9.5.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 136/1

(1)

Det främsta målet för politiken i fråga om utvecklingssamarbete är att minska och på lång sikt utrota fattigdomen i enlighet med artikel 21 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och artikel 208 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Kampen mot den globala fattigdomen bidrar också till att bygga upp en stabilare, fredligare, mer välmående och mer jämlik värld som återspeglar de rikare och fattigare ländernas beroende av varandra.

(2)

Såsom angavs i Europaparlamentets resolution av den 23 oktober 2012 med titeln En agenda för förändring: framtiden för EU:s utvecklingspolitik, består utvecklingssamarbete även i att främja mänsklig utveckling och tillgodose människors behov i alla avseenden, inbegripet kulturella aspekter.

(3)

Unionen har tillhandahållit stöd till utvecklingssamarbete sedan 1957 och är nu den största givaren av offentligt utvecklingsbistånd i världen.

(4)

Lissabonfördraget har gett utvecklingspolitiken en fast förankring inom ramen för unionens yttre åtgärder till stöd för unionens intresse av välstånd och stabilitet i hela världen. Utvecklingspolitiken bidrar också till att tackla andra globala utmaningar och till Europa 2020-strategin, som anges i kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 med titeln Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla.

(5)

Unionen har varit ledande i utformningen och genomförandet av begreppet konsekvens i utvecklingspolitiken, som syftar till att stärka synergieffekterna mellan unionens politik på andra områden och utvecklingsmålen, så att unionens politik stöder utvecklingsbehoven i utvecklingsländer eller åtminstone inte strider mot målet att utrota fattigdomen.

(6)

År 2000 åtog sig världssamfundet att vidta konkreta åtgärder senast 2015 för att bekämpa fattigdomen, genom antagandet av millennieutvecklingsmålen, vilka godkändes av unionen och medlemsstaterna.

(7)

I den gemensamma förklaringen från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, Europaparlamentet och kommissionen om Europeiska unionens utvecklingspolitik: Det europeiska samförståndet  (3), som fortfarande är den mest heltäckande grunden för unionens utvecklingssamarbete, uppmanas unionen att hjälpa till att stärka de nya medlemsstaternas roll som nya givare.

(8)

Världen har genomgått stora förändringar under de senaste åren, inklusive betydande förskjutningar av den globala ekonomiska och politiska balansen. Nya aktörer, inbegripet privata och andra icke-statliga aktörer, har gjort sitt inträde på den globala arenan. Industri- och tillväxtländer svarar för den största delen av den globala bruttonationalprodukten, men tillväxtländerna har nu blivit den viktigaste drivkraften bakom den globala tillväxten och har redan en betydande inverkan på världsekonomin.

(9)

Fortsatt stöd för utvecklingssamarbete är av avgörande betydelse i en snabbt föränderlig värld. Omkring 1,3 miljarder människor lever fortfarande i extrem inkomstfattigdom och mångfalt fler får fortfarande inte humanitära utvecklingsbehov tillgodosedda. Ojämlikheten inom länder har ökat i de flesta delar av världen. Naturmiljön utsätts för allt mer stress, och utvecklingsländerna drabbas särskilt hårt av effekterna av klimatförändringen. Dessa utmaningar är universella och kopplade till varandra och måste tas upp i alla länder i samverkan.

(10)

Diskussionerna om ramverket efter 2015 har inletts: på grundval av kommissionens meddelande av den 13 oktober 2011 med titeln Att göra EU:s utvecklingspolitik mer effektiv: en agenda för förändring och rådets slutsatser av den 14 maj 2012 beträffande agendan för förändring, vilka redan har lett till en genomgripande omställning av unionens utvecklingspolitik, har kommissionen lagt fram sina synpunkter i sitt meddelande av den 27 februari 2013 med titeln Ett anständigt liv för alla: Att avskaffa fattigdomen och ge världen en hållbar framtid och rådet har i sina slutsatser av den 25 juni 2013 antagit Den övergripande agendan för tiden efter 2015, i syfte att råda bot på bristerna i den nuvarande ramen för utvecklingssamarbetet och utarbeta en gemensam strategi för att sammanföra fattigdomsbekämpning och strategier för hållbar utveckling i ett övergripande internationellt ramverk.

