EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52015XG0527(01)

Rådets slutsatser om att stärka det sektorsövergripande politiska samarbetet för att effektivt hantera socioekonomiska utmaningar för ungdomar

OJ C 172, 27.5.2015, p. 3–7 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

27.5.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 172/3


Rådets slutsatser om att stärka det sektorsövergripande politiska samarbetet för att effektivt hantera socioekonomiska utmaningar för ungdomar

(2015/C 172/02)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD

ERINRAR OM DEN POLITISKA BAKGRUNDEN TILL DENNA FRÅGA I ENLIGHET MED BILAGAN, SÄRSKILT FÖLJANDE:

1.

De övergripande målen i Europa 2020-strategin och medlemsstaternas respektive målsättningar för att öka ungdomssysselsättningen, minska andelen elever som lämnar skolan i förtid och öka deltagandet i tertiär utbildning har en särskild relevans för ungdomar och deras socioekonomiska situation.

2.

I de förnyade ramarna för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet (2010–2018) (1) betonas behovet av initiativ för att möjliggöra en sektorsövergripande strategi som tar vederbörlig hänsyn till ungdomsfrågor vid utformningen, genomförandet och utvärderingen av riktlinjer och åtgärder på andra politikområden som i hög grad påverkar ungdomars liv.

3.

En av de tre huvudprioriteringarna i EU:s aktuella arbetsplan för ungdomsfrågor 2014–2015 (2) är ett stärkt sektorsövergripande samarbete inom ramen för EU:s strategier.

4.

I rådets slutsatser om att maximera ungdomspolitikens potential att bidra till målen i Europa 2020-strategin (3) understryks det att sektorsövergripande och interinstitutionell samordning är av central betydelse vid genomförandet av en effektiv ungdomspolitik för att nå målen för ungdomar i Europa 2020-strategin.

RÅDET ÄR MEDVETET OM ATT:

5.

de fortsatta socioekonomiska utmaningarna för ungdomar i Europeiska unionen i dag, däribland en hög ungdomsarbetslöshet (4) och dess sociala konsekvenser, kräver effektiva sektorsövergripande politiska åtgärder.

RÅDET ANSER ATT:

6.

en kraftfull, synlig, väldefinierad och samordnad ungdomspolitik har en stor potential att tillföra ett mervärde i det sektorsövergripande politiska samarbetet. Detta kan i sin tur ge positiva resultat för de ungdomar som drar nytta av synergieffekterna av ett sådant samarbete.

7.

Ungdomssektorn kan hantera frågorna på ett sätt som andra sektorer inte kan. Den kan erbjuda faktaunderlag och kunskap om olika frågor som påverkar ungdomar, nå ut till fler ungdomar, även dem med färre möjligheter, samt erbjuda en flexibel, innovativ, ungdomsvänlig och icke-stigmatiserad helhetsstrategi, för att tillgodose ungdomars behov.

RÅDET FRAMHÅLLER ATT:

8.

systematiska strategier bör utarbetas för att förbättra det sektorsövergripande samarbetet på alla nivåer; samtidigt är det av största vikt att fokusera på att ta itu med de konkreta och angelägna socioekonomiska utmaningar som ungdomar för närvarande står inför.

9.

En sektorsövergripande strategi för ungdomspolitiken är viktig, inte bara för att erbjuda effektivare lösningar för att komma tillrätta med de socioekonomiska utmaningarna, utan även för att säkerställa politiska insatser som syftar till att möta alla ungdomars behov.

10.

Värdet av och fördelarna med ungdomssektorns roll, för att maximeras i samarbetet med andra sektorer, bör påvisas och bli allmänt erkänd.

RÅDET FASTSTÄLLER MED VEDERBÖRLIG HÄNSYN TILL SUBSIDIARITETSPRINCIPEN FÖLJANDE PRIORITERINGAR I SYFTE ATT FÖRBÄTTRA DEN SEKTORSÖVERGRIPANDE UNGDOMSPOLITIKEN FÖR ATT TA ITU MED DE SOCIOEKONOMISKA UTMANINGARNA FÖR UNGDOMAR:

I.

Utarbeta, genomföra och utvärdera en systematisk strategi för en sektorsövergripande ungdomspolitik

RÅDET UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA ATT

11.

stärka det institutionella samarbetet, exempelvis effektivisera kommunikation och informationsutbyte på nationell, regional och lokal nivå för att säkerställa att ungdomsfrågor fullt ut tas i beaktande vid utformning, genomförande och utvärdering av politiken på andra politikområden – exempelvis utbildning, sysselsättning, hälsa och välbefinnande, socialpolitik, stadsplanering, idrott och kultur – som påverkar ungdomars socioekonomiska situation,

12.

involvera alla relevanta sektorer både i övergripande och vertikala strukturer som rör samhällsstyrning vid utarbetande av ungdomspolitik på lokal, regional och nationell nivå,

13.

