Accept Refuse

EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 31986R4058

Rådets förordning (EEG) nr 4058/86 av den 22 december 1986 om samordnade åtgärder för att säkerställa fri tillgång till last på oceantrader

OJ L 378, 31.12.1986, p. 21–23 (ES, DA, DE, EL, EN, FR, IT, NL, PT)
Special edition in Finnish: Chapter 07 Volume 003 P. 148 - 150
Special edition in Swedish: Chapter 07 Volume 003 P. 148 - 150
Special edition in Czech: Chapter 07 Volume 001 P. 258 - 260
Special edition in Estonian: Chapter 07 Volume 001 P. 258 - 260
Special edition in Latvian: Chapter 07 Volume 001 P. 258 - 260
Special edition in Lithuanian: Chapter 07 Volume 001 P. 258 - 260
Special edition in Hungarian Chapter 07 Volume 001 P. 258 - 260
Special edition in Maltese: Chapter 07 Volume 001 P. 258 - 260
Special edition in Polish: Chapter 07 Volume 001 P. 258 - 260
Special edition in Slovak: Chapter 07 Volume 001 P. 258 - 260
Special edition in Slovene: Chapter 07 Volume 001 P. 258 - 260
Special edition in Bulgarian: Chapter 07 Volume 002 P. 20 - 22
Special edition in Romanian: Chapter 07 Volume 002 P. 20 - 22
Special edition in Croatian: Chapter 07 Volume 022 P. 8 - 10

In force

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/1986/4058/oj

31986R4058

Rådets förordning (EEG) nr 4058/86 av den 22 december 1986 om samordnade åtgärder för att säkerställa fri tillgång till last på oceantrader

Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 378 , 31/12/1986 s. 0021 - 0023
Finsk specialutgåva Område 7 Volym 3 s. 0148
Svensk specialutgåva Område 7 Volym 3 s. 0148


RÅDETS FÖRORDNING (EEG) nr 4058/86 av den 22 december 1986 om samordnade åtgärder för att säkerställa fri tillgång till last på oceantrader

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 84.2 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag till förordning,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (), och

med beaktande av följande:

Allt fler länder tillgriper åtgärder för att skydda sina handelsflottor, antingen unilateralt genom lagstiftning eller administrativa åtgärder, eller genom bilaterala överenskommelser med andra länder.

Vissa länder har genom åtgärder som de vidtagit eller förfaranden som de infört snedvridit tillämpningen av principen om rättvis och fri konkurrens i sina relationer på sjötransportområdet med en eller flera av gemenskapens medlemsstater.

I fråga om linjesjöfart ger Förenta nationernas konvention om en uppförandekod för linjekonferenser, som trädde i kraft den 6 oktober 1983, vissa rättigheter till rederier som är medlemmar i en konferens som bedriver poolsamarbete.

Tredje länder som är fördragsslutande part eller som har undertecknat konventionen, tolkar i allt större utsträckning dess bestämmelser på ett sådant sätt att de rättigheter deras rederier erhållit genom konventionen, både i linje- och trampfart, faktiskt vidgas till nackdel för gemenskapens rederier eller rederier i andra OECD-länder, vare sig dessa är konferensmedlemmar eller inte.

I fråga om bulkfart finns det en ökande tendens till att tredje land begränsar tillgången till bulklaster, vilket medför ett allvarligt hot mot den fria konkurrenssituation som allmänt råder inom bulkfarten. Medlemsstaterna bekräftar sitt åtagande att verka för en fri konkurrensmiljö såsom varande ett väsentligt drag hos tank- och torrlastsjöfarten och är övertygade om att införandet av lastdelning på dessa trader skulle få allvarliga följder för alla länders handelsintressen genom avsevärt ökade transportkostnader.

En begränsning av tillgången till bulklaster skulle påverka medlemsstaternas handelsflottor negativt och dessutom medföra en betydande ökning av transportkostnaderna för sådan last, samt därigenom få allvarliga följder för gemenskapens handelsintressen.

Gemenskapen bör ges möjlighet att sörja för att medlemsstaterna kan vidta samordnade åtgärder, om konkurrenssituationen för deras handelsflottor eller handelsintressen påverkas negativt av lastreservationer till förmån för rederier från tredje land eller om så krävs i en internationell överenskommelse.

Rådets beslut (EEG) nr 77/587 () föreskriver bl.a. att samråd skall ske då det gäller de olika aspekterna av den utveckling som har ägt rum mellan medlemsstaterna och tredje land på sjöfartsområdet.

Rådets beslut (EEG) nr 83/573 () föreskriver bl.a. att medlemsstaterna tillsammans skall rådgöra om vilka motåtgärder de kan vidta gentemot tredje land och om de möjligtvis kan besluta om att gemensamt tillämpa lämpliga motåtgärder som ingår i medlemsstaternas nationella lagstiftning.

Det är nödvändigt att vidareutveckla och förfina det förfarande som inrättats genom dessa beslut så att medlemsstaterna får möjlighet att under vissa omständigheter vidta samordnade åtgärder, på begäran av en eller flera medlemsstater eller på grundval av en internationell överenskommelse.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det förfarande som stadgas i denna förordning är tillämpligt då en åtgärd av ett tredje land, eller dess företrädare, begränsar eller hotar att begränsa fritt tillträde för medlemsstaternas rederier eller för fartyg registrerade i en medlemsstat, enligt den lagstiftning som gäller där, då det gäller transport av

- last i linjetrafik som regleras av koder, utom då åtgärderna vidtas enligt Förenta nationernas konvention om en uppförandekod för linjekonferenser,

- last i linjetrafik som inte omfattas av koder,

- bulklast och annan last i trampfart,

- passagerare,

- personer eller gods till eller mellan offshore-anläggningar.

