52014DC0247

I. Bakgrund

EU, dess medlemsstater och andra centrala partner har vidtagit ett flertal åtgärder för att förbättra förmågan att förhindra incidenter med kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära (CBRN) material och incidenter med sprängämnen samt att skydda medborgarna, institutioner och infrastruktur mot sådana incidenter.

Mer måste dock göras. Efter lägesrapporterna[1] inom ramen för EU:s CBRN-handlingsplan[2] och handlingsplanen för bättre sprängämnessäkerhet 2012[3] ägde ett omfattande samråd rum med medlemsstaterna och övriga berörda parter om hur man bäst hanterar dessa frågor. En ny CBRN-E-dagordning fastställdes med inriktning på nyckelprioriteringar som ska tas upp på EU-nivå.

I slutsatserna av den 11 december 2012 ”understryker [rådet] nödvändigheten av att identifiera områden med bristande säkerhetsarrangemang och att inrikta sig på och prioritera ytterligare gemensamma insatser för att öka säkerheten vid produktion, lagring, hantering och transport av CBRN-material och E-material med hög risk.” Vidare uppmanar rådet kommissionen att ”använda EU:s CBRN-handlingsplan och handlingsplanen för bättre sprängämnessäkerhet som grund för en reviderad politik”[4].

Detta meddelande är det första steget i genomförandet av den nya CBRN-E-dagordningen. Det syftar till att skapa framsteg med att upptäcka CBRN-E-hot och genomföra effektiva åtgärder för att spåra och minska dessa hot och risker på EU-nivå.

II. Bakgrund och mål

II.1 En föränderlig hot- och riskomgivning

Att skydda medborgarna, institutioner, infrastruktur och tillgångar är en av de fyra pelarna i EU:s strategi för kampen mot terrorism[5].  En EU-insats avseende CBRN-E-hot måste också beakta EU:s strategi för inre säkerhet[6] där upptäckt och minskning av CBRN-E-risker ingår i strategins centrala mål.

Utvecklingen på senare tid – vilket framgår av rapporter från Intcen[7] och Interpol – ger god anledning att anta att hotet från CBRN-material och sprängämnen fortfarande är högt och fortsätter att växa. Händelser såsom terroristattackerna i Madrid, London och Moskva samt bombningarna under Boston Maraton förra året samt de senaste rekommendationerna till jihadister att inrikta sig på platser där många människor samlas[8], har visat hur innovativa och opportunistiska angripare kan vara och att hot mot offentliga arrangemang och säkerheten i städerna måste spåras på ett bättre sätt. Även om terrorister ofta har använt kommersiella och hemmagjorda sprängämnen, utgör även CBRN-ämnen såsom sarin, ricin eller mjältbrand ett allvarligt hot. Ända sedan attacken i Tokyos metro med en kemisk agens (sarin) 1995 och attacken i Oregon med en biologisk agens (salmonella) 1984[9] har terroristgrupper försökt förvärva kunskaper i att hantera och använda CBRN-material. Den senaste tidens användning av saringas i Syrien har också fört fram den här frågan.

Stölder och förlust av CBRN-material förekommer hundratals gånger varje år. Nyligen genomförda beslag av höganrikat uran (i Georgien 2010 och Moldavien 2011) visar att smuggling av radiologiska och nukleära material fortfarande utgör ett allvarligt problem. Mer än 150 sådana fall rapporteras årligen till Internationella atomenergiorganets (IAEA) databas över incidenter och smuggling (ITDB). De många exemplen på smuggling lyfter fram behovet av att ta fram effektiva motåtgärder som inte endast grundar sig på att förebygga att smugglare får tillgång till sådant material, utan också på en effektiv strategi för att upptäcka dem.

Hot kan också härröra från högt kvalificerade personer som har tillgång till känslig information och känsligt material, t.ex. den erfarna forskaren i skydd mot biologiska attacker som utförde medicinsk forskning för den amerikanska militären och påstods ha begått mjältbrandsattackerna 2001 och den franska forskaren från Cern[10] som dömdes för att ha hjälpt al-Qaida att utföra attacker i Frankrike.

EU-debatten om radikalisering har nyligen ökat i intensitet. De senaste rapporterna visar att särskilt återvändande från Syrien ger anledning till oro. Vissa av dem och andra radikaliserade personer som har tillgång till och arbetar i känsliga områden kan använda sina insiderkunskaper till attacker mot central infrastruktur såsom vattenreningsanläggningar eller till att avbryta elförsörjningen till järnvägar. Sådana insiderhot kan ha gränsöverskridande konsekvenser och utgör därför också hot mot EU:s säkerhet.

Ett färskt exempel på en attack mot ett mjukt mål är bomberna under Boston Maraton 2013 där de unga förövarna utnyttjade en gammal bombtillverkningsmetod. Detta exempel samt de tidigare metro- och järnvägsattackerna understryker behovet av att förbättra upptäckten av hot.

Arbetet på nationell nivå fortsätter att spela en viktig roll i kampen mot terrorism, men det behövs även en kraftfull, bättre utformad och proportionerlig strategi för att förutse och förebygga framtida CBRN-E-risker på EU-nivå, däribland åtgärder mot olagliga metoder för att tillverka, hantera, gömma och lagra dessa material.