(11)

År 2015 bör ha stort symbolvärde och stor effekt, eftersom det är det sista året för att uppnå de gemensamt överenskomna millennieutvecklingsmålen och det därmed innebär ett unikt tillfälle att se över de internationella åtagandena. År 2015 kommer också att vara det år då viktiga internationella beslut ska fattas om den utvecklingsram som ska ersätta millennieutvecklingsmålen under de närmaste årtiondena.

(12)

År 2015 är det år då det är lämpligt att lägga fram resultaten av unionens utvecklingspolitik efter genomförandet av principerna i kommissionens meddelande om en agenda för förändring.

(13)

År 2015 arrangeras även viktiga internationella evenemang i medlemsstaterna, såsom världsutställningen Feeding the Planet: Energy for Life i Milano, som kommer att utgöra ett speciellt tillfälle att diskutera global utvecklingspolitik och lämna omfattande information till allmänheten om hållbar utveckling och andra frågor i anknytning till detta.

(14)

I sin resolution om en agenda för förändring uppmanade Europaparlamentet kommissionen att göra 2015 till Europaåret för utvecklingssamarbete och uttryckte sin förhoppning om att detta skulle kunna höja profilen för utvecklingssamarbetet.

(15)

År 2015 bör därför ges benämningen Europaåret för utvecklingssamarbete (nedan kallat Europaåret) för att tillhandahålla ett tillfälle att öka allmänhetens medvetenhet om den gällande inriktningen för unionens utvecklingspolitik. Information behövs om hur en utåtriktad union kan bidra till att säkerställa global hållbarhet. Detta inbegriper att öka medvetenheten om det ömsesidiga beroendet på global nivå och att visa att utveckling är mer än bara bistånd.

(16)

Nyckeln till verkningsfulla åtgärder för utveckling från unionens sida är i hur hög grad åtgärderna har ett brett folkligt och politiskt stöd och utgör bevis för en effektiv användning av offentliga medel för att uppnå utvecklingsresultat. Europaåret bör därför fungera som en katalysator för att öka medvetenheten, inbegripet genom offentlig politisk debatt och utbildning om utvecklingsfrågor, intensifiera arbetet och utbyta bästa metoder mellan medlemsstater, lokala och regionala myndigheter, det civila samhället, den privata sektorn, arbetsmarknadens parter och internationella organ och organisationer som arbetar med utvecklingsfrågor. Det bör också bidra till att fokusera den politiska uppmärksamheten och mobilisera alla berörda parter för att föra fram och främja ytterligare åtgärder och initiativ på unionsnivå och medlemsstatsnivå, i samarbete med stödmottagarna för utvecklingsbistånd och deras företrädare.

(17)

Europaåret bör öka medvetenheten om alla former av könsdiskriminering mot kvinnor och flickor i många regioner, särskilt när det gäller tillgång till utbildning, arbete och hälso- och sjukvårdssystem samt tvångsäktenskap, sexuellt utnyttjande, könsstympning och annat missbruk.

(18)

Den särskilda Eurobarometerundersökningen 392 med titeln Solidarity that spans the globe: Europeans and development aid, som offentliggjordes i oktober 2012, visade att 85 % av unionens medborgare var positivt inställda till att hjälpa människor i partnerländerna. Såsom framgick av den rapporten anser mer än sex av tio medborgare, trots det rådande ekonomiska klimatet, att stödet till befolkningsgrupper i partnerländerna bör ökas. Samtidigt visade rapporten tydligt att kunskapen om unionens utvecklingssamarbete brister, vilket i sin tur visar att bättre kommunikation behövs.

(19)

Effektiv samordning mellan alla parter som bidrar på unionsnivå och nationell, regional och lokal nivå är en förutsättning för att Europaåret ska bli verkningsfullt. Lokala och regionala partner har i detta fall en särskild roll att spela när det gäller att främja unionens utvecklingspolitik.

(20)

Eftersom det socioekonomiska och kulturella sammanhanget och känsligheten skiljer sig åt mellan länder måste en del av verksamheten inom ramen för Europaåret decentraliseras till nationell nivå, i enlighet med artikel 58 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (4). Fastställandet av politiska prioriteringar på nationell nivå bör dock samordnas med kommissionen, för att säkerställa att prioriteringarna överensstämmer med de strategiska målen för Europaåret. En nära samordning mellan kommissionens och medlemsstaternas verksamhet är av yttersta vikt för att skapa synergier och se till att Europaåret blir en framgång.

