EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32015L1787

Kommissionens direktiv (EU) 2015/1787 av den 6 oktober 2015 om ändring av bilaga II och III till rådets direktiv 98/83/EG om kvaliteten på dricksvatten

OJ L 260, 7.10.2015, p. 6–17 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

In force

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2015/1787/oj

7.10.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 260/6


KOMMISSIONENS DIREKTIV (EU) 2015/1787

av den 6 oktober 2015

om ändring av bilaga II och III till rådets direktiv 98/83/EG om kvaliteten på dricksvatten

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets direktiv 98/83/EG av den 3 november 1998 om kvaliteten på dricksvatten (1), särskilt artikel 11.2, och

av följande skäl:

(1)

I bilagorna II och III till direktiv 98/83/EG fastställs minimikraven för programmen för kontroll av allt dricksvatten och specifikationer för analysmetoder för olika parametrar.

(2)

Specifikationerna i bilagorna II och III bör uppdateras mot bakgrund av den vetenskapliga och tekniska utvecklingen och för att säkerställa förenlighet med unionens lagstiftning.

(3)

Enligt bilaga II till direktiv 98/83/EG medges en viss grad av flexibilitet vid utförandet av utvidgad kontroll och begränsad kontroll som tillåter en mindre frekvent provtagning under vissa omständigheter. De särskilda villkoren för att genomföra kontrollen av parametrar enligt lämpligt intervall och den kontrollteknik som finns måste klargöras mot bakgrund av den vetenskapliga utvecklingen.

(4)

Sedan 2004 utvecklar Världshälsoorganisationen (WHO) en plan för riskbedömning och riskhantering med avseende på vattensäkerhet som fastställs i WHO:s riktlinjer för dricksvattenkvalitet (2). Dessa riktlinjer är, tillsammans med standarden EN 15975-2 om dricksvattensäkerhet, internationellt erkända principer som ligger till grund för produktion, distribution, kontroll och analys av parametrar för dricksvatten. Bilaga II till direktiv 98/83/EG bör därför anpassas till de senaste uppdateringarna av dessa principer.

(5)

För att kontrollera riskerna för människors hälsa, bör kontrollprogrammen säkerställa att åtgärder vidtas inom hela försörjningskedjan för vatten och ta hänsyn till uppgifter om vattenförekomster som används för uttag av dricksvatten. De allmänna skyldigheterna för kontrollprogram bör överbrygga klyftan mellan uttag och tillhandahållande. I enlighet med artikel 6 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG (3) måste medlemsstaterna säkerställa upprättandet av register för skyddade områden. Sådana skyddade områden omfattar alla vattenförekomster som används för dricksvattenuttag eller som är avsedda för sådan användning, i enlighet med artikel 7.1 i det direktivet. Resultaten från övervakningen av dessa vattenförekomster enligt artikel 7.1 andra stycket och artikel 8 i det direktivet bör användas för att fastställa den potentiella risken för dricksvatten före och efter behandling i den mening som avses i direktiv 98/83/EG.

(6)

Erfarenheten har, för många (särskilt fysikalisk-kemiska) parametrar, visat att de koncentrationer som förekommer sällan skulle leda till överskridande av de högsta tillåtna värdena. Kontroll och rapportering av sådana parametrar utan praktisk betydelse medför betydande kostnader, särskilt när ett stort antal parametrar måste beaktas. Att införa flexibla kontrollfrekvenser under sådana omständigheter utgör potentiellt kostnadsbesparande möjligheter som inte skulle skada folkhälsan och andra fördelar. Flexibel kontroll minskar också insamling av sådana uppgifter som ger lite eller ingen information om kvaliteten på dricksvattnet.

(7)

Medlemsstaterna bör därför tillåtas att göra undantag från de kontrollprogram de har inrättat, förutsatt att de utför trovärdiga riskbedömningar som kan grundas på Världshälsoorganisationens riktlinjer för dricksvattenkvalitet och som bör ta hänsyn till den övervakning som utförts i enlighet med artikel 8 i direktiv 2000/60/EG.