Det är därför viktigt att ha en aktiv inställning och vidta effektiva och proportionella skyddsåtgärder, bland annat åtgärder för förebyggande, beredskap och insatser på EU-nivå, samtidigt som de grundläggande rättigheterna respekteras.

II.2 Resultat och arbete som pågår på EU-nivå

EU och dess medlemsstater har redan gjort mycket för att hantera CBRN-E-prioriteringar. Exempel på detta är inrättandet av databaser såsom europeiska bombdatasystemet (EBDS) och systemet för tidig varning (EWS) samt aktiviteterna inom det europeiska nätverket för ammunitionsröjning (EEODN). Ett annat exempel är den nya förordning (98/2013) om saluföring och användning av sprängämnesprekursorer som syftar till att begränsa allmänhetens tillgång till farliga prekursorer.

Utöver forskning, utbildning och åtgärder för att öka medvetenheten har ett antal praktiska insatser genomförts för att kartlägga och utbyta bästa praxis, testa och prova ny utrustning, utarbeta riktlinjer för yrkesverksamma på området osv.

Framsteg har gjorts på alla områden, men de senaste utvärderingarna av de två CBRN-E-handlingsplanerna visade att man behöver göra mer för att prioritera och fokusera på viktiga områden där EU har ett mervärde. 

II.3 Behovet att hantera CBRN-E-risker på EU-nivå

Flera undersökningar som gjorts efter attacker har visat att sprängämnen och prekursorer för tillverkning av sprängämnen hade köpts i en medlemsstat och överförts till en annan medlemsstat där attackerna ägde rum. Interpols månatliga CBRN-E-underrättelserapporter innehåller också ett stort antal exempel på försök att förvärva, smuggla eller använda CBRN-E-material. Attacker med CBRN-ämnen, såsom i fallet Litvinenko med radiologisk förgiftning, har visat att ämnen som innebär ett CBRN-hot har förflyttats till och från Europeiska unionen utan att upptäckas. Allvarliga radiologiska eller nukleära incidenter eller avsiktlig spridning av biologiska ämnen (t.ex. SARS, H1N1-viruset eller mul- och klövsjukeviruset) kan påverka människor och ekonomier i hela Europa på ett betydande sätt.

I EU:s analys av brister i spårningen av sprängämnen från 2012 som genomfördes som en del av handlingsplanen för sprängämnen, framhålls ett flertal brister vad gäller att upptäcka hot från sprängämnen, trots tekniska framsteg, och ett brådskande behov att stärka EU:s förmåga att upptäcka sprängämnen. Rapporten, som grundas på en översyn av säkerhetsåtgärder, utrustning och förfaranden där den senaste tekniken används, uppmuntrar till ytterligare översyn och betonar behovet av att stärka åtgärder på olika områden som rör den allmänna säkerheten. På grundval av denna analys av brister inledde kommissionen under 2013 även en EU-analys av brister i spårningen av CBRN-agenser som innebär ett hot.

Hoten och riskerna från CBRN-E är gemensamma för alla EU-medlemsstater. EU kan därför ha en central roll genom att bidra till att upptäcka och minska sådana hot och genom att se till att i) de allvarligaste hoten prioriteras, ii) dessa problem hanteras gemensamt, iii) det inte utförs dubbelarbete och iv) maximera stordriftsfördelar och synergier.

EU kan tillföra ett mervärde genom att utveckla praktiska och effektiva verktyg för yrkesverksamma på området, allt från workshoppar, utbildningsmaterial, utbildning och åtgärder för att öka medvetenheten till stöd för forsknings- och testverksamhet. Ett exempel är stödet för samarbetet – inom ramen för Atlas-nätverket – mellan EU:s särskilda polisiära insatsstyrkor som övar och arbetar tillsammans.

III. En ny strategi för att upptäcka och minska CBRN-E-risker

Syftet med detta meddelande är att bättre bedöma riskerna, utveckla motåtgärder, utbyta kunskaper och bästa praxis, testa och validera nya skyddsåtgärder med det slutliga målet att anta nya säkerhetsstandarder. 

Följande frågor måste hanteras inom varje effektiv strategi som ska minska risker:

- Effektiviteten och prestandan hos befintlig utrustning och befintliga förfaranden.

- Nya ämnen som innebär ett hot.

- Nya tillvägagångssätt vid attacker.

- Nya undanhållningsmetoder vid försök att kringgå säkerhetsåtgärder.

- Nya mål för attacker (mjuka mål, kritisk infrastruktur, allmänna områden, områden där luftfart inte bedrivs).

Den nya strategin kommer att genomföras steg för steg, med hänsyn till varje typ av hot och omgivning, med följande syften:

- Förbättra kartläggningen av risker.

- Förbättra användningen av resultat från forskning, provning och validering. 

- Främja åtgärder för ökad medvetenhet, utbildning och övningar.

- Främja initiativ med ett ledande land och föra en dialog med näringslivet och andra berörda parter på säkerhetsområdet.

- Vid behov ta hänsyn till den externa dimensionen.

