktur var uppenbart otillräckliga. Ändringar av ESF:s delar av programmet föreslogs efter diskussion under det årliga mötet i december.

Också Nordrhein-Westfalen lämnade in en begäran om ändring av programmet (i december), efter att redan ha ändrat programkomplementet och överfört 15 miljoner euro mellan åtgärder för att täcka en särskilt stark efterfrågan på området infrastruktur för teknisk utbildning. Syftet med den föreslagna programändringen var att säkerställa att programmet uppfyllde sina ursprungliga mål när det gäller att stödja företagaranda trots ett kärvare ekonomiskt klimat.

Berlin lämnade in en begäran att få ta in en så kallad framtidsfond i programmet (även mål 1). Detta instrument för finansieringsteknik bör främja forskning och utveckling i strategiska ekonomiska sektorer.

För flertalet av de 11 programmen kan nedgången i ekonomisk aktivitet sägas ha påverkat åtgärdernas genomförande. En effekt av den socioekonomiska förändringen är att ansökningarna från företag om stöd från ERUF och om utbildningskurser för sina anställda blev färre än väntat. Den privata medfinansieringen blev på sätt och vis bräcklig. En annan effekt är att krisen i de offentliga budgetarna i allmänhet satte de offentliga medfinansieringsinstrumenten på spel. Detta gäller främst Berlin. I hela Tyskland äventyrades den planerade medfinansieringen från de lokala myndigheterna.

Hamburg rapporterade problem med genomförandet av sitt lilla program i det gamla hamnområdet St. Pauli. Dessa har främst berott på att potentiella mottagare i många fall inte uppfyllde alla de villkor som ställs för att få stöd.

De två årliga mötena med förvaltningsmyndigheter och fondförvaltare följde samma struktur som mål 1-regionernas och hölls i Bryssel. Eftersom det inte finns någon GSR för mål 2 gav de två mötena ett utmärkt tillfälle att utbyta synpunkter och sprida god praxis. Möten med övervakningskommittéerna för de enskilda programmen hölls i regel vid två tillfällen.

De sista fem programkomplementen (Bayern, Berlin, Hamburg, Hessen och Schleswig-Holstein) godkändes av kommissionen under första halvåret.

Kommissionen godkände två stora projekt i Nordrhein-Westfalen, återupplivande av Zeche Zollverein i Essen och propenpipelineprojektet.

Även för mål 2-programmen kontrollerade kommissionen de nationella finansiella kontrollsystemen, vilket bidrog till att optimera säkerheten i de finansiella flödena.

Enbart för ERUF-åtgärderna gjorde kommissionen åtaganden för 0,531 miljoner euro och betalade ut 0,303 miljoner euro. För de två fonderna tillsammans är beloppen 0,610 miljoner euro respektive 0,343 miljoner euro.

Ett viktigt mål för rådet när de nya förordningarna för strukturfonderna utarbetades var att lägga ett större ansvar på medlemsstaterna. Instrumentet programkomplement skulle ge förvaltningsmyndigheterna (tillsammans med övervakningskommittéerna) möjlighet att justera reglerna för genomförandet av programmen i viss utsträckning oberoende av kommissionen. I praktiken har denna idé inte visat sig medge den flexibilitet som även Tyskland hade bett om. Även om rollen för kommissionens företrädare i övervakningskommittéerna har förändrats, är förfarandena ganska stabila jämfört med föregående programperiod. Mera tonvikt lades faktiskt på förfarandena för urval av projekt.

ESF

Sju SPD för mål 2 är flerfondsprogram och innehåller ett anslag från ESF. Efter sena beslut startade programmen med vissa förseningar, vilket innebar att inte hela den åtagna budgeten kunde utnyttjas. Under de årliga mötena rapporterade förvaltningsmyndigheterna om genomförandet av programmen och möjligheter att främja dem, komplementariteten mellan mål 2 och 3 och övervakningssystemet.

Det fanns inget automatiskt återtagande av ESF vid utgången av år 2002, men det kan finnas en risk att medel förloras beroende på N+2-regeln, vilket måste bevakas noga under 2003. En region (Niedersachsen) har lämnat in en ansökan om programändring som avser såväl ERUF som ESF och som övervakningskommittén har antagit genom skriftligt förfarande.

Halvtidsöversynen har påbörjats för alla program och gör goda framsteg.

3. Mål 3

Sedan SPD för mål 3 antogs den 10 oktober 2000 antog övervakningskommittén den 30 januari 2001 i princip utkastet till programkomplement, och sedan det slutförts skickades det den 18 april till kommissionen, som godkände det den 23 maj 2001. Programkomplementet har inte ändrats under 2002.

Det första årliga översynsmötet för år 2000 var försenat och hölls slutligen i mars 2002. Det gav tillfälle för ESF:s förvaltare på federal och regional nivå att granska resultaten av det första årets genomförande.

De viktigaste resultaten av stödets genomförande under 2001 lades sedan fram vid övervakningskommitténs möte den 31 juli - 1 augusti 2002, då det samlade programdokumentets stöd till de nationella handlingsplanerna för sysselsättning och social integration togs upp. Under 2000 och 2001 utnyttjades 68,2 % av årets planerade totala resurser (51,1 % av ESF:s resurser). Med hänsyn till det sena beslutet om det samlade programdokumentet i allmänhet och alla prioriteringar sammantagna var resultaten för ESF i linje med prognoserna.

Omkring 256 000 personer (därav 46 % kvinnor) har medverkat i åtgärderna. Detta motsvarar 140 % av det totala antal som planerades för 2001. Nästan hälften medverkade i åtgärder som vidtogs av den federala arbetsförmedlingen (Arbeitsmarktdienst) och den andra hälften i delstaternas åtgärder. Inom vissa prioriterade områden och åtgärder påbörjades inte verksamheten i Tyskland med samma fart och bredd, särskilt på federal nivå. Förutom vissa finansiella flaskhalsar berodde detta främst på att åtgärder på de prioriterade områdena 3, 4 och 5 (livslångt lärande, anpassningsförmåga och företagaranda samt jämställdhet) behövde mera intensiv förberedelse än andra åtgärder inom exempelvis det prioriterade området 1 (aktiv och förebyggande arbetsmarknadspolitik).

Vid utgången av år 2002 hade sammanlagt 1,316 miljoner euro betalats ut för mål 3-programmet, dvs. 27,7 % av de totala anslaget till det samlade programdokumentet.

Halvtidsöversynen inleddes 2002, och förvaltningsmyndigheten ingick ett avtal med en forskningsgrupp. Halvtidsöversynen för SPD mål 3 kommer att bedrivas tillsammans med utvärderingen av det federala OP mål 1 så att de program som medfinansieras i båda stödformerna kan utvärderas gemensamt.

4. FFU utanför mål 1

Kommissionen antog genom sitt beslut den 28 september 2000 strukturprogrammet Fiske för regionerna utanför mål 1. Det ger ett totalt FFU-anslag på 111,1 miljoner euro under ovannämnda period och är särskilt inriktat på beredning och saluföring av fisk och på förnyelse och modernisering av fiskeflottan.

Genomförandet av programmet är ganska svagt. Vid utgången av år 2002 hade åtaganden gjorts för omkring 7 % av FFU-anslaget, och ca 3 % hade betalats ut.

De tyska myndigheterna angav koncentrationen av investeringsprojekt mot slutet av föregående period och det allmänna ekonomiska läget som viktiga skäl.

De nya förenklade förfarandena har ännu inte haft någon större effekt under 2002.

5. Gemenskapsinitiativ

5.1 Leader+

De 14 Leader+-programmen är i drift, men framstegen är långsammare än planerat. Då godkännandet av programmen försenades, har endast betalningar för det nationella observatoriet genomförts.

Kommissionen har mottagit de programkomplement som ansågs tillfredsställande. Urvalet av lokala aktionsgrupper startade under 2001. Vid utgången av 2002 hade 137 lokala aktionsgrupper valts ut.

5.2 Equal

I början av 2002 valde det tyska Equal-programmet ut 110 utvecklingspartnerskap för stöd i den förberedande strategiutvecklingsfasen (åtgärd 1), och alla kunde bekräftas i maj för finansiering av försöksverksamhet och transnationellt samarbete (åtgärd 2 och 3). Dessa utvecklingspartnerskap omfattar alla Equals teman med tonvikt på pelaren anställbarhet. I slutet av 2002 bildades 14 nationella tematiska nätverk för utbyte av erfarenhet och resultat och spridning av god praxis. En central händelse var den officiella konferensen vid starten av åtgärd 2, där kommissionären Diamantopoulou och minister Riester höll inledningsanförandena.

5.3 Urban

De 12 tyska Urban II-programmen godkändes i oktober och november 2001. ERUF bidrar med 148,7 miljoner euro till de tyska Urban II-programmen. De sex programmen i östra Tyskland får 14,87 miljoner euro och de sex programmen i västra Tyskland får 9,913/9,914 miljoner euro från ERUF. Den totala kostnaden för alla 12 tyska Urban II-program är 273,3 miljoner euro. Alla programkomplementen mottogs mellan februari och början av juni 2002. Alla program lämnade in en årsrapport 2001 som godkändes i juni 2002.

Delstaten är förvaltningsmyndighet för alla program, men några städer strävar efter att ta över dessa uppgifter under programperioden. Övervakningskommittéerna höll två till tre möten i slutet av 2001 - början av 2002 och mot slutet av 2002. En stad höll endast ett möte i februari 2002 men skickade all relaterad information genom ett skriftligt förfarande till övervakningskommitténs medlemmar.

Förskottsbetalningarna på 7 % gjordes i slutet av 2001 och en stad lämnade in en första ansökan om utbetalning 2002, medan alla andra städer har lämnat in eller kommer att lämna in sina ansökningar om utbetalning 2003.

6. Avslutande av perioden 1994-1999

ERUF

Avslutande förbereddes för alla mål 1-program (1994-1999) och mål 2-program (1997-1999). Endast programmet Konver Hamburg och de två mål 2-programmen i Saarland och Hessen från den föregående programperioden 1994-1996 avslutades helt under 2002. För alla andra program underrättade förvaltningsmyndigheterna kommissionen om att de behövde den maximalt tillåtna tiden (fram till den 31 mars 2003) för att lämna in slutrapporterna, ansökningar om utbetalning och redovisningar enligt artikel 8.

EUGFJ och Leader

Slutliga ansökningar, slutrapporter och revisionsutlåtanden enligt artikel 8 i förordning (EG) 2064/1997 lämnades in för tre mål 1-program (Brandenburg, Sachsen-Anhalt, Sachsen), två 5b-program (Niedersachsen, Schleswig-Holstein) och sex LeaderII-program (Brandenburg, Sachsen-Anhalt, Niedersachsen, Rheinland-Pfalz, Schleswig-Holstein och nationella nätverk).

ESF

Under 2002 har endast ett litet fåtal avslutningsakter med ansökan om slutlig utbetalning från ESF lämnats in av de tyska myndigheterna till kommissionen - tre för mål 2, två för mål 1 och en för mål 5b. Därför kunde endast en slutlig utbetalning från ESF verkställas, och inget program kunde avslutas helt vid utgången av år 2002.

Detta innebär att de slutliga ansökningarna i nuläget är starkt försenade, eftersom slutdatum för inlämning är den 31 mars 2003.

7. Utvärderingar

7.1 Utvärderingar

EUGFJ & Leader

Utvärderingar i efterhand av Leader II och 5b-programmen mottogs.

Tyskland har börjat förbereda halvtidsöversynen av Leader+. Många regioner har redan inlett anbudsförfarandet.

ESF

Urvalet av utvärderare för mål 3 måste upprepas till följd av administrativa problem. Utvärderaren kunde utnämnas i slutet av 2002.

7.2 Kontroller

ERUF

Granskning av tillämpningen av förordning 2064/97

Sachsen-Anhalt 9-10 april 2002, Thüringen 11-12 april 2002 och Berlin 22-23 april 2002.

Alla tre delstaterna har gjort stora ansträngningar för att ta itu med de brister som påträffades under föregående kontrollbesök och att genomföra de rekommendationer som gjordes. Det återstod ännu för delstaten Sachsen-Anhalt att se över sina 5 %-kontroller beroende på de betydande brister som påträffades vid föregående granskning. Det rekommenderades att tillräckliga förklaringar om genomförda kontroller och om resultat och slutsatser av dessa införs i utlåtandet. I detta avseende hänvisas till kommissionens vägledande dokument om utlåtanden enligt artikel 8 i förordning 2064/97 för avslutande av program från perioden 1994-1999 som nyligen har distribuerats till medlemsstaterna.

Interreg II C Översvämning Rhen-Meuse ("IRMA") 28-29 maj 2002

Samordningen av genomförandet av detta Interregprogram har skötts av IRMA:s gemensamma sekretariat i Haag. De finansiella kontrollåtgärder som föreskrivs i förordningen har dock vilat på de deltagande medlemsstaterna, som inte kunde enas om gemensamma eller konsekventa förfaranden. Detta har ökat risken för att en fullgod kontroll inte har gjorts konsekvent i alla deltagande medlemsstater.

Det artikel 8-organ som inrättats i det federala ekonomiministeriet hade först nyligen påbörjat det kontrollarbete utlåtandet skall bygga på. Det återstår för detta organ att förvissa sig om att kontrollerna som sköts av de myndigheter i delstaterna som ansvarar för genomförande och tillsyn av verksamheten i Tyskland, inklusive 5 %-kontrollerna, är tillräckliga. Beträffande de senare gav granskningen anledning till tvivel huruvida de två 5 %-kontroller som gjorts uppfyllde förordningens krav och huruvida det urval som gjorts i Tyskland var tillräckligt.

GREKLAND

1. Mål 1

ERUF

GSR III och OP godkändes under perioden 2000-2001. Därefter accelererade genomförandet under 2002, och de OP som antagits senare under 2001 (OP Miljö och Tekniskt stöd) påbörjades.

Gemenskapens åtgärder gäller 13 regionala och 13 nationella OP. Det återstår att anta ett OP som avser upprättande av ett nationellt fastighetsregister som rekommenderats efter förfarandet i artikel 24 i förordning (EG) nr 4253/88 inom OP "Miljö" (1994-1999).

Programkomplementen för samtliga OP har tagits emot och kontrollerats. Samtliga årsrapporter för 2001 har lämnats in och godkänts av kommissionen.

Övervakningskommittén för GSR sammanträdde i Aten den 25-26 april 2002, och därefter höll övervakningskommittéerna för de olika OP möten i maj och juni 2002. De frågor som diskuterades avsåg särskilt åtgärder för att skynda på genomförandet av åtgärderna, aktivering av integrerade insatser i stads- och bergsområden eller mindre gynnade områden, halvtidsöversynen och resultatreserven, skapande av webbplatser för information till privatpersoner om förvaltning av åtgärder samt hantering av projekt som skapar intäkter. Frågan om reform av systemet för skapande av offentliga arbeten granskades också.

I april 2002 bildades en nationell utvärderingskommitté där företrädare för strukturfonderna ingår. Kommittén är ett stödinstrument för halvtidsöversynen.

Ett betydande evenemang var organisationen av ett seminarium om statligt stöd, där företrädare för GD Konkurrens, Sysselsättning och socialpolitik och Regionalpolitik samt nationella förvaltningsmyndigheter deltog. Seminariet, som hölls i februari 2002 i Aten, gav tillfälle till att förklara de båda sidornas synpunkter och förbättrade förståelsen av gemenskapslagstiftningen om statligt stöd och dess samband med GSR III.

I april 2002 organiserades dessutom på initiativ av kommissionen ett seminarium i Aten om metoder för utvärdering av finansiella risker med deltagande av representanter för Förenade kungariket och Nederländerna samt tjänstemän från kommissionen. Seminariet medverkade till att förstärka de grekiska myndigheternas kontrollverksamhet.

I oktober 2002 höll generaldirektören för GD Regionalpolitik ett arbetsmöte med förvaltningsmyndigheten för GSR, förvaltningsmyndigheterna för de operativa programmen Huvudvägar, hamnar och tätortsutveckling, Miljö och Östra Makedonien-Trakien samt enheten för förvaltningsorganisation, som är ett stödorgan till GSR. Dessutom höll han ett föredrag över ämnet Strukturfondernas framtid.

Det har blivit tydligt att urvalet av projekt måste gå snabbare. Man kan notera att för de offentliga medel på totalt 14 633 500 000 euro som anslagits till GSR för ERUF var åtagandena 4 544 032 000 euro i slutet av 2002, medan betalningarna uppgick till 2 327 073 000 euro, vilket innebär en utnyttjandegrad på 15,9 %.

Genomförandetakten för de operativa programmen varierar starkt och var för vissa av dem fortfarande bekymmersam vid årsskiftet, särskilt när det gäller de operativa programmen Tekniskt stöd, Fiske, Thessalien, Hälsa, Västra Makedonien, Nordegeiska öarna, Ipiros, Informationssamhället och Grekiska fastlandet.

För övrigt kan man konstatera att genomförandetakten inom flera program inte är i balans. Även om anläggningen av infrastruktur går framåt, har de åtgärder där den privata sektorn skall medverka och nya åtgärder som informationssamhället, främjande av företagaranda och innovation i regionerna startat sent. Starten av integrerad landsbygds- och stadsutveckling måste också uppmärksammas särskilt.

Ovannämnda fakta åskådliggör behovet av förenkling av de administrativa och juridiska formerna för beviljande av gemenskapsstöd. Förenkling på nationell nivå går hand i hand med ansträngningen att förenkla på gemenskapsnivå. Viktiga initiativ i denna riktning har tagits, men de bör kompletteras med ännu ambitiösare åtgärder, särskilt när det gäller partnerskap med den privata sektorn.

EUGFJ

Inom GSR mål 1 medfinansierar utvecklingssektionen vid EUGFJ det prioriterade området Jordbruk och landsbygdsutveckling med sammanlagt 2 260,3 miljoner euro under hela perioden 2000-2006.

Utvecklingssektionen vid EUGFJ är den enda fond som medfinansierar genomförandet av det operativa programmet Landsbygdsutveckling med ett belopp på 1 233,4 miljoner euro.

Den medverkar också tillsammans med övriga fonder i finansieringen av det prioriterade området Regional utveckling med ett belopp på 1 026,9 miljoner euro.

Övervakningskommittéerna har haft möten och godkänt små ändringar i flertalet programkomplement. Genomförandet av programmen har gått långsamt, och under 2002 har mekanismerna för genomförande av GSR III i fält verkligen kunnat testas. Det är stödordningarna för privata investeringar som blivit mest försenade i starten. Halvtidsöversyner skulle ha inletts före den 31 december 2002, men också på detta område noterades förseningar, och framsteg gjordes endast i förberedelserna för anbudsspecifikationer. Även utnyttjandet av tekniskt stöd var mycket svagt.

Alla årsrapporter för 2002 lämnades in i tid till kommissionen, och de avspeglar den situation som beskrivs ovan.

Under år 2002 gjordes åtaganden från utvecklingssektionen vid EUGFJ till ett belopp av 385 miljoner euro, och betalningarna uppgick till 84,8 miljoner euro.

FFU

Programmet för 2000-2006 (stöd från FFU 211,1 miljoner euro) antogs av kommissionen den 28 mars 2001 och ändrades den 23 november 2001 (anslaget för 2000 har överförts till senare år).

Detta program liknar det föregående till sin inriktning (38 % till fiskeflottan, 17 % till vattenbruk och 18 % till beredning och saluföring) förutom att större tonvikt läggs på att förbättra vattenbruksprodukternas kvalitet och arbetsförhållandena samt att förhindra miljöföroreningar.

Övervakningskommittén godkände det senaste programdokumentet den 23 maj 2002. Deklarerade utgifter för FFU fram till 2002 är 15,68 % av åtagandena 2000-2002. Förvaltningsmyndigheten har redan satt igång flertalet åtgärder, men de deklarerade utgifterna har gjort framsteg endast i fem åtgärder (särskilt undandragande av fartyg).

Samordningen av fonderna övervakas av kommissionen och på nationell nivå samt av övervakningskommittéerna för GSR och OP Fiske.

ESF

Endast OP "Tekniskt stöd" godkändes av kommissionen under 2002, och dess programkomplement mottogs samma år.

Samtliga övriga program inom GSR i Grekland godkändes 2001.

Övervakningskommittéerna för de OP som leds från ESF (Sysselsättning, Utbildning och Hälsa) har enligt sina befogenheter antagit årsrapporterna och gjort mindre ändringar i programkomplementen som inte krävt ändring av OP.

Avsikten med ändringarna var främst att bättre klarlägga åtgärdernas innehåll (slutliga mottagare, indikatorer etc.)

De åtaganden och betalningar ESF verkställt fram till den 31 december 2002 uppgår till 1 338,4 miljoner euro respektive 719,6 miljoner euro.

Under 2002 har åtagandena uppgått till 713,5 miljoner euro och betalningarna till 295 miljoner euro.

Hälsoprogrammet har stött på svårigheter i genomförandet av prioriteringsområdet Mental hälsa. Särskilda åtgärder vidtogs för att lösa problemet.

Programmet Sysselsättning har särskilt prioriterat modernisering av offentlig arbetsförmedling, och programmet Utbildning har framförallt studerat innovativa åtgärder för modernisering av utbildningssystemet, särskilt livslångt lärande.

Förenklingen tillämpades främst vid programmens årliga möten. Dessa hölls på politisk nivå, och de frågor som behandlades där var främst synpunkter på genomförandet av politiken och övervakningen av de prioriterade områdena.

Additionaliteten har yttrat sig i hänsyn till den europeiska sysselsättningsstrategin och strategin för social integration vid genomförande av olika program.

En viktig faktor i komplementariteten har varit hänsynstagande till prioriterade övergripande områden (lokal utveckling, jämställdhet, ny informations- och kommunikationsteknik) och integration av dessa.

Lokal utveckling samt landsbygds- och stadsutveckling har prioriterats i de regionala programmen.

2. Gemenskapsinitiativ

2.1 Leader+

Det nationella operativa programmet antogs den 19 november 2001. Dess totala kostnad är 392,6 miljoner euro, och medfinansieringen från EUGFJ uppgår till 182,9 miljoner euro. Programmet innebär att maximalt 40 lokala aktionsgrupper skall finansieras. Medlemsstatens behöriga myndighet har utsett lokala aktionsgrupper. Den har också organiserat två möten med övervakningskommittén, som antog programkomplementen och urvalskriterierna vid sitt första möte och ändrade programkomplementen vid det andra. Programmet har dock inte haft några utgifter, frånsett ett litet belopp för tekniskt stöd. Införandet av systemet för halvtidsöversyn är också försenat i samma mån som programmen i GSR.

Det andra årliga delåtagandet uppgår till 26,5 miljoner euro.

2.2 Equal

Av 271 ansökningar som inkommit i rätt tid i Grekland valdes 40 UP slutgiltigt ut i januari 2002. Systemet för utvärdering och urval bestod av tre utvärderingsfaser. Invändningar mot urvalsförfarandet eller resultatet av utvärderingen var väntade.

En speciallag utfärdades i november 2001 för att klargöra utvecklingspartnerskapens rättsliga status och möjliggöra samarbete mellan offentlig och privat sektor.

Alla 40 UP som godkänts för åtgärd 1 bekräftades också för medverkan i åtgärd 2. Flertalet UP inrättades i pelaren Anställbarhet (14), Företagaranda (11) och Anpassningsförmåga (10), medan pelaren Jämställdhet (minskning av klyftorna mellan könen och desegregation) omfattade 4 UP och Asylsökande 1 UP. Alla UP har funnit transnationella partner, och transnationella samarbetsavtal är redan i kraft.

I april 2002 godkände övervakningskommittén för programmet förvaltningsmyndighetens förslag att organisera i första hand tre nationella tematiska nätverk (a. social ekonomi, b. nätverksarbete och samordning av befintliga och nya arbetsförmedlingar och utveckling av dem till "one-stop-shops" och c. system för ackreditering av kvalifikationer), och delegerade åt förvaltningsmyndigheten att organisera ett fjärde, att förena familjeliv och yrkesliv. Förvaltningsmyndigheten har i samarbete med UP hänfört dem till de fyra nationella temagrupperna, beroende på sambandet mellan deras projekt och de tematiska nätverken enligt ovan.

Förvaltningsmyndigheten håller på med att utarbeta en vägledning för åtgärd 3.

2.3 Urban

Det finns tre Urban II-program i Grekland. Programmen för Perama, Komotini och Iraklio godkändes i december 2001. Perama får 9,55 miljoner, Komotini 8 miljoner och Iraklio 7,95 miljoner euro från ERUF. Den totala budgeten är för Perama 13,38 miljoner, för Komotini 12,39 miljoner och för Iraklio 10,6 miljoner euro. De tre programkomplementen mottogs den 5 september 2002 och godkändes före årsskiftet. Inget program behövde lägga fram någon årsrapport för 2001.

Den nationella regeringen är förvaltningsmyndighet för alla tre programmen. Övervakningskommittéerna för de tre programmen har redan haft ett möte.

Förskotten på 7 % betalades ut i januari 2001, och i april 2003 hade alla tre programmen skickat sin första ansökan om utbetalning.

3. Avslutande av tidigare programperioder

ERUF

Beträffande avslutandet av GSR och gemenskapsinitiativen 1994-1999 är läget den 10 februari 2003 följande:

Utbetalt belopp: 15 777 000 euro

Begärda utbetalningar: 223 076 000 euro

Återstår att betala: 980 306 000 euro

EUGFJ (1994-1999)

År 2002 förberedde medlemsstaten avslutandet av programmen från 1994-1999. Kommissionen hade inte fått någon fullständig ansökan om utbetalning av slutlikvid fram till den 31 december 2002, och därför har kommissionen ännu inte verkställt några slutbetalningar till Grekland. Kommissionen har påmint medlemsstaten om att slutdatum enligt artikel 52.4, stycke 2 e i förordning 1260/99 är den 31 mars 2003, och den har haft en lång överläggning med de nationella myndigheterna för att lösa utestående frågor om avslutningen av denna programperiod.

ESF

1989-1993

Fem åtgärder till ett belopp av 950 790 euro är under granskning enligt artikel 24.

1994-1999

Slutlig utbetalning har begärts för 22 av totalt 24 program. De två återstående programmen har förlängts fram till den 31 mars 2003.

I slutet av 2002 väntades kompletterande upplysningar för att ärendena skulle kunna behandlas.

4. Utvärderingar

4.1 Utvärderingar

Under 2002 inleddes anbudsförfaranden för urval av utvärderare. Dessa kommer att utses i början av 2003.

4.2 Kontroller

ERUF

Granskning av tillämpningen av förordning 2064/97

Interreg IIA Grekland/Italien, Interna gränser (nr 94.00.10.009) och Interreg IIB Grekland/Italien, Kabel (nr 94.00.10.001), besök den 10-11 april 2002.

Två projekt som valts ut av EDEL för 5 %-kontroll ingick i revisionsprogrammet för det gamla organet ESOE (organe spécial de coordination et de contrôle) innan detta avvecklades 2001.

Förfarandena för övervakning och rättelse av oegentligheter är tillfredsställande, men oegentligheter som beror på brister i systemet har inte anmälts till Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) (artikel 5 och 7 i förordning 2064/97).

Övervakningsuppdrag den 8-11 april 2002

På följande två specifika punkter går det ännu inte att fastställa om skyldigheterna enligt förordningen uppfyllts:

- för vissa program hade kontrollerna ännu inte inletts när revisionen gjordes,

- för vissa program var antalet kontrollerade transaktioner mycket begränsat, varför det kan ifrågasättas om utgifterna är representativa och tillfredställande täckta.

SPANIEN

1. Mål 1

ERUF

Det sista programkomplementet (för OP "Informationssamhället") anmäldes i april 2002, och därmed är den första planeringsomgången för de 23 OP (12 regionala och 11 flerregionala) som utgör Spaniens GSR avslutad. Förklaringen till förseningen av detta sista dokument är att de spanska myndigheterna skickade detta OP senare än de övriga till kommissionen, som godkände det i december 2001.

Avslutandet av denna programplaneringsomgång och dess genomförande i fält ger anledning till en första, inte speciellt positiv, slutsats om den verkliga tidtabellen för antagande av samtliga programdokument. Förfarandet har i hög grad förlängts av förvaltningsmyndighetens antagande av programkomplementen (efter det klassiska förfarandet: regional utvecklingsplan, gemenskapens stödram, operativt program) och det kontrollarbete kommissionen därefter inlett, vilket vållat betydande förseningar i fondernas utnyttjande.

Beträffande den finansiella förvaltningen är genomförandetakten för de första tre verksamhetsåren (preliminära data) relativt blygsam (48 %). Detta har diskuterats med förvaltningsmyndigheten vid årliga möten men ger på det hela taget ingen anledning till bekymmer, eftersom den påtagliga upptrappning i genomförandetakten som observerats tidigare år tenderar att fortsätta. För övrigt kommer bekräftelsen från kommissionen av nivån på gemenskapens stöd för ett stort antal stora projekt med betydande finansiella anslag utan tvekan att hjälpa till att förbättra takten i utnyttjandet av fonderna. Under 2002 godkändes 16 stora projekt, och 15 är ännu under handläggning.

Det skall sägas klart (se tabellen nedan) att genomförandetakten i hög grad skiljer sig mellan å ena sidan regionala OP (49 %) och flerregionala OP (42,5 %) och, å andra sidan, inom dessa två grupper. Murcia och Extremadura i den första och "informationssamhället" och "I&D&I" i den andra uppvisar klart lägre utnyttjande. Även om man beaktar de korrigerande åtgärder förvaltningsmyndigheten vidtagit i samråd med kommissionen är läget för dessa sistnämnda OP inte särskilt ljust när det gäller eventuella risker för automatiska återtaganden enligt n+2-regeln.

>Plats för tabell>

Liksom under 2001 har övervakningskommittéerna för såväl GSR som OP haft ett möte 2002, men hade likväl flera gånger måst besluta genom skriftligt förfarande, särskilt för att ändra programkomplementen. I detta sammanhang kan man konstatera att den praktiska effekt som eftersträvas med de nya reglerna om förenkling av förvaltningen ännu inte är säkerställd. Den praktiska erfarenheten visar att även om programkomplementen teoretiskt sett skulle påskynda övervakningskommittéernas beslut, medför även mindre ändringar i dessa dokument alltför ofta nya beslut om ändring av respektive OP.