(8)

Tabell B2 i bilaga II till direktiv 98/83/EG, som rör vatten som tappats på flaskor eller behållare som är avsedda för försäljning, har blivit föråldrad, eftersom dessa produkter omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 (4). Dessa produkter omfattas också av principen om faroanalys och kritiska styrpunkter (HACCP) som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 (5) och principerna för offentlig kontroll i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 (6). Som en följd av antagandet av dessa förordningar, är bilaga II till direktiv 98/83/EG i praktiken inte längre tillämplig för vatten som tappas på flaskor eller i behållare som är avsedda för försäljning.

(9)

Genom rådets direktiv 2013/51/Euratom (7) infördes särskilda bestämmelser för kontroll av radioaktiva ämnen. Program för kontroll av radioaktiva ämnen bör därför uteslutande fastställas enligt det direktivet.

(10)

Laboratorier som tillämpar de specifikationer för parameteranalys som anges i bilaga III till direktiv 98/83/EG bör arbeta enligt internationellt godkända förfaranden eller kriteriebaserade standarder och använda analysmetoder som så långt som möjligt är validerade.

(11)

Enligt kommissionens direktiv 2009/90/EG (8) måste standarden EN ISO/IEC 17025 eller annan motsvarande standard som är internationellt accepterad användas för att validera analysmetoderna. EN ISO/IEC 17025 är också en av de standarder som tillämpas i enlighet med förordning (EG) nr 882/2004 för ackrediteringen av laboratorier som utsetts av de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna. Det är därför nödvändigt att införa denna standard, eller annan motsvarande standard som är internationellt accepterad, för validering av analysmetoder inom ramen för direktiv 98/83/EG. För att anpassa bilaga III till direktiv 98/83/EG till direktiv 2009/90/EG, bör kvantifieringsgräns och mätosäkerhet införas som metodkriterier. Medlemsstaterna bör dock ha möjlighet att under en begränsad period fortsätta att tillåta användning av riktighet, precision och detektionsgräns som metodkriterier i enlighet med bilaga III till direktiv 98/83/EG, för att ge laboratorier tillräcklig med tid för att anpassa sig till detta tekniska framsteg.

(12)

Det har fastställts ISO-standarder för analys av mikrobiologiska parametrar. EN ISO 9308-1 och EN ISO 9308-2 (för räkning av E. coli och koliforma bakterier) och standarden EN ISO 14189 (för analys av Clostridium perfringens) tillhandahåller alla nödvändiga specifikationer för att utföra analysen. Dessa nya standarder och den tekniska utvecklingen bör återspeglas i bilaga III till direktiv 98/83/EG.

(13)

I syfte att bedöma likvärdigheten mellan alternativa metoder och den metod som anges i bilaga III till direktiv 98/83/EG, bör medlemsstaterna tillåtas att använda standarden EN ISO 17994, vilken redan har införts som standard för mikrobiologiska metoders likvärdighet inom ramen för Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/7/EG (9) och kommissionens beslut 2009/64/EG (10). Alternativt bör de tillåtas att använda standarden EN ISO 16140 eller andra liknande internationella protokoll enligt vad som avses i artikel 5.5 i kommissionens förordning (EG) nr 2073/2005 (11), i syfte att fastställa likvärdigheten mellan metoder baserade på principer som inte omfattas av EN ISO 17994.

(14)

Bilagorna II och III till direktiv 98/83/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(15)

De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med yttrandet från den dricksvattenkommitté som har inrättats i enlighet med artikel 12.1 i direktiv 98/83/EG.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Direktiv 98/83/EG ska ändras på följande sätt:

1.

Bilaga II ska ersättas med texten i bilaga I till det här direktivet.

2.

Bilaga III ska ändras i enlighet med bilaga II till det här direktivet.

Artikel 2

1.   Medlemsstaterna ska senast den 27 oktober 2017 sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska till kommissionen genast överlämna texten till dessa bestämmelser.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2.   Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 3

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 4

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 6 oktober 2015.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)  EGT L 330, 5.12.1998, s. 32.

(2)  http://www.who.int/water_sanitation_health/publications/2011/dwq_guidelines/en/index.html

(3)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1).

(4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (EGT L 31, 1.2.2002, s. 1).

(5)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004 om livsmedelshygien (EUT L 139, 30.4.2004, s. 1).

(6)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd (EUT L 165, 30.4.2004, s. 1).