Under hela förfarandet är det viktigt att involvera alla berörda parter i arbetet, som t.ex. den akademiska världen, den privata sektorn och civilskyddsmyndigheterna och att ge tillräckligt ekonomiskt stöd för att säkra att verksamheten och politiken på området genomförs grundligt. Inom var och en av de fem aspekter som anges ovan kommer åtgärder till vilka EU:s arbete ger mervärde att kartläggas. 

III.1 Förbättra spårningen  

Tidigare har vår strategi för att förebygga hot typiskt sett grundats på historiska data om attacker. Skyddsåtgärder har ofta införts efter det att attacker begåtts eller planer upptäckts, och vi har inte tillräckligt aktivt utvecklat en effektiv strategi för att upptäcka hot och minska dem.

En effektiv strategi för att upptäcka hot kan endast uppnås om de ämnen som innebär ett hot och omgivningen (luftfartsområde, allmänna sportplatser osv.) beaktas när strategin utvecklas och ses över.

De strategier som använts tidigare, där vi försökt att anpassa en säkerhetsteknik eller ett säkerhetsförfarande till det specifika hotet, fungerar inte. Särskilda riskbaserade strategier måste övervägas för varje skyddsuppdrag, däribland ett antal olika aktiviteter som utformats för att effektivt upptäcka olika hot. Varje omgivning som vi vill skydda bör analyseras noggrant och de åtgärder som övervägs bör inte bara ta hänsyn till historiska data, utan även på vilket sätt nya hot kan minskas.

En EU-strategi för spårning bör bygga på kartlagda brister såsom betonas i EU:s analys av brister i spårningen av sprängämnen 2012. Av en färsk bedömning framgår också att det trots betydande framsteg under senare år återstår mycket arbete för att effektivt åtgärda brister i spårningsteknik på olika områdensom rör den allmänna säkerheten, däribland transporter. Verksamheten bör därför åtgärda de svagheter som konstaterats och utveckla realistiska lösningar på de risker som vi vill minska.

Insiderpersoner kan medföra en särskild utmaning när det gäller CBRN-E-hot och det behövs fler åtgärder mot insider-CBRN-hot. Till exempel uppmanas kommissionen och medlemsstaterna i en av åtgärderna i CBRN-handlingsplanen att närmare undersöka hur man kan förbättra säkerhetsprövningen av personal. En grundlig säkerhetsprövning av den personal som är involverad i hela livscykeln för sprängämnen och CBRN-material är avgörande för att hantera interna hot. En undersökning i frågan rekommenderar att det vidtas åtgärder för att harmonisera säkerhetsprövning vid CBRN-E-industrier, vilket börjar med att man antar bästa praxis för kontroller av bakgrund och säkerhetsprövning. Eftersom förfarandena vid säkerhetskontroller ingår i medlemsstaternas behörighet, kommer kommissionen att samarbeta nära med dem för att ta itu med dessa frågor.

Kommissionen har arbetat med slutanvändare såsom privata enheter och brottsbekämpande myndigheter för att öka medvetenheten om den tekniska kapaciteten. Detta har skett genom workshoppar där tjänstemän inom brottsbekämpningen och andra tjänstemän har mottagit sekretessbelagd information om begränsningarna i säkerhetsrelaterad teknik och säkerhetsrelaterade förfaranden. I framtiden måste vi dock göra mer för att involvera slutanvändare och yrkesverksamma personer i utformningen av spårning. Lärdomarna från de olympiska spelen i Storbritannien och 2012 års europeiska fotbollsmästerskap i Polen betonade följande huvudbudskap från brottsbekämpande myndigheter: ett spårningsverktyg är inte alltid tillräckligt och kombinationen av verktyg, som t.ex. beteendeanalyser och sprängämneshundar kan göra att systemet presterar bättre. Spårningsuppdraget måste avgöra vilka verktyg som används, och inte tvärtom.

Kommissionen utför tillsammans med berörda parter även olika praktiska försök inom områden som en laboratoriemiljö inte kan återskapa. Syftet är att utvärdera och testa teknik, produkter och förfaranden och att beakta olika spårningsmål för att göra spårningen effektivare. Ett exempel på ett sådant försök är ˮprovning av CBRN-E-spårningsutrustning tillsammans med de polska myndigheterna under fotbolls-EM 2012ˮ. Med utgångspunkt i detta har kommissionen samarbetat med den belgiska polisen för att testa CBRN-E-spårningsutrustning under EU-Afrika-toppmötet i början av april 2014. Under försöket genomfördes aktiviteter vid platsen för toppmötet och i den belgiska metron, snabbtåget och flygplatsmiljön.