De årliga mötena för denna period hölls i januari 2003. Sammanfattningsvis riktades en vädjan till förvaltningsmyndigheten att arbetsmarknadens parter skall få närvara som samtalspartner i OP Valencia och Melilla liksom är fallet i alla andra OP, och myndigheten uppmanades att utvärdera eventuella konsekvenser av lösningar på tvistemålet om införlivande i den spanska lagstiftningen av gemenskapsdirektiven om offentlig upphandling och om mervärdeskatt.

Vid det årliga samordningsmötet belystes, förutom resultaten av kontroller på platsen och uppföljningen av oegentligheter, betydelsen av att följa utvecklingen av kontrollerna på såväl nationell nivå som gemenskapsnivå.

Eftersom den halvtidsöversyn som skall göras under 2003 är mycket viktig gjorde partnerskapet medlemsstaterna - kommissionen 2002 en stor ansträngning för att skapa en mekanism som garanterar att utvärderingen och kommande uppdatering kan genomföras öppet och självständigt, med den kvalitet som krävs för att resultaten skall bli trovärdiga och inom de tidsramar som fastställs i gällande bestämmelser. Denna mekanism vilar på tre grundpelare: tekniska utvärderingsgrupper, tematiska arbetsgrupper och den tekniska gruppen "resultatreserven"

De tekniska utvärderingsgrupperna (en för GSR och en för varje operativt program), som inrättades redan 2001, konkretiserade 2002 sin verksamhet så att den skall fylla tre väsentliga uppgifter:

- Utarbeta direktiv för undersökningarna i halvtidsöversynen.

- Medverka i urvalet av oberoende utvärderare.

- Utarbeta en metodhandbok för utvärdering av de operativa programmen. Målet för detta dokument är att skapa en viss harmonisering i utvärderingarna av OP och att därmed underlätta utvärderingen av GSR.

Tre tematiska arbetsgrupper för jämställdhet, miljö respektive informationssamhället bildades under året och skall för övervakningskommittén för GSR men på eget initiativ ta fram fakta som kan stödja beslut i särskilda frågor som ligger inom deras kompetensområden. Detta kommer utan tvekan att förbättra integrationen av övergripande principer vid programändringar.

Den tekniska gruppen "resultatreserven", som nämns i tillämpningsbestämmelserna för GSR, inrättades också 2002 i syfte att klarlägga tekniska aspekter på anslaget till resultatreserven, att skapa konsekvens i kriterierna och att kontrollera resultaten. Gruppen har redan spelat en avgörande roll i uppdateringen av indikatorer för finanser och förvaltning som är gemensamma för alla OP.

För övrigt gjordes under 2002 en kontroll i efterhand för perioden 1994-1999 av additionalitetsprincipen för samtliga spanska mål 1-regioner. Det viktigaste resultatet av kommissionens analys av den dokumentation de spanska myndigheterna skickat bygger på konstaterandet att de stödberättigande offentliga utgifterna minskade med 2,4 % i jämförelse med referensvärdet för perioden 1989-1993.

De nationella myndigheterna motiverar minskningen med dels de åtgärder som vidtogs vid mitten av 90-talet för att uppfylla konvergenskriterierna för Spaniens inträde i EMU, dels den exceptionella offentliga ansträngning på strukturområdet som slutfördes under föregående programperiod. Då sistnämnda motivering kan godtas i enlighet med artikel 9.2 i förordning (EEG) 2082/94, anser kommissionen att Spanien uppfyllde sina förpliktelser ifråga om additionalitet för åren 1994-1999.

FFU

Under perioden 2000-2006 förblir det geografiska område som omfattas av mål 1 i Spanien detsamma som föregående period med undantag av Kantabrien, som håller på att avvecklas. Totalt planeras investeringar på 3 122,4 miljoner euro, varav 1 504,6 miljoner euro utgör stöd från FFU. Under 2001 (den 15 oktober 2002) hade åtaganden gjorts för 31,88 % av det flerregionala operativa FFU-programmet, och 20 % av det totala planerade beloppet hade förbrukats.

De planerade investeringarna avser främst beredning och saluföring av fiskeriprodukter samt omstrukturering och förnyelse av fiskeflottan. Däremot hade genomförandet av det prioriterade området kapacitetsanpassning knappast påbörjats.

Övervakningskommittéerna antog programkomplementen och kriterierna för urval av projekt inom den tid som fastställs i bestämmelserna. En ändring av det operativa programmet för FFU för mål 1-regionerna gjordes sedan rådet antagit förordning (EG) 1451/2001 av den 28 juni 2001 [16].

[16] EGT L 198, 21.7.2001.

De operativa programmen inom FFU och SPD är inte flerfondsprogram, varför övervakningskommittéerna för programmen inte berörs. Däremot har GD Regionalpolitik framgångsrikt samordnat det operativa programmet för FFU i mål 1-regionerna inom gemenskapens stödram.

Additionaliteten i GSR för mål 1 kontrolleras vid övervakningskommitténs möten och i årsrapporterna. För SPD begränsas kontrollen till årsrapporterna.

EUGFJ

Under 2000 och 2001 hade kommissionen godkänt två övergripande program (ett för förbättring av produktionsstrukturerna i mål 1-områden som rörde en fond och ett flerfondsprogram för tekniskt stöd), nio regionala flerfondsprogram (Andalusien, Asturien, Kastilien-La Mancha, Kastilien-León, Extremadura, Galicien, Murcia, Kanarieöarna och Valencia), ett flerfondsprogram som får övergångsstöd (Kantabrien) samt deras programkomplement.

Efter tre år av genomförande är det finansiella genomförandet 53 % av det belopp för vilket åtaganden gjorts sedan programperioden började, vilket innebär att 1 215 miljoner euro betalats ut av åtagandena på 1 984 miljoner euro under 2001 och 2002.

Programkomplementen har ändrats för de autonoma regionerna Kanarieöarna (ändrad medfinansieringsgrad) och Kastilien-León (ändrad finansieringsplan).

ESF

Den försening som uppstod i genomförandet av OP mål 1 för ESF under 2000 hämtades delvis in i genomförandet under 2001 och framförallt 2002. Flertalet åtgärdstyper uppvisar en ganska tillfredsställande genomförandetakt, och det kan hävdas att de har uppnått sin tillväxttakt under detta år.

Åtaganden har gjorts för hela det program som planerats för ESF 2002 (1 293 200 000 euro).

Under 2002 har 42 ansökningar om betalning lämnats in till kommissionen till ett sammanlagt belopp av 1 663 miljoner euro från ESF.

De åtaganden och betalningar ESF gjort den 31 december 2002 uppgår till 3 813,5 miljoner euro respektive 2 240,4 miljoner euro.

Övervakningskommittén för de fyra flerregionala OP som faller under GD Sysselsättning och socialpolitik (Företagsinitiativ, Bekämpning av diskriminering, Främjande av sysselsättning och System för yrkesutbildning) och som motsvarar 60 % av hela stödet från ESF i GSR mål 1 för perioden 2000-2006 hade möte den 17 juli 2002 och antog årsrapporterna för 2001 och samtliga programkomplement. De årliga mötena med de flerregionala OP hölls den 17 och 18 december 2002. De viktigaste frågorna som diskuterades vid dessa möten var takten för åtgärdernas genomförande, genomförandet av övergripande prioriteringar, integration av den europeiska sysselsättningsstrategin i OP, revidering och förbättring av urvalskriterierna, förfining av indikatorerna för resultatreserven och allmän förbättring av informationen i årsrapporterna. Årliga möten för övriga OP för mål 1 hölls i januari 2003.

Det är främst åtgärder som avser grundutbildning som har genomförts snabbare, men åtgärderna för "klassisk" yrkesutbildning håller på att hämta in eftersläpningen. Takten i genomförandet av åtgärderna för jämställdhet varierade en hel del mellan de operativa programmen, men överlag krävs fortfarande en allmän ansträngning. Genomförandet av åtgärderna för emigranter är i regel något försenat. OP Program för yrkesutbildningen har genomförts i mycket begränsad omfattning, beroende på förseningen i antagandet av lagen om det nationella kvalifikationssystemet.

Förenklingen tillämpades främst vid de operativa programmens årliga möten. Dessa inriktades på strategiska frågor, och de frågor som togs upp där rörde främst genomförande av politiken och uppföljning av uppställda prioriteringar.

Ett förebyggande tillvägagångssätt antogs för att kontrollera tillämpningen av principerna om additionalitet och "mervärde" i insatserna från ESF i medfinansiering av åtgärder. Detta föranledde studiebesök hos vissa slutliga mottagare under 2002.

2. Mål 2

ERUF

Genomförandetakt - Allmänna synpunkter

Under 2002 fortsatte genomförandet av sju SPD i den takt som initierades år 2000 och tillämpades i full utsträckning år 2001. De regler som skall gälla för övervakning av åtgärderna utvecklas som planerat.

Liksom år 2001 hade övervakningskommittéerna för SPD endast ett möte i regionen. Mötena hölls mellan den 22 maj (Aragonien) och den 9 juli 2002 (Rioja) med deltagande från berörda offentliga nationella förvaltningar, kommissionens förvaltningstjänster och ett utvidgat partnerskap (arbetsmarknadens parter, lokala myndigheter samt företrädare för regionerna med ansvar för skydd och förbättring av miljön och tillämpning av jämställdhetsprincipen).

Vid kommittéernas sammanträden analyserades rapporterna om genomförandet 2001 samt vissa aspekter på genomförandet under de första månaderna år 2002.

Kommentarer från kommissionen och andra deltagare har på olika sätt återgetts av förvaltningsmyndigheten, som under tiden 30 juli-2 augusti lämnade in rapporterna till kommissionen. Efter att ha analyserat dem bedömde kommissionen dem som tillfredsställande och meddelade förvaltningsmyndigheten sina slutsatser den 25 september (Balearerna och Baskien) och den 3 oktober (Katalonien).

Programkomplementen ändrades i slutet av år 2002 så att de innefattade dels flera slags åtgärder som godkänts vid nämnda kommittésammanträden (förbättring av kriterierna för urval av projekt, klarläggande av innehåll i och medfinansiering av vissa åtgärder etc.), dels och i samband med kriterierna för förenkling av de åtgärder som godkändes vid utgången av år 2002, förenklade förteckningar över indikatorer för det fysiska genomförandet som upprättats i varje komplement för fördelning av resultatreserven vid utgången av år 2003.

På grundval av förenklingsarbetet och de möten som hölls mellan kommissionen och förvaltningsmyndigheten i slutet av år 2002 förtydligades för övrigt de indikatorer för förvaltning och finansiellt genomförande som är gemensamma för alla sju SPD. Motsvarande ändringsbeslut skall undertecknas i början av år 2003.

På grundval av nämnda årsrapporter, andra dokument som avser SPD samt kriterier för förenkling av anförda åtgärder, utarbetade kommissionen i slutet av året grunddokumenten för de årliga möten som skall hållas i Madrid i januari 2003 med en inledande plenarsession (om frågor som är gemensamma för de sju SPD) och några speciella sessioner.

Det nationella samordningsorganet, en instans som förvaltningsmyndigheten inrättat för ändamålet med deltagande från de regionala förvaltningarna och kommissionen för att samordna vissa frågor rörande information, övervakning och utvärdering av SPD, sammanträdde den 17 oktober i Madrid. Vid sammanträdet analyserades framstegen i de sju delutvärderingarna (se även kapitlet "Utvärdering"), samt finansiell information om själva SPD och andra åtgärder som strukturfonderna finansierar i stödregionerna för mål 2.

Två ändringar av SPD analyserades i slutet av år 2002. Den ena gäller Baskien och innebär en mindre omfördelning av anslag mellan prioriterade områden som beror på att flera infrastrukturprojekt på lokal och provinsiell nivå korrekt hänförts till motsvarande åtgärder. Den andra gäller Balearerna, där medel har överförts från ESF till ERUF för att förbättra förvaltningen av åtgärden, och medel från ERUF har överförts mellan prioriterade områden (ökning av anslaget till det prioriterade området "miljö" och minskning för de prioriterade områdena "konkurrenskraft och sysselsättning" och "lokal utveckling och stadsutveckling"). Ändringsbesluten skall vara undertecknade i mars 2003.

Genomförandetakt - Förbrukning av anslag

Den 31 december 2002 varierade procentsatserna för genomförda betalningar på fältet inom totalsumman för perioden 2000-2006 för åtgärder finansierade av ERUF mellan 15,92 % (Balearerna) och 36,13 % (Navarra) och för åtgärder finansierade av ESF mellan 3,77 % (Katalonien) och 19,60 % (Madrid),

>Plats för tabell>

ERUF:s åtgärder utvecklas alltså i tillfredsställande takt, och åtgärderna i Navarra och Baskien hade redan i slutet av 2002 nått de betalningar som krävs för att undvika eventuella återtaganden vid den kontroll som skall göras i början av år 2004. Enda undantaget från denna positiva bedömning är Balearerna, där en ändring gjorts enligt ovan.

Däremot är de åtgärder som finansieras av ESF försenade, utom eventuellt de i Madrid och Navarra. Finansieringen från ESF är begränsad i respektive SPD (22 % i Katalonien, fördelade på många prioriterade områden, 5-6 % i övriga regioner och endast inom det prioriterade området "teknik, forskning och innovation").

För att rätta till denna situation kommer en del av de anslag som ursprungligen beviljats till ESF att överföras till ERUF under 2003. Detta kommer att bli definitivt vid övervakningskommittéernas sammanträden nästa år. Vissa SPD kan t.o.m. väntas lämna denna fond. Överföringen fastställdes redan när SPD Balearerna ändrades.

Balans i genomförandet

Framstegen i genomförandet utvecklas olika för de sju SPD och de sex prioriterade områdena för stöd från ERUF.

För samtliga SPD har exempelvis betalningarna till de prioriterade områdena 3 (teknik, forskning och innovation) och 4 (transporter och energi) fortskridit längre än för de prioriterade områdena 1 (konkurrenskraft och sysselsättning) och 5 (landsbygds- och stadsutveckling).

Förseningarna tycks dock inte vara alltför betydande. De beror delvis på förseningar som vanligen är större än det nödvändiga genomsnittet för ordningar för stöd till den privata sektorn (i prioriteringsområde 1) och projekt under kommunal behörighet (i prioriteringsområde 5).

Inom varje SPD är olikheterna mellan prioriterade områden mindre markerade i Katalonien, Aragonien och Baskien än på andra håll. Man bör dock notera de snabba framstegen i vissa prioriterade områden, som prioriteringsområde 4 (transporter) i Navarra, men också områdena 2 (miljö) i Balearerna och 1 (konkurrenskraft och sysselsättning) i Baskien.

Utgifterna per prioriterat område den 31 december i procent av de totala för perioden 2000-2006 anges i följande tabell:

>Plats för tabell>

Även om övergångsområdena i Spanien har liten finansiell betydelse i jämförelse med andra medlemsstater som får mål 2-stöd bör det påpekas att utbetalningarna i dessa områden (utom för Madrids SPD) är försenade jämfört med utbetalningarna i de "permanenta" områdena.

Halvtidsöversyn

Liksom för den mekanism som införts för mål 1-åtgärder bygger halvtidsöversynen av SPD för mål 2 på de tekniska utvärderingsgrupperna, den tekniska gruppen för samordning av utvärderingar och de tematiska arbetsgrupperna.

De tekniska utvärderingsgrupperna, som inrättades redan 2001 för varje SPD med stöd av den tekniska gruppen för samordning av utvärderingar (som ingår i strukturen för nationell samordning), utförde under 2002 följande uppgifter:

- Utarbetande av direktiv.

- Medverkan i urval av oberoende utvärderare.

- Utarbetande av en metodhandbok för utvärdering av SPD i syfte att klarlägga vad man väntar sig av utvärderingarna och att ge en viss harmonisering av arbetena.

Två tematiska arbetsgrupper har inrättats, representerande de två övergripande prioriteringarna i programplaneringen, varav den ena avser jämställdhet och den andra miljö, för att ta fram fakta som kan stödja beslut inom särskilda teman som ligger inom deras behörighet och att förbättra integrationen av dessa två prioriterade områden vid programändringar år 2004.

ESF

Genomförandetakt

Det totala beloppet för gemenskapens stöd till dessa program för perioden 2000-2006 är 2,725 miljarder euro, medan stödet från ESF är endast 336 miljoner euro (varav 257 miljoner euro enbart i SPD Katalonien).

Flertalet åtgärdstyper är försenade i genomförandet.

GD Sysselsättning och socialpolitik har gjort åtaganden för hela det program som planerats för ESF under 2002 (49,08 miljoner euro).

Under 2002 mottogs och behandlades 14 ansökningar om utbetalning till ett belopp av 21,01 miljoner euro.

De åtaganden och betalningar som gjorts från ESF den 31 december 2002 uppgick till 144,3 miljoner euro respektive 44,5 miljoner euro.

Med hänsyn till det långsamma genomförandet föreslog de spanska myndigheterna vid de årliga mötena (den 17 januari 2003) överföring av ESF-delen i åtgärd 3.1 (I+D) till ERUF för år 2003.

Balans

Genomförandet av åtgärd 3.1 (I+D), som presenteras i alla SPD, är kraftigt försenat. Katalonien har det lägsta genomförandet inom områdena 1 och 5. Vid ett studiebesök i Katalonien i oktober 2002 kunde det dock konstateras att problemet framförallt berodde på förseningar i intygandet av utgifterna.

Samordning

Vid de årliga mötena diskuterades behovet av en tidtabell för övervakningskommittéerna, årliga möten och tekniska grupper i strävan att samordna mötesdatum för mål 2 och 3.

Additionalitet

Det finns sju SPD för mål 2 (Aragonien, Balearerna, Katalonien, Navarra, Baskien och Rioja). I sex SPD medverkar ESF endast i åtgärd 3.1 (I+D). I SPD Katalonien medverkar ESF på många områden.

När det gäller åtgärd 3.1 har GD Sysselsättning och socialpolitik inför de spanska myndigheterna hävdat att man måste vidta åtgärder för överföring till den produktiva sektorn, vilket visat sig vara svårare än väntat.

3. Mål 3

Genomförandetakt

GSR mål 3 genomförs genom tolv operativa program (sju regionala och fem flerregionala/tematiska).

Programmen ger stöd till utveckling och förbättring av yrkesutbildningsprogram, åtgärder för arbetslösas inträde och återinträde på arbetsmarknaden med tonvikt på ett förebyggande tillvägagångssätt och som genomförs via arbetslivsintroduktion och stöd till lokala sysselsättningsinitiativ, åtgärder för att få in fler kvinnor på arbetsmarknaden, kamp mot könsdiskriminering och främjande av integration av mindre gynnade grupper på arbetsmarknaden samt främjande av företagaranda och livslångt lärande för anställda.

Under år 2002 har åtaganden gjorts för mål 3 för sammanlagt 324,4 miljoner euro. Femton ansökningar om löpande betalning för regionala OP mål 3 mottogs under 2002 till ett belopp av 139,1 miljoner euro, och 13 ansökningar mottogs för flerregionala OP till ett belopp av 259,6 miljoner euro.

De åtaganden och betalningar som gjorts av ESF den 31 december 2002 uppgick till 954,3 miljoner euro respektive 546,9 miljoner euro.

Övervakning av åtgärder som finansieras av ESF sker genom övervakningskommittéer, årliga möten, analys av årsrapporter, studiebesök och olika möten med medlemsstaten och kommissionen.

Den 17 och 18 december 2002 hölls de andra årliga mötena med OP mål 3 och OP mål 1 Främjande av sysselsättning, System för yrkesutbildning, Företagsinitiativ, Vidareutbildning och Bekämpning av diskriminering. Målet var att dra gemensamma slutsatser och att undersöka vilka korrigerande åtgärder som kan vidtas med avseende på de svagheter som upptäckts. I detta sammanhang har analysen av årsrapporterna spelat en förebyggande roll i kartläggningen av problemen och i förslagen till möjliga lösningar. De viktigaste frågorna som diskuterades vid dessa möten var genomförandet av övergripande prioriteringar, integration av den europeiska sysselsättningsstrategin i OP, genomgång och förbättring av urvalskriterierna, framstegen i utvärderingarna av OP och, allmänt sett, förbättring av informationen i årsrapporterna.

Under år 2002 påbörjades studiebesök till olika OP. Det gällde informativa besök rörande de olika förvaltarna för att förstärka partnerskapet, som började med autonoma regionen Katalonien och kommer att fortsätta i övriga autonoma regioner. Målet är de förstärka samverkan mellan kommissionen, nationella, regionala och lokala myndigheter och de olika förvaltarna av åtgärderna.

Balans i genomförandet

För de fem flerregionala programmen kan genomförandet betraktas som tillfredsställande i allmänna termer, men man kan konstatera en viss obalans mellan OP och mellan de olika prioriterade områdena i varje OP. Det kan konstateras att genomförandet av OP Yrkesutbildningsprogram är starkt försenat beroende på förseningen i antagandet av lagen om det nationella kvalifikationssystemet, som bör spela en mycket viktig roll för genomförandet av detta OP.

Beträffande de regionala programmen är genomförandet också tillfredsställande, men det finns skillnader mellan OP.

Förenkling

I förenklingssyfte reviderade kommissionen tillsammans med medlemsstaten metoden för organisation av årliga möten. Tonvikten lades på frågor av mera strategisk art. Antalet punkter som tas upp inom varje åtgärd begränsades, och prioritet gavs till punkter som var strategiska för åtgärden, antingen genom deras innehåll eller till följd av deras övergripande natur.

Additionalitet

Ett förebyggande tillvägagångssätt valdes för att kontrollera tillämpningen av komplementaritetsprincipen i ESF:s medverkan i medfinansieringen av åtgärder. Detta gällde särskilt vid de studiebesök som gjordes 2002 hos vissa slutliga mottagare.

4. FFU utanför mål 1

För perioden 2000-2006 förblir det geografiska område som omfattas av regionerna utanför mål 1 i Spanien detsamma som under föregående period. De planerade investeringarna uppgår till totalt 824,5 miljoner euro, varav 207,5 miljoner euro är stöd från FFU. Av det totala belopp som anslagits från FFU till det samlade programdokumentet för de spanska regionerna utanför mål 1 har åtaganden gjorts (den 15 oktober 2002) för 38,26 % och 14,89 % har genomförts.

De planerade investeringarna berör företrädesvis beredning och saluföring av fiskeriprodukter och förnyelse av fiskeflottan. Däremot har genomförandet av det prioriterade området "kapacitetsanpassning" knappast påbörjats.

5. Gemenskapsinitiativ

5.1 Leader+

Under 2001 och 2002 godkände kommissionen 18 Leader+-program (ett övergripande program och 17 regionala program, dvs. ett per autonom region). Globalt stöd har lämnats till 17 program, medan endast ett programkomplement (Baskien) fått stöd. Totalt skall 150 lokala aktionsgrupper ha inrättats.

Efter 2 år av genomförande är det finansiella genomförandet 23 % av åtagna belopp sedan programperioden började, dvs. ett belopp på 35 miljoner euro har betalats ut av 148 miljoner euro som åtagits under 2001 och 2002. Även om merparten av programmen godkändes 2001 har finansieringsöverenskommelserna (som konkretiserar det globala stödet) skickats till kommissionen och slutits först 2002, vilket förklarar förseningen i genomförandet av dessa program.

5.2 Equal

Under 2002 har 160 utvecklingspartnerskap som valts ut i Spanien för åtgärd 1 fått bekräftelse på att de antagits till åtgärd 2 (genomförande). Jämställdhet mellan män och kvinnor är det tema som 34 % av de utvalda projekten valt, vilket motsvarar 31 % av det belopp som totalt anslagits till projekten och bekräftar den prioritet som ges till jämställdhetsfrågor i det spanska programmet Equal. Övervakningskommittén har inrättat en teknisk utvärderingskommitté som har påbörjat utvärderingsarbetet. En arbetsgrupp för integration har också inrättats. Inom ramen för åtgärd 3 framhävs i planen för att överföra och utnyttja god praxis tre prioriterade tematiska områden: anställbarhet och bekämpning av rasism, företagaranda och anpassningsförmåga samt jämställdhet. Bland spridningsåtgärder kan framhävas den nya tidskriften Equal och presentationen av det spanska initiativet Equal i Andalusien inför omkring 500 personer.

På europeisk nivå slutligen har förvaltningsmyndigheten åtagit sig att vara medledare i en europeisk tematisk grupp för jämställdhet tillsammans med Italien.

5.3 Urban

Europeiska kommissionen antog alla tio Urban II-programmen i Spanien före den sista december 2001.

De totala stödberättigande kostnaderna för alla tio Urban II-programmen är 179 973 333 euro med ett stöd från EU på 112 600 000 euro.

Förvaltningsmyndigheten för de spanska Urban II-programmen är centralregeringen (finansdepartementet) i partnerskap med lokala myndigheter (Ayuntamientos). Övervakningskommittéerna har möte två gånger per år (artikel 7 i arbetsordningen) och består av företrädare för ministeriet och de olika kommunfullmäktige.

Övervakningskommittéerna godkände alla programkomplementen och skickade dem till kommissionen i början av 2002. Enligt den allmänna förordningen (1260/1999) skall årsrapporterna läggas fram i juni 2003, medan halvtidsöversynerna skall läggas fram i december 2003.

Förskottsbetalningarna på 7 % gjordes före slutet av 2001. Alla spanska Urban II-program lämnade in ansökningar om löpande betalning under 2002.

6. Avslutande av tidigare perioder

ERUF

Bland de 41 åtgärderna i GSR mål 1 hade endast 4 avslutats den 31 december 2002. För några av de övriga avvaktas ännu slutrapporter om genomförandet av programmen och, för alla, utlåtanden om att artikel 8 i förordning 2064/97 uppfylls. Åtaganden har gjorts för alla resurser, men drygt 1 131 miljoner euro återstår att betala.

För de sju OP ERUF/ESF och det flerregionala OP ESF i GSR mål 2 (1997-1999) samt de sju SPD EUGFJ-U/ERUF/ESF mål 5b (1994-1999) är slutdatum för redovisning av utgifterna den 31 december 2001, utom för OP mål 2 i Aragonien och Baskien.

För två åtgärder har de ansökningar om förlängning som medlemsstaten lämnat in före utgången av år 2001 bedömts som godtagbara då force majeure inträffat och de innehöll de verifikationer som krävs enligt bestämmelserna. Besluten om förlängning undertecknades slutgiltigt i februari 2002 för OP Aragonien och i juni 2002 för OP Baskien. Därmed kan dessa två OP avslutas finansiellt med en ytterligare frist för utgifterna på nio månader (fram till den 30 september 2002).

Under år 2002 har flertalet övervakningskommittéer för åtgärder inom mål 2 och 5b godkänt slutrapporter, vilka senare anmälts till kommissionen. Däremot har inget revisionsutlåtande enligt artikel 8 i förordning (EG) nr 2064/97 för dessa åtgärder kommit in till kommissionen. Slutdatum för inlämnande av dokument som medger betalning av belopp som återstår att betala är den 31 mars 2003.

Belopp som återstår att betala och deras andel av de totala åtagandena per mål och fond anges nedan:

>Plats för tabell>

EUGFJ

De spanska myndigheterna förbereder avslutande av 47 åtgärder (15 OP mål 1, 7 SPD mål 5b, 1 OP mål 5a, 1 SPD mål 5a, 18 gemenskapsinitiativ Leader II, 3 gemenskapsinitiativ Interreg II, 1 Regis II och 1 territoriella sysselsättningspakten). Slutrapporter och ansökningar om utbetalning skall ha godkänts under 2003.

ESF

Alla spanska akter från "traditionella" program för perioden 1989/93 har avslutats.

Beträffande perioden 1994/99 har Spanien före utgången av 2002 skickat 21 ansökningar om betalning, varav en avser mål 1, fyra mål 2, tolv mål 3, en mål 4 och tre mål 5b. Av dessa är endast fyra fullständiga och under behandling, medan övriga skall kompletteras ytterligare.

7. Utvärderingar och kontroller

7.1 Utvärderingar

EUGFJ

En arbetsgrupp för utvärdering har bildats inom övervakningskommittén för GSR och inom varje OP. Dessa grupper har utarbetat specifikationer för anbudsinfordringar för grupper som skall utvärdera GSR och OP. Därefter har medlemsstaten valt ut dessa grupper, som började sitt arbete under hösten. De första delrapporterna väntas i början av 2003. Arbetet finansieras av de olika åtgärderna för tekniskt stöd (OP AT och ad hoc-åtgärder inom OP).

ESF

En gemensam metodhandbok har antagits för GSR mål 3 där de frågor som skall behandlas och indikatorer som är gemensamma för de olika OP läggs fast mera i detalj. Utvärderare av INEM-åtgärderna (INEM = Instituto Nacional de Empleo) kunde också utses i slutet av 2002.

7. 2 Kontroller

ERUF

Granskning av tillämpningen av förordning 2064/97

Autonoma regionen Kantabrien

Viktigare konstateranden

- Kontrollpersonalen är fortfarande otillräcklig.

- Kontrollerna av gemenskapsinitiativet Leader II och OP Proder har ännu inte påbörjats (i slutet av oktober 2002) trots att många problem har konstaterats.

- Överensstämmelsen mellan utgifter som deklarerats till kommissionen och faktiska utgifter är bristfällig.

- Ej stödberättigande utgifter för leasing och mervärdeskatt har deklarerats till kommissionen.

- Regeln om stödberättigande har tillämpats felaktigt vid kontering av intäkter från markförsäljning för industriell användning.

Systemgranskning av programmet Interreg II A Spanien/Portugal (14-17 maj 2002)

Autonoma regionen Extremadura

- Vid tidpunkten för granskningen hade revisionstjänsten inte påbörjat arbetet med att granska projektledarnas genomförande av revisionsresultatet. Detta kan bli ett bekymmer, eftersom den tid som fortfarande står till buds för att genomföra detta arbete innan programmen avslutas är begränsad.