(7)  Rådets direktiv 2013/51/Euratom av den 22 oktober 2013 om fastställande av krav avseende skydd av allmänhetens hälsa mot radioaktiva ämnen i dricksvatten (EUT L 296, 7.11.2013, s. 12).

(8)  Kommissionens direktiv 2009/90/EG av den 31 juli 2009 om bestämmelser, i enlighet med direktiv 2000/60/EG, om tekniska specifikationer och standardmetoder för kemisk analys och kontroll av vattenstatus (EUT L 201, 1.8.2009, s. 36).

(9)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/7/EG av den 15 februari 2006 om förvaltning av badvattenkvaliteten (EUT L 64, 4.3.2006, s. 37).

(10)  Kommissionens beslut 2009/64/EG av den 21 januari 2009 om specificering, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/7/EG, av standarden ISO 17994:2004(E) som standard för mikrobiologiska metoders likvärdighet (EUT L 23, 27.1.2009, s. 32).

(11)  Kommissionens förordning (EG) nr 2073/2005 av den 15 november 2005 om mikrobiologiska kriterier för livsmedel (EUT L 338, 22.12.2005, s. 1).


BILAGA I

”BILAGA II

KONTROLL

DEL A

Allmänna mål och kontrollprogram för dricksvatten

1.

Kontrollprogram för dricksvatten måste

a)

kunna verifiera att befintliga åtgärder som ska kontrollera riskerna för människors hälsa i vattenförsörjningskedjan från tillrinningsområde via uttag, beredning och lagring till distribution är effektiva och att vattnet vid punkten där värdena ska iakttas är hälsosamt och rent,

b)

ge information om kvaliteten på dricksvatten för att visa att skyldigheterna i artiklarna 4 och 5, och parametervärdena i bilaga I, är uppfyllda,

c)

identifiera de lämpligaste sätten att begränsa risker för människors hälsa.

2.

Enligt artikel 7.2 ska de behöriga myndigheterna upprätta kontrollprogram som uppfyller de krav på parametrar och frekvenser som anges i del B i denna bilaga och som består av

a)

insamling och laboratorieanalys av diskreta vattenprov, eller

b)

mätningar registrerade i en kontinuerlig övervakningsprocess.

Kontrollprogram får dessutom bestå av

a)

kontroller av rapporter om utrustningens funktionalitet och underhållsstatus, och/eller

b)

inspektioner av tillrinningsområde, vattenuttag, beredning, lagring och distributionsanläggning.

3.

Kontrollprogram får baseras på en riskbedömning enligt del C.

4.

Medlemsstaterna ansvarar för att kontrollprogrammen ses över kontinuerligt och att de uppdateras eller bekräftas på nytt minst vart femte år.

DEL B

Parametrar och frekvenser

1.   Allmän ram

Ett kontrollprogram måste beakta de parametrar som avses i artikel 5, även dem som är viktiga för att bedöma hur fastighetsinstallationer påverkar vattenkvaliteten vid punkten där värdena ska iakttas i enlighet med artikel 6.1. När man väljer lämpliga parametrar för kontroll måste lokala villkor för varje anläggning för dricksvattenförsörjning beaktas.

Medlemsstaterna ska se till att de parametrar som förtecknas i punkt 2 kontrolleras med relevanta provtagningsfrekvenser enligt punkt 3.

2.   Förteckning över parametrar

Grupp A-parametrar

Följande parametrar (Grupp A) ska kontrolleras i enlighet med de kontrollfrekvenser som anges i tabell 1 i punkt 3:

a)

Escherichia coli (E. coli), koliforma bakterier, antal mikroorganismer vid 22 °C, färg, turbiditet, smak, lukt, pH, konduktivitet.

b)

Övriga parametrar som bedöms som relevanta i kontrollprogrammet, i enlighet med artikel 5.3 och, där det är relevant, genom en riskbedömning enligt del C.

Under vissa omständigheter ska följande parametrar läggas till Grupp A-parametrarna:

a)

Ammonium och nitrit, om kloraminbehandling används.

b)

Aluminium och järn, om de används som kemikalier vid vattenberedning.

Grupp B-parametrar

För att fastställa huruvida alla parametervärden i detta direktiv iakttas, ska alla andra parametrar som inte analyseras inom Grupp A och som fastställs i enlighet med artikel 5 kontrolleras minst med de frekvenser som anges i tabell 1 i punkt 3.