Kommissionen kommer att

- stödja ytterligare kortare försök för yrkesverksamma personer för att förbättra spårningen under framtida idrotts-, kultur och andra stora evenemang, t.ex. fotbolls-EM 2016, vilket kommer att leda till att det skapas en EU-strategi för säkerheten vid offentliga evenemang,

- se över och bygga vidare på analysen av brister vid spårning av sprängämnen,

- analysera brister vid spårning av CBRN-material,

- förbereda analyser och översikter över hot och risker från CBRN-material och sprängämnen inom olika områden som rör den allmänna säkerheten, däribland transporter, till stöd för politiken,

- anordna och stödja fler åtgärder som rör problem med interna hot, såsom workshoppar samt andra åtgärder för att öka medvetenheten och ge vägledning i frågan,

- ta med CBRN-risker i ”den sektorsövergripande sammanställning över naturliga risker och risker som orsakats av människor som unionen kan ställas inför” som kommissionen ska fastställa och uppdatera,

- bygga på befintliga EU-nätverk och tillsammans med medlemsstaterna utreda inrättandet av en civil-militär samarbetsgrupp på områdena a) spårningstekniker och b) metoder för att motverka improviserade sprängladdningar, bärbara luftvärnsrobotsystem (MANPAD) och andra relevanta hot, såsom CBRN-E-hot[11].

III. 2 Bättre forskning, testning och validering

Medlemsstaterna, den akademiska världen, näringslivet och andra berörda parter bör samarbeta för att kartlägga och definiera de behov som CBRN-E forskningen bör fylla. Kommissionen har finansierat mycket forskningsverksamhet inom det sjunde ramprogrammet (FP 7). Resultaten måste spridas på ett bättre sätt och omvandlas till kommersiella produkter. Det nya forskningsprogrammet Horizon 2020 bör anpassas bättre till de politiska behoven och slutanvändarnas behov. Kommissionen kommer att ha en central roll i detta avseende.

1. Hittills har ca. 200 miljoner euro tilldelats 60 CBRN-relaterade projekt inom FP7. Dessutom har över 67 miljoner euro tilldelats mer än 15 projekt med inriktning på sprängämnen. Exempel på dessa är PREVAIL (sprängämnesprekursorer, tillsatser som ska försvåra användningen, däribland vätskor)[12] och det storskaliga demonstrationsprojektet Eden[13]  som är mycket relevant för det politiska och praktiska arbetet kring CBRN-E.

2. Kommissionens gemensamma forskningscentrum (JRC) ger också vetenskapligt stöd för CBRN-E-relaterade politiska behov.

Forskningscentrumet har exempelvis stor erfarenhet av kärnsäkerhet, skyddsåtgärder och säkerhet, har deltagit i många forskningsprojekt och samarbetat med viktiga partner. I samarbete med amerikanska partner genomförde centrumet iITRAP+10-projektet (Illicit Trafficking Radiation Detection Assessment Programme) vars syfte var att utvärdera och testa prestandan hos utrustning som används för spårning av strålning. Resultaten kan hjälpa medlemsstaternas myndigheter att kartlägga vilken spårningsutrustning som bäst motsvarar deras behov. Tillverkarna har också fått rekommendationer om hur man kan förbättra utrustningens prestanda, tillförlitlighet och användarvänlighet. Detta arbete stöds av kommissionen även i fortsättningen.

Forskningscentrumet genomför också ett projekt som syftar till att förbättra i IAEA:s databas över incidenter och olaglig handel (ITDB). Tillsammans med medlemsstaterna har forskningscentrumet utarbetat bästa praxis om hur ITDB:s rapporteringskultur kan förbättras, och därmed kvaliteten på de uppgifter som IAEA har tillgång till. Dessutom utvecklar forskningscentrumet ett säkert protokoll för att göra det möjligt att rapportera via internet till ITDB.

3. Kommissionen har även infört samarbete mellan olika brottsbekämpande nätverk. Syftet är att nätverken på ett bättre sätt ska kunna uttrycka sina behov av ny teknik och att undersöka om Enlets (det europeiska nätverket för brottsbekämpningsteknik) kan användas som en knutpunkt för de brottsbekämpande nätverken för att informera forskare och näringsliv om nätverken.

4. För att komplettera FP7-relaterad forskningsverksamhet och stödja certifierings- och standardiseringsarbetet på olika områden har kommissionen prövat och testat ny utrustning. Försök med befintlig spjutspetsteknik har inletts i syfte att ta reda på hur den bäst kan anpassas till behoven för varje sektor. Erfarenheter från flygplatser bör kunna utnyttjas som exempel på bästa praxis som kan tillämpas på andra sektorer.

 Proven inriktas på att i detalj undersöka hur yrkesverksamma personer bör använda olika slags utrustning och förfaranden i olika miljöer (transporter, allmän säkerhet, idrottsevenemang osv.). De kommer också att ge yrkesverksamma personer och medlemsstaterna underlag för att ytterligare förbättra de verktyg som används för att upptäcka hot i deras länder.

5. Kommissionen håller också på att genomföra ett flertal aktiviteter på detta område för att säkra en harmoniserad utveckling av standarder och testförfaranden. Lämpliga hot- och riskbaserade spårningsstandarder måste utvecklas och tillämpas inom hela EU så att alla medborgare får samma skyddsnivå. Sådana standarder skulle också hjälpa teknikleverantörerna att bättre förstå de brottsbekämpande myndigheternas särskilda krav.