överväga genomförande av övergripande ungdomsstrategier som kopplar ihop relevanta politiska åtgärder för att lösa problem som ungdomar står inför och i förekommande fall samråda med och involvera ungdomar och ungdomsorganisationer i processen,

14.

använda befintliga eller överväga att inrätta nya mekanismer för att övervaka situationen för ungdomar och arbeta för en evidens- och kunskapsbaserad politik där data och forskningsresultat integreras i den politiska utvecklingen på olika områden, även vid utarbetandet av konkreta politiska åtgärder.

RÅDET UPPMANAR KOMMISSIONEN ATT

15.

regelbundet informera rådet och dess förberedande organ om viktiga politiska dokument och initiativ på EU-nivå som påverkar ungdomars socioekonomiska situation,

16.

överväga hur man på ett effektivt sätt kan tillämpa kommissionens nya samordnade politik för kluster när man hanterar utmaningar som ungdomar står inför och när man utarbetar konkreta sektorsövergripande insatser,

17.

genom EU:s ungdomsrapport eller andra relevanta instrument utvärdera hur ungdomsfrågor beaktas på andra politikområden som på ett betydande sätt påverkar ungdomars liv,

18.

vidare bidra till en evidensbaserad policyutveckling genom att ta fram forskningsprojekt i samarbete med andra relevanta policysektorer.

RÅDET UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA OCH KOMMISSIONEN ATT

19.

planera sektorsövergripande åtgärder som en av de huvudsakliga genomförande principerna i den framtida ungdomspolitiken på EU-nivå inbegripet EU:s eventuella framtida arbetsplan för ungdomsfrågor och planera konkreta sektorsövergripande åtgärder inom ramen för samarbete på ungdomsområdet efter 2018,

20.

stärka det sektorsövergripande samarbetet genom att fullt ut utnyttja möjligheterna med programmet Erasmus+, inbegripet stöd för politisk reform,

21.

samla in uppgifter, exempelvis i de expertgrupper som inrättats genom EU:s arbetsplan för ungdomsfrågor, om hur sektorsövergripande politiskt samarbete kan ge positiva resultat och spridningseffekter på andra samhällsområden, där man drar nytta av ett ökat samarbete,

22.

uppmuntra till samarbete med andra policysektorer om utarbetandet av EU:s ungdomsrapport, och beakta resultaten i rapporten vid övervakningen av Europa 2020-strategin.

II.

Använda skräddarsydda sektorsövergripande strategier för projekt, initiativ och program för socioekonomiska utmaningar som ungdomar står inför

RÅDET UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA ATT

23.

stärka partnerskapsstrategier över sektorsgränserna för genomförandet av ungdomsgarantin och andra åtgärder och utbyta bästa praxis, särskilt när det gäller uppsökande ungdomsarbete,

24.

eftersträva lämpligt stöd till långsiktig utveckling och genomförande av verksamheter som för närvarande finansieras av ungdomsgarantiinitiativen och där ungdomssektorn medverkar,

25.

stärka det riktade samarbetet mellan formella utbildningsanstalter och icke-formella utbildningsleverantörer för att åtgärda problemet med elever som lämnar skolan i förtid och främja en holistisk kompetensutveckling, bl.a. genom användning av flexibla och ungdomsvänliga strategier,

26.

verka för samarbete mellan ungdomsarbete och sociala tjänster för att gemensamt hantera ungdomars sociala integration och vid behov säkerställa ett tidigt ingripande,

27.

involvera näringslivet vid planering och genomförande av initiativ inriktade på att utveckla ungdomars kompetens,

28.

stärka alla tjänster som riktar sig till ungdomar i samarbete med lokala myndigheter, ungdomsledare och i förekommande fall andra som arbetar med ungdomar.

RÅDET UPPMANAR KOMMISSIONEN ATT

29.

underlätta nätverksarbete och utbyte av god praxis på europeisk nivå mellan beslutsfattare inom ungdomspolitiken och icke-statliga organisationer som är delaktiga i genomförandet av ungdomsgarantier,

30.

stärka den interna samordningen mellan berörda avdelningar inom kommissionen när det gäller utvecklingen av ungdomsrelaterade initiativ och diskussioner om ungdomsfrågor på EU-nivå,

RÅDET UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA OCH KOMMISSIONEN ATT

31.