IGAE

- Det faktum att de autonoma regionerna i viss fall inte rapporterar kontrollsiffror till IGAE (Intervención General de la Administración del Estado) gör det svårt för artikel 8-organet att på ett systematiskt sätt övervaka hur mycket arbete de autonoma regionerna utfört med tanke på det avslutande utlåtandet.

- IGAE har ingen centraliserad information om uppföljningen av de individuella rapporterna från de territoriella åtgärderna, då inspektörerna för de enskilda territoriella åtgärderna har i uppgift att följa upp sina inspektioner. Vidare antas de resultat som tas upp i rapporten ha rättats till om inget meddelats till IGAE inom sex månader från dagen för rapporten från den territoriella åtgärden.

Förfarande för rapportering av oegentligheter

- I förfarandet för den autonoma regionen Extremaduras genomförande av bestämmelserna i förordning 1681/94 ingår inte att revisionstjänsten skall informeras om innehållet i förvaltningstjänstens rapporter.

- Stödmottagaren, universitetet i Salamanca, hade inte följt förfarandena för offentlig upphandling, vilket potentiellt kunde leda till återbetalning av ESP 68 700 413 (412 897,8 euro) och skulle ha rapporterats till OLAF enligt artikel 7 i förordning 2064/97, då situationen inte hade klarats upp inom sex månader från upptäckten av denna uppenbara oegentlighet.

FFU

Förvaltnings- och kontrollsystem för perioden 2000-06 har införts. Förklaringar krävs rörande systemen i vissa regioner.

Den dokumentation som lämnats till kommissionen med tillämpning av artikel 5 i förordning 438/2001 bör omarbetas.

GD Fiske följde med OLAF på ett besök för kontroll av överensstämmelse och redovisning av flera moderniseringsbidrag till en enda stödmottagare.

Granskning av avslutandet av program för perioden 1994-1996

Operativa programmet Katalonien mål 2 1994-96, 10-14 juni 2002

För åtta av de totalt elva projekt som granskades på platsen konstaterades att utgifter debiterats det operativa programmet uteslutande med hänsyn till betalningsdag (dvs. om en utbetalning gjorts under 1994-1998 ansågs den berättiga till stöd inom programmet). Utgifter som uppkommit under 1997-1999 och rör projekt som delvis genomförts före denna period eller i vilka arbetet färdigställts före 1997 kan dock endast berättiga till stöd under åren 1997-1999 om i) ett beslut att ta in projektet i programmet har tagits, ii) det finns ett rättsligt och finansiellt åtagande eller iii) projekten är indelade i klara finansiella delar, om möjligt med två fysiska delar för varje programperiod, vilket säkerställer transparent genomförande och övervakning och underlättar kontroll. Det kunde inte fastställas om detta iakttagits i vissa projekt.

För ett projekt undertecknades två avtal om arbeten till ett belopp av omkring 452 miljoner pesetas efter den 31 december 1996, och de berättigar alltså inte till stöd.

FRANKRIKE

1. Mål 1

Under 2002 lämnades alla årsrapporter för de 31 programmen inom mål 1 och 2 till kommissionen. Av rapporterna bedömdes 28 som tillfredsställande och godkändes enligt artikel 37.2 i förordning 1260/99. De tre återstående programmen godkändes i början av 2003, sedan de nationella myndigheterna lämnat kompletterande upplysningar.

Kommissionen organiserade i nära samverkan med nationella och regionala franska myndigheter två seminarier, ett för mål 1-regionerna och det andra för cheferna för Europadelegationerna hos regionsekretariaten (SGAR, Secrétariat général pour les affaires régionales) och regionstyrelserna.

- Seminarium för mål 1 den 3-5 juli 2002 i Lille (Nord-Pas-de-Calais)

Vid seminariet behandlades problem i såväl mål 1-regioner som mål 1-regioner med övergångsstöd på områdena industriell omställning, omstrukturering i städer, informationssamhället och finansieringsteknik.

- Seminarium med cheferna för Europadelegationerna hos regionsekretariaten och regionstyrelserna den 5 juni 2002

Vid seminariet behandlades frågor om genomförandet av programmen inom mål 1 och mål 2 i Frankrike (2000-2006).

1. Mål 1

ERUF

Förutom två regioner som under en övergångsperiod är berättigade till mål 1, Korsika och Nord-Pas-de-Calais (franska Hainaut) omfattar mål 1 i Frankrike de fyra utomeuropeiska departementen (Guadeloupe, Martinique, Franska Guyana och Réunion).

Det totala beloppet för samtliga ERUF-åtgärder i de sex franska regioner som faller under mål 1 uppgår till 2 292 miljoner euro för 2000-2006, varav 1 908 miljoner euro (dvs. 83 %) för de fyra utomeuropeiska departementen. ERUF betalade under 2002 ut 84,7 miljoner euro, dvs. 3,69 % av det totala anslaget, till dessa regioner. Sedan år 2000 har löpande betalningar gjorts motsvarande 10,85 % av det totala anslaget från ERUF till mål 1-regionerna.

På grundval av ett förslag från kommissionen, gjordes ändringar [17] som rättsligt bygger på artikel 299.2 i fördraget och ger sju avlägset belägna regioner, särskilt de fyra franska utomeuropeiska mål 1-regionerna, tillgång till medfinansiering från strukturfonderna (för infrastruktur och produktiva investeringar) till högre procentsatser än de som anges i nämnda förordningar.

[17] På förslag av kommissionen den 29 november 2000 godkände rådet den 28 juni 2001 efter yttrande från Europaparlamentet ändringarna i förordningarna EGT nr 1260/99 (den allmänna förordningen om fonderna), EGT nr 1257/99 (förordningen om landsbygdsutveckling) och EGT nr 2792/99 (fiske).

På grundval av de ändrade förordningarna framfördes förslag till kommissionen om justering av SPD för två utomeuropeiska regioner, Réunion och Guadeloupe. Kommissionen godkände ändringarna av SPD genom två beslut av den 30 augusti 2002 för Réunion och den 23 december 2002 för Guadeloupe. Guadeloupe har också infört möjlighet till globalt stöd i sitt SPD och angett åtgärderna "turism" och "utveckling av öarna".

EUGFJ

Utbetalningarna för de sex regionerna under perioden fram till slutet av 2002 uppgår till 60,298 miljoner euro av ett totalbelopp på 675,95 miljoner euro.

Sedan rådet den 28 juni 2001 antog förordning 1447/2001 om undantagsåtgärder för de mest avlägsna regionerna, som höjning av satsen för offentligt stöd till jordbruksföretag av mindre ekonomisk betydelse och till livsmedelsindustrin, har de olika övervakningskommittéerna godkänt ändringar i SPD och programkomplement för vart och ett av de fyra utomeuropeiska departementen. Ändringarna har godkänts genom att ett nytt beslut tagits för Réunion och Guadeloupe. För Martinique och Guyana håller besluten på att godkännas.

För Korsika och Nord-Pas-de-Calais har ändringarna av den del av programmet som stöds av utvecklingssektionen vid EUGFJ, bland annat förstärkning av det tekniska stödet, ännu inte berörts av någon formell ändring av beslutet.

Övervakningskommittéerna har godkänt justeringarna av programkomplementen för de ändringar som inte kräver att SPD ändras.

För tre regioner (Réunion, Korsika och Guadeloupe) skulle regeln om automatiskt återtagande av anslag från utvecklingssektionen vid EUGFJ för vilka åtaganden gjorts år 2000 tillämpas vid utgången av år 2002. De tre regionerna undgick återtagande genom att lämna in ansökningar om löpande betalningar inom föreskriven tid.

FFU

Korsika

SPD 2000/2006 för Korsika har ett anslag från FFU på 2,3 miljoner euro (en första utbetalning av 0,26 miljoner euro har gjorts). Bland de strategiska prioriteringarna kan nämnas bevarande av sysselsättning, bättre organisation av och kvalitet på produktionen, bättre saluföring samt ökning av produktionskapaciteten i fiskodling under hänsynstagande till den marina miljön. Förvaltningsmyndigheten har gjort åtaganden för projekt för mindre än 50 % av finansieringen från FFU för 2000-2002.

Guadeloupe

SPD 2000/2006 för Guadeloupe har ett anslag från FFU på 6,2 miljoner euro (en första utbetalning av 0,26 miljoner euro har gjorts). Bland de strategiska prioriteringarna kan nämnas förbättring av hamnanläggningar och förbättrad saluföring. Utveckling av fiskodlingen skulle kunna minska importen för att täcka lokala behov. Vid slutet av 2002 hade förvaltningsmyndigheten gjort planer för mindre än 50 % av de första tre årens finansiering.

Guyana

SPD 2000/2006 för Franska Guyana har ett anslag från FFU på 7,6 miljoner euro (en första utbetalning av 0,9 miljoner euro har gjorts). Bland de strategiska prioriteringarna kan nämnas förbättring av hamnanläggningar, förbättring av beredning och saluföring samt uppbyggnad av produktionskapacitet i fiskodling. Fiske är en av regionens viktigaste ekonomiska sektorer. Utveckling av fiskesektorn skulle kunna öka det regionala mervärdet. Den 31 december 2002 hade förvaltningsmyndigheten gjort planer för 55 % av finansieringen av åtgärder 2000-2002.

Martinique

SPD 2000-2006 för Martinique har ett anslag från FFU på 9,1 miljoner euro (en första utbetalning av 0,1 miljoner euro har gjorts). Bland de viktigaste målen kan nämnas utveckling av sysselsättning, regionalt mervärde, fiskproduktion och förbättring av beredning och saluföring. Utveckling av fiskodlingen skulle kunna minska importen för att täcka mera lokala behov. Förvaltningsmyndigheten har planerat åtgärder för mindre än 20 % av finansieringen 2000-2002.

Réunion

SPD 2000-2006 för Réunion har ett anslag från FFU på 15,6 miljoner euro (en första begränsad betalning av 0,08 miljoner euro har gjorts). Bland de strategiska prioriteringarna för fiskesektorn (en av öns viktigaste ekonomiska sektorer) kan nämnas förnyelse och modernisering av fiskeflottan, förbättring av beredning och saluföring, ökning av fiskodlingens produktionskapacitet samt innovativa åtgärder för att förbättra kunskaperna om den lokala fiskemiljön och de bästa hållbara sätten att utnyttja den. Den 19 december 2002 hade förvaltningsmyndigheten planerat åtgärder för omkring 85 % av de första tre årens finansiering.

ESF

Vart och ett av de sex SPD för mål 1 lämnade under 2002 en eller flera redovisningar av utgifter finansierade av ESF. De totala verifierade utgifterna uppgick vid utgången av 2002 till 16 % av anslaget från ESF till mål 1 i Frankrike för perioden 2000/2006 (förutom förskott på 7 %) och 33 % av åtagandena för 2000-2002.

Betydande skillnader mellan regionerna i den uppnådda utgiftsnivån kan konstateras. Den varierar mellan 3 och 26 % av de verifierade utgifter som finansierats av ESF (förutom förskott på 7 %) och deklarerats till kommissionen. Detta avspeglar delvis de svårigheter regionerna möter att öka utgifter som härrör från de projektansvariga.

Vid utgången av 2002 berördes också tre av de sex SPD som godkändes år 2000 av regeln om automatiskt återtagande (N+2). Alla tre regionerna undvek återtagande. Av en budget på 938,62 miljoner euro för perioden 2000-2006 uppgick åtagandena vid slutet av 2002 till 471,04 miljoner euro och betalningarna till 154,45 miljoner euro.

Genomförandet av de åtgärder som ingår i SPD varierar med region och åtgärdstyp. Sålunda har åtgärder knutna till jämställdhet och åtgärder som rör NGO och lokalt partnerskap (små stöd) svårare för att utvecklas. Ett proaktivt synsätt och en insats från ledningen med särskild inriktning på dessa åtgärder verkar behövas.

2. Mål 2

ERUF

Det sammanlagda beloppet för stödet från ERUF i de 21 franska regioner som får stöd inom mål 2 för perioden 2000-2006 uppgår till 5 380 045 086 euro. Det belopp som betalades ut från ERUF till dessa regioner 2002 uppgår till 277 967 524,48 euro, dvs. 5,16 % av det totala anslaget. De olika löpande betalningar som gjorts sedan 2000 motsvarar 12,9 % av det totala anslaget från ERUF.

Sedan sommaren 2002 och parallellt med de förenklingsåtgärder kommissionen inlett har Frankrike varit ett av de första länderna i Europeiska unionen som vidtagit flera förenklingsåtgärder avsedda att mildra nationella bestämmelser och gemenskapens bestämmelser för genomförande av SPD.

Avsikten med dessa åtgärder är i allmänhet

- att förbättra rutinerna för att förvalta, övervaka och kontrollera åtgärder som finansieras av strukturfonderna, och särskilt för att ändra SPD och förstärka ledningen,

- att förenkla de finansiella kretsloppen.

Under 2002 tog kommissionen sex beslut som rörde gemenskapens medverkan i stora projekt:

- Det stora projektet "Grande Halle d'Auvergne" ingår i SPD för regionen Auvergne. ERUF medverkar med 18,3 miljoner euro, dvs. 18,77 % av den totala stödberättigande kostnaden (97,5 miljoner euro för hela projektet).

- Det stora projektet "Tunnel i Lioran" ingår i SPD för regionen Auvergne. ERUF medverkar med 19,056 miljoner euro av en total kostnad på 76,224 miljoner euro, dvs. en medverkan på 25 %.

- Det stora projektet "Utvidgning av fabriken UNILIN- fas 2 och 3" ingår i SPD för regionen Champagne-Ardennes. ERUF medverkar i detta stora projekt med 5,110 miljoner euro. Beloppet motsvarar 4,62 % av den totala stödberättigande kostnaden för projektet (110,53 miljoner euro).

- Det stora projektet "Pilkington - Glass France i Seingbouse" ingår i SPD för regionen Lorraine. ERUF medverkar med 2 667 858 euro. Beloppet motsvarar 2,52 % av de totala stödberättigande utgifterna för projektet (105 599 300 euro).

- Det stora projektet "Cap'Decouverte" ingår i SPD för regionen Midi-Pyrenées. ERUF medverkar med 15,24 miljoner euro, vilket motsvarar 27,77 % av den totala stödberättigande kostnaden för projektet (54,88 miljoner euro).

- Det stora projektet "Fabrik för tillverkning av elektroniska kretsar ATMEL" ingår i SPD för regionen Provence-Alpes-Côte d'Azur. ERUF medverkar med 6,10 miljoner euro, vilket motsvarar 1,88 % av den totala stödberättigande kostnaden för projektet (324,72 miljoner euro).

ESF

Samtliga 21 SPD för mål 2 har lämnat in en eller flera utgiftsredovisningar för ESF under 2002. De totala verifierade utgifterna för de 21 SPD uppgick vid utgången av 2002 till 4,5 % av anslaget från ESF till mål 2 Frankrike för perioden 2000/2006 (förutom förskott på 7 %), dvs. ett utgiftsbelopp på 39,231 miljoner euro som skall finansieras av ESF.

Betydande skillnader mellan regionerna i den uppnådda utgiftsnivån kan konstateras. Den varierar mellan 0,37 och 17,5 % av de verifierade utgifter som finansieras av ESF (förutom förskott på 7 %) och deklarerats till kommissionen. Under 2003 kommer program som löper stor risk för återtagande av delbeloppen för 2000 och 2001 vid årets utgång att bevakas särskilt.

Under 2002 kunde många överenskommelser om globalt stöd från ESF slutas med de regionala råden för att underlätta och skynda på genomförandet av finansiering från ESF som faller under mål 2.

3. Mål 3

Vid slutet av år 2002 hade de franska myndigheterna intygat 14 % av det totala anslaget från ESF (4,7 miljoner euro) som utgifter för de slutliga mottagarna. De belopp kommissionen betalat ut (inberäknat förskott på 7 %) uppgick då till 1 007 miljoner euro. Takten för redovisning av utgifter verkar tillräcklig för att undanröja risken för automatiskt återtagande vid utgången av år 2003.

År 2002 förbättrades också genomförandet av SPD, och den försening som uppstod under 2001 hämtades till stor del in. Särskilt det beslut som togs på nationell nivå genom ett cirkulär i februari 2002 att inte längre göra planeringen av projekten beroende av tillgång på anslag gjorde att denna, och därmed genomförandet, kunde intensifieras kraftigt. Denna åtskillnad mellan juridiskt och finansiellt åtagande av åtgärder innebar ett stort framsteg i villkoren för genomförande av SPD under 2002.

De prioriterade områdena 1 (Aktiv arbetsmarknadspolitik) och 3 (Livslångt lärande) nådde ett genomförande långt över genomsnittet. Däremot uppvisade områdena 4 (Främjande av arbetstagarnas anpassningsförmåga samt av företagaranda, innovation, forskning och teknik), 5 (Förbättring av kvinnors tillgång till och insatser på arbetsmarknaden) och speciellt åtgärd 10 på prioriteringsområde 6 (Stöd till lokala initiativ) kraftiga förseningar i genomförandet. Eftersom åtgärd 10 kräver en stor förberedande insats kan takten i genomförandet rimligen förväntas öka inom kort.

Den nationella övervakningskommittén tog den 10 december 2002 initiativ till att ändra programkomplementet och föreslå vissa förbättringar av SPD. De sistnämnda gäller dels en större medverkan från ESF i åtgärd 7 "Utveckling av företagaranda och främjande av sysselsättningsskapande och innovation" från 40 till 50 %, dels införande i åtgärd 6 "Modernisering av arbetsorganisation och kompetensutveckling", av det franska systemet för "individuell tjänstledighet för utbildning (CIF)". Hänsynstagande till CIF kompletterar på så sätt också de möjligheter som ges i SPD till stöd för anpassning av mänskliga resurser, särskilt i småföretag och mikroföretag.

De viktigaste besluten som togs av Nationella övervakningskommittén för att ändra programkomplementet avser:

- införande av privata motprestationer i nationell medfinansiering för åtgärderna 2 "Komplement till statlig politik för integration och mot utestängning" och 5 "Förbättring av information, rådgivning och individualiserad utbildning, särskilt genom informations- och kommunikationsteknik, och skapande av tillgång till validering",

- skapande av nya åtgärdstyper för organisation av åtgärder som faller under prioriteringsområde 5,

- hänsynstagande till CIF i åtgärd 8 "Förbättring av kvinnors tillgång till och insatser på arbetsmarknaden".

Kommissionen har fått bekräftelse från de franska myndigheterna på att alla ändringar som beslutats eller föreslagits av Nationella övervakningskommittén följer additionalitetsprincipen.

Förvaltningsmyndigheten har inlett en nationell informationskampanj om ESF som bygger på en övergripande handlingsplan för perioden 2002-2004. Kampanjen är indelad i två genomförandefaser, förenar aktiviteter i och utanför media och kommer att genomföras på såväl det nationella som regionala planet.

4. FFU utanför mål 1

SPD "fiske" 2000-2006 för Frankrike utanför mål 1-regionerna har ett anslag från gemenskapen på 233,7 miljoner euro (två utbetalningar på totalt 11,2 miljoner euro har gjorts). Strategiska prioriteringar är långsiktig förvaltning av fiskeresurser, stöd till modernisering av företag så att de kan öka sitt mervärde och förstärkning av den socioekonomiska situationen för lokalsamhällen som är beroende av fiske eller fiskodling i havet. Den 31 december 2002 hade åtaganden till projekt gjorts för endast 56 miljoner euro.

5. Gemenskapsinitiativ

5.1 Leader+

För initiativet Leader+ har Centre national pour l'aménagement des structures des exploitations agricoles (CNASEA) valts för att förvalta det globala stödet. Det skall genomföras av 140 lokala aktionsgrupper som valdes ut i slutet av 2001 och under 2002. De första handlingsprogrammen har just införts sedan överenskommelser undertecknats. I december 2002 hölls ett seminarium där alla aktörer i detta initiativ i västra Frankrike deltog (Nogent le Rotrou).

I finansiella termer har endast förskottet på 7 % betalats ut, och ingen ansökan om löpande betalning har lämnats in till kommissionen.

5.2 Equal

I enlighet med programplaneringen är antalet bekräftade utvecklingspartnerskap för åtgärd 2 mycket lägre än för åtgärd 1. Ett intensivt arbete för tillnärmning och teknik bedrevs under denna förberedande fas för att skapa solida projekt. Omkring 230 utvecklingspartnerskap har nu påbörjat sina arbetsprogram.

År 2002 hölls också en fördjupad diskussion om programmets ledning och särskilt om den mekanism som skall skapas för att identifiera de mest innovativa tillämpningarna. De första nätverken kommer att inrättas i pelarna "anpassningsförmåga" (bevarande av äldre arbetskraft i yrkeslivet) och "jämställdhet mellan män och kvinnor" (förening av privatliv och yrkesliv).

5.3 Urban

De 9 franska Urban II-programmen godkändes i september-december 2001. ERUF kommer att medverka i dessa program med 102 miljoner euro, och deras totala finansiering uppgår till 283,609 miljoner euro. Övervakningskommittéerna godkände programkomplementen och lämnade dem till kommissionen under första halvåret 2002. Fyra program har lämnat in sin årsrapport för verksamheten till kommissionen (Bastia, Grenoble, Le Havre och Strasbourg).

Programmens förvaltningsmyndighet är i fyra program borgmästaren eller ordföranden i det mellankommunala samarbetsorganet, medan regionens prefekt har denna funktion i tre program. De två sista är offentliga företag som förvaltas av en offentlig intressegrupp, där antingen borgmästaren eller prefekten är ordförande. Utbetalande myndighet är i samtliga fall Caisse des Dépôts et Consignation.

Övervakningskommittéerna hade ett eller två möten under 2002.

Förskottsbetalningen på 7 % betalades ut i slutet av 2001 eller alldeles i början av 2002. Endast programmet i Grenoble lämnade en ansökan om löpande betalning till kommissionen under 2002 till ett belopp av 357 776,33 euro.

6. Avslutande av tidigare programperioder

ERUF

Programperioden 1989-1993

Endast en åtgärd som ännu inte hade avslutats återstod vid slutet av 2002: flerfondsinitiativet Regis-Envireg-Stride Guyana, för vilket en begäran om partiellt avslutande lämnades till medlemsstaten under 2002.

De tre övriga åtgärder från perioden 1989-1993 som ännu inte hade avslutats i början av året (OP Pays de Loire från 1991, initiativen Renaval PACA och Renaval Haute-Normandie) skulle kunna avslutas under 2002.

Programperioden 1994-1999

Under 2002 avslutade kommissionen samtliga 19 SPD mål 2 från perioden 1994-1996 som fortfarande var oavslutade.

EUGFJ

Under 2002 har medlemsstaten inte lämnat över de dokument som krävs för att avsluta programmen (mål 5a, 5b och Leader II). Detta måste därför göras under första kvartalet 2003.

Under 2002 godkändes förlängningar av tiden för genomförande av betalningar på grund av force majeure (stormar under 1999 i några SPD 5b, cykloner i två mål 1-regioner). Dessa rapporter har orsakat en eftersläpning i utarbetandet av rapporter om avslutande och ansökan om utbetalning av återstående belopp för dessa regioner.

ESF

I slutet av februari 2003 hade 17 avslutningsärenden från programmen 1994/99 mottagits enligt följande:

- mål 2 1997/99: 7 ärenden,

- mål 5b 1994/99: 10 ärenden.

Däremot hade ingen ansökan om utbetalning av återstående belopp för mål 3 (1994-1999) registrerats vid utgången av år 2002.

7. Utvärderingar och kontroller

7.1 Utvärderingar

ESF

Utvärderarna lade fram sina första rapporter under 2002: "plan för utvärdering" (metod), en metodbeskrivning av analysen av genomförandet, "regionala monografier" och ett sammanfattande nationellt dokument som är en "delrapport om halvtidsöversynen". Två tematiska utvärderingar (av jämställdhet och lokala initiativ) har inletts.

7. 2 Kontroller

ERUF

Granskning av avslutandet av program från perioden 1994-1996

SPD Pays de Loire - mål 2 1994-1996 - besök den 30 september och 4 oktober 2002

SGAR har verkställt åtaganden efter det att dessa löpt ut den 31 december 1996. Ett stort antal projekt tillhörande olika åtgärder inom SPD fick beslut om tilldelning under 1997.

Man konstaterade ett begränsat antal ej stödberättigande utgifter, verifikationer och publicering saknades i ett fall, stödjande dokument för tilldelning av kontrakt efter offentlig upphandling saknades och ett företag hade inte reviderat.

SPD Picardie mål 2 (1994-1996), besök den 8 och 22 mars 2002

Ännu ej fullgjorda betalningar: åtta projekt för vilka Picardie fortfarande inte har gjort någon slutbetalning till den slutliga stödmottagaren.

FFU

Beträffande genomförandet av "Mini Tranche" under perioden 1994-1999 uppmanas medlemsstaten att verifiera alla relevanta tidpunkter för de inlämnade ansökningarna med avseende på berörda projekts stödberättigande.

Inom ramen för avslutandet 1994-1999 hävdar GD Fiske att de ansvariga myndigheterna skall kontrollera beloppen för projekten för att undvika liknande situationer som för förordning nr 4042/89.

IRLAND

1. Mål 1

ERUF

Genomförandet av ERUF i fem irländska mål 1-program som avser ekonomisk och social infrastruktur, den produktiva sektorn, tekniskt stöd, Border, Midland and Western Region och Southern and Eastern Region fortsatte i en i stort sett tillfredsställande takt under 2002. Med hänsyn till sjunkande investeringar från den privata sektorn gick kommissionen dock med på att den offentliga sektorn kunde svara för en större del av den nationella medfinansieringen av bredbandsprojektet i de två regionala programmen. Sammanlagt 381 miljoner euro betalades ut till programmen. I detta ingick 237 miljoner euro till det operativa programmet Ekonomisk och social infrastruktur, för vilket kommissionen också godkände fem stora projekt (ett för kollektivtrafik och fyra för vägar) med ett totalt stöd från gemenskapen på 248 miljoner euro. En händelse av stor vikt under 2002 för alla program var påbörjandet av halvtidsöversynen.

Beträffande EU-programmet för fred och försoning i Nordirland och Borderregionen i Irland (programmet "Peace II" 2000-2004) ökar utmaningen att undvika svårigheter med återtagande enligt N+2-regeln vid utgången av 2003, då de irländska myndigheterna inte lämnade in någon ansökan om utbetalning under 2002. Framsteg gjordes i genomförandet av kriterierna för "särprägel" vid urval av projekt som stöder fred och försoning i regionen.

EUGFJ

Efter mul- och klövsjukekrisen 2001 som hindrade genomförandet av investeringsprogram (avfall från jordbruk, mjölkhygien) i de två regionala operativa programmen var de samfinansierade åtgärderna i full verksamhet under 2002. Utbetalningarna till skogsbruksåtgärderna gör goda framsteg.

Det operativa programmet Peace II godkändes 2001. Ett stöd på 13 miljoner euro från utvecklingssektionen vid EUGFJ planeras för perioden 2000-2004. Programmet hade en mycket långsam start, och EUGFJ hade inga utgifter (bortsett från ett förskott på 882 000 euro) fram till oktober 2002. Europeiska kommissionen har ännu inte godkänt programkomplementet.

FFU

Produktiva sektorn

Stödet från FFU till detta operativa program för perioden 2000-2006 är 42 miljoner euro (en första utbetalning på 1,8 miljoner euro har godkänts), varav 24,5 miljoner euro går till Border, Midland and Western Region och 17,6 miljoner euro till Southern and Eastern Region. Finansieringen av det prioriterade området Utveckling av havsfisket kommer att ges främst för att uppfylla det strategiska målet att höja fiskeflottans säkerhet, kvalitet och konkurrenskraft. I juni 2002 inställdes tillfälligt allt offentligt stöd och gemenskapsstöd till fiskeflottan tills de nationella myndigheterna lämnade över ett aktuellt och fullständigt register över denna.

Border, Midland and Western Region

Stödet från FFU till detta operativa program för perioden 2000-2006 är 16 miljoner euro, som skall användas till vattenbrukskomponenten inom åtgärden för fiskehamnar, hamnarna Gaeltacht/Island och vattenbruk i det prioriterade området (delprogrammet) för lokal företagsutveckling Efter en långsam start börjar utnyttjandet förbättras (betalningar på 1,6 miljoner euro).

Southern and Eastern Region

Stödet från FFU till detta operativa program för perioden 2000-2006 är 9,6 miljoner euro som skall användas till vattenbrukskomponenten inom åtgärden för fiskehamnar, hamnarna Gaeltacht/Island och vattenbruk i det prioriterade området (delprogrammet) för lokal företagsutveckling Efter en långsam start börjar utnyttjandet förbättras (betalningar på 0,95 miljoner euro).

Peace II

I Peace II-programmet har man godkänt stöd från FFU till samarbete mellan gränsöverskridande organ från Nordirland och de sex angränsande länen i Irland för att utveckla fiskeintressen, särskilt vattenbruk. Inga åtaganden har gjorts, men myndigheterna i Irland och Nordirland har utarbetat två stora gränsöverskridande projekt så att åtaganden kan göras för hela stödet från FFU under 2003.

ESF

Inom gemenskapens stödram 2000-2006 lämnar ESF något över 1 miljard euro till Irland, omkring 34 % av alla tillgängliga medel från strukturfonderna. Av stödet från ESF är 85 % koncentrerat till det operativa programmet för utveckling av sysselsättning och mänskliga resurser (OP EHRD), som är uppbyggt kring de fyra pelarna i den europeiska sysselsättningsstrategin. Stödet från ESF till de två regionala operativa programmen, Border, Midland and Western Region (BMW) och Southern and Eastern Region (S&E) är omkring 11 % av det totala stödet från ESF och används för investeringar i barntillsyn. Övriga 4 % har anslagits till OP Peace och ytterligare 34 miljoner euro till gemenskapsinitiativet Equal.