Spårningsstandarder för att hantera kända angrepp är välutvecklade. Dock bör man också beakta militär teknik, praxis och militära erfarenheter och vid behov anpassa dem till civila tillämpningar. De brottsbekämpande myndigheterna bör samarbeta med militären för att utbyta erfarenheter och hitta de bästa lösningarna på gemensamma problem.

Kommissionen kommer att

- fortsätta se till att forskningen beaktar de säkerhetspolitiska behoven och bidra till att utveckla programplaneringen så att forskningsprioriteringarna återspeglar de brottsbekämpande myndigheternas och andra slutanvändares behov samt de politiska behoven,

- ytterligare stödja CBRN-E-forskning, testning och validering och arbetet för att ta fram lämpliga spårningsstandarder som är anpassade till varje typ av miljö, däribland projekt såsom ERNCIP (European Reference Network for Critical Infrastructure Protection),

- fortsätta att stödja ITRAP i fas 2, det uppföljningsprojekt som för första gången kommer att bedöma om det är möjligt att integrera spårning av radiologiska och nukleära risker med spårning av sprängämnen i en och samma anordning. Det hjälper också medlemsstaternas laboratorier att erhålla ackreditering för spårning av radiologiska och nukleära risker, utvärderar ny utrustning för spårning av radiologiska och nukleära risker och möjliggör definitionen av europeiska eller internationella standarder, i nära samarbete med olika standardiseringsorgan.

III.3. Utbildning, åtgärder för ökad medvetenhet och kapacitetsuppbyggnad

Effektiv utbildning och åtgärder för ökad medvetenhet för de personer som arbetar med säkerhet är av avgörande betydelse för ett korrekt genomförande av säkerhetsåtgärder. Kommissionen måste därför tillhandahålla mer finansiering för de utbildningsinitiativ som erbjuder de brottsbekämpande myndigheterna och den privata industrin ett lämpligt utbildningsstöd samt förbättra initiativen,med hjälp av följande::

- Stödtill det europeiska nätverket för ammunitionsröjning (EEODN) som tillhandahåller medlemsstaternas sprängämnesexperter ett operativt forum för utbyte av bästa praxis och utbildning på områdena hot från sprängämnen och CBRN-hot.

- Bättre utbildningsmöjligheter för yrkesverksamma inom brottsbekämpningen för att hjälpa medlemsstaterna att hantera CBRN-E-risker, till exempel genom EU:s olika nätverk för brottsbekämpning (Atlas, Airpol, Railpol, Aquapol osv.).

- Utveckling av en gemensam strategi för att hantera framtida angrepp mot mjuka mål, t.ex. till följd av angreppet mot Burgas flygplats utvecklar kommissionen, tillsammans med medlemsstaterna, en handledning avseende mjuka mål vid flygplatser.

- Ett bättre civilt och militärt samarbet, såsom den gemensamma utbildningen för Europeiska försvarsbyrån och kommissionen (under våren 2014) vad gäller metoden för sårbarhetsvägledning och utvärdering av bärbara luftvärnsrobotsystem (MANPAD) som kommer att äga rum i anslutning till polisnätverket vid flygplatser (Airpol).

- EU:s expertgrupp för spårningsteknik vid tullen som utbyter information och bästa praxis, i syfte att förbättra spårningskapaciteten av CBRN-E-hot och prestandastandarder för befintlig och ny spårningsutrustning.

- Utbildningsmöjligheter vid det europeiska utbildningscentrumet för kärnsäkerhet (Eusectra) på områdena spårning av kärnämnen, insatser och nukleär kriminalteknik. Detta kommer att komplettera nationell utbildning och genomföras i samarbete med partner från medlemsstaterna och internationella organisationer. Utbildningsprogrammen kommer att omfatta tvärvetenskapliga aspekter, bl.a. brottsbekämpning, strålskydd och materiell analys.

Åtgärder för att öka medvetenheten och kapacitetsuppbyggnaden bör också intensifieras. Bland annat bör det göras mer för att utbyta bästa praxis och ta fram riktlinjer. Exempel på sådana åtgärder är följande:

1) Atlas, ett nätverk av polisenheter för särskilda insatser, är ett utmärkt exempel på hur EU bygger upp kapacitet och förtroende mellan dessa enheter som utplaceras när andra åtgärder misslyckats. Stöd till sådana nätverk hjälper EU att bygga upp sin kapacitet för beredskap vid kriser, skapa synergieffekter och undvika dubbelarbete för medlemsstaterna i arbetet med att skydda EU:s medborgare.

2) Arbetsgruppen för sprängämneshundar, ett forum för yrkesverksamma på området som frramgångsrikt bidragit till att främja utbytet av bästa praxis om utbildning, utplacering och certifiering, däribland vägledande material och handböcker. Gruppen består av kommissionens och medlemsstaternas experter och observatörer från Kanada och USA.

3) Hemmagjorda sprängämnen och att det är relativt enkelt att skaffa material för tillverkning av bomber belyser att det behöver göras mer på detta område och att snabbt genomföra bestämmelserna i förordning nr 98/2013 om att begränsa olaglig tillgång till sprängämnesprekursorer som kan användas för att tillverka bomber.