3.   Provtagningsfrekvens

Tabell 1

Minimifrekvens för provtagning och analys för kontroll av parametervärden

Distribuerad eller producerad volym vatten per dag i ett vattenförsörjningsområde

(Se anmärkningar 1 och 2)

m3

Grupp A-parametrar

antal prov per år

(Se anmärkning 3)

Grupp B-parametrar

antal prov per år

 

≤ 100

> 0

(Se anmärkning 4)

> 0

(Se anmärkning 4)

> 100

≤ 1 000

4

1

> 1 000

≤ 10 000

4

+ 3

per 1 000 m3/d och del därav beräknat på den totala volymen

1

+ 1

per 4 500 m3/d och del därav beräknat på den totala volymen

> 10 000

≤ 100 000

3

+ 1

per varje 10 000 m3/d och del därav beräknat på den totala volymen

> 100 000

 

12

+ 1

per 25 000 m3/d och del därav beräknat på den totala volymen

Anm. 1:

Ett vattenförsörjningsområde är ett geografiskt avgränsat område inom vilket dricksvatten kommer från en eller flera vattentäkter, och inom vilket vattenkvaliteten kan anses vara i stort sett enhetlig.

Anm. 2:

Volymerna beräknas som ett medelvärde under ett kalenderår. En medlemsstat får använda antalet invånare i ett vattenförsörjningsområde i stället för vattenvolymen för att fastställa lägsta frekvens, varvid antas att vattenförbrukningen är 200 l per dag och person.

Anm. 3:

Den angivna frekvensen beräknas enligt följande: t.ex. 4 300 m3/d = 16 prov (fyra på de första 1 000 m3/d + 12 för de resterande 3 300 m3/d).

Anm. 4:

Medlemsstater som har beslutat att undanta enskilda vattentäkter enligt artikel 3.2 b i detta direktiv ska tillämpa dessa frekvenser enbart på vattenförsörjningsområden som distribuerar mellan 10 och 100 m3 per dag.

DEL C

Riskbedömning

1.

Medlemsstaterna får ge möjlighet att avvika från kraven på parametrar och provtagningsfrekvenser i del B, om en riskbedömning görs i enlighet med denna del.

2.

Den riskbedömning som avses i punkt 1 ska baseras på de allmänna principerna om riskbedömning som anges i förhållande till internationella standarder, exempelvis standard EN 15975-2 om ’Vattenförsörjning – Säkerhet – Riktlinjer för risk- och krishantering’.

3.

När riskbedömningen görs ska man beakta resultaten från de övervakningsprogram som fastställts genom artikel 7.1 andra stycket och artikel 8 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG (1) för vattenförekomster som identifierats i enlighet med artikel 7.1 som ger mer än 100 m3 per dag i genomsnitt, i enlighet med bilaga V till det direktivet.

4.

Med resultaten från riskbedömningen som underlag ska förteckningen i punkt 2 i del B utvidgas och/eller provtagningsfrekvenserna i punkt 3 i del B ökas, om något av följande villkor är uppfyllt:

a)

Förteckningen över parametrar eller frekvenser som anges i denna bilaga är inte tillräcklig för att uppfylla de krav som införs genom artikel 7.1.

b)

Ytterligare kontroll behövs för att uppfylla kraven i artikel 7.6.

c)

Det är nödvändigt för att säkerställa det som anges i punkt 1 a i del A.

5.

Med resultaten från riskbedömningen som underlag, får förteckningen över parametrar i punkt 2 i del B och provtagningsfrekvenserna i punkt 3 i del B minskas, om följande villkor är uppfyllda:

a)

Provtagningsfrekvensen för E. coli får under inga omständigheter minskas under den som fastställs i punkt 3 i del B.

b)

För samtliga övriga parametrar gäller följande:

i)

Provtagningsfrekvensen och platsen för provtagningen ska fastställas i förhållande till parameterns ursprung, samt koncentrationens variation och långsiktiga trend, med beaktande av artikel 6.

ii)

För att minska en parameters lägsta provtagningsfrekvens, enligt punkt 3 i del B, måste samtliga resultat från prov som samlats in med regelbundna intervall under minst tre år från provtagningsplatser som är representativa för hela vattenförsörjningsområdet vara lägre än 60 % av parametervärdet.