Frånsett programmet Peace, som beskrivs i avsnittet om Förenade kungariket i denna rapport, presterade de irländska programmen i allmänhet planenligt under 2002. Alla program uppfyllde tidsgränsen N+2, den 31 december 2002, när det gäller ESF. För OP EHRD följde genomförandet av de prioriterade områdena sysselsättning och anpassningsförmåga tidtabellen, medan det var något försenat inom pelarna för företagaranda och jämställdhet. De åtgärder förvaltningsmyndigheten och övervakningskommittén vidtagit bör dock ge en mera balanserad medelsförbrukning under 2003. Programmets strategier och mål var fortfarande giltiga i slutet av 2002.

Följande ackumulerade belopp (inberäknat 7 % förskott) hade betalats ut från ESF till och med den 31 december:

OP EHRD 2000 IE 05 1 OP 001: 239 009 352 euro

S&E 2000 IE 16 1 OP 005: 10 581 135 euro

BMW 2000 IE 16 1 OP 006: 5 476 924 euro

2. Gemenskapsinitiativ

2.1 Leader+

Leader+-programmet för Irland antogs den 3 juli 2001 (kommissionens beslut C (2001) 1296).

De 22 lokala aktionsgrupper som valts ut hade undertecknat avtal med jordbruksdepartementet fram till november 2001, och de påbörjade sin verksamhet från den tidpunkten. De lokala aktionsgrupperna täcker 40 433 km2 med en befolkning av 1 468 820 invånare. Sex grupper valde tema 1, användning av ny kunskap och ny teknik för att göra landsbygdens produkter och tjänster mera konkurrenskraftiga; nio grupper valde tema 2, förbättring av livskvaliteten på landsbygden; tre grupper valde tema 3, höjning av värdet på lokala produkter, särskilt genom att underlätta tillgång till marknader för små produktionsenheter genom kollektiva åtgärder, och fyra grupper valde tema 4, användning av naturresurserna på bästa sätt, bland annat genom att höja värdet på platser av gemensamt intresse som valts ut inom Natura 2000.

Grupperna lämnade in projekt.

2.2 Equal

Alla de 21 utvecklingspartnerskap som hade valts ut för åtgärd 1 under 2001 bekräftades för medverkan i åtgärd 2. Något mindre än 50 % av dessa UP finns inom tema A i anställbarhetspelaren.

Två nationella tematiska nätverk fastställdes under 2002 för att främja integration av resultaten från UP. Ett, som sysslar med anställbarhet i största allmänhet, innefattar de UP som arbetar i pelarna anställbarhet, företagaranda och asylsökande. I den andra, som handlar om anpassningsförmåga, ingår UP från pelarna för anpassningsförmåga och jämställdhet.

Rapporten från den interimistiska halvtidsöversynen slutfördes och skickades till kommissionen under senare delen av året. Den innehåller den första delen av den formella halvtidsöversyn av Equal som skall slutföras 2003.

2.3 Urban

Urban II-programmet Dublin-Ballyfermot, som godkändes i november 2001, är det enda i Irland. ERUF kommer att bidra med totalt 5,3 miljoner euro till detta program, vars totala kostnad uppgår till 11,4 miljoner euro. Övervakningskommittéerna godkände programkomplementet, som lämnades in till kommissionen i mars 2002. Den första årliga genomföranderapporten för Urban II-programmet Dublin-Ballyfermot bör lämnas in till kommissionen under 2003.

Förvaltningsmyndighet för programmet är Dublin Corporation, och den operativa dagliga förvaltningen har delegerats till Urban Dublin-Ballyfermot. Övervakningskommittén hade två möten under 2002.

Förskottsbetalningen på 7 % av det totala stödet från ERUF till programmet gjordes i februari 2002. Inga ansökningar om löpande betalning mottogs under 2002.

3. Avslutande av programperioden 1994-1999

ERUF

Under 2002 avslutades två operativa program från perioden 1994-1999: Transport och Tallaght Hospital. Vid utgången av 2002 hade de nationella myndigheterna kommit långt i sina förberedelser för avslutande av övriga operativa program och gemenskapsinitiativ.

EUGFJ och Leader (1994-1999)

Slutliga anmälningar och slutrapporter lämnades in för tre program: Leader II, OP för jordbruk, landsbygdsutveckling och skogsbruk (inklusive mål 5a-åtgärder) och delprogrammet för livsmedel (finansierat av EUGFJ) inom OP för industri.

ESF

I Irland fanns sex operativa program där ESF medverkade under programperioden 1994-1999. De irländska myndigheterna arbetade fortfarande på att slutföra de dokument och rapporter som krävs för avslutande. Vid utgången av 2002 hade inget av de sex programmen avslutats.

4. Utvärderingar och kontroller

4.1 Utvärderingar

ESF

Under 2002 trädde den centrala utvärderingsenheten i funktion, och anbud infordrades för urval av utvärderare. Dessa kommer att utses i början av år 2003.

Leader

Utvärderingen i efterhand av Leader II mottogs i september 2002.

4. 2 Kontroller

ERUF

Granskning av tillämpningen av förordning 2064/97

Operativa program: Transport, industriell utveckling, turism, lokal stads- och landsbygdsutveckling - Tidpunkt för besöket: 7-8 mars 2002

- Artikel 8-organet kommer i stor utsträckning att få lita till de intyg internrevisionen på olika nivåer lämnat, såväl i frågan huruvida uppföljningen av alla resultat är godtagbar som huruvida 5 %-kontrollerna är tillräckliga. Detta skapar vissa risker med hänsyn till bristen på revisorer i vissa organ och skiftande erfarenhetsnivåer som måste beaktas.

- Eftersom de interna revisionsenheterna på olika nivåer också är underställda sin egen förvaltning, måste artikel 8-organet förvissa sig om att de bekräftelser som erhålls är fullständigt objektiva och oberoende. Det är tydligt att man inte kan lita på förvaltningstjänstens försäkringar om kontrollen av transaktioner, eftersom det är just förvaltningstjänstens verksamhet granskningen avser.

- De största bristerna som kom fram vid revisionen 2001 - att utgifter före 1998 inte ingick och att kontrollerna inte nådde ända till den slutliga mottagaren - accepterades av finansdepartementet men inte av vissa huvudansvariga departement. De uppgifter som kom fram under revisionen visade att betydande steg i allmänhet har tagits för att ta itu med dessa frågor. Det gick inte att kontrollera detta för alla genomförande organ.

- Det finns dock fortfarande tecken som tyder på att utgiftskontroller som inte nått ända fram till den slutliga mottagaren (exempelvis de kontroller som görs av DETE och Enterprise Ireland i OP Industri) ändå kan beaktas för 5 %-kravet. Endast utgifter som kontrollerats fram till den slutliga mottagaren (direkt eller via ett tillräckligt antal stickprov) kan dock räknas med i 5 %-kravet.

Den risk som är inbyggd i systemet med genomförande på olika nivåer kvarstår, nämligen att en svaghet i en av kedjans länkar i hög grad kan påverka systemets effektivitet.

ITALIEN

1. Mål 1

ERUF

Viktigare uppgifter år 2002 var dels att genomföra de utvecklingsstrategier som anges i GSR och de 14 operativa programmen (sju regionala och sju flerregionala program), dels att få till stånd en sådan takt i utgifterna att automatiskt återtagande av resurser genom tillämpning av "n+2-regeln" undveks.

Insatserna för genomförande koncentrerades i hög grad på att införa strategiska regionala planer för åtgärder inom vissa domäner för stöd (informationssamhället, innovation och transporter) och de organ och territoriella planer som krävs för att helt genomföra åtgärder inom andra domäner av fundamental vikt, som vattenresurser, avfallshantering och återställande av förorenade områden.

De processer som beskrivs ovan för att införa strategiska planer har drabbats av förseningar, särskilt inom transportsektorn, där sammanhanget i den övergripande politiken för åtgärder i södra Italien ännu inte är helt klarlagt, och alldeles särskilt i sektorerna innovation och informationssamhället, där vissa regioner fortfarande måste slutföra sina ansträngningar för att anpassa sina planer så att sambandet med de prioriterade områdena och målen för GSR blir helt klart.

När det gäller justering av programdokument har erfarenheterna från 2000 och 2001 lett till en fortsatt justering av programkomplementen. Vissa operativa program (de regionala programmen för Kampanien och Kalabrien och det nationella programmet för lokal utveckling) bör ändras för att skapa en god förvaltning och konsekvens med en ny gemenskapslagstiftning (särskilt för EUGFJ) eller med konkurrensreglerna, och för att anpassa typologin för åtgärderna så att den stämmer bättre överens med behoven i det berörda geografiska området.

Under årets två sista månader inledde de nationella samordningsmyndigheterna (ekonomiministeriet) i samarbete med förvaltningsmyndigheterna en mycket detaljerad kontroll av programmens genomförande. Därigenom har man kunnat identifiera de mest problematiska åtgärderna och lämna förslag till konkreta rättelser som skall diskuteras och beslutas av övervakningskommittéerna för programmen.

Med anledning av den stora ansträngning som gjorts för att avsluta kontrollarbetet till utgången av 2002 har de möten med programmens övervakningskommittéer som planerats till november-december 2002 måst uppskjutas till januari-februari 2003. Under 2002 hölls endast ett möte med programmens övervakningskommittéer, medan övervakningskommittén för GSR höll två möten (i februari och juli).

De andra årliga mötena hölls i Rom i oktober, då kommissionen i detalj kunde diskutera kritiska punkter i genomförandet med förvaltningsmyndigheterna, särskilt

- förstärkning av administrativa och operativa strukturer hos förvaltande och utbetalande myndigheter,

- förstärkning av systemen för övervakning och kontroll,

- problem i genomförandet av strategin.

Vid de årliga mötena enades man också om en arbetsplan för 2003 i syfte att göra de justeringar i program och programkomplement som motiveras av ovan beskrivna kontroller och att inleda diskussioner och förberedelser för halvtidsöversynen, bland annat genom omorientering av verksamheten i de sektoriella arbetsgrupperna för GSR.

Förberedelserna för halvtidsöversynen skulle också kunna stimuleras av idéer från de oberoende utvärderare av de operativa programmen som har arbetat under år 2002 och redan har fört fram en del synpunkter. Däremot påbörjades urvalet av den oberoende utvärderaren för GSR mycket sent, och denne har nyligen utsetts (i januari 2003).

Den 30 september 2002 utgjorde åtaganden och betalningar enligt data från systemet för nationell övervakning (senaste tillgängliga uppgifter) 31,4 respektive 8,9 % av de totala kostnaderna för GSR.

Beträffande det finansiella genomförandet har den ansträngning som gjorts för att påskynda utnyttjandet lett till att inget automatiskt återtagande kommer att bli aktuellt på grundval av utgifter som deklarerades den 31 december 2002, utom för det flerregionala programmet "säkerhet", där det finns problem och ett belopp på omkring 1,1 miljoner euro skulle kunna återtas inom ramen för ESF.

Resultaten av samordningen av strukturfondernas verksamhet är uppmuntrande. I regionerna, utom i några fall (särskilt Apulien) har samarbetet mellan de avdelningar som ansvarar för de olika fondernas verksamhet förbättrats påtagligt. På nationell nivå gäller det att i vissa områden förbättra kapaciteten för samordning mellan de nationella och regionala programmen (särskilt transporter, som är den mest problematiska sektorn, innovation/forskning och utbildning). Det finns fortfarande ett betydande utrymme för att förbättra samordningen mellan de olika ministerier som ansvarar för de olika strukturfonderna på nationell nivå.

De nya regler som infördes genom förordning 1260/99 har klart förändrat förvaltningsformerna och även de italienska myndigheternas attityder till gemenskapsprogrammen.

Förvaltningsmyndigheterna känner helt klart ett större ansvar, särskilt i övervakningskommittéerna, där kommissionen snarast spelar en roll som rådgivare och drivkraft, vilket underlättar beslutsprocessen inom kommittéerna. En viss tröghet i förfarandena jämfört med föregående period följer av att programmen planeras på två nivåer (SPD och programkomplementet). De sistnämnda kan ändras ganska ofta, och detta innebär varje gång att kommissionen måste göra ett minimum av analys av de nya dokumenten, särskilt för att säkerställa sammanhanget med SPD och den tillämpliga lagstiftningen.

EUGFJ

Utvecklingssektionen vid EUGFJ skall enligt de regionala operativa program som godkändes 2000 ge stöd på 2 982,626 miljoner euro till sju mål 1-regioner: Sicilien, Sardinien, Kalabrien, Basilicata, Kampanien, Apulien och Molise (avveckling).

Under 2002 har åtaganden gjorts för ett belopp på 419 miljoner euro. Betalningarna har uppgått till totalt 245 miljoner euro.

Alla regioner lämnade före årsskiftet in ansökningar om betalning av stöd från EUGFJ till ett samlat belopp på 238 miljoner euro, betydligt mer än det belopp som krävs för att undvika att medel för vilka kommissionen gjort åtaganden år 2000 tas tillbaka.

År 2002 rapporteras de första genomförandena och utgifterna för åtgärder som medfinansieras av utvecklingssektionen vid EUGFJ, bland annat infrastruktur på landsbygden, skogsbruk, etableringsbidrag till unga lantbrukare och investeringar i jordbruksföretag.

Genomförandet har under 2002 avsett flertalet åtgärder, såväl finansiellt som fysiskt. Medlen har särskilt utnyttjats för åtgärder som rör vattenresurser, byar på landsbygden samt investeringar i sektorn för bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter. Efter det första godkännandet av programkomplementen gjordes flera ändringar och tillägg i dokumenten under 2002 för att säkerställa ett bättre genomförande av programmen.

Alla oberoende utvärderare har utsetts, och i flertalet program har en första rapport lämnats till övervakningskommittéerna.

FFU

FFU medverkar i det operativa programmet för 2000-2006 med ett anslag på 122 miljoner euro till åtgärder för fiskeflottan. Bland de strategiska prioriteringarna kan nämnas anpassning av fiskeansträngningen till de tillgängliga fiskeresurserna, förnyelse och modernisering av fiskeflottan samt tekniskt stöd. Andra fiskeåtgärder i mål 1-regioner finns i separata program för respektive berörda regioner. Den 31 december 2002 hade 34 318 miljoner euro förbrukats, främst för att ta fartyg ur drift.

Kalabrien

FFU medverkar i det operativa programmet för 2000-2006 med ett anslag på 18,6 miljoner euro. Den 31 december 2002 gjordes en första löpande betalning av 0,25 miljoner euro. Bland de strategiska målen kan nämnas skydd och utveckling av fiskbestånd, förbättring av hamnanläggningar och försäljningsfrämjande kampanjer.

Kampanien

FFU medverkar i det operativa programmet för 2000-2006 med ett anslag på 38 miljoner euro. Den 31 december 2002 gjordes en första löpande betalning av 0,160 miljoner euro. Bland de strategiska målen kan nämnas stöd till fiskesamfälligheter, skydd av havs- och kustresurser och modernisering av vattenbrukssektorn.

Molise

FFU medverkar i det operativa programmet för 2000-2006 med ett anslag på 0,46 miljoner euro - främst för vattenbruk. Inga projekt har godkänts på grund av sent godkännande av statligt stöd och förbud mot fiske efter havsabborre och havsbraxen.

Apulien

FFU medverkar i det operativa programmet för 2000-2006 med ett anslag på 30 miljoner euro. Den 31 december 2002 gjordes två löpande betalningar på totalt 0,84 miljoner euro. Bland de strategiska målen kan nämnas förbättring av konkurrenskraften och uppmuntran till bildande av producentföreningar.

Sardinien

FFU medverkar i det operativa programmet för 2000-2006 med ett anslag på 27 miljoner euro. Den 31 december 2002 gjordes två löpande betalningar på totalt 0,965 miljoner euro.

Sicilien

FFU medverkar i det operativa programmet för 2000-2006 med ett anslag på 50 miljoner euro. Bland de strategiska målen kan nämnas främjande av lokala produkter, förbättring av den lokala fiskemiljön och bättre arbetsvillkor samt produktion och saluföring. Inga projekt har godkänts på grund av sent godkännande av statligt stöd.

ESF

Sysselsättningsgraden i Italien (54,8 % år 2001) avviker fortfarande väsentligt från genomsnittet i Europa (64 %), främst för kvinnor och äldre arbetskraft. Det skapas ännu inte tillräckligt med sysselsättning för att överbrygga de regionala skillnaderna. I de södra delarna av landet är arbetslösheten strukturell medan det finns flaskhalsar i de norra, och för vissa kategorier är utbudet av arbetstillfällen otillfredsställande.

Offentlig och privat arbetsförmedling bör därför arbeta flexibelt och ta hänsyn till de olika förutsättningarna.

ESF:s åtgärder i mål 1-regionerna i Italien har stött genomförandet av strategin för sysselsättning i enlighet med åtagandena i den nationella italienska handlingsplanen för sysselsättning.

Alla program i mål 1-regionerna är nu i funktion. När det gäller det finansiella genomförandet överstiger de totala åtagandena för ESF 25 % av hela programmet, medan utgifterna ligger omkring 7 %.

Förvaltningsmyndigheterna för de regionala operativa programmen måste främst inrikta sina ansträngningar på att förbättra kvaliteten på utbildningsutbudet för att effektivt kunna bidra till att bekämpa arbetslösheten och till regional utveckling.

I detta sammanhang har det största problemet varit att öppna marknaden för utbildning (enligt åtagandena i GSR för Italien kommer det från och med juni 2003 inte längre att bli någon direkt tilldelning av resurser från ESF), en förändring som skall ske genom ackreditering av utbildningsorgan enligt kvalitetskriterierna i den italienska lagstiftningen.

Denna förändringsprocess har krävt en särskild ansträngning från de regioner som har haft betydande offentliga utbildningsinstitutioner som hädanefter skall arbeta på samma villkor som de privata.

En annan nyckelfråga som behandlats under 2003 är stödet till reformen av den offentliga arbetsförmedlingen. Trots de ansträngningar som gjorts släpar mål 1-regionerna efter andra regioner i Italien, framförallt när det gäller investeringar i mänskliga resurser och nödvändiga strukturförbättringar.

Trots de italienska myndigheternas ansträngningar kan en viss eftersläpning noteras i tillämpningen av strategin för främjande av jämställdhet och legalisering av svartjobb.

För övrigt finns det i vissa regioner brister i de administrativa strukturerna, som fortfarande är ofullständiga eller mindre effektiva.

2. Mål 2

Till följd av det sena antagandet (i juli 2000) av förteckningen över områden i Italien som är stödberättigade inom mål 2 för programplaneringen 2000-2006 togs besluten om godkännande av 14 SPD i de italienska regioner som berörs av detta mål först i september-december 2001. Enligt SPD är de totala offentliga utgifterna (mål 2-områden och områden som får övergångsstöd) 6 496 miljoner euro med ett stöd från gemenskapen på 2 608 miljoner euro och offentliga nationella utgifter på 3 888 miljoner euro. Programmen stöds endast av en fond, då gemenskapen ger stöd enbart genom ERUF; stödet från ESF och EUGFJ ges inom ramen för mål 3-programmen och de regionala utvecklingsplanerna /Leader+.

År 2002 var därför ett startår för åtgärderna. Sedan SPD antagits hölls möten med övervakningskommittéer och berörda i slutet av 2001 och början av 2002, och de italienska myndigheterna kunde i samförstånd med övervakningskommittéerna anta en första version av programkomplementen för samtliga SPD för mål 2. Sedan komplementen lämnats in skickade kommissionen brev med synpunkter som behandlade komplementens samband med SPD och tillämplig lagstiftning. En andra version av komplementen utarbetades, där många av kommissionens synpunkter hade tagits in.

De första årliga mötena med förvaltningsmyndigheterna för SPD hölls i november 2002. Vid mötena gjordes en strategisk genomgång av läget beträffande genomförandet av åtgärderna med särskild hänsyn till prioriterade sektorer i programmen (bland annat vatten, avfall och informationssamhället), samt övergripande bestämmelser för genomförandet (särskilt övervakning, information och offentlighet samt kontroller). Utvärderare tillsattes för alla regioner.

Uppgifterna om åtgärdernas finansiella genomförande är ännu ganska ofullständiga, men de regionala myndigheterna håller på att avsluta förfarandena för urval av projekt som skall föras till SPD. De första finansiella övervakningsdata för tiden fram till den 30 september 2002 (inlämnade i mitten av februari 2003) antyder att genomsnittsnivån för betalningarna i jämförelse med de planerade beloppen varierar en hel del mellan regionerna, med de bästa resultaten i Aostadalen, Toskana och Latium på 13,5, 5,5 respektive 3,5 %. För fyra regioner har data ännu inte förts in. Även om det är svårt att generalisera och fördjupade studier måste göras, verkar framstegstakten i prioriterade områden, och särskilt i de regioner som kommit längst, vara bättre för miljöåtgärder och långsammare för åtgärder som rör stödordningar. Harmoniserade data från den finansiella övervakningen per den 31 december 2002 kommer att finnas tillgängliga för samtliga regioner i april 2003.

Den 31 december 2002 hade en enda redovisning av utgifter/ansökan om utbetalning skickats till kommissionen från provinsen Trento.

När det gäller förenkling har de nya regler som infördes genom förordning 1260/99 klart förändrat förvaltningsformerna och även de italienska myndigheternas attityder till gemenskapsprogrammen.

Förvaltningsmyndigheterna känner helt klart ett större ansvar, särskilt i övervakningskommittéerna, där kommissionen snarast spelar en roll som rådgivare och drivkraft, vilket underlättar beslutsprocessen inom kommittéerna. En viss tröghet i förfarandena jämfört med föregående period följer av att programmen planeras på två nivåer (SPD och programkomplementet). De sistnämnda kan ändras ganska ofta, och detta innebär varje gång att kommissionen måste göra ett minimum av analys av de nya dokumenten, särskilt för att säkerställa sammanhanget med SPD och den tillämpliga lagstiftningen.

När det gäller samordningen av gemenskapsfonderna har de italienska myndigheterna valt SPD för ERUF som enda fond. Kravet på samordning av mål 2-åtgärderna med de åtgärder som bedrivs inom mål 3 och de regionala utvecklingsplanerna/Leader+ har understrukits i SPD. Man har också bestämt att i samband med mål 3 skall en koncentration av finansieringen på minst 5 % över genomsnittet tillförsäkras mål 2-områdena. Programkomplementen ändrar på ett mer eller mindre tillfredsställande sätt de konkreta formerna för organisation av sammanhanget och synergierna i olika åtgärder som konkurrerar om ett och samma geografiska område (exempelvis när det gäller samordning av administrativa strukturer och kriterier för urval av projekt). En noggrann bevakning av dessa frågor i årsrapporterna är nödvändig för att man skall kunna bedöma de konkreta resultaten av genomförandet av dessa samordningsprinciper.

3. Mål 3

ESF:s åtgärder i mål 3-regionerna i Italien har under 2002 stött genomförandet av sysselsättningsstrategin i enlighet med åtagandena i den nationella italienska handlingsplanen för sysselsättning.

De femton program som täcker mål 3-regionerna är nu i full verksamhet. När det gäller det finansiella genomförandet överstiger de totala åtagandena för ESF 30 % av hela programmeringen, medan utgifterna ligger omkring 15 %. Inget mål 3-program har varit föremål för automatiskt återtagande.

Beträffande strategins centrala teman har flertalet förvaltningsmyndigheter ägnat stor uppmärksamhet åt social utslagning och åtgärder för främjande av jämställdhet samt inrättande av arbetsförmedlingar, som släpar efter i mål 3-regionerna.

Däremot är genomförandet av åtgärderna för vidareutbildning problematiskt och försenat, särskilt i små och medelstora företag. Detta gäller särskilt utbildning inom nyckelområden som forskning och utveckling samt skapande av företag.

Sammantaget har stödet från ESF till de mål som fastställs i GSR, särskilt höjning av arbetets kvalitet och förbättrad integration av mindre gynnade grupper i arbetslivet, en viktig uppgift för att vitalisera och reglera arbetsmarknaden i Norditalien.

4. FFU utanför mål 1

SPD för 2000-2006 har ett anslag från FFU på 99,6 miljoner euro, varav 46 miljoner euro till åtgärder för fiskeflottan. Den 31 december 2002 hade 18,9 miljoner euro förbrukats, främst för att ta fartyg ur drift.

5. Gemenskapsinitiativ

5.1 Leader+

Leader+-programmet i Italien består av 21 regionala och ett nationellt program (nätverk) till en kostnad för statskassan av 482,262 miljoner euro och en medfinansiering från EUGFJ av 284,1 miljoner euro.

Genom att åtta Leader+-program antogs (för de sju mål 1-regionerna och det nationella nätverket) kunde godkännandet av alla italienska program avslutas 2002.

Utvecklingssektionen vid EUGFJ har gjort åtaganden för de 22 programmen till ett belopp av 64,5 miljoner euro och betalat förskott på 7 %, dvs. totalt 18,887 miljoner euro.

Av de 12 regioner som skulle lämna in sin första årsrapport för 2002 kunde Sardinien, Kalabrien, Umbrien och Emilia-Romagna inte uppfylla denna förpliktelse.

Övervakningskommittéerna för alla program har haft möten varvid programkomplementen kunnat antas med beaktande av de ändringar kommissionen krävt av lydelsen i de först inlämnade versionerna. Fyra programkomplement (Emilia Romagna, Apulien, Sicilien och Trento) har ännu inte lämnats/godkänts av kommissionen.

Förfarandena för urval av lokala aktionsgrupper samt organ för tekniskt stöd och för utvärdering inleddes under 2002 och har avslutats utom i några regioner.

5.2 Equal

Initiativet Equal startade mycket bra i Italien, och 1 333 ansökningar lämnades in. Efter urval finansieras 42 geografiska och 237 sektoriella utvecklingspartnerskap. Flera nationella tematiska seminarier har organiserats. Man har också publicerat en informationshandbok och ett kompendium för 2001-2003 som presenterar alla Equal-projekt, sektoriella såväl som geografiska.

På europeisk nivå har förvaltningsmyndigheten åtagit sig att tillsammans med Spanien vara medledare för en europeisk tematisk grupp för jämställdhet.

5.3 Urban

Kommissionen antog alla tio 10 Urban II-programmen för Italien i november 2001.

Den sammanlagda stödberättigande kostnaden för alla tio Urban II-programmen är 264 397 654 euro, varav EU bidrar med 114 800 000 euro och den privata sektorn med 18 476 573 euro.

Förvaltningsmyndighet för alla italienska Urban II-program är respektive kommunstyrelse. Därför organiseras övervakningskommittéerna lokalt under kommunfullmäktiges ordförandeskap och innefattar såväl institutionella organ som socioekonomiska parter på miljöområdet. Invånare och lokala partnerskap deltar ofta direkt i programmens utformning och genomförande. Övervakningskommittéerna hade två möten under 2002.

Alla programkomplement godkändes av övervakningskommittén och skickades till kommissionen i början av 2002. Enligt den allmänna förordningen (1260/1999), skall årsrapporterna vara inlämnade i juni 2003, medan halvtidsöversynerna skall ha lämnats senast i december 2003.

Förskottsbetalningarna på 7 % gjordes före utgången av år 2001. Alla italienska Urban II-program lämnade in ansökningar om löpande betalning under 2002.

6. Avslutande av tidigare programperioder

ESF

Den 31 december 2002 hade ingen ansökan om betalning av belopp som återstår att betala för programperioden 1994-1999 tagits emot.

EUGFJ

Under 2002 inkom 51 ansökningar om betalning av belopp som återstår att betala (varav 13 OP Leader II och ett OP Interreg II). Endast nio program (varav ett OP Leader II) kunde dock avslutas 2002, eftersom de italienska myndigheterna hade lämnat in ofullständiga eller ej godtagbara ansökningar. Olika övervakningskommittéer och möten har gett ansvariga myndigheter möjlighet att redogöra för sina förberedelser (i de flesta fall föga tillfredsställande) för att uppfylla tidsfristen den 31 mars 2003.

7. Utvärderingar och kontroller

7.1 Utvärderingar

ESF

Under 2002 har ett intensivt arbete utförts med att samordna olika utvärderare (det permanenta institutet ISFOL och oberoende regionala utvärderare) inom områdena anställningsundersökningar, indikatorer, utvärdering av genomförandet och analys av yrkesutbildningens kvalitet.

7. 2 Kontroller

ERUF

Granskning av tillämpningen av förordning 2064/97

Apulien och ministeriet för produktiva verksamheter - programmen "Inre gränser" och "Kabel" - besök den 15-16 april 2002 (Inre gränser) och 8 juli 2002 (Kabel)

Regionen Apulien och ministeriet för produktiva verksamheter är förvaltningsmyndigheter för många program som medfinansieras av ERUF. Det visade sig att de två förvaltningarna har överlämnat ansvaret för kontroll och utarbetande av det utlåtande som avses i artikel 8 i förordningen till olika organ för varje program som de förvaltar. Detta verkar inte förenligt med principerna för god finansiell förvaltning och inverkar menligt på effektiviteten i kontrollverksamheten, och kan dessutom med hänsyn till frånvaron av gemensamma riktlinjer äventyra ett enhetligt genomförande av granskningar. Ingen förklaring till varför man valt detta system lämnades.

Programmet "Inre gränser"

Regionen Apulien vidtog de åtgärder som krävs för att genomföra förordning 2064/97 i Interreg-programmen mycket sent: vid besöket hade endast ett projekt granskats med avseende på revisionen av utgiftsredovisningarna. För övrigt har ingen kontroll enligt artikel 3.1 a - systemgranskning - genomförts.

Urval av projekt har inte gjorts enligt föreskrifterna i artikel 3 i förordning (EG) 2064/97. Kommissionens granskare konstaterade att urvalet gjorts slumpmässigt men utan riskanalys.

Inget förfarande hade utarbetats för att vare sig övervaka eller hantera eventuellt upptäckta systematiska oegentligheter (artikel 5 och 7 i förordning 2064/97).

De avdelningar för regionen Apulien som förvaltar ERUF:s medel i Interreg-programmet har inga kontrollförfaranden på primär nivå.

Tillämpning av förordning 2064/97 på programmet "Kabel"

Den regel som fastställs i punkt 4.3 i bilagan till kommissionens beslut 342/94 av den 31 maj 1994 om åtgärder för information och publicitet har inte följts i broschyren "L'Interconnessione Elettrica Italia Grecia", då det inte finns någon uppgift på försättsbladet om gemenskapens medverkan i projektets genomförande.