4) Den mänskliga faktorn är också viktig. Förutom urval och grundläggande utbildning måste förfaranden såsom lösande av larm optimeras och finjusteras för att se till att den personal som hanterar utrustning är skicklig, välutbildad och motiverad att förbättra sin prestation samtidigt som de fullt ut utnyttjar den tillgängliga tekniken.

5) Den nyligen antagna lagstiftningen om EU:s civilskyddsmekanism[14] banar väg för inrättandet av en europeisk insatskapacitet vid nödsituationer i form av en frivillig reserv av insatskapacitet som ställs till förfogande på förhand. Hit hör särskild kapacitet att hantera CBRN-incidenter (t.ex. CBRN–spårning och provtagningsmoduler samt grupper för sökning och räddning i stadsområden under CBRN-förhållanden).

Kommissionen kommer att

- ytterligare utveckla utbildningsverktyg, uppmuntra utbyte av bästa praxis och ta fram vägledande material för att stödja yrkesverksamma på området med den senaste utbildningen,  särskilt genom att hjälpa yrkesverksamma inom brottsbekämpningen att förbättra sina spårningsmetoder, t.ex. genom EEODN-verksamhet,

- fortsätta att öka medvetenheten om begränsningarna hos utrustning för att upptäcka sprängämnen,

- i mitten av 2014 offentliggöra en handledning om mjuka mål vid flygplatser i EU som kommer att vara tillgänglig för varje polistjänsteman vid EU:s flygplatser som är medlem i polisnätverket vid flygplatser (Airpol),

- utveckla programmodeller för kvalitetskontroll för att testa effektiviteten hos sprängämneshundar (t.ex. i Belgien, Ungern och Italien),

- ge utbildning om MANPAD-flygplatsbedömningar för medlemmar i Airpol,

- hjälpa medlemsstaterna att ta fram certifieringsprotokoll för sprängämneshundar som erkänns som globala modeller av hög standard,

- förbättra sina riktlinjer om genomförande av förordning nr 98/2013 om saluföring och användning av sprängämnesprekursorer,

- ta itu med de mänskliga riskfaktorerna genom att främja ett program för att se till att de som använder spårningsutrustning är välutbildade och motiverade, och förbättra kommunikationen mellan näringslivet, tillhandahållare av säkerhetstjänster och medlemsstaterna genom workshoppar och verktyg samt förbättra säkerhetsnivån,

- säkerställa att CBRN-risker vederbörligen beaktas vid utvecklingen av den europeiska insatskapaciteten vid nödsituationer,

- undersöka närmare kopplingar till utbildning och övningar inom ramen för EU:s civilskyddsmekanism,

- utöka utbudet av kärnsäkerhetsrelaterade kurser vid  det europeiska utbildningscentrumet för kärnsäkerhet (Eusectra).

III. 4. Främja initiativ med ett ledande land och samarbeta med näringslivet

Syftet med initiativen med ett ledande land som lanserades av kommissionen 2012 är att få medlemsstaterna att genomföra handlingsplanerna för CBRN och sprängämnen mer aktivt. Kommissionen uppmanade dem att anmäla sig som ett ledande land för sådana åtgärder som de ansåg vara prioriterade och vilkas genomförande de skulle kunna samordna på EU-nivå. Hittills har fem initiativ lanserats eller kommer att lanseras inom kort[15].

Initiativen med ett ledande land bör ses som ett sätt att ytterligare påskynda inkörningsperioden av ett större projekt. Initiativen omfattar ett stort antal ämnen. Det första ledde till ett säkerhetsprojekt vid försäljning av högriskkemikalier som har fått finansiering från kommissionen. Andra behandlar frågor såsom säkerhetsarrangemang i anläggningar som hanterar och innehar biologiska agenser och toxiner med hög risk eller hur man bättre kan sprida forskningsresultat.

Kommissionen kommer att förbättra dialogen med den privata sektorn – såsom operatörer av anläggningar som hanterar CBRN-E-material, tillverkare av utrustning och leverantörer av säkerhetstjänster – för att bättre förstå sektorns behov och problem. Målet är att skapa en effektiv offentlig-privat dialog om CBRN-E-hot och risker, i likhet med vad som har gjorts avseende sprängämnesprekursorer, där den ständiga kommittén för prekursorer inrättats. I kommittén ingår både medlemsstaternas myndigheter och industriförbund.

Kommissionen kommer att

- arbeta aktivt med berörda parter och anordna möten med medlemsstaternas företrädare om CBRN-E-frågor för att bättre kunna hantera förebyggande, beredskap och insatser,

- inrätta en plattform för informationsutbyte mellan kommissionen, medlemsstaterna och andra berörda parter och anordna regelbundna workshoppar om slutanvändarnas forskningsbehov,

- fortsätta att hjälpa medlemsstaterna att lägga fram åtgärder med ett ledande land enligt en eller flera av åtgärderna i handlingsplanerna för CBRN eller sprängämnen. Kommissionen kommer i synnerhet att uppmuntra initiativ som rör spårningsfrågor.