(21)

Utöver medlemsstaterna bör deltagande i de aktiviteter som ska finansieras inom ramen för Europaåret vara öppet för de kandidatländer som omfattas av en föranslutningsstrategi, i enlighet med de allmänna principer och allmänna villkor för dessa länders deltagande i unionsprogram som fastställs i respektive ramavtal och beslut av associeringsrådet. Samordning med nationella åtgärder, särskilt med nationella program för utbildning och information om utvecklingsfrågor (Dear), bör uppmuntras. Det bör vara upp till varje medlemsstat att bestämma i vilken utsträckning och i vilken form den vill medverka i Europaåret.

(22)

Samstämmighet och komplementaritet med annan unionslagstiftning och andra unionsåtgärder bör säkerställas, särskilt med finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete som upprättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 233/2014 (5), inbegripet Dear-programmet, Europeiska utvecklingsfonden, det europeiska grannskapsinstrumentet som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 232/2014 (6) och övriga unionsinstrument för finansiering av yttre åtgärder i de fall dessa är relevanta för utvecklingspolitiken.

(23)

Unionens ekonomiska intressen bör skyddas genom proportionella åtgärder under hela utgiftscykeln, inbegripet förebyggande, upptäckt och utredning av oriktigheter, krav på återbetalning av belopp som förlorats, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt i tillämpliga fall administrativa och ekonomiska sanktioner i enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 966/2012.

(24)

I syfte att optimera effektiviteten och ändamålsenligheten i de verksamheter som planeras för Europaåret är det viktigt att vissa förberedande åtgärder genomförs 2014.

(25)

Kommissionen har redan vidtagit flera olika åtgärder för att främja utvecklingspolitik och informera allmänheten om sitt utvecklingssamarbete. De befintliga åtgärderna bör utnyttjas i så stor utsträckning som möjligt för Europaåret.

(26)

Huvudansvaret för att öka allmänhetens medvetenhet om utvecklingsfrågor ligger hos medlemsstaterna. Åtgärder på unionsnivå kompletterar och understöder åtgärder som vidtas på nationell, regional och lokal nivå, i enlighet med det politiska uttalande med titeln Samarbete för kommunikation om Europa som Europaparlamentet, rådet och kommissionen undertecknade den 22 oktober 2008.

(27)

Eftersom målen för detta beslut inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna på grund av behovet av multilaterala partnerskap, gränsöverskridande informationsutbyte och unionsomfattande folkbildningskampanjer och spridning av god praxis utan snarare, på grund av den omfattning som Europaåret kommer att få, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i EU-fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen som anges i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

a)

informera unionsmedborgarna om unionens och medlemsstaternas utvecklingssamarbete och på så sätt belysa de resultat som unionen tillsammans med medlemsstaterna i egenskap av global aktör har uppnått och kommer att fortsätta att uppnå, i enlighet med de senaste diskussionerna om det övergripande ramverket för tiden efter 2015,

b)

främja unionsmedborgarnas och berörda parters direkta deltagande i, kritiska tänkande om och aktiva intresse för utvecklingssamarbete, vilket även omfattar utformningen och genomförandet av politiken,

c)

öka medvetenheten om fördelarna med unionens utvecklingssamarbete, inte bara för mottagarna av unionens utvecklingsbistånd utan även för unionsmedborgarna, och för att få till stånd en bredare förståelse för en konsekvent politik för utveckling, samt att bland medborgare i Europa och utvecklingsländerna sprida en känsla av gemensamt ansvar, solidaritet och möjligheter i en föränderlig värld där det ömsesidiga beroendet ökar allt mer.

a)

PR-kampanjer för att sprida de viktigaste budskapen som riktar sig till allmänheten eller till särskilda målgrupper, särskilt ungdomar och andra viktiga målgrupper, till exempel genom sociala medier.

b)

Anordnande av konferenser, evenemang och initiativ med alla berörda parter för att främja ett aktivt deltagande och debatt och för att öka medvetenheten på alla nivåer.

c)

Konkreta åtgärder i medlemsstaterna för att främja Europaårets mål, framför allt genom utbildning om utvecklingsfrågor, informationsutbyte och utbyte av erfarenheter och goda metoder mellan nationella, regionala och lokala myndigheter och andra organisationer.

d)

Genomförande av studier och undersökningar och spridning av deras resultat.