Se även uppgifterna för Grekland, 4.2. Kontroller Interreg IIA.

Granskning av avslutandet av program från perioden 1994-1996

SPD Toskana mål 2 1994-96 - besök den 3 och 7 juni 2002

Regionen Toskana har deklarerat en alltför hög växelkurs för euro, vilket motsvarar 1,19 % av de totala utgifter som ingår i den slutliga utgiftsredovisningen.

De verifierade utgifterna för 12 projekt uppgår till ITL 60 862 719 020. De ej stödberättigande utgifter som upptäckts belöper sig på ITL 7 733 725 287, vilket motsvarar 12,70 % av de verifierade utgifterna.

De problem som påträffats rör bristande åtlydnad av reglerna för åtaganden, redovisning av utgifter som inte berättigar till medfinansiering från ERUF (enkla reparations- eller underhållsarbeten, inköp av ett nyttofordon, leasing där man betraktar hyresbelopp som betalats efter datum för åtgärdens avslutande som stödberättigande, osäkerhet om genomförandet av miljömål) och innehållande av 4 % av utbetalningarna av stöd från ERUF (överensstämmer inte med artikel 21 i förordning 4253/88).

FFU

Efter ett rättsfall i domstolen gjorde GD Fiske en kontroll av överensstämmelse och redovisning i två vattenbruksprojekt.

Kommissionen måste troligen kontrollera utgifternas stödberättigande närmare.

LUXEMBURG

1. Mål 1

Genom beslut av den 25 februari 2000 godkände kommissionen förteckningen över de tre stödberättigade områdena. Den 27 december 2001 godkände kommissionen SPD för de åtgärder som skall genomföras i de tre områdena och i det område som får övergångsstöd. Åtgärderna medfinansieras av en enda fond (ERUF).

Mål 2-programmet (endast ERUF) godkändes formellt den 27 december 2001, och år 2002 ägnades i huvudsak åt förberedelser och att införa verktyg för förvaltning av programmet och övervakning av dess funktion.

Övervakningskommittén hade möte i februari, juli och november 2002. Programkomplementet färdigställdes i juni och innehåller kriterier för urval av projekt och indikatorer och beräknade kvantitativa mål för programmets operativa åtgärder. Ekonomiministeriet infordrade därefter anbud på projektförslag i augusti som avslutades i oktober och följdes av urval av projekt i slutet av 2002 - början av 2003. Övervakningskommittén godkände kravspecifikationerna för halvtidsöversynen, så att utvärderaren kunde utses i början av 2003.

Ingen ansökan om löpande betalning lämnades in till kommissionen under 2002 för programmet.

2. Mål 3

I linje med den nationella handlingsplanen för sysselsättning inriktas det antagna programmet på åtgärder för yrkesutbildning, modernisering av arbetsförmedlingarna och stöd till kompetensutveckling för arbetstagare, där gemenskapen medverkar med 39 miljoner euro. Trots att sysselsättningen har ökat mer än genomsnittet i EU:s femton medlemsstater kvarstår flera problem på arbetsmarknaden i Luxemburg, som låg sysselsättning av äldre arbetskraft och det faktum att ett stort antal personer i arbetsför ålder lämnar arbetsmarknaden i förtid för att i stället få invalidpension eller förtidspension.

I programmet för Luxemburg anges fyra stora prioriterade områden: 1) förebyggande av arbetslöshet och minskning av antalet personer som är beroende av "passiva" system som förtidspension och invalidpension; 2) främjande av social integration genom utbildning, om möjligt i datakunskap, och stöd till integration i den sociala ekonomin och på den öppna arbetsmarknaden; 3) främjande av utbildning och livslångt lärande samt företagaranda; 4) förbättrad jämställdhet mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden.

Vid det årliga mötet i december 2002 konstaterade de luxemburgska myndigheterna att framsteg har gjorts under 2002 särskilt i genomförandet av åtgärder som ännu inte omfattades vid slutet av 2001, dvs. åtgärder för jämställdhet i vidareutbildningen och utveckling av strukturer för barntillsyn. Vid slutet av december 2002 hade åtaganden redan gjorts för nästan 43 % av de totala disponibla medlen från ESF. Riskerna för automatiskt återtagande av anslag vid utgången av perioden N+2 under 2002 har inte förverkligats, och det verkar inte finnas några sådana risker för 2003.

3. Gemenskapsinitiativ

3.1 Leader+

Initiativet Leader+ i Luxemburg år 2002 kännetecknas av status quo, eftersom programkomplementet inte har lämnats in till kommissionen.

3.2 Equal

Vart och ett av de tre utvecklingspartnerskap som medlemsstaten valt omfattar de två områdena social utslagning och jämställdhet samt asylsökande. Överenskommelser undertecknades med ministeriet för arbete och sysselsättning, ett gränsöverskridande samarbete inleddes, och vidare infördes ett sysselsättningsprogram. Luxemburg ingår inte direkt i något tematiskt nätverk, men förvaltningsmyndigheten planerar att sprida resultaten av projekten och integrera erfarenheterna från dessa i den nationella politiken genom att organisera tematiska seminarier om social utslagning, förbättrad tillgång till arbetsmarknaden och jämställdhet, riktade till allmänheten.

4. Avslutande av programperioden 1994-1999

ERUF

Luxemburg berörs av ett tiotal program för vilka ansökan om slutlig utbetalning skall lämnas in till kommissionen senast den 31 mars 2003.

Programmen från denna period var färdigställda i fält den 31 december 2001, och avslutande hade kunnat begäras vid mitten av år 2002. I juni upplyste dock myndigheterna i Luxemburg kommissionen om att ansökningarna om avslutande var försenade, men att de skulle komma inom den föreskrivna tidsfristen.

Kommissionen fick ingen begäran om avslutande för ERUF under 2002.

EUGFJ & Leader

Medlemsstaten har ännu inte lämnat in de dokument som krävs för att avsluta programmen (mål 5a, 5b och Leader II). Detta måste alltså göras under första kvartalet 2003.

ESF

Mål 2 och 5b: Stödåtgärderna för tillväxt och intern utveckling genom utveckling av mänskliga resurser har väckt stort intresse. Enligt den preliminära versionen av slutrapporten utnyttjades nästan hela de disponibla anslagen. Slutlig sammanställning och verifikationer över utgifterna emotses inom den föreskrivna tidsfristen.

Mål 3 och 4: Enligt den preliminära sammanfattningen har stödet från ESF på 23 miljoner euro utnyttjats. Den slutliga sammanfattningen emotses tillsammans med verifikationer över utgifterna inom den föreskrivna tidsfristen.

NEDERLÄNDERNA

1. Mål 1

ERUF

SPD för Flevoland som är under avveckling är det enda mål 1-programmet i Nederländerna. Kommissionen tog ett första ändringsbeslut 2002 för att anpassa den nationella medfinansieringen av åtgärden för fiskeflottans minskning till det tak som fastställs i förordning 2792/99. Programkomplementet har senare ändrats av samma skäl.

Tillräckliga utgifter hade deklarerats till kommissionen vid utgången av 2002 för att hindra att N+2-regeln tillämpas för ERUF:s delbetalning för år 2000.

Två möten hölls med övervakningskommittén. Utöver framsteg i genomförandet av programmet diskuterades under mötena den nationella medfinansieringen av projekt som medfinansieras av EUGFJ och förberedelserna för halvtidsöversyn. En tematisk diskussion om avancerade teknikkluster har också hållits inom kommittén.

Efter att ha analyserat den i övrigt godtagbara årsrapporten för 2001 noterade kommissionen bland annat att endast begränsad information hade tagits in om samordning med andra områden av gemenskapspolitiken (sysselsättning, landsbygdsutvecklingsplan etc.). Kommissionen noterade även att inga påtagliga framsteg hade gjorts beträffande elektroniskt informationsutbyte med kommissionen. Samma frågor diskuterades också i det årliga mötet i december 2002.

EUGFJ

Flevoland klassas som en mål 1-region med övergångsstöd. Programmet godkändes i juli 2000. De ansökningar om utbetalning som hade mottagits fram till december 2002 täckte inte den totala budgeten för EUGFJ år 2000. Enligt N+2-regeln kommer motsvarande del av budgeten automatiskt att återtas.

FFU

Inom SPD 2000-2006 för mål 1-regionerna som kommissionen antog den 27 juli 2000 har ett belopp på 6,0 miljoner euro anslagits till FFU-åtgärderna.

De planerade investeringarna avser främst anpassning av fiskeansträngningen och beredning och saluföring av fisk.

2. Mål 2

ERUF

För två av de fyra samlade programdokumenten för mål 2 i Nederländerna ("Noord", "Oost"), godkände kommissionen programkomplementet under första halvåret 2002. För de andra två ("Steden", "Zuid") hade detta gjorts redan 2001. Årsrapporterna 2001 för alla fyra programmen har lämnats in och godkänts av kommissionen.

Vid utgången av 2002 sade sig alla förvaltningsmyndigheterna för mål 2-programmen på grundval av framstegen fram till dess inte vänta sig några problem med den första tillämpningen av N+2-regeln vid utgången av 2003. Nationella problem med medfinansieringen av landsbygdsutvecklingsåtgärderna i vissa program kräver dock fortfarande noggrann uppmärksamhet från myndigheterna för att hindra senare förlust av medel. Betydande framsteg i avvecklingen av områden tycks för några program bli den kortsiktiga utvägen från automatiskt återtagande.

Liksom när det gäller mål 1-programmen diskuterades en serie frågor vid övervakningskommittéernas möten och i det gemensamma årliga mötet (där alla mål 1- och mål 2-program deltar). Kommittén "Zuid" tog upp kommissionens prioritering av jämställdhet och hållbar utveckling på dagordningen. Myndigheterna för programmet "Steden" (liksom övriga mål 2-program med ERUF som enda strukturfond) tog såväl i övervakningskommitténs möten som i det årliga mötet upp frågan om stödberättigande för ERUF:s projekt med social inriktning. "Noord", som har kommit längst av de fyra programmen med finansieringen (mer än 80 % av delbeloppet från ERUF för 2001 hade betalats ut i slutet av december), diskuterade vid ett kommittémöte arbetsmarknadsparternas erfarenhet av genomförande och tillsyn av SPD. Mötena för övervakningskommittén "Oost" tog bland annat upp de särskilt problematiska landsbygdsutvecklingsåtgärderna samt kommunikation och offentlighet. Kommittéerna för alla fyra programmen höll två möten, med undantag av "Zuid" som höll tre möten.

3. Mål 3

Som ett resultat av problemen med oegentligheter under föregående period blev programmet starkt försenat i starten. År 2002 var det första hela året för genomförandet. Det är därför inte överraskande att medelsutnyttjandet är mycket lägre än man antog i finansplanen. Ett belopp på 22 183 486,64 euro måste redan återtas med tillämpning av N+2-regeln på delanslaget för år 2000.

Underutnyttjandet faller främst på de första två åtgärderna av programmet, som avser återinträde för arbetslösa och ej yrkesverksamma. Övriga två åtgärder för utbildning av arbetstagare och personer som avbrutit sina studier tidigt presterar som förväntat.

De nederländska myndigheterna är självfallet medvetna om problemet med underutnyttjandet och har vidtagit olika åtgärder för att förbättra medelsutnyttjandet. De har bland annat utvidgat antalet slutliga mottagare till alla kommuner i Nederländerna, och de har nyligen bett arbetstagarnas försäkringskassor (UWV) att stå som slutliga mottagare i mål 3. Projekten för utbildning av arbetstagare är framgångsrika, och nyligen har idén väckts att knyta samman återinträde för arbetslösa och utbildning av arbetstagare till ett projekt.

Även om dessa åtgärder säkert kommer att medverka till att öka utnyttjandet, återstår det att se om det är tillräckligt för att lösa hela detta växande problem. Vid utgången av 2003 förfaller delbeloppet från 2001 på 260 miljoner euro, vilket är nästan dubbelt så stort som delbeloppet från år 2000 om förskottsbetalningen dras av. Därför blir det sannolikt flera återtaganden i framtiden.

En förklaring till det bristande intresset för det nederländska mål 3-programmet är att många potentiella sökande betraktar reglerna för beviljande av stöd från ESF som mycket komplicerade och därför riskfyllda. De nederländska myndigheterna anser inte att den förenkling som nyligen genomförts i praktiken har förändrat bilden.

Nederländerna har antagit mål 2-program utan ESF. Detta tilläts på villkor att en mer än proportionell andel av mål 3-medlen gick till mål 2-områden. Andelen sattes till 20 % i SPD för mål 3 och har hittills uppfyllts. Några av förvaltningsmyndigheterna för mål 2-programmen har ändå angett att de också skulle vilja bli slutliga mottagare för mål 3. Hittills har övervakningskommittén och socialministern avvisat denna begäran, men den kommer att granskas när halvtidsöversynen görs.

Årsrapporterna för 2000 och 2001 har ännu inte gett någon specifik information om additionalitet. Även denna fråga kommer att tas upp i halvtidsöversynen.

4. FFU utanför mål 1

Strukturprogrammet Fiske för regionerna utanför mål 1 lämnades in till kommissionen den 29 december 2000 och ger stöd från FFU på 32,1 miljoner euro. Programmet godkändes först den 17 januari 2002 och omfattar perioden 2001-2006.

Under 2002 inrättades förvaltningsinfrastrukturen för genomförandet av detta program: övervakningskommitté och programkomplement.

Ingen ansökan om utbetalning har ännu gjorts för programmet.

Det nya förenklade tillvägagångssättet har ännu inte haft någon större inverkan på genomförandet under 2002.

5. Gemenskapsinitiativ

5.1 Leader+

De fyra Leader+-programmen pågår, men framstegen släpar efter i förhållande till budgeten för 2002. Programmen har endast förbrukat 15 % av budgeten för 2002 (och förvaltningsmyndigheterna kontrakterade 2002 endast 54 % av denna budget).

Kommissionen har mottagit programkomplementen, som betraktades som tillfredsställande. Kommissionen har också mottagit årsrapporterna om programmets genomförande under 2001.

Den 17 december 2002 hölls det första årliga översynsmötet för Leader+ i Haag.

5.2 Equal

Den 15 maj hade 100 UP lämnat in ansökningar för åtgärd 2, och 95 godkändes för att fortsätta till åtgärd 2 med ett totalt åtagande av 78 932 916 euro.

På europeisk nivå beslutade förvaltningsmyndigheten att tillsammans med Sverige bli medledare av den europeiska tematiska gruppen (ETG) för asylsökande.

5.3 Urban

Det finns tre Urban II-program i Nederländerna. Programmen för Amsterdam, Rotterdam och Heerlen godkändes den 20 september 2001. Amsterdam och Rotterdam får 8,94 miljoner euro från ERUF, medan Heerlen får 11,92 miljoner euro. Den totala budgeten är för Amsterdam 31,14 miljoner euro, för Rotterdam 23,74 miljoner euro och för Heerlen 32,18 miljoner euro. Programkomplementet för Amsterdam mottogs den 6 februari 2002, för Rotterdam den 31 maj 2002 och för Heerlen den 20 juni 2002. Ingen årsrapport behövde lämnas in för 2001.

Staden är förvaltningsmyndighet för alla tre programmen. Minst ett möte hölls med vardera övervakningskommittén. De tre förvaltningsmyndigheterna deltar också i ett nationellt nätverk så att de kan lära av varandra och utbyta erfarenheter.

Förskottsbetalningarna på 7 % gjordes vid slutet av 2001, och alla tre programmen har skickat sina första ansökningar om utbetalning.

6. Avslutande för perioden 1994-1999

ERUF

Under 2002 avslutade kommissionen ett sista projekt medfinansierat av ERUF från perioden före 1994. ERUF:s andel av alla fem mål 2-programmen från programperioden 1994-1996 (Arnhem-Nijmegen, Twente, Zuid-Oost Brabant, Groningen-Drenthe och Zuid-Limburg) avslutades finansiellt under året. Till denna lista kan läggas ett gemenskapsinitiativprogram (RETEX, 1994-1997) och tekniskt stöd av medel från ERUF till de nederländska territoriella sysselsättningspakterna.

För övriga program från perioden 1994-1999 med en ERUF-komponent (23 program knutna till mål 1, mål 2, mål 5b eller ett gemenskapsinitiativ i Nederländerna och 4 Interregprogram som berör Nederländerna) pågår avslutningsförfarandet fortfarande. För flertalet av dessa program lämnades alla avslutningsdokument in till kommissionen under 2002. För en tredjedel av programmen återstår ännu ett eller flera av de begärda dokumenten att lämna in före slutdatum den 31 mars 2003. Analysen av de avslutande dokumenten föranledde för flertalet program en serie kommentarer som har överlämnats till de behöriga myndigheterna för komplettering eller rättelse av dokumenten. Bland problem som upptäckts i de avslutande dokumenten kan nämnas att beskrivning av övervakningskommitténs verksamhet saknas och att beskrivning av kontroller som genomförts i programmet, särskilt de som gjorts enligt artikel 3 i förordning 2067/97, saknas eller är knapphändig.

EUGFJ

Slutliga ansökningar, slutrapporter och redovisningar enligt artikel 8 i förordning (EG) 2064/1997 lämnades in för mål 1-programmet Flevoland, fem mål 5b-program och fem LeaderII-program.

ESF

Hittills har de nederländska myndigheterna inte skickat in några redovisningar för slutlig utbetalning för perioden 1994-1999. Alla tretton programmen måste avslutas. De nederländska myndigheterna godkände kommissionens rättelsebeslut C(2002)970 enligt artikel 24. Alla program utom för mål 4 påverkas av detta beslut, som har tagits efter extrapolering. Detta innebär att åren 1994-1996 kan betraktas som avslutade för de berörda programmen.

7. Utvärderingar och kontroller

7.1 Utvärderingar

ESF

Utvärderaren utsågs 2001. De första rapporterna slutfördes 2002.

Leader

Utvärderingen i efterhand av Leader II-programmen mottogs.

De fyra Leader+-programmen påbörjade förberedelserna för halvtidsöversynen. Enligt principerna för utvärderingar i efterhand av Leader II-programmen kommer de fyra programmen att ses över gemensamt.

7. 2 Kontroller

ERUF

Granskning av tillämpningen av förordning 2064/97

Interreg II C Översvämning Rhen-Meuse ("IRMA"). Tidpunkt för besöket: 22-23 maj 2002

Samordningen av genomförandet av detta Interregprogram har skötts av IRMA:s gemensamma sekretariat i Haag. De finansiella kontrollåtgärder som föreskrivs i förordningen har dock vilat på de deltagande medlemsstaterna, som inte kunde komma överens om gemensamma eller sammanhållna förfaranden. Detta har ökat risken för att kontrollen kanske inte har varit tillräcklig eller gjorts konsekvent i alla deltagande medlemsstater. För att hantera denna risk ser granskarna det som viktigt att utlåtanden enligt artikel 8, som kommer att utfärdas separat för varje medlemsstat, innehåller tillräcklig och sammanhållen information, så att kommissionen kan bedöma om de utgifter som deklareras för programmet i dess helhet är korrekta.

När det gäller den verksamhet som genomförs i Nederländerna har de nederländska myndigheterna i allmänhet uppfyllt kraven i förordningen. Detta gäller särskilt de förvaltnings- och kontrollsystem som tillämpas för att genomföra verksamheten, 5 %-kontrollerna för att granska systemen och den organisatoriskt oberoende person som nämns i artikel 8 och som har utarbetat ett arbetsprogram som bör ge en tillräcklig grund för utfärdande av revisionsutlåtandet för de nederländska projekten.

ÖSTERRIKE

1. Mål 1

ERUF

Genomförandet av åtgärder som medfinansieras av ERUF har under 2002 framförallt inneburit övervakning av anpassningen av de programdokument som redan godkänts. Kommissionen godkände den tredje ändringen av det samlade programdokumentet för Burgenland mål 1 i december 2002. Ändringen gäller förteckningen över statliga stödordningar så att den innefattar alla ordningar som måste genomföras snarast.

Ändringen av programkomplementet godkändes vid övervakningskommitténs tredje möte i juni och lämnades in till kommissionen den 31 december 2002, sedan den nya versionen av SPD Burgenland antagits.

Årsrapporten 2001 lämnades in till kommissionen i juli 2002 och godkändes samma månad. Finansiella data bekräftar tendensen att programmet följer tidplanen, särskilt på områdena mänskliga resurser, infrastruktur, forskning och utveckling samt marknadsföring av turism. För åtgärder som medfinansieras av ERUF tas 173 miljoner euro upp i det samlade programdokumentet, och vid slutet av 2002 hade kommissionen betalat ut 45 miljoner euro.

SPD tar upp 55 miljoner euro för åtgärder för mänskliga resurser som medfinansieras av ESF. Vid utgången av 2002 hade kommissionen betalat ut 18 miljoner euro.

För jordbruks- och landsbygdsutvecklingsåtgärder som medfinansieras av EUGFJ tas 41 miljoner euro upp i SPD. Vid utgången av 2002 hade kommissionen betalat ut 12 miljoner euro.

EUGFJ

Formerna för genomförande av landsbygdsutvecklingsåtgärder i mål 1 definieras inom ramen för programmet för mål 1 Burgenland. I programmet tas ett anslag på 41 miljoner euro upp under EUGFJ-åtgärder (kapital) till en total kostnad av 157 miljoner euro. I slutet av 2002 uppgick de betalningar medlemsstaten verkställt till totalt 43 miljoner euro, varav 9 miljoner euro är medverkan från EUGFJ.

FFU

Inom de samlade programdokument 2000-2006 för mål 1-regioner i Österrike som kommissionen antog den 7 april 2000 har ett belopp på 0,8 miljoner euro anslagits till FFU-åtgärder. Det avser främst vattenbruk.

Framstegen i genomförandet är mycket långsamma. Fram till slutet av 2002 har de österrikiska myndigheterna endast lämnat in en ansökan om utbetalning på ett marginellt belopp.

ESF

Kommissionen godkände formellt en programändring i december 2002. ESF berörs inte.

De totala åtagandena från ESF uppgår till 55 miljoner euro. Vid utgången av 2002 hade 17,8 miljoner euro betalats ut.

Ett möte med övervakningskommittén hölls i Eisenstadt den 10 juni 2002. Det årliga mötet hölls i Wien den 20 november 2002. Enligt den information som lämnades vid dessa möten hade 4 800 projekt godkänts vid utgången av år 2002 (1 200 under 2002). De åtgärder som avser riskkapital (1.5) och innovativ verksamhet (2.1 och 2.3) släpar fortfarande efter. En möjlig justering kan göras vid halvtidsöversynen. N+2-regeln utgör inte någon risk när det gäller ESF.

2. Mål 2

ERUF

Efter en sen start under 2001 var 2002 det första hela året för genomförande, och skillnaderna mellan de olika mål 2-programmen i det finansiella genomförandet är ganska stora. Enligt årsrapporterna och förvaltningsmyndigheternas föredragningar vid det årliga mötet har mål 2-programmen i Kärnten, Niederösterreich, Salzburg och Vorarlberg kommit längst när det gäller utgifter hittills. Mål 2-programmen i Steiermark, Oberösterreich och Tyrolen låg efter tidsplanen, liksom mål 2-programmet för Wien, som kommissionen godkände senare än övriga mål 2-program.

Möten med övervakningskommittéerna hölls i juni 2002 i Oberösterreich (Niederösterreich, Steiermark, Oberösterreich och Wien) och Tyrolen (Vorarlberg, Salzburg, Tyrolen och Kärnten). Ändringar i SPD och programkomplementen togs upp vid mötena.

Under året har ändringar gjorts i alla mål 2-program i Österrike. I flertalet fall gäller ändringarna förteckningen över statliga stödordningar till att innefatta alla program som måste genomföras snarast (mål 2-programmen i Österrike: Kärnten, Niederösterreich, Steiermark, Salzburg, Tyrolen, Oberösterreich, Wien och Vorarlberg). I mål 2-programmen i Tyrolen, Wien och Oberösterreich har ändringar gjorts i finansieringstabellerna (finansiella överföringar mellan prioriterade områden), i Wien och Oberösterreich beroende på översvämningen i augusti 2002. Mål 2-programmet för Oberösterreich har också utökats med en ny åtgärd för "operativ översvämningshjälp" till följd av översvämningskatastrofen.

Det årliga mötet med förvaltningsmyndigheterna för mål 1 och 2 i Österrike hölls den 20 november. Den första delen ägnades åt programmens genomförande med föredragningar av förvaltningsmyndigheterna. Efter en diskussion följde den andra delen av mötet, där förvaltningen och alla frågor om årsrapporterna behandlades liksom erfarenheter av programförvaltningen och avslutande av programmen från perioden 1995-1999. Teman som kommissionen föreslagit diskuterades (förenkling av strukturpolitikens förvaltning och slutsatser från strukturfonderna under perioden 1995-1999). Direktiv för halvtidsöversynen lämnades över till företrädarna för kommissionen. Översynen har inletts för mål 1 och alla mål 2 i Österrike.

ESF

ESF medverkar i tre program: Kärnten, Steiermark och Wien. Det totala stödet från ESF uppgår till 28,9 miljoner euro. Vid utgången av 2002 åtog sig Kärnten 3,8 miljoner euro och betalade ut 0,61 miljoner euro, Steiermark 20,3 respektive 1,6 miljoner euro och Wien 4 respektive 0,5 miljoner euro.

Övervakningskommittéernas möten hölls i Linz den 12-14 juni 2002. Det årliga mötet för mål 1 och mål 3 hölls i Wien den 20 november 2002. Årsrapporterna för alla mål 2-program mottogs den 24 juli 2002.

Kärnten har det bästa genomförandet av alla mål 2-program. Den innovativa verksamheten möter liknande svårigheter i genomförandet som i Burgenland. Dessa kommer också att tas upp i halvtidsöversynen.

Genomförandet i Steiermark är bra när det gäller åtgärd 4.1 - Kvalifikationer. Åtgärd 4.2 - Innovativa kvalifikationer - stöter ännu på svårigheter, då projekten ingår i ett nätverk.

Wien kommer att byta fond från ESF till ERUF. Genomförandet som sådant måste gå snabbare.

I kommande årsrapporter för de program där ESF medverkar kommer det att finnas ett kapitel om stöd från ESF till den europeiska sysselsättningsstrategin.

3. Mål 3

De totala åtagandena uppgår till 548,2 miljoner euro. Vid utgången av 2002 hade 190,1 miljoner euro betalats ut.

Det fjärde mötet med övervakningskommittén hölls den 11 juli 2002, ett uppföljningsmöte med de österrikiska myndigheterna den 26 september 2002 och det årliga mötet den 16 december 2002. Årsrapporten över genomförandet 2001 lämnades in i september 2002.

Läget när det gäller genomförandet är följande:

Arbetsförmedlingen har genomfört det prioriterade området 1 - förebyggande och bekämpning av arbetslöshet för vuxna och ungdomar - som nu löper smidigt och problemfritt. Övriga prioriteringar med undantag av område 3 -livslångt lärande - håller på att genomföras utan problem. En överföring av medel inom det prioriterade området 3 från skolor till vuxenutbildning är ännu möjlig men inte särskilt trolig, då utnyttjandegraden för åtgärden skolor, som fortsatte att släpa efter, förbättrades betydligt. Problemet diskuterades vid ett tekniskt möte den 30 april 2003.

Ett möte med övervakningskommittén skall hållas den 23 juni 2003, och man kommer då att ta upp frågor om halvtidsöversynen. Ett utkast till rapport om halvtidsöversynen beräknas vara tillgängligt vid den tidpunkten. Under första hälften av september 2003 kommer en nationell ESF-konferens att hållas i Wien, där de resultat ESF kan ge kommer att knytas till den europeiska sysselsättningsstrategin och de formella diskussionerna om strukturfondernas framtid.

N+2-regeln utgör ingen risk. Redovisningen enligt artikel 8 förhandlas fortfarande mellan kommissionen och de österrikiska myndigheterna.

4. FFU utanför mål 1

Kommissionen antog den 30 oktober 2000 strukturprogrammet Fiske för Österrike 2000-2006 (regioner utanför mål 1). Det ger ett FFU-anslag för den nämnda perioden på 4,2 miljoner euro.

Genomförandet av programmet för perioden 2000-2002 följer planerna. Inga särskilda större problem har noterats under den gångna perioden.

De nya förenklade förfarandena har ännu inte haft någon större effekt under 2002.

5. Gemenskapsinitiativ

5.1 Leader+

Kommissionen godkände den 26 mars 2001 Österrikes Leader+-program, som innebär ett totalt anslag från EUGFJ på 75,5 miljoner euro, dvs. 46,75 % av de totala kostnaderna på 103,500 miljoner euro. Den godkände programkomplementen den 20 augusti 2001. Urvalet av 56 lokala aktionsgrupper skedde i två etapper och avslutades i mars 2002. I juli 2002 hölls inom ramen för nätverket ett Leader+-forum under medverkan av de lokala aktionsgrupperna. Mer än 40 lokala aktionsgrupper redogjorde för sina program vid sammanträdet och utformar nya initiativ och samarbete sinsemellan. Medlemsstaten hade i slutet av 2002 betalat ut sammanlagt 5,658 miljoner euro, varav 2,246 miljoner euro från EUGFJ.

5.2 Equal

I november 2001 godkändes i Österrike 75 UP till åtgärd 1 av totalt 148 mottagna ansökningar. Flertalet UP (37) fastställdes i pelaren Anställbarhet. Andra var Företagaranda (social ekonomi), 16 UP, Anpassningsförmåga (livslångt lärande), 7 UP, Jämställdhet (minskning av klyftan mellan könen och desegregering), 12 UP och Asylsökande, 3 UP. Ett halvårs förberedelser gjorde att detaljerade koncept kunde utarbetas, och alla medverkande organisationer hade tillfälle att välja ut sina UP noggrant. Partnerskapen och koncepten är antingen regionala eller sektoriella.