III. 5. Den externa dimensionen

CBRN-E-hoten har inga gränser, vilket framgår av SARS- och influensaviruset H1N1. Även om spridningen av viruset var oavsiktlig, fick konsekvenserna globala proportioner. Hot från kommersiella och hemmagjorda sprängämnen, t.ex. lastbomberna i Jemen 2010, är ett annat exempel på externa hot som går utanför EU:s gränser.

Därför måste vi skapa kontakter med och stödja åtgärder för beredskap och spårning i tredjeländer för att se till att vi kan skydda EU på ett lämpligt sätt.

Kommissionen föreslår därför att konsolidera genomförandet av initiativet om EU:s kompetenscentrum för riskminimering av CBRN[16] som för närvarande omfattar mer än 44 länder i 8 regioner i hela världen. Detta EU-initiativ ger stöd och expertis (t.ex. bedömning av nationella CBRN-behov, framtagande av nationella handlingsplaner, regionala CBRN-projekt) till partnerländer som grundas på frivillighet och nedifrån och upp-strategin.

Det är också viktigt att fortsätta att samarbeta med centrala internationella partner.  Ett exempel är EU:s och USA:s forum för sprängämnesexperter där det femte mötet mellan EU och USA hölls i november 2013. De tre arbetsgrupperna för spårning, informationsutbyte och utbildning konstaterade att goda framsteg gjorts. Forumet ger medlemsstaternas experter möjlighet att delta i ett regelbundet utbildningsutbyte, dela information om olika anordningar för bombtillverkning och om CBRN-agenser med hjälp av befintliga mekanismer, exempelvis meddelanden från Interpol, Europol och det amerikanska TRIPwire-systemet.

Ett annat exempel på sådant samarbete är tredjeländers myndigheters intresse för arbetsgruppen för sprängämneshundar och för EU:s praxis och standarder för sprängämneshundar och deras potentiella införande i Kanada.

Kommissionen deltar också aktivt i internationella expertmöten såsom den internationella tekniska arbetsgruppen för nukleär kriminalteknik och det globala initiativet för bekämpning av olaglig handel som är en resurs för framtagande av bästa praxis och vägledningar.

Kommissionen kommer att

- arbeta för att nå resultat med sprängämnesexperterna från EU och USA, bland annat genom att utbyta erfarenheter från genomförandet av bestämmelser om relevanta kemiska prekursorer och andra kontrollåtgärder,  undersöka nya sätt att utbyta information och bästa praxis när det gäller att informera allmänheten och den privata sektorn om tillbudsindikatorer avseende provisoriska spränganordningar och skyddsåtgärder,

- anordna pilotprojekt, ge tekniskt stöd och utbildning i tredje länder, t.ex. om sårbarhetsbedömningar för att hjälpa dem att bygga upp sin kapacitet. Den första utbildningen skulle kunna bygga på EU:s handledning avseende mjuka mål vid flygplatser,

- ta fram program för sprängämneshundar med USA med hjälp av resurserna i arbetsgruppen för sprängämneshundar,

- stödja utbytet av bästa praxis i EU och information om program för sprängämneshundar med tredjeländer som är intresserade av ett sådant utbyte (Kanada, USA m.fl.),

- samarbeta med medlemsstaterna för att stödja de internationella expertgruppernas arbete inom kärnsäkerhet.

Kommissionen kommer också att undersöka olika sätt att ge finansiellt stöd till de föreslagna verksamhetsområdena.

Hittills har kommissionens nuvarande finansieringsprogram, programmet för förebyggande och bekämpning av brott (2007–2013) beviljat mer än 20 miljoner euro i stöd till nästan 30 CBRN-projekt och till mer än 20 projekt inriktade på sprängämnen. De täcker ett stort antal olika verksamheter, t.ex. utbildning och aktiviteter (såsom EEODN-verksamhet) och utveckling av nya spårningsmetoder, IT-verktyg för informationsutbyte, t.ex. europeiska bombdatasystemet (EBDS).

Nästa finansieringsprogram – Fonden för inre säkerhet – polisen (2014–2020) – håller på att utarbetas. Under de politiska dialogerna med alla medlemsstater har kommissionen betonat behovet av en bättre kapacitet för CBRN-E-insatser, behovet att använda befintliga system och databaser för utbyte av information (t.ex. Scepylt[17], systemet för tidig varning och det Europol-baserade EBDS) och vikten av att öka medvetenheten om den nya förordningen om saluföring och användning av sprängämnesprekursorer.

Kommissionen kommer att på ett bättre sätt rikta användningen av de resurser som finns tillgängliga inom fonden för inre säkerhet och bättre utnyttja finansiering inom det nya forskningsprogrammet Horizon 2020, så att EU-finansierad verksamhet bättre tillgodoser användarnas behov och ligger mer i linje med CBRN-E-politiken på EU-nivå. 

IV. SLUTSATSER

I och med att terrorister visat på uppfinningsrikedom och opportunism när de försökt vålla skada med CBRN-E-material måste EU anta en mer aktiv strategi för att spåra CBRN-E-material. Denna nya steg-för-steg-metod innebär att man beaktar varje hot och omgivning med hjälp av bättre forskning, testning och validering, främjar ökad medvetenhet, utbildning och övningar och engagerar alla berörda parter. Genom detta tillvägagångssätt anser kommissionen att den kan spela en aktiv roll på EU-nivå med att hjälpa medlemsstaterna och andra viktiga aktörer att göra Europa till ett säkrare område för medborgarna.