Detta förfarande får inte innebära någon inskränkning av gemenskapens eller dess medlemsstaters folkrättsliga förpliktelser.

Artikel 2

I denna förordning avses med

- home-trader: ett tredjelandsrederi som bedriver trafik mellan sitt eget land och en eller flera medlemsstater,

- cross-trader: ett tredjelandsrederi som bedriver trafik mellan ett annat tredje land och en eller flera medlemsstater.

Artikel 3

Samordnade åtgärder får begäras av en medlemsstat.

Framställning skall göras hos kommissionen, som inom fyra veckor skall lägga fram lämpliga rekommendationer eller förslag till rådet.

Rådet får, i enlighet med det omröstningsförfarande som fastställts i artikel 84.2 i fördraget, besluta om sådana samordnade åtgärder som anges i artikel 4.

Då rådet beslutar om samordnade åtgärder skall det också ta berättigad hänsyn till de berörda medlemsstaternas utrikeshandelspolitiska överväganden, samt till deras hamnintressen och sjöfartspolitiska överväganden.

Artikel 4

1. Samordnade åtgärder kan bestå av:

a) Diplomatisk uppvaktning i berörda tredje länder, särskilt om deras åtgärder hotar att begränsa tillträdet till marknaden.

b) Motåtgärder riktade mot det eller de rederier i berörda tredje länder eller mot det eller de rederier i andra länder som drar nytta av de åtgärder som vidtagits av länderna i fråga, oavsett om dessa rederier driver trafik som home-trader eller cross-trader på gemenskapens trader.

Motåtgärderna kan vara en eller flera av följande:

i) Införande av obligatoriskt tillstånd för att lasta, transportera eller lossa last. Till ett sådant tillstånd får villkor eller förpliktelser knytas.

ii) Införande av kvotering.

iii) Införande av skatter eller avgifter.

2. Diplomatisk uppvaktning skall ske innan motåtgärder vidtas.

Motåtgärderna får inte innebära någon inskränkning av Europeiska gemenskapens eller dess medlemsstaters folkrättsliga förpliktelser, skall ta hänsyn till alla berörda intressen, samt får varken direkt eller indirekt leda till att handeln inom gemenskapen minskar.

Artikel 5

1. Vid beslut om en eller flera motåtgärder av det slag som nämns i artikel 4.1 b skall rådet i förekommande fall ange

a) det händelseförlopp som har lett till att motåtgärderna vidtas,

b) den trad och de hamnar som motåtgärderna skall gälla,

c) den flagg eller det rederi i tredje land där lastreservationer begränsar fri tillgång till last i det berörda sjöfartsområdet,

d) högsta volym (procent, vikt i ton, containrar) eller högsta värde på den last som får lastas eller lossas i medlemsstaternas hamnar,

e) högsta antal resor från och till hamnar i medlemsstaterna,

f) mängd eller procenttal och grundval för de skatter och avgifter som skall tas upp, samt på vilket sätt dessa skall uppbäras,

g) hur länge motåtgärderna skall pågå.

2. Om de motåtgärder som avses i punkt 1 inte förutses i lagstiftningen i en medlemsstat får de vidtas av medlemsstaten på grundval av denna förordning i överensstämmelse med det beslut av rådet som avses i artikel 3 tredje stycket.

Artikel 6

1. Om rådet inte inom två månader antagit förslaget om samordnade åtgärder får medlemsstaterna tillämpa nationella åtgärder unilateralt eller som grupp, om situationen kräver det.

2. I brådskande fall får medlemsstaterna emellertid, enskilt eller som grupp, provisoriskt vidta nödvändiga nationella åtgärder, redan före utgången av den period på två månader som nämns i punkt 1.

3. Nationella åtgärder som vidtas enligt denna artikel skall omgående anmälas till kommissionen och till övriga medlemsstater.

Artikel 7

Under den tid då motåtgärderna skall tillämpas skall medlemsstaterna och kommissionen, var tredje månad eller vid behov oftare, samråda enligt det samrådsförfarande som fastställts genom beslut (EEG) nr 77/587, för att diskutera verkningarna av de gällande motåtgärderna.

Artikel 8

Det förfarande som stadgas i denna förordning får tillämpas då åtgärder som vidtagits av ett tredje land eller dess företrädare begränsar eller hotar att begränsa lasttillgången för rederier i ett annat OECD-land, om det landet och gemenskapen kommit överens om att ömsesidigt tillgripa samordnat motstånd om tillgången till laster begränsas.

Ett sådant land får begära samordnade åtgärder och delta i dessa samordnade åtgärder enligt denna förordning.

Artikel 9

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1987.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 22 december 1986.

På rådets vägnar

G. SHAW

Ordförande

() EGT nr C 255, 15.10.1986, s. 169.

() EGT nr C 344, 31.12.1985, s. 31.

() EGT nr L 239, 17.9.1977, s. 23.

() EGT nr L 332, 28.11.1983, s. 37.

Top