iii)

För att ta bort en parameter från förteckningen över parametrar som ska kontrolleras, enligt punkt 2 i del B, måste samtliga resultat från prov som samlats in med regelbundna intervall under minst tre år från provtagningsplatser som är representativa för hela vattenförsörjningsområdet vara lägre än 30 % av parametervärdet.

iv)

Borttagandet av en särskild parameter i punkt 2 i del B från förteckningen över parametrar som ska kontrolleras ska baseras på resultaten av riskbedömningen, och på resultat av kontrollen av dricksvattentäkter och med en försäkran att människors hälsa skyddas från de skadliga effekterna av alla slags föroreningar i dricksvatten, i enlighet med artikel 1.

v)

Provtagningsfrekvensen får minskas och en parameter får tas bort från förteckningen över de parametrar som ska kontrolleras i enlighet med punkterna ii och iii endast om riskbedömningen bekräftar att ingen faktor rimligtvis kan förväntas försämra dricksvattnets kvalitet.

6.

Medlemsstaterna ska garantera att

a)

riskbedömningarna är godkända av deras relevanta myndighet, och

b)

att information som visar att en riskbedömning har gjorts tillsammans med en sammanfattning av resultaten finns tillgänglig.

DEL D

Provtagningsmetoder och provtagningsplatser

1.

Provtagningsplatser ska fastställas så att de punkter där parametervärdena ska iakttas enligt artikel 6.1 garanteras. När det rör sig om ett distributionsnätverk får en medlemsstat ta prover inom vattenförsörjningsområdet eller vid vattenberedningen i fråga om vissa parametrar om det kan visas att det inte sker någon negativ förändring av det uppmätta värdet av de berörda parametrarna. Antalet prov ska i möjligaste mån fördelas lika över tid och rum.

2.

Provtagning vid den punkt där värdena ska iakttas ska uppfylla följande krav:

a)

Provtagning för att fastställa iakttagande av vissa kemiska parametrar (framför allt koppar, bly och nickel) ska ske vid hushållskranar utan föregående spolning. Ett prov på en liter ska tas vid en slumpmässig tidpunkt under dagen. Som ett alternativ får medlemsstaterna tillämpa provtagning av vatten som varit stillastående under en bestämd tid som bättre motsvarar deras nationella situation under förutsättning att detta, på vattenförsörjningsområdesnivå, inte leder till färre fall av bristande iakttagande än provet taget under en slumpmässig tid på dagen.

b)

Provtagning av mikrobiologiska parametrar vid den punkt där värdena ska iakttas ska ske och hanteras i enlighet med EN ISO 19458, provtagningssyfte B.

3.

Provtagning i distributionsanläggning, med undantag för hushållskranar, ska ske ska i enlighet med ISO 5667-5. I fråga om mikrobiologiska parametrar ska provtagning i distributionsnätverket ske och hanteras i enlighet med EN ISO 19458, provtagningssyfte A.


(1)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1).”


BILAGA II

Bilaga III till direktiv 98/83/EG ska ändras på följande sätt:

1.

Det inledande stycket ska ersättas med följande:

”Medlemsstaterna ska se till att de analysmetoder som används för kontroll och för att visa iakttagande av detta direktiv är validerade och dokumenterade i enlighet med EN ISO/IEC 17025, eller annan motsvarande internationellt accepterad standard. Medlemsstaterna ska se till att laboratorier eller parter som kontrakteras av laboratorier tillämpar kvalitetsstyrningssystem i enlighet med EN ISO/IEC 17025 eller annan motsvarande internationellt accepterad standard.

Om det inte finns någon analysmetod som uppfyller minimikraven på metodkriterier i del B, ska medlemsstaterna se till att kontroll sker med hjälp av bästa tillgängliga teknik som inte medför orimliga kostnader.”

2.