Den 18 juli 2002 godkändes 58 UP för åtgärd 2 och åtgärd 3. UP lämnade in förslag till åtgärd 3, som är obligatorisk för alla UP, tillsammans med åtgärd 2. För åtgärd 3 har förvaltningsmyndigheterna valt en "bottom up"-metod genom att ge UP stor frihet att utforma prioriteringar, funktionssätt och innehåll i nätverken. Det nationella tematiska arbetet inleddes med ett invigningsevenemang för alla UP i november 2002.

Den nationella stödstrukturen Equal Büro Österreich föreslog sju prioriterade områden inom sex nationella Equal-teman plus integration av jämställdhet som ett obligatoriskt övergripande tema. UP organiserade sig i kluster och lämnade in förslag till den nationella stödstrukturen.

En styrgrupp för utvärdering inrättades också i april 2002 som en underkommitté till övervakningskommittén. För utvärderingen på nationell nivå valdes en utvärderingsgrupp "IfGH" under 2002. Den första interimsrapporten kommer att lämnas i slutet av januari 2003.

5.3 Urban

Det finns 2 Urban II-program i Österrike. Programmet för Wien godkändes den 16 november 2001 och Graz-programmet den 16 oktober 2001. Varje program får 4,2 miljoner euro från ERUF. Den totala kostnaden är 15,904 miljoner euro för Wien och 20,555 miljoner euro för Graz. Programkomplementet för Wien mottogs den 8 april 2002 och för Graz den 25 mars 2002. För båda programmen godkändes under 2002 en årsrapport för 2001.

Staden är förvaltningsmyndighet för båda programmen. Dessa samordnas genom sina förvaltningskommittéer och är representerade i varandras kommittéer. Övervakningskommittéerna hade två möten, det första i februari 2002 i Wien och det andra i oktober 2002 i Graz. Det andra mötet var samordnat med mötet i det tysk-österrikiska nätverket för Urban II.

Förskottsbetalningarna på 7 % gjordes i slutet av 2001, och båda städerna skickade en första ansökan om utbetalning under 2003.

6. Avslutande för perioden 1994-1999

ERUF

Mål 1

Det enda mål 1-programmet (Burgenland) gjorde det arbete som krävdes för att avsluta programmet under 2002. Slutrapporten skickades i december 2002 till övervakningskommitténs ledamöter för godkännande.

Mål 2

Även för de fyra mål 2-programmen (Niederösterreich, Oberösterreich, Steiermark och Vorarlberg) gjordes allt arbete som krävdes för avslutande under 2002. Två mål 2-program har redan avslutats, Niederösterreich i november och Vorarlberg i december. Kommissionen godkände slutrapporten från mål 2-programmet i Oberösterreich i december.

EUGFJ

Totalt skall 24 program avslutas. Flertalet dokument för avslutandet skickades av medlemsstaten från juli 2002 till årets slut och granskades av kommissionen.

ESF

Mål 1

Österrike genomförde ett mål 1-program, Burgenland. Inga av de uppgifter som behövs för avslutandet (slutrapport, redovisning enligt artikel 8 och ansökan om slutlig utbetalning) har ännu inte lämnats in. Vid utgången av 2002 hade 93 % av stödet från ESF på 33,12 miljoner euro betalats ut. Den granskningsrapport Bundesministerium für Wirtschaft und Arbeit skall utarbeta har ännu inte lämnats in till kommissionen

Mål 2

Fyra program berörs: Oberösterreich, Niederösterreich, Steiermark och Vorarlberg. För ESF:s del har åtaganden gjorts för 32,353 miljoner euro. Vid utgången av 2002 hade 83 % betalats ut. Inga av de uppgifter som behövs för avslutandet har ännu lämnats in.

PORTUGAL

1. Mål 1

ERUF

Genomförandet av åtgärderna för perioden 2000-2006 skedde framförallt i form av uppföljning av många ändringar i programkomplement som redan antagits (12) och sex beslut om ändringar av OP. Efter de riktlinjer om förenkling som kommissionen redogjorde för vid ministermötet den 7 oktober 2002 har många program föreslagit omprogrammeringar. Handläggning av ärenden och förvaltningsåtgärder som följer av denna har inletts men kommer inte att avslutas år 2002. Portugal lämnade under 2002 in fem stora projekt som har behandlats, och tre beslut har tagits.

För att följa upp frågor som är övergripande för de olika operativa programmen skall det enligt de portugisiska GSR finnas tematiska grupper för följande teman: miljö, jämställdhet, informationssamhället, små och medelstora företag - konkurrenskraft - innovation - kompetens, mänskliga resurser, hälsa och transporter. De tematiska gruppernas verksamhet under 2002 var i regel föga tillfredsställande och gav upphov till flera anmärkningar från kommissionen för att ge ny fart åt grupperna.

Övervakningskommittéerna för respektive OP hade två möten under 2002.

Mötena under första halvåret inriktades på att diskutera och godkänna rapporterna. Den andra mötesomgången gällde för så gott som alla portugisiska program främst förslag till mera betydande ändringar av programkomplement och operativa program.

Ett årligt möte om alla programmen i Portugal organiserades i Lissabon inom ramen för förenklingen. Vissa program (6) har dessutom hållit ett särskilt årligt möte beroende på arten av de problem som uppstått. Ett annat program (A.T.) som också hade särskilda problem behandlades i ett brev för att komplettera resultaten av det årliga övergripande mötet.

För att ytterligare klargöra skillnaden mellan årliga möten och möten med övervakningskommittéerna har kommissionen valt ut ett antal huvudteman i GSR mot bakgrund av problem som påträffats i övervakningen av programmen (åtgärder inom Polis-programmet som medfinansieras av de regionala programmen, informationssystem som ännu är ofullständiga, uppföljning av resultaten av kontrollåtgärder) och av strategiska skäl: innovation, den portugisiska ekonomins produktivitet och konkurrenskraft, och sammanfört ett stort antal program, som OP Ekonomi, OP Vetenskap, OP Informationssamhället, OP Sysselsättning och mänskliga resurser och de regionala programmen. Under dessa möten underströks starkt betydelsen av att stimulera de tematiska grupperna, som bör bidra genom ett övergripande perspektiv på vissa teman i GSR och spela en viktig roll såväl i halvtidsöversynen som i en framåtblickande vision av strukturfondernas åtgärder efter 2006.

Under år 2002 har betydande framsteg och en ökande medelsförbrukning noterats i genomförandet av flertalet åtgärder. Den 31 december 2002 uppgick de beslut om finansiering som antagits på nationell nivå och det finansiella genomförandet till 49,3 % respektive 23,5 % av de totala kostnaderna för GSR och 47,5 % av de planerade utgifterna för de tre första åren av perioden, uttryckt i offentliga utgifter.

De ackumulerade betalningarna från ERUF den 31 december 2002 uppgick till 55,8 % av det planerade beloppet för de tre första åren av perioden. Under 2002 lämnades 60 utgiftsredovisningar in till kommissionen. Alla program har lämnat minst en ansökan om utbetalning, och n + 2-regeln tillämpades inte under 2002.

EUGFJ

Utvecklingssektionen vid EUGFJ medverkar i prioriteringsområde 2 i GSR III - OP Jordbruk och landsbygdsutveckling - till ett belopp av 1 097,2 miljoner euro.

EUGFJ medverkar också tillsammans med övriga fonder i sju regionala operativa program i genomförandet av prioriteringsområde 4 - främjande av hållbar utveckling i regionerna och nationell sammanhållning - till ett belopp av 1 020,1 miljoner euro.

Ett beslut om ändring av åtgärden för "småjordbruk" togs under 2002 för de fem regionala operativa programmen på fastlandet.

Alla årsrapporterna från de åtta program där utvecklingssektionen vid EUGFJ medverkar mottogs och föranledde krav på kompletterande upplysningar.

För OP Jordbruk och landsbygdsutveckling gjordes under 2002 fyra utbetalningar på totalt 158,7 miljoner euro, vilket är 14 % av anslaget från utvecklingssektionen vid EUGFJ för detta program.

Det årliga mötet mellan kommissionen och förvaltaren av OP ADR enligt artikel 34.2 i förordning (EG) nr 1260/1999 hölls i november 2002. Mötet gällde särskilt förbättring av rapporten för 2001, kontrollsystemet, tonvikten på genomförandet av åtgärder och upplysningar om hur miljöpolitiken följs, särskilt tillämpningen av nitratdirektivet.

FFU

Fastlandet

För perioden 2000-2006 är stödet från FFU till det operativa programmet för fisket 163,3 miljoner euro, varav 64 miljoner euro till åtgärder för fiskeflottan och 56 miljoner euro till skydd och utveckling av vattenbruksresurser, hamnutrustning, beredning och saluföring. Den 30 september 2002 hade 29,7 miljoner euro betalats ut - främst som kompensation för inställd verksamhet sedan fiskeavtalet mellan EU och Marocko inte förnyats.

Azorerna

För perioden 2000-2006 är stödet från FFU 29 miljoner euro. Bland huvudmålen kan nämnas modernisering av fiskeflottan, skydd och utveckling av fiskeresurser och utveckling av vattenbruk. Den 25 oktober 2002 hade 1,7 miljoner euro betalats ut.

Madeira

För perioden 2000-2006 är stödet från FFU 20 miljoner euro - 16 % av utgifterna är avsedda för fiskeflottan. Bland målen kan nämnas fördubbling av fiskproduktionen och fyrfaldigande av produktionen från vattenbruket. Den 30 september 2002 hade 1,4 miljoner euro betalats ut.

Alentejo

För perioden 2000-2006 är stödet från FFU 0,55 miljoner euro för förbättring av produktionsförhållandena och beredning och saluföring i sektorerna för fiske och vattenbruk. Den 30 november 2002 hade förvaltningsmyndigheten förbrukat mindre än 1 %.

Algarve

För perioden 2000-2006 är stödet från FFU 1,8 miljoner euro för utveckling av vattenbruket och förbättring av fiskeriprodukternas kvalitet. Den 30 november 2002 hade förvaltningsmyndigheten förbrukat 0,3 %.

Centro

För perioden 2000-2006 är stödet från FFU 1,5 miljoner euro för utveckling av vattenbruket och förbättring av fiskeriprodukternas kvalitet. Den 30 november 2002 hade förvaltningsmyndigheten förbrukat 0,2 %.

Norte

För perioden 2000-2006 är stödet från FFU 1,65 miljoner euro för utveckling av vattenbruket och förbättring av fiskeriprodukternas kvalitet. Den 30 november 2002 hade förvaltningsmyndigheten förbrukat 0,2 %.

ESF

ESF:s medverkan i de två program där GD Sysselsättning och socialpolitik har huvudansvaret (OP Utbildning och OP Sysselsättning, yrkesutbildning och social utveckling) har fortsatt regelmässigt enligt de riktlinjer som fastställs i strategierna för sysselsättning och bekämpning av social utslagning. Vid det gemensamma årliga mötet i slutet av året analyserades grundläggande frågor som kännetecknar situationen för mänskliga resurser i Portugal, särskilt problemet med avhopp från studier och vidareutbildning av arbetstagare. Detta möte mellan berörda förvaltningsmyndigheter och kommissionen gav tillfälle att framhäva värdet av stödet från ESF till genomförandet av de europeiska strategierna för sysselsättning och social integration.

När det gäller det finansiella genomförandet uppgick betalningsbemyndigandena för ESF 2002 som användes till löpande betalningar av GSR III till sammanlagt omkring 671 miljoner euro, och de verifierade ackumulerade utgifterna den 31 december 2002 svarade för 23 % av det planerade totala anslaget för perioden 2000-2006. Programmen "Sysselsättning, yrkesutbildning och social utveckling", "Utbildning", "Lissabon och Tejo-dalen" och "Vetenskap, teknik och innovation" samt OP för de autonoma regionerna Azorerna och Madeira hade den största förbrukningen. Däremot bör det påpekas att problemen med genomförandet av den enda åtgärd som medfinansieras av ESF i OP Hälsa har lett till att ett belopp på 1,069 miljoner euro av det årliga beloppet från år 2000 frigjorts med tillämpning av n+2-regeln.

2. Gemenskapsinitiativ

2.1 Leader+

Detta nationella gemenskapsinitiativprogram (med en medverkan från EUGFJ på 161,6 miljoner euro) antogs den 25 juli 2001 i form av ett globalt stöd, för vilket en finansieringsöverenskommelse undertecknades den 14 december 2001 och två utbetalningar gjordes under 2002. Förfarandet för urval av 52 lokala aktionsgrupper har slutförts (46 för fastlandet, 4 för Azorerna och 2 för Madeira).

2.2 Equal

När åtgärd 1 slutfördes under de första månaderna 2002 hade 109 av de 116 utvecklingspartnerskap som ursprungligen valdes ut bekräftats för att ingå i åtgärd 2, och 107 av dessa arbetar nu med att genomföra projekt. Alla har undertecknat avtal om gränsöverskridande samarbete.

Projektens fördelning på prioriterade områden verkar relativt balanserad i den speciella miljö som råder i Portugal, där temat "Förmåga till integration på arbetsmarknaden" har samlat flest projekt (36).

Man har också börjat bilda nationella tematiska nätverk: nio sådana planeras, och det första - Att förena arbete med familj och samhällsliv - inleddes i slutet av året.

2.3 Urban

Det finns tre Urban II-program i Portugal - Amadora (Damaia-Buraca), Lissabon (Vale de Alcántara) och Porto-Gondomar - och alla tre hade godkänts den 30 november 2001. Den totala stödberättigande kostnaden för de tre programmen är 29 591 535 euro. Det totala stödet från EDRF är 19 200 000 euro. Amadora får ett stöd på 3 562 152 euro, Lissabon 5 663 822 euro och Porto-Gondomar 9 974 026 euro. Alla programkomplementen hade tagits emot i mars 2002, och de slutliga versionerna godkändes i juni 2002.

Programmen förvaltas på regional nivå genom regionala samordningskommittéer, för Amadora och Lissabon från regionen Lissabon och Tejodalen och för Porto-Gondomar från Norte-regionen. Övervakningskommittéerna för alla programmen har redan haft två möten.

Förskottsbetalningarna på 7 % gjordes i början av 2002. Programmen för Lissabon och Amadora lämnade in sina första ansökningar om löpande betalning i april 2003.

3. Avslutande av perioderna 1989-1993 och 1994-1999

ERUF

Perioden 1989-1993: Alla program för perioden 1989-1993 är avslutade, med undantag av programmen PNICIAP (ERUF nr 87.12.09.001) och FORAL (ERUF nr 93.12.07.002). I det första fallet återstår ett belopp att reglera genom en debetnota. I det sistnämnda har misstanke om bedrägeri rapporterats till OLAF.

Perioden 1994-1999: Programmen från perioden 1994-1999 kommer att avslutas senare än beräknat, då alla ansökningar rörande program för vilka slutdatum för utbetalning inte flyttats fram skulle ha lämnats in före utgången av 2002.

Enligt förordningen skall alla ansökningar ha kommit in till kommissionen den 31 mars 2003, i annat fall kommer automatiskt återtagande att tillämpas.

Av 40 åtgärder som skall avslutas är 8 ärenden redan avslutande och övriga 32 är under handläggning. I 15 fall har de tre väsentliga dokumenten (slutrapport, ansökan om utbetalning och redovisning enligt artikel 8 i förordning nr 2064/1997) lämnats in, men i två fall har avbrytande begärts för kompletterande upplysningar. I övriga 17 fall har inget dokument lämnats in, utom slutrapport om genomförandet i några fall.

Vissa program kommer att avslutas partiellt, då stödet inte i dess helhet överförts till de mottagande företagen utan delvis innehållits av förmedlingsorganet för att täcka förvaltningskostnaderna (ett motiverat yttrande i frågan har skickats till medlemsstaten).

Försenad inlämning av ansökan om utbetalning kan bero på att de portugisiska myndigheterna skickar dessa ansökningar med redovisningar enligt artikel 8, eller att det oberoende organet (IGF) utarbetar dessa kontrollrapporter i långsammare takt.

Det belopp som återstår att betala ut för dessa 32 öppna åtgärder uppgår till 662 765 544,40 euro.

ESF

Perioden 1989-1993

GD Sysselsättning och socialpolitik räknar med att alla ärenden som fortfarande är öppna kommer att avslutas före sommaren 2003.

Perioden 1994-1999

Avslutandet av program som medfinansieras av ESF beräknas ske först 2003, eftersom flertalet OP kommer att lämna in ansökan om slutlig utbetalning före den föreskrivna tidpunkten den 31 mars 2003. Betalningsmyndigheten för ESF i Portugal har skickat två OP ("Madeira" och "Pediza") för avslutande, och förfarandet för avslutande har visat sig vara långsammare än beräknat för procedurfrågor och kommer inte att avslutas förrän år 2003. Det oreglerade saldot för de 9 ESF-åtgärderna i GSR II uppgår till 181 015 308 euro.

4. Utvärderingar och kontroller

ERUF

Alla programmen och GSR har inrättat en teknisk utvärderingsgrupp vars uppgift är att följa utvärderingsarbetet. Under 2002 sammanträdde alla grupperna minst två gånger, och arbetet koncentrerades framförallt på att utarbeta direktiv för utvärderingarna och att inleda anbudsförfaranden. Enhetsövergripande förberedande möten och möten med utvärderingsenheterna föregick grupperna. Alla anbudsinfordringar inleddes under 2002, och alla avtal undertecknades 2002 med undantag av två (OP Ekonomi och OP Algarve), för vilka de medsökande anfört besvär mot juryns beslut. Några lägesrapporter mottogs 2002 (OP C&T, Utbildning, Informationssamhället, Kultur, Hälsa, Tillgänglighet och transporter och Norte).

Utöver dessa föreskrivna utvärderingar inleddes andra tematiska utvärderingar (exempelvis OP Utbildning och Ekonomi).

Interreg II A Spanien/Portugal - Besöksdatum 13 maj 2002

Med de urvalskriterier Inspecção Geral de Administração do Território (IGAT) tillämpar, finns det risk för att större projekt får alltför stor vikt när projekt väljs ut för granskning med avseende på uppfyllelse av artikel 3.2 i förordning 2064/97.

Inspecção Geral de Finanças (IGF), artikel 8-organet, anlitade en extern revisionsbyrå (BDO) att genomföra speciella arbeten som stöd för att avge artikel 8-redovisningen. BDO kommenterade inte nämnda fråga om urvalets representativitet i sitt avslutningsarbete.

FFU

De system som granskades på platsen uppfyllde kraven enligt förordningarna. De nationella myndigheterna uppmanas fortsätta granskningen av separationen mellan förvaltnings- och kontrollförfaranden samt att lämna vissa detaljupplysningar.

ESF

ESF:s förvaltningsinstitut har arbetat med samordning för att säkra ett gemensamt grepp på utvärderingen av ESF-åtgärderna i olika OP. Nästan samtliga utvärderare för OP och GSR utsågs i slutet av 2002. I december 2002 kom resultaten av de fyra tematiska utvärderingar som rörde åtgärderna "Praktikprogram för högre utbildning", "Diversifierat utbud av kort varaktighet", "Kvalifikationsår efter grundutbildningen" och "Breddning av linjevalet i grundutbildningen" i OP Utbildning.

FINLAND

1. Mål 1

ERUF

Allmänt och ERUF

Det finns två mål 1-program (Östra och Norra Finland) och två mål 2-program (Södra och Västra Finland) på det finska fastlandet, samt ett mål 2-program i det svensktalande, självstyrda landskapet Åland. Det totala stödet från strukturfonderna för perioden 2000-06 är 1 455 miljoner euro, varav ca 60 %, eller 868 miljoner euro från ERUF (ca 471 miljoner för mål 1 och 397 miljoner för mål 2).

Under 2002 fortsatte det goda finansiella genomförandet av såväl mål 1- som mål 2-programmen på det finska fastlandet. Vid utgången av 2002 hade mål 1- och mål 2-programmen tillsammans gjort åtaganden för ca 40 % av den totala finansieringen från EU till projekten. Beroende på den stora efterfrågan ute i landet, särskilt i programmen på det finska fastlandet, var de ansökningar om utbetalning som lämnats in till kommissionen vid utgången av 2002 tillräckligt stora för att undvika återtaganden från alla fyra strukturfondernas budgetar år 2000. Utbetalningarna från kommissionen var mellan 18 och 25 % av den totala budgeten för ERUF och ESF och mellan 15 och 17 % för EUGFJ, FFU och mål 2-programmet på Åland, som medfinansieras från en fond (ERUF).

Under 2002 hölls de första mötena med övervakningskommittéerna i maj (fastlandet, mål 2) och juni (mål 1 och Åland, mål 2). Huvudpunkterna på dagordningen var godkännande av årsrapporterna om genomförandet 2001 och igångsättning av halvtidsöversynen. I samband med mötena organiserades presskonferenser och flera projektbesök och presentationer. Exempelvis besöktes projekt för informations- och kommunikationsteknik och teknisk innovation i Lappeenranta. De andra mötena med övervakningskommittéerna var gemensamma möten i Helsingfors i december, där de viktigaste inslagen var fördelning av medel för tekniskt stöd 2003, påbörjande av förberedelser för halvtidsöversynen och programändringar. I samband med dessa möten hölls ett gemensamt seminarium om informationssamhället. Det andra mötet för Åland hölls i november i Mariehamn.

Kommissionen fick årsrapporterna 2001 för de fem finska mål 1- och mål 2-programmen i slutet av juni 2002. Kommissionen skickade brev med godkännande av rapporterna i slutet av augusti. De viktigaste indikatorerna för övervakning av programmen, dvs. skapande av nya arbetstillfällen och företag, visade goda resultat. Mål 1- och mål 2-programmen hade sammanlagt nått mer än 31 % av det mål som fastställts för nya arbetstillfällen, dvs. 245 535 av 77 670 arbetstillfällen, och ca 14 % av målet för nya företag, dvs. 2 684 av 19 100 företag (uppgifterna bygger delvis på uppskattningar).

Det slutliga avtalet om ERUF:s medfinansiering av mjuka lån från Finnvera (ett publikt specialiserat finansbolag) till småföretag i mål 1- och mål 2-programmen på det finska fastlandet undertecknades den 4 oktober 2002 i Uleåborg mellan GD Regionalpolitik och de finska myndigheterna.

Kommissionen höll sitt andra årliga översynsmöte med förvaltningsmyndigheten för Åland den 4 november och med förvaltningsmyndigheten för det finska fastlandet den 25 november 2002 i Bryssel. Granskningen omfattade årsrapporterna för 2001, viktigare händelser och resultat 2001 och uppföljning, förvaltningsproblem, praktiska frågor om genomförandet och det socioekonomiska läget samt erfarenhetsutbyte, bland annat om den framtida sammanhållningspolitiken. Vid översynsmötet för det finska fastlandet drogs slutsatsen att programmen gjorde goda framsteg, och man enades bland annat om att arbetet på att förbättra analysen på programnivå i årsrapporterna skulle fortsätta. Det noterades vid granskningen för Åland att regeln om automatiskt återtagande n+2 gör att man måste se till att programmets genomförande och utbetalningar till projekten går snabbt och att EU:s finansiering utnyttjas fullt ut under hela programperioden.

Beträffande diskussionen om den framtida sammanhållningspolitiken var såväl de finska myndigheterna som regionerna aktiva genom att presentera informationsblad, delta i seminarier och organisera evenemang, som den rundabordsdiskussion som organiserades av de finska landskaps- och kommunförbunden i Bryssel våren 2002 för att diskutera med företrädare för GD Regionalpolitik.

EUGFJ

EUGFJ medfinansierar under programperioden 2000-2006 två mål 1-program som genomförs i Finland; Östra Finland (medfinansiering från EUGFJ 127,6 miljoner euro) och Norra Finland (medfinansiering från EUGFJ 69,5 miljoner euro), vilket motsvarar 20 % av EU:s totala medfinansiering. I båda dessa program förs åtgärder för landsbygdsutveckling, som till 50 % medfinansieras av utvecklingssektionen vid EUGFJ, till respektive prioriterade område för landsbygdsutveckling.

Båda programmen utvecklades väl under 2002, och sammanlagt 2 692 beslut om projekt togs i Östra Finland och 1 569 i Norra Finland. Det snabbaste utnyttjandet visade liksom år 2001 åtgärden "Investeringar i jordbruk".

De utgiftsmål som fastställts för EUGFJ till slutet av 2002 nåddes i båda programmen. Ett belopp på 32,1 miljoner euro har betalats ut av de 69,0 miljoner euro för vilka åtaganden gjordes 2000-2002.

FFU

Det totala stödet från FFU för de finska mål 1-programmen 2002-2006 är ca 6,9 miljoner euro (2,646 miljoner euro i Östra Finland och 4,207 miljoner euro i Norra Finland). Merparten av finansieringen anslås till vattenbruk, anläggningar i fiskehamnar samt beredning och saluföring. Programmet har gjort mycket goda framsteg i Östra Finland (åtaganden gjordes för 53 % av FFU-medlen för 2000-2006 och 30 % betalades ut), medan genomförandet av FFU-delen av programmet för Norra Finland släpar efter (åtaganden gjordes för 21 % av FFU-medlen för 2000-2006 och 14 % betalades ut). De viktigaste skälen till dessa långsamma framsteg var den pågående reformen av den gemensamma fiskeripolitiken och den osäkerhet den skapar - särskilt när det gäller den framtida politiken för fiskeflottan och bevarandet.

Övervakningskommittén för Norra Finland godkände 2002 en finansiell ändring av medverkan från FFU som avsåg ökning av det tekniska stödet till samtliga åtgärder. Övervakningskommittén för Östra Finland godkände denna ökning och överföringen av medel inom fiskeåtgärden från beredning och saluföring till vattenbruk.

ESF

Mål 1

Medverkan från ESF till de finska mål 1-programmen uppgår till ca 273 miljoner euro (Norra Finland 89,375 miljoner och Östra Finland 183,592 miljoner euro). Åtgärderna för mänskliga resurser i dessa program går i enlighet med ESF:s strategiska referensram bland annat ut på att utveckla privata företag, främja företagaranda och expertis, främja anställbarhet och förebygga arbetslöshet, förebygga utslagning från arbetsmarknaden och främja jämställdhet på arbetsmarknaden.

Vid utgången av september 2002 hade åtaganden gjorts för 33,7 % av ESF:s finansiering och 14,7 % hade betalats ut i Norra Finland (stöd hade beviljats till 230 projekt, i vilka 12 999 personer hade startat. Kvinnor svarar för 51 %.

ESF medverkar i östra Finland med 183 592 euro. Bland annat stöds åtgärder för att utarbeta utbildningsprogram och förbättra utbildningens kvalitet och effektivitet, utveckla specialistkunskaper och förbättra arbetskraftens kompetens, främja arbetsmarknadens funktion och anställbarhet samt främja jämställdhet i arbetslivet. Vid slutet av september 2002 hade åtaganden gjorts för 36,4 % av finansieringen från ESF och 17,2 % hade betalats ut i Östra Finland (stöd hade beviljats till 323 projekt, i vilka 32 704 personer hade startat. Kvinnor svarar för 49 %).

Mål 2

ESF:s medverkan i de finska mål 2-programmen uppgår till 110 miljoner euro (Västra Finland 65 miljoner och Södra Finland 45 miljoner euro). ESF-åtgärderna går bland annat ut på att främja företagaranda och utveckla personal, höja arbetstagarnas kompetens och förbättra tillgången till utbildning, stärka sysselsättningen och banden mellan utbildning och arbetsliv, förhindra utslagning och höja kunskapsnivån hos aktörerna i kultur- och miljösektorerna.

Vid utgången av september 2002 hade åtaganden gjorts för 35 % av ESF:s finansiering och 13 % hade betalats ut i Västra Finland (stöd hade beviljats till 313 projekt, i vilka 23 896 personer hade startat), och åtaganden hade gjorts för 37 % och 17 % hade betalats ut i Södra Finland (stöd hade beviljats till 215 projekt, i vilka 22 149 personer hade startat).

I det gemensamma årliga mötet för översyn av mål 1- och mål 2-programmen diskuterades länkar mellan ESF och den europeiska sysselsättningsstrategin samt komplementariteten mellan ESF i mål 2 och mål 3.

2. Mål 3

ESF:s bidrag till SPD för mål 3 (förutom Åland) uppgår till sammanlagt 416 miljoner euro. I SPD anges följande fyra prioriterade insatsområden i enlighet med ESF:s strategiska referensram:

1. Utnyttjande av efterfrågan på arbetskraft och förbättring av anställbarheten (29 % av anslaget från ESF).

2. Främjande av jämställdhet och lika möjligheter i arbetslivet (19 % av ESF-anslaget).

3. Förbättring av utbildningens kvalitet och effektivitet, främjande av arbetskraftens rörlighet mellan olika yrken samt bättre integration av utbildning i arbetslivet (19 % av anslaget från ESF).

4. Utveckling av humankapitalet för att stödja företagaranda och kvalitet i arbetslivet samt utnyttjande av forskning och teknik (29 % av anslaget från ESF).

Dessutom finns ett prioriterat åtgärdsområde för tekniskt stöd (4 % av anslaget från ESF).

De problem på arbetsmarknaden som mål 3-programmen söker komma tillrätta med är den stora arbetslösheten, risken för utslagning från arbetsmarknaden av vissa grupper (som långtidsarbetslösa, yngre arbetslösa, äldre och funktionshindrade) och alltfler besvärande flaskhalsar på arbetsmarknaden, relativt få entreprenörer, brist på kvalifikationer, särskilt hos äldre, lågutbildade arbetstagare med inaktuella kunskaper, könsdiskriminering på arbets- och utbildningsmarknaden, behov av att förbättra sambandet mellan forskning, utbildning och arbetsliv samt bättre möjligheter till livslångt lärande och praktik.

Vid utgången av september 2002 hade åtaganden gjorts för 34,85 % av ESF-anslaget för 2000-2006, och 30,76 % hade betalats ut. Stöd hade beviljats till 1 041 projekt, i vilka 130 668 personer hade startat.

Den andra årliga översynen hölls i Helsingfors i oktober. Följande frågor behandlades: Sammanhanget med den föreslagna strategin, sambandet med den nationella handlingsplanen för social integration, finansiellt genomförande samt övervakning, förenkling och uppföljning av förra årets slutsatser. Man enades om åtgärder som skall vidtas för att förbättra arrangemangen för övervakning och förvaltning av stödet.