överväga att utnyttja de finansieringsmöjligheter som de europeiska strukturfonderna och programmet Erasmus+ erbjuder för att effektivt ta itu med de socioekonomiska utmaningarna för ungdomar via konkreta sektorsövergripande projekt,

32.

ta itu med de frågor som nämns ovan vid de kommande tillfällen, anordnade inom ramen för EU:s arbetsplan för ungdomsfrågor, då medlemsstaterna lär av varandra om hur man kan stärka den sektorsövergripande ungdomspolitiken på nationell nivå.

33.

bjuda in intressenter som företräder andra sektorer till evenemang såsom den europeiska ungdomsveckan och EU:s ungdomskonferenser i tillämpliga fall och underlätta återkoppling och diskussion mellan sektorer.

III.

Stärka synligheten av ungdomsarbetets värde och andra ungdomspolitiska verktyg och av deras kompletterande roll när det gäller att effektivt ta itu med de utmaningar som ungdomar står inför

RÅDET UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA OCH KOMMISSIONEN ATT

34.

involvera ungdomar i centrala politiska beslut som påverkar dem genom att använda nya kanaler för ungdomars deltagande, inbegripet den strukturerade dialogen,

35.

ytterligare främja erkännandet av ungdomsarbete och av icke-formellt lärande och konkreta verktyg såsom ungdomspasset i andra sektorer, exempelvis sysselsättning, utbildning, yrkesbildning och kultur samt bland andra berörda aktörer,

36.

främja erkännandet av ungdomsarbete och valideringen av icke-formellt och informellt lärande genom att utforska möjligheterna att integrera ungdomspasset utanför programmet Erasmus+ och i förekommande fall använda det som nationellt verktyg för erkännande,

37.

främja och regelbundet öka kunskapen i andra sektorer om resultaten av yrkesmässigt och frivilligt ungdomsarbete,

38.

utarbeta initiativ för att sprida kunskap om och förståelse för frivilligarbete och använda och erkänna det som en icke-formell inlärningsprocess,

39.

stödja och främja genomförande av samarbetsinitiativ mellan formella och icke-formella utbildningssammanhang med potential att maximera resultaten av lärandet,

RÅDET UPPMANAR KOMMISSIONEN ATT

40.

skapa möjligheter och i förekommande fall stödja medlemsstaterna i deras användning av ungdomspasset som ett nationellt verktyg för erkännande, utanför programmet Erasmus+.


(1)  EUT C 311, 19.12.2009, s. 1.

(2)  EUT C 183, 14.6.2014, s. 5.

(3)  EUT C 224, 3.8.2013, s. 2.

(4)  Över 5 miljoner ungdomar (under 25 år) var arbetslösa i EU-28 under andra kvartalet 2014, vilket innebär en arbetslöshet på 21,7 %, medan andelen ungdomar som varken arbetar eller studerar uppgick till 13 %. Källa: Eurostat


BILAGA

RÅDET ERINRAR OM DEN POLITISKA BAKGRUNDEN TILL DENNA FRÅGA

Politisk bakgrund

1.

I rådets slutsatser om förbättrad social integration av ungdomar som varken arbetar eller studerar noterar man att en helhetssyn och sektorsövergripande samarbete bör säkerställas. Alla politiska instrument, insatser och åtgärder bör samordnas på lokal, regional, nationell och europeisk nivå och många olika intressenter bör delta i utformningen och genomförandet av åtgärder för social integration av ungdomar (1).

2.

Rådets rekommendation om att inrätta en ungdomsgaranti, inom ramen för ungdomssysselsättningspaketet (2).

3.

Rådets slutsatser om att investera i utbildning - ett svar på En ny syn på utbildning: att investera i färdigheter för att uppnå bättre socioekonomiska resultat och den årliga tillväxtöversikten för 2013 (3).

4.

Rådets rekommendation om politiska strategier för att minska andelen elever som lämnar skolan i förtid, där behovet av omfattande, sektorsövergripande strategier för förstärkning av kopplingarna mellan utbildningssystemen och sysselsättning framhävs (4).

5.

Rådets rekommendation om validering av icke-formellt och informellt lärande (5).

6.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1288/2013 om inrättande av ”Erasmus+”: Unionens program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott (6).


(1)  EUT C 30, 1.2.2014, s. 5.

(2)  EUT C 120, 26.4.2013, s. 1.

(3)  EUT C 64, 5.3.2013, s. 5.

(4)  EUT C 191, 1.7.2011, s. 1.

(5)  EUT C 398, 22.12.2012, s. 1.

(6)  EUT L 347, 20.12.2013, s. 50.


Top