Punkt 1 ska ändras på följande sätt:

a)

Rubriken till punkt 1 ska ersättas med följande:

”DEL A

Mikrobiologiska parametrar för vilka analysmetoder anges”

b)

Tredje till nionde stycket, även anmärkning 1, ska ersättas med följande:

”Metoderna för mikrobiologiska parametrar är följande:

a)

Escherichia coli (E. coli) och koliforma bakterier (EN ISO 9308-1 eller EN ISO 9308-2).

b)

Enterokocker (EN ISO 7899-2).

c)

Pseudomonas aeruginosa (EN ISO 16266).

d)

Bestämning av odlingsbara mikroorganismer – antal mikroorganismer vid 22 °C (EN ISO 6222).

e)

Bestämning av odlingsbara mikroorganismer – antal mikroorganismer vid 36 °C (EN ISO 6222).

f)

Clostridium perfringens (inbegripet sporer) (EN ISO 14189).”

3.

Punkt 2 ska ändras på följande sätt:

a)

Rubriken till punkt 2 ska ersättas med följande:

”DEL B

Kemiska parametrar och indikatorparametrar för vilka metodkriterier anges”

b)

Punkt 2.1 ska ersättas med följande:

”1.   Kemiska parametrar och indikatorparametrar

I fråga om de parametrar som anges i tabell 1, innebär de angivna kraven på metodkriterier att den analysmetod som används åtminstone ska kunna mäta koncentrationer som är lika med parametervärdet med en kvantifieringsgräns, enligt definitionen i artikel 2.2 i kommissionens direktiv 2009/90/EG (1), på 30 % eller mindre av det relevanta parametervärdet och en mätosäkerhet enligt specifikationen i tabell 1. Resultatet ska uttryckas med minst samma antal signifikanta siffror som för det parametervärde som avses i delarna B och C i bilaga i bilaga I.

Till och med den 31 december 2019 får medlemsstater tillåta användning av ’riktighet’, ’precision’ och ’detektionsgräns’ enligt specifikationen i tabell 2, som alternativa krav på metodkriterier till ’kvantifieringsgräns’ och ’mätosäkerhet’ enligt vad som sägs i första stycket och i tabell 1.

Den mätosäkerhet som fastställs i tabell 1 ska inte användas som ytterligare tolerans för de parametervärden som anges i bilaga I.

Tabell 1

Minimikrav på ’Mätosäkerhet’

Parametrar

Mätosäkerhet

(Se anmärkning 1)

% av parametervärdet (förutom för pH)

Anmärkningar

Aluminium

25

 

Ammonium

40

 

Antimon

40

 

Arsenik

30

 

Bens(a)pyren

50

Se anmärkning 5

Bensen

40

 

Bor

25

 

Bromat

40

 

Kadmium

25

 

Klorid

15

 

Krom

30

 

Konduktivitet

20

 

Koppar

25

 

Cyanid

30

Se anmärkning 6

1,2-dikloretan

40

 

Fluorid

20

 

Vätejonkoncentration pH (uttryckt som pH-enheter)

0,2

Se anmärkning 7

Järn

30

 

Bly

25

 

Mangan

30

 

Kvicksilver

30

 

Nickel

25

 

Nitrat

15

 

Nitrit

20

 

Oxiderbarhet

50

Se anmärkning 8

Pesticider

30

Se anmärkning 9

Polycykliska aromatiska kolväten

50

Se anmärkning 10

Selen

40

 

Natrium

15

 

Sulfat

15

 

Tetrakloreten

30

Se anmärkning 11

Trikloreten

40

Se anmärkning 11

Trihalometaner – totalt

40

Se anmärkning 10

Totalt organiskt kol (TOC)

30

Se anmärkning 12

Turbiditet

30

Se anmärkning 13

Akrylamid, epiklorhydrin och vinylklorid ska kontrolleras genom produktspecifikation.


Tabell 2

Minimikrav på ’Riktighet’, ’Precision’ och ’Detektionsgräns’ – får användas fram till och med den 31 december 2019

Parametrar

Riktighet

(Se anmärkning 2)

% av parametervärdet (förutom för pH)

Precision

(Se anmärkning 3)

% av parametervärdet (förutom för pH)

Detektionsgräns

(Se anmärkning 4)

% av parametervärdet (förutom för pH)

Anmärkningar

Aluminium

10

10

10

 

Ammonium

10

10

10

 

Antimon

25

25

25

 

Arsenik

10

10

10

 

Bens(a)pyren

25

25

25

 

Bensen

25

25

25

 

Bor

10

10

10

 