Det separata mål 3-programmet för den självstyrda regionen Åland med finansiering från ESF på 2,6 miljoner euro fortskrider enligt följande: ESF:s åtaganden 35,2 %, betalningar 18,5 %, antal projekt 24 och omkring 1 000 personer som deltar. Den andra årliga översynen hade formen av en skriftväxling om stödets genomförande. De viktigaste diskussionsämnena var möjligheter att påskynda genomförandet av en särskild åtgärd, sambandet med EU:s strategier för sysselsättning och social integration, samt resultatreserven.

Utvärdering av mål 3-programmet inleddes 2001, och lägesrapporterna nummer två lämnades in i september 2002. De finska myndigheterna har utsett olika konsortier för varje prioriterat område och en ledningsgrupp för utvärdering av mål 3.

3. FFU utanför mål 1

Det totala stödet från FFU för 2002-2006 är 32 miljoner euro. Av detta går 55 % till skydd och utveckling av fiskeresurser, vattenbruk, anläggningar i fiskehamnar och beredning och saluföring samt sötvattensfiske. Åland har ett särskilt program som får 11 % av medlen. Hittills har åtaganden gjorts för 35 % av medlen från FFU för 2000-2006, och 15 % har betalats ut. Programmet har alltså framskridit enligt sina mål.

Programmets genomförande har varit ganska obalanserat. Verksamhet som bedrivits av branschmedlemmar och innovativa åtgärder har nått åtagandenivåer på 100 %, medan utrangering och småskaligt kustfiske, socioekonomiska åtgärder och tillfälligt upphörande av verksamhet inte har några åtaganden. Tack vare två ansökningar om löpande betalning under 2002 har N+2-regeln uppfyllts.

Sedan kommissionen tog emot det ursprungliga programkomplementet den 9 januari 2002 har övervakningskommittéerna godkänt såväl tekniska som finansiella ändringar. Under 2002 godkändes en ändring av indikatorerna för resultatreserven.

4. Gemenskapsinitiativ

4.1 Leader+

I Finland finns ett Leader+-program. Den totala offentliga kostnaden för programmet är 110,8 miljoner euro, varav medverkan från utvecklingssektionen vid EUGFJ är 55,4 miljoner euro (50 %).

Inom detta program har 25 lokala aktionsgrupper valts ut i olika regioner i Finland och stöds av ett nationellt nätverk. Det finns två nationella teman förutom det europeiska. Nationella teman är 1) att hejda inflyttning från landsbygdsområden till befolkningscentra och stimulera utflyttning till landsbygdsområden och 2) att förbättra samspelet mellan landsbygd och tätorter.

År 2002 hölls två övervakningskommittémöten. Kommissionen fick årsrapporten för Leader+ 2001 i juni 2002 och betraktade dokumentet som tillfredsställande. Det årliga översynsmötet med förvaltningsmyndigheten hölls i december 2002.

Ett belopp på 5,8 miljoner euro har betalats ut av det belopp på 16,5 miljoner euro för vilket åtaganden gjordes 2001-2002.

4.2 Equal

I Finland hade 37 utvecklingspartnerskap valts ut vid utgången av 2001 för det förberedande stadiet (åtgärd 1). Anställbarhetspelaren hade alltför många åtaganden (19 UP), medan pelarna företagaranda (5 UP) och anpassningsförmåga (10 UP) hade för få. Under förberedelsestadiet måste flertalet UP revidera sina arbetsprogram beroende på att budgetarna skars ner, fullborda sina nationella och transnationella partnerskap och utarbeta ett arbetsprogram för åtgärd 3. I detta arbete behövde flertalet mycken hjälp från den nationella stödstrukturen. Alla lyckades dock ta fram godtagbara dokument till förvaltningsmyndigheten, vilka godkändes den 15 maj 2002 för åtgärd 2 och 3. Övervakningskommittén har godkänt integrationsstrategi och nationella teman, och ansvaret för att organisera det nationella tematiska nätverket kommer att anförtros åt ett UP som har valts ut efter en öppen anbudsinfordran. Nationella tematiska nätverk kommer att organiseras för alla teman i programmet. Ett seminarium om nationellt tematiskt arbete organiserades för alla UP och flera huvudaktörer i september 2002.

Utvärdering av Equal-programmet i Finland inleddes under 2002.

4.3 Urban

Urban II-programmet Helsingfors-Vanda, som godkändes i december 2001, är det enda i Finland. ERUF kommer att medverka med sammanlagt 5,3 miljoner euro till programmet, vars totala kostnad uppgår till 22,5 miljoner euro. Övervakningskommittéerna har godkänt programkomplementet, som lämnades in till kommissionen i juli 2002. Årsrapporten om genomförandet 2001 av Urban II-programmet Helsingfors-Vanda lämnades in till kommissionen i augusti 2002.

Förvaltningsmyndighet för programmet är Helsingfors stad och den operativa dagliga förvaltningen har delegerats till Urban Helsingfors-Vanda. Övervakningskommittén hade två möten under 2002.

Förskottet på 7 % av ERUF:s totala stöd till programmet betalades ut i mars 2002. Ingen ansökan om löpande betalning mottogs under 2002.

5. Avslutande av tidigare programperioder

ERUF

Sista dag för utbetalningar till projekt från de regionala utvecklingsprogrammen 1995-1999 var den 31 december 2001. Även om kommissionen under 2002 ännu inte officiellt hade tagit emot många slutrapporter och ansökningar om betalning från Finland, för vilka sista inlämningsdag är den 31 mars 2003, förberedde de nationella myndigheterna avslutande av alla program, och flertalet utkast till slutrapporter diskuterades också med kommissionen under 2002. Preliminära data för mål 2- och mål 6 programmen visade att en stor del av EU-budgeten hade betalats ut till projekt vid utgången av 2001 (mål 6 ca 99 % och mål 2 mer än 94 %). Tre territoriella sysselsättningspakter, ett Interreg- och ett Urbanprogram lämnade in sina slutliga ansökningar och rapporter och avslutades vid utgången av 2002. Tretton program medfinansierade av ERUF återstod att avsluta 2003.

Leader+

Slutrapporter, slutlig ansökan och utlåtande som krävs för att avsluta programmen från 1994-1999 mottogs för programmet Förbättring av villkoren för bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter (förordning 951/97), för mål 5b-programmen på Åland och för det nationella nätverket Leader II.

ESF

Det finns sex OP inom ESF från programperioden 1994-1999 att avsluta. Kommissionen fick inte några avslutningsakter från Finland under 2002. Finland har underrättat kommissionen om att dessa dokument och ansökan om slutlig utbetalning kommer att lämnas in före utgången av mars 2003.

6. Utvärderingar

Mål 1 och 2

ERUF

Halvtidsöversynerna av mål 1- och mål 2-programmen på finska fastlandet styrs av en gemensam utvärderingsgrupp där regioner, ministerier och kommissionen är representerade och som höll fyra möten under 2002. Förvaltningsmyndigheten slöt avtal med utvärderingskonsortier i april 2002 (ett för de två mål 1-programmen och ett för vart och ett av mål 2-programmen). För halvtidsöversynen av programmet för Åland undertecknades avtalet i oktober, och styrgruppen hade tre möten.

EUGFJ - Leader+

Styrgruppen för utvärdering bildades 2002 för att styra halvtidsöversynen. Den består av företrädare för Jord- och skogsbruksministeriet, lokala aktionsgrupper, NGO och kommissionen. Man enades om direktiven för halvtidsöversynen, anbudsinfordran inleddes och utvärderare tillsattes.

ESF

Under 2001 inleddes en utvärdering av genomförandet av ESF:s strategiska referensram för mål 1, 2, och 3. Fem slutrapporter lämnades in i december 2002 och behandlade informationssamhället, integration av jämställdhet, hållbar utveckling, lokala partnerskap och förutseende. En sammanfattande rapport om de strategiska prioriteringarna väntas under 2003.

Utvärdering i efterhand av mål 6

Vid utgången av 2002 slutfördes den utvärdering i efterhand av det finska mål 6-programmet som GD Regionalpolitik hade beställt, och utvärderingen i efterhand av mål 2 höll på att slutföras. I utvärderingen av mål 6 beräknas att nästan 12 500 arbetstillfällen skapades eller tryggades, cirka 3 700 nya företag bildades och cirka 110 000 personer deltog i utbildning. Utvärderarna fann att med hänsyn till vidden av problemet med avfolkning, som har pågått under årtionden, skulle det inte vara realistiskt att vänta sig att programmet skulle kunna vända det med de anslag som fanns tillgängliga. Mål 6-programmet påverkade dock de berörda regionerna positivt, och det strategiska valet att rikta in det på utveckling av mänskliga resurser och företagaranda var helt relevant.

SVERIGE

1. Mål 1

ERUF

Det finns två svenska mål 1-program, Norra Norrland och Södra skogslänsregionen. Det totala stödet från strukturfonderna under perioden 2000 - 2006 uppgår till 722 miljoner euro.

Genomförandet går bra och efterfrågan är fortfarande mycket stor. Vid utgången av år 2002 hade omkring 67 % av den totala budgeten 2000 - 2006 anslagits till projekt och 23 % hade betalats ut till projekt. De ansökningar om utbetalning som lämnats in till kommissionen vid utgången av 2002 räckte för att undvika automatiska återtaganden från budgeten för år 2000. För båda programmen hade kommissionen betalat ut mellan 20 och 25 % av den totala budgeten för ERUF, ESF och EUGFJ.

Under 2002 höll övervakningskommittén två möten för varje program, i februari/mars och november. I de första mötena ingick projektbesök och presskonferenser. Ett arbetsutskott där båda övervakningskommittéerna, förvaltningsmyndigheterna och kommissionen är företrädda har arbetat aktivt med förberedelserna för halvtidsöversynen, dvs. medverkat i utarbetandet av direktiven. Gruppen hade tre möten under 2002. Upphandling av halvtidsöversynen inleddes under hösten, och avtalet väntas bli undertecknat i början av år 2003.

Efter en formell granskning ansåg kommissionen att rapporterna om det årliga genomförandet för år 2001 var tillfredsställande. Rapporterna diskuterades också vid det årliga översynsmötet med alla svenska förvaltningsmyndigheter för såväl mål 1- som mål 2-programmen, som hölls i Bryssel den 9 december. På dagordningen för det årliga mötet stod programmens förvaltning och genomförande, utvärderingar, halvtidsöversyn och ett allmänt informationsutbyte. Slutsatsen från mötet var att programmen gör goda framsteg, och kommissionen begärde ingen ytterligare information eller uppföljning.

De svenska mål 1-regionerna har deltagit aktivt i debatten om den framtida sammanhållningspolitiken. Informationsblad har överlämnats till kommissionen, och seminarier med deltagande av lokala och regionala politiker, riksdagsmän, ledamöter av Europaparlamentet och företrädare från den svenska regeringen och Europeiska kommissionen har hållits två gånger per år inom det så kallade "Europaforum Norra Sverige". Debatten har inriktats på den speciella situationen och de speciella behoven i extremt glesbefolkade regioner.

FFU

Kommissionen antog den 24 maj 2000 två mål 1-program för perioden 2000-2006, ett för Södra skogslänsregionen och ett för Norra Norrland.

I programmet för Norra Norrland bidrar FFU med 5,8 miljoner euro, och investeringar i fiskesektorn på totalt 13 miljoner euro planeras. I strategin för fiskesektorns utveckling ingår ett stort antal FFU-åtgärder, men investeringar i vattenbruk, beredning samt skydd och utveckling av vattenbruksresurser bör svara för omkring 50 % av medlen från FFU.

Under den nya programperioden kommer Södra skogslänsregionen att få ett anslag från FFU på 5,7 miljoner euro, som bör ge totala investeringar på 13 miljoner euro. Enligt strategin för fisket kommer tre fjärdedelar av alla FFU-medel att användas för att utveckla vattenbruk och beredningsindustrier.

Genomförandetakten för dessa program har hittills varit lägre än väntat.

EUGFJ

Genomförandetakten för EUGFJ-finansierade åtgärder inom de två mål 1-programmen, Norra Norrland och Södra skogslänsregionen, intensifierades under 2002. För varje program höll övervakningskommittén två möten. Efter tre år av genomförande har båda programmen utnyttjat 53 % av de medel för vilka åtaganden gjordes i början av programperioden, och 25,3 miljoner euro har alltså betalats ut av det belopp på 47,8 miljoner euro för vilket åtaganden gjordes 2000-2002.

ESF

Efterfrågan har för några åtgärder varit tre gånger så stor som de tillgängliga medlen. Ett allmänt urval kommer att göras bland projektansökningarna för att inte åderlåta programmet. ESF har "marknadsförts" intensivt tillsammans med partnerskapen, vilket har gett detta goda resultat. Slutsatserna av indikatorerna hittills föredrogs vid de senaste mötena med övervakningskommittéerna, men de är mycket osäkra på detta tidiga stadium. För ESF verkar indikatorerna "deltagande män/kvinnor" ligga i linje med förväntningarna, men det kan finnas en viss överskattning eftersom siffrorna ännu inte har följts upp närmare. Många projekt löper på tre år, och inga slutliga siffror har rapporterats ännu.

Beträffande förstudien av utvärderingen av mål 3 i mål 1 har övervakningskommittén för mål 3 godkänt ett utkast. Rapporten kommer att färdigställas i november 2003, och hittills verkar denna del av programmet vara mycket lyckad.

Inga ändringar av programmet som rör ESF:s andel har hittills gjorts.

2. Mål 2

ERUF

Det finns fyra mål 2-program, Norra, Västra, Södra och Öarna med ett totalt stöd från strukturfonderna på 406 miljoner euro för perioden 2000-2006. Programmen gör goda framsteg, och redan vid slutet av 2002 hade i genomsnitt 63 % av den totala budgeten för 2000-2006 fördelats på projekt (62 % för ERUF, 65 % för ESF), och 23 % hade betalats ut till projekt. Vid årets slut hade kommissionen betalat ut mellan 18 och 29 % för alla program och fonder, vilket var mer än åtagandet för år 2000, och inga medel förlorades till följd av N+2-regeln.

Varje program höll två övervakningskommittémöten under 2002, och i det ena ingick en dags projektbesök. För varje möte utarbetades en pressrelease. Viktiga frågor vid mötena var halvtidsöversynen; "förbrukades budgeten alltför snabbt", som i flera program ledde till att en viktning av urvalskriterierna infördes; behov av omfördelning av medel inom prioriteringar etc.

Kommissionen godkände årsrapporterna efter tillägg av vissa kompletterande upplysningar.

Den 11 april 2002 besökte kommissionären Michel Barnier Bergslagen, som hade ett mål 2-program 1995-1999 och som under innevarande period delvis omfattas av mål 2-programmen Nord och Väst. Kommissionären Barnier fick en beskrivning av flera pågående projekt, bland andra "från stål till mål", hur en stålstad förändras till ett turist- och gourmetcentrum. Tillväxtgruppen visade hur tre små kommuner samarbetar kring utveckling av lokal industri. Han fick också ett informationsblad om stödet från strukturfonderna i framtiden. Följande dag ägnades åt möten i Stockholm med riksdagsutskott, minister Ulrika Messing som ansvarar för regionalpolitiken i Sverige, och företrädare för regionerna.

ESF

En samordnad infordran av anbud på halvtidsöversyn av alla svenska mål 1- och mål 2-program har offentliggjorts. Utvärderare valdes ut i december 2002, en preliminär rapport kommer att finnas tillgänglig i september 2003, och den kommer att godkännas av övervakningskommittén i november och skickas till kommissionen före utgången av år 2003. I novembermötet kommer det också att tas beslut om hur resultatreserven skall fördelas samt om programplaneringen kommer att revideras.

ESF:s del av programmen hade en något långsammare start i början av programperioden. Det var svårt att göra några åtaganden för medel för några ESF-åtgärder, men åtagandevolymerna har nu stigit till en mycket tillfredsställande nivå. I några skärgårdsområden var det svårt att få den medfinansiering som krävs.

Utbetalningstakterna steg också mycket kraftigt det senaste året, och inga medel förlorades till följd av N+2-regeln.

Inga ändringar av programmet som rör ESF:s andel har hittills gjorts.

I september 2002 gjorde GD Sysselsättning en förebyggande översyn inom mål 2 av förvaltnings- och kontrollsystemen hos en av de myndigheter som ansvarar för förvaltning och utbetalning i Jönköping. I stort sett kunde det med undantag av några mindre ändringar konstateras att de förvaltnings- och kontrollsystem som de förvaltande och utbetalande myndigheterna tillämpar ger tillräckliga garantier för verifiering av ansökningar om ersättning för utgifter från kommissionen.

3. Mål 3

När det gäller mål 3-programmet är Sverige berättigat till stöd på 747 miljoner euro från ESF till en samlad budget av 2 780 miljoner euro, varav 729 miljoner euro är nationella offentliga medel och 1 303 miljoner euro privat medfinansiering. Vid utgången av år 2002 har kommissionen betalat ut 14,6 % av ESF-medlen för hela perioden.

Programmet gjorde mycket snabba framsteg år 2002. Åtagandena uppgick till 28 % och betalningarna till 22,6 % av hela finansieringsplanen (617 miljoner euro, varav 164,2 miljoner euro från ESF). Detta innebär sammanlagt 787 207 deltagare (53,3 % kvinnor) och 30 804 projekt. Prioriteringarna och åtgärderna har dock gått olika snabbt. Åtgärden för analys av arbetstagares kompetensutveckling (1:1) har vida överträffat målet liksom åtgärden ökad anställbarhet (2:2), medan åtgärden arbetsrotation (2:1) fortsätter att ha problem.

År 2002 fortsatte förvaltningsmyndigheten att förbättra programmets förvaltning enligt rekommendationer från kommissionens förebyggande granskning i maj 2002.

Det andra årliga översynsmötet hölls den 6-7 november 2002 gemensamt med Equal-programmet. Med anledning av detta noterade kommissionen nödvändigheten av att ytterligare förbättra förvaltningssystemet och bristen på balans i programmets utveckling. Åtgärden arbetsrotation måste fortfarande övervakas väl för att finna nya lösningar för förbättring. Rollen för arbetsmarknadens parter måste utvecklas vidare.

Halvtidsöversynen inleddes i början av år 2002 sedan utvärderarna valts ut i slutet av föregående år. Den första preliminära rapporten överlämnades till kommissionen i början av september, och ett stort nationellt utvärderingsseminarium som byggde på rapporten hölls i september.

4. FFU utanför mål 1

Kommissionen antog den 15 december 2000 Sveriges strukturprogram för perioden 2000-2006. I detta program fastställs en medverkan från FFU på 62 miljoner euro, och totala investeringar på 360 miljoner euro beviljas med omstrukturering av beredningsindustrin och modernisering av fiskeflottan som centrala områden.

När det gäller programmet för 1995-1999 (mål 5a) fortsatte avslutandet år 2002 sedan åtagandena för år 1999 och betalningarna hade fullgjorts vid utgången av 2001 (åtaganden hade gjorts för 40 miljoner euro av FFU-stöd). Enligt preliminära uppgifter hade nästan hela den nämnda totalsumman från FFU betalats ut till de slutliga mottagarna vid programperiodens utgång. Endast gemenskapens slutliga utbetalning återstår att göra, vilket kommer att ske på grundval av avslutningsförfarandena. FFU har medfinansierat mer än 1 000 projekt.

5. Gemenskapsinitiativ

5.1 Leader+

Det svenska Leader+-programmet, som omfattar hela Sverige med undantag av Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län, godkändes 2001 då sammanlagt 12 lokala aktionsgrupper valdes ut. Under 2002 intensifierades genomförandet av programmet, och övervakningskommittén höll två möten. Efter två år av genomförande har 24 % av det belopp för vilket åtaganden gjordes i början av programperioden utnyttjats, och sålunda har 2,8 miljoner euro betalats ut av det belopp på 12,1 miljoner euro för vilket åtaganden gjordes 2001 och 2002.

5.2 Equal

Equal i Sverige engagerade totalt 51 utvecklingspartnerskap i den förberedande åtgärd 1 under 2002. Efter sammanslagning av några projekt och en kvalitetskontroll av alla har sammanlagt 46 utvecklingspartnerskap fortsatt sitt arbete, och de började genomföra sina idéer i åtgärd 2 under 2003. De viktigaste frågorna i det svenska Equal handlar om anpassningsförmåga och anställbarhet. Programmet har också lagt till och tillämpat ytterligare en nationell övergripande fråga, "mångfald". Sverige har höga ambitioner för transnationalitet och det sätt utvecklingspartnerskap instrueras och utvärderas i programmet. Övervakningskommittén är mycket aktiv och har tagit initiativ till att utnyttja sitt verkställande utskott som sammanträder mellan övervakningskommitténs möten till att förbättra och initiera integrationsverksamhet med förvaltningsmyndighetens stöd. Nationella tematiska grupper har bildats utifrån nationella behov som inte alltid överensstämmer med de europeiska tematiska gruppernas, även om det finns samband.

Halvtidsöversynen inleddes i början av 2002, och den första preliminära rapporten lämnades in i oktober 2002. Rapporten beskriver förvaltningen och genomförandet av initiativet i Sverige, urval av UP och stöd till UP i den första anbudsinfordran för åtgärd 1. En konferens om översynen ordnades i november 2002. Avsikten med denna var att informera utvärderarna av UP om översynen på nationell nivå och EU-nivå och att synkronisera den egna bedömningen med övriga utvärderingar.

5.3 Urban

Urban II-programmet för Göteborg, som godkändes i december 2001, är det enda i Sverige. ERUF skall medverka med sammanlagt 5,3 miljoner euro till programmet, vars totala kostnad uppgår till 16,0 miljoner euro. Övervakningskommittéerna har godkänt programkomplementet, som lämnades in till kommissionen i augusti 2002. Den första årsrapporten om genomförandet av Urban II-programmet för Göteborg bör lämnas in till kommissionen under 2003.

Länsstyrelsen i Örebro är förvaltningsmyndighet för programmet, och den löpande dagliga förvaltningen har delegerats till sekretariatet för Urban i Göteborg. Övervakningskommittén hade två möten under 2002.

Förskottsbetalningen på 7 % av det totala ERUF-stödet till programmet gjordes i mars 2002. Ingen ansökan om löpande betalning mottogs under 2002.

6. Avslutande av tidigare programperioder

ERUF 1995-1999

Vid utgången av 2002 fanns det 25 oavslutade svenska program. Kommissionen tog emot flertalet förväntade ansökningar om slutlig utbetalning, men de var i regel ofullständiga.

EUGFJ

De svenska myndigheterna förberedde avslutandet av de fem mål 5b-programmen och de två Leader II-programmen. Slutrapporter och ansökan om slutlig utbetalning väntas i början av 2003.

ESF

Det finns 13 OP för ESF att avsluta från programperioden 1994-1999. Inget av dem avslutades 2002. Ansökan om slutlig utbetalning mottogs i mars 2003.

Utvärderingen i efterhand av de tidigare mål 2-programmen Bergslagen, Fyrstad och Blekinge pågår, och ett första rapportutkast fanns tillgängligt i januari 2003. Utvärderingsrapporten för mål 6 har godkänts även av kommissionen.

7. Utvärderingar och kontroller

EUGFJ - Leader

Direktiven för halvtidsöversynerna av Leader+ har godkänts, anbudsinfordran har inletts och utvärderare utsetts.

ESF

I början av år 2002 tecknades avtal med de två utvärderare som ansvarar för SPD mål 3. Ett välbesökt seminarium för att diskutera översynens strategi och organisation med de olika intressenterna hölls i september.

FÖRENADE KUNGARIKET

1. Mål 1

ERUF

ERUF medverkar med sammanlagt 4 074 miljoner euro till mål 1-programmen i Förenade kungariket. Stödet genomförs genom fem SPD för de engelska regionerna Cornwall och Scillyöarna, Merseyside och South Yorkshire, Wales (West Wales och the Valleys) samt Skottland (övergångsstöd till Highlands och Islands). Varje program omfattar mellan fyra och sex prioriterade insatsområden grupperade kring fem huvudteman: stöd till små och medelstora företag, stöd till modernisering av företag, ekonomisk förnyelse av lokalsamhällen, utveckling av mänskliga resurser och utveckling av strategisk infrastruktur.

Dessutom finns det två operativa program inom gemenskapens stödram för Nordirland: mål 1-programmet "Att bygga hållbart välstånd" under avveckling och EU-programmet för fred och försoning i Nordirland och Border Region i Irland (programmet "Peace II" 2000-2004). Syftet med det operativa programmet "Att bygga hållbart välstånd" är att föra Nordirland i egenskap av en region i övergång från mål 1 som utvecklas från konflikt till fred mot ett tillstånd av hållbart välstånd i en konkurrenskraftig ekonomi genom en omstrukturering för att modernisera näringslivet och att utveckla människornas kompetens för att skapa förutsättningar för en högteknologisk framtid. Detta kompletteras av programmet "Peace II", som bygger på erfarenheterna av det särskilda stödprogrammet "Peace I" 1995-1999 och illustrerar EU:s konkreta stöd till fredsprocessen efter Belfastavtalet.

Under 2002 fortsatte genomförandet av alla programmen i ökande takt, och de totala utbetalningarna från ERUF till programmen uppgick till 338 miljoner euro. Bland viktigare händelser under 2002 kan nämnas påbörjandet av halvtidsöversynen av alla program genom att externa utvärderare valdes ut, programändringar i West Wales och the Valleys och Merseyside och ändring av förvaltningsarrangemangen för programmet i Merseyside. Tre stora projekt godkändes under 2002: i Cornwall och Scillyöarna, projektet "Combined Universities in Cornwall" och i South Yorkshire "The Frenchgate Interchange, Doncaster" och "South Yorkshire e-Learning Programme". När det gäller Peace II ökar kravet att tillräckliga ansökningar om utbetalning måste lämnas in för att undvika svårigheter med återtagande enligt N+2-regeln vid 2003 års utgång. Framsteg gjordes i genomförandet av kriteriet "särprägel" vid urval av projekt för stöd till fred och försoning i regionen.

EUGFJ

Landsbygdsutveckling spelar en viktig roll i utvecklingen av fyra mål 1-regioner i Förenade kungariket: Cornwall och Scillyöarna, West Wales och the Valleys, Nordirland samt Highlands och Islands. För dessa fyra program är det planerade stödet från EUGFJ 327 miljoner euro under 2000-2006, vilket motsvarar 16, 13, 9 respektive 7 % av det totala stödet från strukturfonderna.

I programmen för Merseyside och South Yorkshire, som är övervägande urbana regioner, är landsbygdsutveckling mindre framträdande med 29 miljoner euro från EUGFJ, vilket är endast 2 % av strukturfondernas stöd till de båda programmen. Anmärkningsvärda framsteg gjordes 2002, sedan landsbygdsutvecklingsåtgärdernas genomförande allvarligt försenats under 2001 till följd av mul- och klövsjukan. Hög prioritet gavs till att skynda på utnyttjandet av EUGFJ:s medel för att uppfylla de mål som fastställts till utgången av 2002. Endast ett program misslyckades med att uppfylla sitt utgiftsmål. Betalningarna från EUGFJ uppgick till 39 miljoner euro, eller 10 % av det totala anslaget från EUGFJ under perioden.

Genomförandet av landsbygdsutvecklingsåtgärderna inom Nordirlands mål 1-program var lägre än ursprungligen planerat, och ingen utbetalning från EUGFJ begärdes före utgången av 2002.

Peace II

Den finansiering på 32 miljoner euro som anvisats till landsbygdsutvecklingsåtgärder inom detta program i Nordirland är en del av anslaget till mål 1 för denna region och motsvarar 8 % av gemenskapens finansiering för femårsperioden 2000-2004. Ingen ansökan om utbetalning från EUGFJ kom in under 2002, och stora ansträngningar kommer att behöva göras för att uppfylla utgiftsmålen till utgången av år 2003.

FFU

Cornwall och Scillyöarna

Det totala anslaget från FFU till fisket är 16,99 miljoner euro, vilket motsvarar 3 % av gemenskapens totala stöd till programmet. DEFRA har det övergripande ansvaret för programmets genomförande liksom för förvaltning och kontroll. Företaget South West Pesca Ltd svarar för utvecklingen och medverkade med att stödja det lokala införandet av FFU-programmet. En förvaltningsgrupp för prioritering av fiske har fortsatt att hålla regelbundna möten för att granska framsteg och godkänna ansökningar. Tillfredsställande framsteg gjordes under 2002, och initiativ och undersökningar har genomförts för att studera den lokalt inriktade fiskerinäringen och hamnen i Newlyn. Åtaganden har dock endast gjorts för 20 % av programmet.

Merseyside

Det totala stödet från FFU till fisket är litet, 0,4 miljoner euro för perioden 2000-2006. I mål 1-området ingår havsfiske för trålare som landar sina fångster i Canada dock, kustfiskefartyg för omkring 25 fiskare, musselfiske och fiske efter brunräka. Dessutom ingår Stanley marknad och ett antal beredningsanläggningar. Intresset för FFU var fortsatt svagt.

Highlands & Islands mål 1 (övergångsstöd mål 1)

Det sammanlagda stödet från FFU till fisket för perioden 2000-2006 uppgår till 27,76 miljoner euro, vilket motsvarar 9 % av gemenskapens sammanlagda stöd till programmet. Fiskeförvaltningsgruppen Highlands & Islands inrättades och höll regelbundna möten för att granska framstegen. Branschen visade stort intresse för åtgärderna och särskilt gäller detta vattenbrukssektorn, som övertecknades väsentligt. Åtaganden gjordes för mer än 50 % av programmet före årets utgång.

Bland godkända projekttyper kan nämnas anläggning av en kommersiell havsfiskodlingsanstalt för torsk, utvidgning av musselodlingar, anläggning av beredningslokaler och inköp av utrustning, modernisering av fartyg för att bevara kvaliteten och utbildning av fiskare.

En strategi för vattenbruket i Skottland offentliggjordes under året.