Arbetet med att genomföra de initiativ som föreslås i detta meddelande börjar nu och utgör den första delen av den nya CBRN-E-dagordningen. Det första året kommer att ägnas åt att ta itu med de mest akuta behoven vad gäller att spåra och minska CBRN-E-risker. Samtidigt kommer arbetet med medlemsstaterna och berörda parter att fortsätta på alla andra viktiga områden som kartlagts i dagordningen. Syftet är att föreslå åtgärder även på andra områden för att på ett effektivt sätt förebygga och åtgärda CBRN-E-hot och risker på EU-nivå.

[1] Lägesrapport om genomförandet av EU:s CBRN-handlingsplan, maj 2012 (offentlig version): http://ec.europa.eu/dgs/home-affairs/what-we-do/policies/crisis-and-terrorism/securing-dangerous-material/docs/eu_cbrn_action_plan_progress_report_en.pdf

Lägesrapport om genomförandet av EU:s handlingsplan för bättre sprängämnessäkerhet (offentlig version): http://ec.europa.eu/dgs/home-affairs/what-we-do/policies/crisis-and-terrorism/explosives/docs/progress_report_on_explosives_security_2012_en.pdf.

[2] Rådets dokument 15505/1/09 REV 1..

[3] Rådets dokument 8109/08.

[4] Rådets dokument 16980/12.

[5] Rådets dokument 14469/4/05 REV 4.

[6] KOM(2010) 673 slutlig.

[7] EU:s underrättelseanalyscentrum.

[8] I det 12: e numret (våren 2014) i internettidskriften ”Inspire” från Al-Qaida på den arabiska halvön uppmanas jihadister att inrikta sig på platser där många människor samlas, t.ex. sportevenemang, turistattraktioner, valmöten och festivaler och att använda provisoriska sprängladdningar i fordon.

[9] Den attack med biologiska ämnen som utfördes 1984 av den religiösa sekten Rajneeshee var den största biologiska attacken i USA:s historia och förgiftade mer än 750 personer.

[10] Europeiska organisationen för kärnforskning.

[11] Detta påpekades också i COM(2013)542 final, Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: Mot en mer konkurrenskraftig och effektiv försvars- och säkerhetssektor.

[12] PREVAIL som fått stöd från FP 7 på 4,3 miljoner euro var det första projektet i den ˮförebyggandeˮ delen av EU:s CBRN-handlingsplan. PREVAIL behandlade säkerhetsproblem avseende kemikalier som finns tillgängliga för allmänheten på grund av deras dagliga lagliga användning, men som kan missbrukas för att tillverka hemmagjorda sprängämnen. Det första målet var att begränsa nyttan av hur dessa vanliga kemikalier kan användas som sprängämnen eller sprängämnesprekursorer genom att identifiera inhibitorer som kan tillsättas. Det andra målet var att förbättra möjligheterna att upptäcka gödselmedelsbaserade hemmagjorda sprängämnen genom att hitta markörer som kan tillsättas gödselmedel och utveckla detektorer för dessa markörer. PREVAIL stöder alltså direkt EU:s politik genom att förebygga att vissa vanliga kemikalier används som prekursorer, begränsa tillgången till sprängämnesprekursorer och förbättra spårningen av dem.

[13] Inom det sjunde ramprogrammet för forskning är flaggskeppsprojektet för CBRN det storskaliga demonstrationsprojektet Eden (med 39 partner och 24 miljoner euro i EU-bidrag). Projektet Eden kommer att öka mervärdet av verktyg och system från det tidigare forsknings- och utvecklingsarbetet och förbättra motståndskraften mot CBRN-E-material genom att de anpassas och integreras. Konceptet med projektet Eden är att tillhandahålla ”verktygslådornas verktygslåda” Eden Store för att ge berörda parter tillgång till sådan driftskompatibel kapacitet som de anser vara viktig, eller har ett överkomligt pris, från en uppsättning certifierade ansökningar. Det kommer att bära en del av utvecklingskostnaderna och gör det möjligt att dra lärdomar och förbättra tillämpningar.

[14] Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU om en civilskyddsmekanism för unionen (EUT L 347, 20.12.2013, s. 924).

[15] Initiativ som har inletts officiellt:

1. Åtgärderna C7 och C11 i EU:s CBRN-handlingsplan som leds av Nederländerna och Förenade kungariket.

2. Åtgärd B2 som leds av Frankrike

3. Åtgärd H29 som leds av Förenade kungariket

4. Åtgärd H63 som leds av Sverige i nära samarbete med Nederländerna och Förenade kungariket.

[16] Inleddes 2010 inom ramen för stabilitetsinstrumentet och fortsätter inom det nya instrumentet som bidrar till stabilitet och fred (IcSP 2014–2020).

[17] Scepylt – alleuropeiskt informationssystem för kontroll av sprängämnen i kampen mot terrorism. Systemet används för utbyte av information om transaktioner av sprängämnen inom EU.