Bromat

25

25

25

 

Kadmium

10

10

10

 

Klorid

10

10

10

 

Krom

10

10

10

 

Konduktivitet

10

10

10

 

Koppar

10

10

10

 

Cyanid

10

10

10

Se anmärkning 6

1,2-dikloretan

25

25

10

 

Fluorid

10

10

10

 

Vätejonkoncentration pH (uttryckt som pH-enheter)

0,2

0,2

 

Se anmärkning 7

Järn

10

10

10

 

Bly

10

10

10

 

Mangan

10

10

10

 

Kvicksilver

20

10

20

 

Nickel

10

10

10

 

Nitrat

10

10

10

 

Nitrit

10

10

10

 

Oxiderbarhet

25

25

10

Se anmärkning 8

Pesticider

25

25

25

Se anmärkning 9

Polycykliska aromatiska kolväten

25

25

25

Se anmärkning 10

Selen

10

10

10

 

Natrium

10

10

10

 

Sulfat

10

10

10

 

Tetrakloreten

25

25

10

Se anmärkning 11

Trikloreten

25

25

10

Se anmärkning 11

Trihalometaner – totalt

25

25

10

Se anmärkning 10

Turbiditet

25

25

25

 

Akrylamid, epiklorhydrin och vinylklorid ska kontrolleras genom produktspecifikation.

(1)  Kommissionens direktiv 2009/90/EG av den 31 juli 2009 om bestämmelser, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG, om tekniska specifikationer och standardmetoder för kemisk analys och övervakning av vattenstatus (EUT L 201, 1.8.2009, s. 36).”"

c)

Punkt 2.2 ska ersättas med följande:

”2.   Anmärkningar till tabell 1 och 2

Anmärkning 1

Mätosäkerhet är en icke-negativ parameter som karakteriserar spridningen av de storhetsvärden som tilldelas en mätstorhet på grundval av den information som används. Metodkriteriet för mätosäkerhet (k = 2) är procentandelen av det parametervärde som anges i tabellen eller bättre. Mätosäkerheten ska uppskattas på parametervärdenivå, om inte annat anges.

Anmärkning 2

Riktighet är det systematiska felet, dvs. skillnaden mellan medelvärdet av ett stort antal upprepade mätningar och det sanna värdet. Ytterligare definitioner anges i ISO 5725.

Anmärkning 3

Precision är ett mått på det tillfälliga felet och uttrycks vanligen som standardavvikelsen (inom och mellan mätomgångar) av resultatens spridning runt medelvärdet. Godtagbar precision är två gånger den relativa standardavvikelsen. Detta uttryck definieras ytterligare i ISO 5725.

Anmärkning 4

Detektionsgräns är antingen

tre gånger standardavvikelsen inom en mätomgång av ett naturligt prov innehållande en låg koncentration av parametern eller

fem gånger standardavvikelsen inom en mätomgång av ett blindprov.

Anmärkning 5

Om värdet på mätosäkerheten inte kan mätas, bör bästa möjliga teknik väljas (upp till 60 %).

Anmärkning 6

Denna metod bestämmer total cyanid i samtliga former.

Anmärkning 7

Värden för riktighet, precision och mätosäkerhet uttrycks i pH-enheter.

Anmärkning 8

Referensmetod EN ISO 8467

Anmärkning 9

Metodkriterierna för enskilda pesticider anges som indikation. Värden för mätosäkerhet så låga som 30 % kan uppnås för flera pesticider, högre värden upp till 80 % får tillåtas för ett antal pesticider.

Anmärkning 10

Metodkriterierna gäller för de enskilda ämnen som anges med 25 % av parametervärdet i del B i bilaga I.

Anmärkning 11

Metodkriterierna gäller för de enskilda ämnen som anges med 50 % av parametervärdet i del B i bilaga I.

Anmärkning 12

Mätosäkerheten bör bestämmas på nivån 3 mg/l av totalt organiskt kol (TOC). Riktlinjerna CEN 1484 för bestämning av TOC och löst organiskt kol (DOC) ska användas.

Anmärkning 13

Mätosäkerheten bör bestämmas på nivån 1,0 NTU (nephelometric turbidity units) i enlighet med EN ISO 7027.”

4.

Punkt 3 ska utgå



Top