Nordirland (BSP övergångsstöd mål 1)

Även om det sammanlagda beloppet från FFU (27,76 miljoner euro) är litet i förhållande till det totalbelopp som finns tillgängligt för detta mål 1-program med övergångsstöd, kommer det att få en betydande inverkan på fiskerinäringen. Flerfondsprogrammet godkändes inte förrän i början av 2001 varför alla tio föreslagna FFU-stödåtgärder var igång först i slutet av 2002. Under 2002 togs sammanlagt 27 fiskefartyg ur drift. De allmänna framstegen är långsamma. Åtaganden för FFU har hittills gjorts på 20 %, men de kommer att påskyndas när ett annat system för att ta fartyg ur drift sannolikt införs. En arbetsgrupp för fisket bildades under året.

Nordirland Peace II

I Peace II-programmen har man valt FFU för att stödja gränsöverskridande organ från Nordirland och sex counties längs gränsen i samarbetet för att utveckla fiskeintressena, särskilt vattenbruket. Inga åtaganden har gjorts, men myndigheterna i Irland och Nordirland har utarbetat två stora gränsöverskridande projekt där alla åtaganden för FFU bör kunna göras under 2003.

Wales

FFU:s medverkan för perioden 2000-2006, 15,2 miljoner euro, är betydligt mer än vad den walesiska fiskerinäringen tidigare utnyttjat. Sedan kommissionen godkänt programmet har framstegen varit långsamma, främst beroende på att fisket numera förvaltas av det nybildade Welsh European Funding Office, som behövde tid för att etablera nödvändig dokumentation, förfaranden och system för att genomföra FFU. Medelsutnyttjandet var långsamt i början, men med betydande ansträngningar och intresse har åtagandena snabbt vuxit till omkring 45 %, främst för vattenbruksprojekt.

ESF

West Wales och the Valleys

I området West Wales och the Valleys mål 1 bor omkring 2/3 av den totala befolkningen i Wales. Programmets totala värde överstiger 3,9 miljarder euro, varav strukturfonderna medverkar med 1,8 miljarder euro, vilket gör det till det största mål 1-programmet någonsin i Förenade kungariket. ESF:s andel i programmet är 33 % eller 592,7 miljoner euro.

Programmet gör goda framsteg, särskilt i det prioriterade området 4 (att utveckla människor), där åtaganden gjorts för hela det vägledande anslaget fram till slutet av 2002, medan åtgärd 1 i det prioriterade området 3 (gemenskapsåtgärd för social integration) och tekniskt stöd släpar efter (37 respektive 6 %).

Förskottsbetalningarna (41 420 400 euro) och de två löpande betalningarna (den 22 april 2002: 14 889 283 euro och den 8 november 2002: 65 532 909 euro) uppgår till sammanlagt 121 842 592 euro.

Nordirland

I gemenskapens stödram för denna mål 1-region med övergångsstöd ingår två operativa program. Nästan allt stöd från ESF i GSR går till de prioriterade områdena Sysselsättning, Utveckling av mänskliga resurser och Social integration.

I det övergångsvisa operativa programmet Att bygga hållbart välstånd - OP BSP koncentrerar sig ESF på det prioriterade området sysselsättning, medan ESF i det operativa programmet Peace II är fördelat på fyra prioriterade områden.

Strukturfondernas totala stöd till GSR Nordirland uppgår till 1 315 miljoner euro. ESF medverkar med 33 % eller 430 miljoner euro (280 miljoner euro i de övergångsvisa operativa programmen och 189,7 miljoner euro i OP Peace).

Under 2002 behandlades löpande betalningar på över 60 miljoner euro till OP BSP, men inga löpande betalningar gjordes till OP Peace II.

Sammanlagt hade följande betalningar gjorts från ESF (inberäknat 7 % förskott) till och med den 31 december:

OP Peace II 13 279 000 euro (förskottsbetalningar)

OP BSP 80 410 004 euro

Särskilda övergångsprogram - Highlands & Islands

De totala stödet från ESF till detta program är 59,540 miljoner euro, dvs. 19,3 % av gemenskapens totala stöd. Programmet prioriterar fyra funktioner och en femte avser tekniskt stöd. ESF stöder de prioriterade områdena 3. Utveckling av regionens mänskliga resurser (ESF 58,076 miljoner euro), 4. Stöd till landsbygdssamhällen (ESF 0,5 miljoner euro) och 5. Tekniskt stöd (ESF 0,964 miljoner euro).

Programmet utvecklades väl 2002. Bland de åtgärder som stöds av ESF gjorde åtgärderna 3.1- 3.5 mycket goda framsteg, mätt i åtaganden och betalningar.

Åtagandena fram till nu är 30 577 000 euro (51 % av ESF:s totala andel). Hittills har 23 186 453,18 euro förbrukats. N+2-målet för åtagandena 2000 har nåtts.

Under 2002 gjordes två löpande betalningar på 2 122 717,23 respektive 17 108 652 euro.

2. Mål 2

Mål 2 i Förenade kungariket genomförs genom 14 SPD. Tio program berör regioner i England (West Midlands, Yorkshire och Humber, East Midlands, nordöstra England, nordvästra England, östra England, sydöstra England, sydvästra England och London) och Gibraltar, tre berör Skottland (södra Skottland, östra Skottland och västra Skottland) och ett Wales (östra Wales). Varje program omfattar i genomsnitt tre prioriterade områden, grupperade kring tre huvudteman: utveckling av mångformiga, dynamiska och konkurrenskraftiga företagsbaser, strategisk geografisk utveckling samt nydaning av samhället och ekonomisk och social utveckling. Den totala finansiering från ERUF som fastställs i Förenade kungarikets 14 mål 2-program är 4 325 miljoner euro, medan ESF skjuter till ytterligare 527 miljoner euro.

Efter det att mål 2-programmen i Förenade kungariket antogs 2001 ökade deras aktivitet under 2002, och betalningarna till programmen uppgick till 78 miljoner euro. Viktiga händelser under året var tekniska ändringar av de tre programmen i Skottland och programmet i östra Wales, godkännandet av ett stort projekt i programmet i östra Skottland och påbörjandet av halvtidsöversynen av samtliga program. Alla programmen står dock inför den stora utmaningen att helt fullgöra sina åtaganden från 2000 och 2001 före utgången av 2003. Dessa åtaganden uppgår till 1 554 miljoner euro, varav 1 404,5 miljoner från ERUF och 149,5 miljoner från ESF. Kommissionen och de nationella myndigheterna undersöker aktivt hur man kan maximera utgifterna inom programmen.

3. Mål 3

Förenade kungarikets mål 3-program genomförs inom Förenade kungarikets GSR och tre operativa program för England, Skottland och Wales. Alla programdokument är uppbyggda kring ESF-förordningens fem politikområden.

Englands mål 3-program (1999GB053PO003 - 4 111,6 miljoner euro) är starkt decentraliserat. Finansieringen beslutas och genomförs till 78 % av nio regionala Government Offices och regionala övervakningskommittéer. Övriga 22 % används till finansiering av nationella projekt, tekniskt stöd och projekt i Gibraltar.

Programmet utvecklades väl 2002. Nästan hälften av det totala finansiella anslaget (2000-2006) har åtagits för godkända projekt. En tredjedel av dessa godkända projekt genomförs genom medfinansierande organ, och avsikten är att flertalet programåtaganden i framtiden kommer att genomföras på detta sätt.

Utgiftsnivåerna är tillfredsställande inom flertalet prioriterade områden och åtgärder. De två forskningsåtgärderna (bekämpning av diskriminering på arbetsmarknaden och bekämpning av könsdiskriminering) släpar efter något. Det prioriterade området 5 (jämställdhet mellan könen) visar sig vara det svåraste när det gäller åtaganden och utnyttjande. Andelen kvinnor som får stöd i programmet är dock större än väntat i ett antal åtgärder, vilket visar att jämställdhetsfrågor behandlas på programnivå.

Efter en noggrann granskning av utgiftsnivåerna för nationsövergripande projekt beslutade man i slutet av 2002 att överföra 90 miljoner euro till Government Offices i regionerna, främst för finansiering av projekt inom de prioriterade områdena 1 (Aktiv arbetsmarknadspolitik) och 3 (Livslångt lärande).

När det gäller att uppnå kvantifierade mål tyder preliminära övervakningsdata på att programmet lyckats skapa arbete åt flera personer än den ursprungliga prognosen utgick från. Andelen stödmottagare som fullföljer sina kurser är också högre än det uppsatta målet. Även om andelen stödmottagare som når ett positivt resultat är något lägre än målet, kommer den slutgiltiga siffran troligen att ligga nära målet.

Programmet uppfyllde slutdatum för N+2, och det finns anledning till optimism inför följande år.

Övervakningskommittén godkände ett nytt programkomplement i september 2002 med några tekniska ändringar av originalet. Vid utgången av 2002 betraktades programmets strategier och mål fortfarande som aktuella.

Det årliga översynsmötet hölls i England den 9 oktober 2002.

Den 31 december 2002 var de ackumulerade utbetalningarna från ESF (inberäknat 7 % förskott) 853 948 623,74 euro (varav 471 199 267,67 euro under 2002).

Östra Wales

Mål 3-programmet för Wales (1999GB053PO001) omfattar de sju Unitary Authorities-områdena (Cardiff, Newport, Vale of Glamorgan, Powys, Monmouthshire, Wrexham och Flintshire). Mål 3-medlen berör en befolkning på omkring 1 miljon, vilket är cirka en tredjedel av den totala befolkningen i Wales.

Östra Wales kommer att få totalt 132 miljoner euro från EU under den sjuårsperiod programmet omfattar. Den offentliga sektorn kommer att skjuta till ytterligare 161 miljoner euro, vartill kommer uppskattningsvis 23 miljoner euro från den privata sektorn. Programmet beräknas alltså kosta sammanlagt 317 miljoner euro.

Programmet gör goda framsteg. De prioriterade områdena 2 (lika möjligheter för alla och social integration), 4 (främjande av företagens konkurrenskraft) och 3 (livslångt lärande) med åtaganden på 87 respektive 95 % av det vägledande anslaget vid slutet av 2002 presterar bättre än det prioriterade området 1 (utveckling av en aktiv arbetsmarknadspolitik för att förebygga och bekämpa långtidsarbetslöshet) med åtaganden för 73 % och det prioriterade området 5 (främjande av jämställdhet mellan könen på arbetsmarknaden) med åtaganden för 51 % av det vägledande anslaget vid slutet av 2002. Tekniskt stöd har den lägsta andelen, 32 %.

Det årliga översynsmötet hölls i Wales den 15 oktober 2002.

Summan av förskottsbetalningarna (9 254 210 euro) och två löpande betalningar (28 november 2001: 4 275 142 euro och 8 november 2002: 11 264 952 euro) blir 24 794 304 euro.

Skottland

Mål 3-programmet (1999GB053PO002) omfattar geografiskt hela Skottland med undantag av regionerna Northern och Western som tillgodoses från partnerskapet Highlands och Islands. Mer än 4,5 miljoner människor bor i området. Stödet från ESF uppgår till 498,84 miljoner euro. Programmet bildar en ram av fem operativa prioriteringar och tekniskt stöd. Det innehåller också fem övergripande teman som återfinns i varje vertikal prioritet i programmet.

Programmet gör goda framsteg. De åtgärder som presterar bäst är 2.1 Hantering av uteslutning av tematiska grupper och 2.2 Hantering av utslagning i städerna, som gjort åtaganden för 79 respektive 62 % av anslaget i juli 2002. Sämre presterar åtgärderna 1.2 Förbättring av anställbarheten (6-24 månaders arbetslöshet) och 5.1 Främjande av positiva åtgärder (jämställdhet) med åtaganden på 13 respektive 11 % av anslaget.

Åtagandet i det skotska mål 3-programmet är 223 342 000 euro (44,8 % av det totala för ESF). Den totala förbrukningen (inberäknat 7 % förskott) är i dag 81 817 331,41 euro.

Programmet har uppnått N+2-målet för åtagandena från år 2000. En handlingsplan N+2 har bildats som beaktar alla områden för genomförande av programmet som påverkar uppnåendet av N+2-målet varje år.

Under 2002 gjordes två löpande betalningar på 19 518 454 respektive 27 380 497 euro.

4. FFU utanför mål 1

Förenade kungarikets fiskeprogram för perioden 2000-2006 för områden utanför mål 1 omfattar samtliga områden i Förenade kungariket som inte omfattas av mål 1. Det täcker större delen av England, hela Skottland utom Highlands & Islands och en mycket liten del av Wales. Det sammanlagda stödet från FFU under perioden 2000-2006 uppgår till 125,5 miljoner euro, varav nästan 50 % avser Skottland.

Eftersom programmet godkändes först i december 2000 måste myndigheterna införa förfaranden och dokumentation som krävs enligt fiskeförordningarna. Detta har gjorts. En övervakningskommitté med företrädare för alla sektorer av fiskerinäringen samt ledamöter med särskilt intresse av miljöfrågor har bildats och har hittills haft tre möten. FFU:s stödordningar samt programkomplement, ansökningsformulär, vägledning och godkännande av statligt stöd har utarbetats. Separata system utarbetades för England, Skottland och Wales. En arbetsgrupp för fiskeförvaltning har bildats i Skottland och har regelbundna möten för att granska utvecklingen.

I början av året genomfördes de utrangeringsprogram som hade inletts 2001 i Skottland och England, varigenom 99 fartyg skrotades i områden utanför mål 1.

Fiskeprogrammet utanför mål 1 fick en långsam start, men åtaganden har nu gjorts för nästan 25 % av anslaget från FFU för perioden 2000-2006, och det största intresset finns i fiskeområdena i Skottland utanför mål 1. Utnyttjandet och intresset för FFU i mål 1-områdena i Wales har varit mycket tillfredsställande, men hittills har inga projekt godkänts i det lilla området utanför mål 1 i Wales. Förvaltningen i Wales har gått med på att ägna mera uppmärksamhet åt att öka framstegstakten.

Den största uppmärksamheten ägnades åt utrangeringsprogrammen under året, men ansökningar togs också emot för andra stödordningar omfattande modernisering av fiskeflottan, vattenbruk, beredning och saluföring, hamnanläggningar, verksamhet som bedrivs av branschfolk och innovativa åtgärder. Utnyttjandet av FFU har nått längst i Skottland. Av totalt 219 godkända projekt fanns 161 i Skottland och 58 i England. Beredning och saluföring var den näst viktigaste åtgärden efter utrangering med 70 godkända projekt.

Mot slutet av året var de viktigaste frågorna kriserna i fiskbestånden, ett möjligt förbud mot torskfiske och översynen av den gemensamma fiskeripolitiken Halvtidsöversynen inleddes.

5. Gemenskapsinitiativ

5.1 Leader+

Det finns fyra Leader+-program i Förenade kungariket: England, Nordirland, Skottland och Wales. De totala planerade utgifterna är omkring 262 miljoner euro med stöd från strukturfonderna (utvecklingssektionen vid EUGFJ) på 113 miljoner euro. Sammanlagt har 57 lokala aktionsgrupper valts ut och börjat genomföra sina överenskomna strategier ("företagsplaner"). Övervakningskommittéer har bildats och möten har hållits. Programkomplement godkändes under 2002 för Nordirland och Wales. De första ansökningarna om ersättning för utgifter lämnades in och 8 miljoner euro betalades ut (inberäknat 7 % förskott). Förenade kungarikets nationella nätverk bildades 2002.

5.2 Equal

År 2002 var händelserikt för Equal i Storbritannien, då 76 utvecklingspartnerskap godkändes för åtgärd 2 och åtgärd 3 inleddes. De nationella tematiska nätverken bildades när programmet startade, men de vidgade sin roll 2002. En bidragande orsak till detta är evenemang där personer från UP och politikområdena träffats för att enas om att integrera planer för alla teman.

Nordirland

Sex UP har gått vidare från åtgärd 1 till åtgärd 2 och har fått sina erbjudanden. Alla transnationella samarbetsavtal är nu i kraft, och några UP har redan haft sina första transnationella möten.

De två nationella tematiska grupper, för sysselsättning och jämställdhet, som ursprungligen bildades för att utnyttja och integrera innovationer slogs samman till en, eftersom det endast finns ett UP kvar i jämställdhetspelaren. Inriktningen på jämställdhet upprätthålls ändå via den nya gruppens ordförande.

Den interimistiska utvärderingsrapporten färdigställdes och godkändes 2002, och en utbildningsdag om utvärdering och övervakning hölls tillsammans med förvaltningsmyndigheten, den nationella stödstrukturen, utvärderarna och UP.

Det första numret av Equal newsletter i Nordirland gavs ut.

5.3 Urban

De 11 Urban II-programmen i Förenade kungariket godkändes i december 2001. ERUF kommer att medverka med sammanlagt 124,3 miljoner euro till programmen, vars totala kostnad uppgår till mer än 271,9 miljoner euro. Programkomplementen godkändes av övervakningskommittéerna och lämnades in till kommissionen första halvåret 2002. Årsrapporter om genomförandet av Förenade kungarikets Urban II-program behöver inte lämnas in till kommissionen förrän 2003.

Förvaltningsmyndigheterna för programmen är regionala Government Offices i England och respektive regeringsdepartement i andra delar av Förenade kungariket. I de flesta fall har dock det operativa ansvaret delegerats till närmast berörda lokala myndighet. Övervakningskommittén för varje program i Förenade kungariket hade minst två möten 2002.

Förskottsbetalningar på 7 % av det totala stödet från ERUF till programmet gjordes i december 2001 eller i början av 2002. Inga ansökningar om löpande betalning mottogs 2002.

6. Avslutande av föregående programperioder

ERUF

Vid utgången av 2002 hade förberedelserna för avslutande av alla program som finansieras från ERUF fortskridit långt för att myndigheterna skall hinna lämna in de handlingar som krävs före tidsgränsen den 31 mars 2003.

ESF

Slutrapporter, ansökningar och utlåtanden som krävs för avslutande av programmen 1994-1999 mottogs för de två Leader II-programmen i Skottland.

I Förenade kungariket fanns 29 operativa program där ESF medverkade under denna programperiod. Förenade kungarikets myndigheter arbetade fortfarande med att slutföra de dokument och rapporter som krävs för avslutande. Vid slutet av 2002 hade inget av de 29 programmen avslutats.

EUGFJ

I Förenade kungariket fanns 23 program med stöd från EUGFJ. Vid utgången av 2002 hade två Leader II-program lämnat in de dokument som krävs för avslutande. Alla andra dokument för återstående program förväntas bli inlämnade i mars 2003.

7. Utvärderingar och kontroller

ERUF: Granskning av avslutandet av program för perioden 1994-1996

SPD East Midlands mål 2 1994-96 Tidpunkt: 22-26 april 2002

Trots det varsel GOEM (Government Office for the East Midlands) gav om datum och mål för kommissionens revision fanns det fyra projekt för vilka mottagarna inte kunde lägga fram viktig dokumentation som var nödvändig för revisionen på platsen. Dessutom visar den dokumentation som fanns tillgänglig för revisorerna att för ett projekt, Adams Building, kan de rättsliga och finansiella åtagandena för arbetena ha gjorts efter slutdatum för åtaganden för SPD den 31 december 1996. För projektet Robin Hood Line Stage III verkar det som om direktiv 93/37/EEG om offentlig upphandling inte har följts, vilket måste undersökas.

GOEM upptäckte några brister i förvaltningen av SPD, nämligen ett fel i den redovisning av utgifter som skickats till kommissionen, underlåtenhet att ingripa i ett fall där ett ogiltigt revisionsutlåtande lämnats in för ett projekt och ej dokumenterade beslut om vilken medfinansiering som skall beviljas projekten.

EUGFJ

För Leader+ i tre regioner godkändes de direktiv som skall gälla för halvtidsöversynerna, infordrande av anbud inleddes och utvärderare har utsetts. För Nordirland kommer direktiv att godkännas i början av 2003.

ESF

Under 2002 har ett antal sektorstudier och utvärderingar slutförts eller inletts, vilka kommer att sammanfattas nästa år i rapporterna om halvtidsöversynen.

BILAGA 2

>Plats för tabell>

a) Finansiellt genomförande

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

BILAGA 2 b) Förteckning över stora projekt

Tyskland

CCI // Título

Alemania //

2002 DE 16 1 PR 001 // Bayer Bitterfeld AG

2002 DE 16 1 PR 002 // Ausbau der Schienenstrecke Berlin- Frankfurt/Oder-Grenze Deutschland/Poland

2002 DE 16 1 PR 003 // Neubau der Bundesautobahn A17 von Dresden (B173) - Tschechische Republik

2002 DE 16 1 PR 004 // A113, B96 and B96a

2002 DE 16 1 PR 005 // Neubau der Bundesstrasse B 6n in den Abschnitten Wernigerode-Blankenburg und Quedlinburg-Bernburg

2002 DE 16 1 PR 006 // Neubau der Bundesautobahn A71 AD Oberrölingen (A 38)- AS Erfurt-Bindersleben

2002 DE 16 1 PR 007 // B96n (ERUFal Road A 20 Rüngen)

2002 DE 16 2 PR 001 // Zollverein

2002 DE 16 2 PR 002 // Propylen Pipeline

2003 DE 16 1 PR 001 // Salziger See

2003 DE 16 1 PR 002 // AMD Piesteritz

SPANIEN

CCI // Título

2001 ES 16 1 PR 001 // Circunvalación de Las Palmas

2001 ES 16 1 PR 002 // Autovía Albacete-Murcia, Del Albacete-Venta del Olivo

2001 ES 16 1 PR 003 // Presa de la Breña II

2001 ES 16 1 PR 004 // Desaladora de Agua Marina de Carboneras en Almería

2001 ES 16 1 PR 005 // Autovía A-49 Sevilla -Frontera Portuguesa. Del: San Juan del Puerto-Enlace de Lepe

2002 ES 16 1 PR 001 // Gran Telescopio de Canarias, SA

2002 ES 16 1 PR 002 // Ampliación de la Dársena de Escombreras en Cartagena

2002 ES 16 1 PR 003 // Ampliación del Puerto de Castellón

2002 ES 16 1 PR 004 // Autovía Ruta de la Plata CN-630-Construcción del del Enlace de Gerena-Enlace de Camas

2002 ES 16 1 PR 005 // Autovía Ciudad Real-Atalaya de Cañavate, Del Enlace de Miguelturra-Enlace de Daimiel

2002 ES 16 1 PR 006 // Autovía de Castilla-La Mancha, Del Abia de la Obispalía y Cuenca

2002 ES 16 1 PR 007 // Ampliación Puerto del Ferrol (Puerto Exterior)

2002 ES 16 1 PR 008 // Autovía A-381 Del: Jerez- Los Barrios, Provincia de Cádiz

2002 ES 16 1 PR 009 // Autovía de la Plata. CN-630 de Gijón a Sevilla. Del: Plasencia (Sur)- Cañaveral (Este)

2002 ES 16 1 PR 010 // Presa del Arenoso

2002 ES 16 1 PR 011 // Autovía A-92 Sur, Guadix-Almería, Del Hueneja-Intersección N-340

2002 ES 16 1 PR 012 // Línea Ferroviaria de alta velocidad entre Córdoba y Málaga

2002 ES 16 1 PR 013 // Autovía de Castilla. Del Martín de Yeltes-Ciudad Rodrigo

2002 ES 16 1 PR 014 // Planta de regasificación de gas natural licuado en la isla de Gran Canaria

2002 ES 16 1 PR 015 // Impulsión de la IDAM de Carboneras, Almería

2002 ES 16 1 PR 016 // Glapilk, A.I.E.

2002 ES 16 1 PR 017 // Solmed Galvanizados, S.L.

2002 ES 16 1 PR 018 // Asturiana de Zinc, S.A.

2002 ES 16 1 PR 019 // CONEXIÓN ALMANZORA-PONIENTE ALMERIENSE FASE I - DEL VENTA DEL POBRE-NÍJAR EN ALMERÍA

2002 ES 16 1 PR 020 // Autopista Santiago de Compostela-Orense, Del: Santiago de Compostela-Alto de Santo Domingo

2002 ES 16 1 PR 021 // Autovía del Cantábrico. Carretera Nacional 632, de Ribadesella a Luarca. Del: Grases (Villaviciosa)-Infanzón (Gijón)

2002 ES 16 1 PR 022 // Delphi Automotive System España, S.A.

2002 ES 16 1 PR 023 // Construcción del nuevo Hospital General Universitario de Murcia

2002 ES 16 1 PR 024 // Autovía del Cantábrico. Carretera Nacional 632, de Ribadesella a Luarca. Del: Soto del Barco-Muros de Naón

2002 ES 16 1 PR 025 // Conducción Júcar-Vinalopó

2002 ES 16 1 PR 026 // Autovía Alacant-Alcoi y Villena-Ibi (Del: Rambla de Rambuchar-Castalla)

2002 ES 16 1 PR 027 // Maspalomas Resort S. L.

2002 ES 16 1 PR 028 // Dupont Ibérica, S. L.

2002 ES 16 1 PR 029 // Autovía de la Plata. Del Valverde de la Virgen-Ardón

2003 ES 16 1 PR 001 // Nueva Carretera de acceso al Puerto de Castellón

2003 ES 16 1 PR 002 // Fibras del Noroeste S. A.

2003 ES 16 1 PR 003 // Bioetanol Galicia S. A.

2003 ES 16 1 PR 004 // Autovía del Mediterráneo CN-240- Del: Nerja-Almuñécar

2003 ES 16 1 PR 005 // Autovía del Cantábrico. Carretera National 632, de Ribadesella a Luarca. Del: Vegarrozadas- Soto del Barco

Frankrike

CCI // Título

2001 FR 16 2 PR 001 // Port 2000 Le Havre

2001 FR 16 2 PR 002 // Route Nationale 106 (Lanquedoc-Roussillon

2001 FR 16 2 PR 003 // Grand Projet ATMEL

2002 FR 16 1 PR 001 // Deviation de Sainte-Marie (Ile de la Réunion)

2002 FR 16 2 PR 001 // Cap'Decouverte

2002 FR 16 2 PR 002 // Grande Halle d'Auvergne

2002 FR 16 2 PR 003 // ATMEL ROUSSET(Bouches du Rhône) Phase 3

2002 FR 16 2 PR 004 // Pilkington-Glass France à Seingbouse

2002 FR 16 2 PR 005 // Tunnel du Lioran

2003 FR 16 1 PR 001 // SEVELNORD

2003 FR 16 2 PR 001 // Lenglet

England

CCI // Título

2001 GB 16 1 PR 001 // Merseyside Special Investement Fund

2001 GB 16 1 PR 002 // South Yorkshire Investment Fund

2001 GB 16 1 PR 003 // Finance Wales

2002 GB 16 1 PR 001 // Infrastructure Investement- Combined Universities in Cornwall (C.U.C.)

2002 GB 16 1 PR 002 // Infrastructure investment - Frenchgate interchange, Doncaster, South Yorkshire

2002 GB 16 1 PR 003 // Gas Pipeline-NI programme

2002 GB 16 1 PR 004 // Infrastructure Investement- South Yorkshire e-Learning Programme (SYeLP)

2002 GB 16 1 PR 005 // Infrastructure Investement- Northern Ireland Natural Gas Project- Gas Pipelines from Gormanstown(Republic of Ireland) to Antrim and from Carrickfergus to Londonderry

2002 GB 16 2 PR 001 // Request for confirmation of the rate of assistance-productive investment obj 2 priority 5 Yorkshire and the Humbner Partnership Investment Fund

2002 GB 16 2 PR 002 // Edinburgh Biomedical Research Institute

2003 GB 16 2 PR 001 // Productive Investment: Objective 2 Finance Wales and Transitional Objective 2 Finance Wales Investment Funds

Grekland

CCI // Título

2003 GR 16 1 PR 001 // Developpement du tram d'Athènes

2003 GR 16 1 PR 002 // Renouvellement de la flotte des bus et des trolleybus Ethel-Ilpap

2003 GR 16 1 PR 003 // Thessaloniki East Ring Road from km 4 to km 12 (measure 1.6 of the ROP)

2003 GR 16 1 PR 004 // extension, amélioration et modernisation de l'aéroport de Thessalonique - Makedonias

2003 GR 16 1 PR 005 // Hôpital Agioi Anargyroi

Irland

CCI // Título

2001 IE 16 1 PR 001 // ESIOP

2002 IE 16 1 PR 001 // Purchase of Diesel Railcars

2002 IE 16 1 PR 002 // Infrastructure Investement-Nothern Ireland Natural Gas Project-Gas Pipelines from Gormanstown (Republic of Ireland) to Antrim and from Carrickfergus to Londonderry

2002 IE 16 1 PR 003 // N8 Watergrasshill By-Pass

2002 IE 16 1 PR 004 // N11 Rathnew/Ashford By-Pass

2002 IE 16 1 PR 005 // N18 Hurlers Cross By-Pass

2002 IE 16 1 PR 006 // N22 Ballincollig By-Pass

portugal

CCI // Título

2001 PT 16 1 PR 001 // Terminal de Regasificacao de Gas Natural Liquefeito à Sines-PO Alentejo

2001 PT 16 1 PR 002 // Armazenagem subterrânea de Gas Natural no Carriço (Pombal)

2001 PT 16 1 PR 003 // Linha do Douro-Remodolaçao do Troço Cête-Caide

2001 PT 16 1 PR 004 // IC 10 - Ponte sobre o Tejo em Santarem e acessos imediatos

2001 PT 16 1 PR 005 // Metro de PORTO

2001 PT 16 1 PR 006 // Prolongamento da Linha Amarela-Campo Grande/Odivelas

2001 PT 16 1 PR 007 // Plano de Expansão do Aeroporto de Faro

2002 PT 16 1 PR 001 // Aquisiçao de 29 Unidades Multiplas Electricas par a Unidade de Suburbnos do Grande Porto

2002 PT 16 1 PR 002 // EPCOS-Peças e Componentes Electrónicos SA

2003 PT 16 1 PR 001 // CIMPOR-Industria de Cimentos S.A.

2003 PT 16 1 PR 002 // INFINEON TECHNOLOGIES

2003 PT 16 1 PR 003 // MABOR CONTINENTAL

2003 PT 16 1 PR 004 // Plano de Expansão do Aeroporto Sá Carneiro

BILAGA 3 F

>Plats för tabell>

inansiell övervakning av FFU

Övervakning av strukturfondernas genomförande

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

Top