EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32007R0168

Rådets förordning (EG) nr 168/2007 av den 15 februari 2007 om inrättande av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter

OJ L 53, 22.2.2007, p. 1–14 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
OJ L 4M , 8.1.2008, p. 117–130 (MT)
Special edition in Croatian: Chapter 01 Volume 004 P. 83 - 96

In force

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2007/168/oj

22.2.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 53/1


RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 168/2007

av den 15 februari 2007

om inrättande av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 308,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande, och

av följande skäl:

(1)

Europeiska unionen bygger på principerna om frihet, demokrati, respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt på rättsstatsprincipen, värden som är gemensamma för medlemsstaterna.

(2)

Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (2) avspeglar, med beaktande av dess status och tillämpningsområde och tillhörande förklaringar, rättigheterna såsom de särskilt framgår av medlemsstaternas gemensamma författningstraditioner och internationella förpliktelser, fördraget om Europeiska unionen, gemenskapsfördragen, den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, gemenskapens och Europarådets sociala stadgor och rättspraxis vid Europeiska gemenskapernas domstol och Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna.

(3)

Gemenskapen och dess medlemsstater måste respektera de grundläggande rättigheterna när de genomför gemenskapens lagstiftning.

(4)

Ökade kunskaper och en större medvetenhet inom unionen om frågor som rör de grundläggande rättigheterna bidrar till att säkerställa full respekt för grundläggande rättigheter. Att inrätta en gemenskapsbyrå med uppgift att ta fram information och data i frågor om grundläggande rättigheter skulle främja uppnåendet av detta syfte. Att utveckla effektiva institutioner för skydd och främjande av mänskliga rättigheter är vidare ett för internationella och europeiska samfund gemensamt värde, vilket framhölls i Europarådets ministerkommittés rekommendation nr R (97) 14 av den 30 september 1997.

(5)

Vid Europeiska rådets möte den 13 december 2003 beslutade medlemsstaternas företrädare att bygga vidare på det befintliga Europeiska centrumet för övervakning av rasism och främlingsfientlighet, inrättat genom förordning (EG) nr 1035/97 (3), och att utvidga dess mandat för att göra det till en byrå för mänskliga rättigheter. Vid det tillfället beslutade de också att byrån bör fortsätta att ha sitt säte i Wien.

(6)

Kommissionen instämde och förklarade att den på denna punkt avsåg att lägga fram ett förslag till ändring av förordning (EG) nr 1035/97. Därefter offentliggjorde kommissionen sitt meddelande av den 25 oktober 2004 om byrån för grundläggande rättigheter, vilket fick ligga till grund för ett brett offentligt samråd.

(7)

Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter bör därför inrättas på grundval av det nuvarande europeiska centrumet för övervakning av rasism och främlingsfientlighet, och dess uppgift skall vara att vid genomförandet av gemenskapslagstiftningen ge gemenskapens och dess medlemsstaters berörda institutioner och myndigheter information, stöd och sakkunskap i fråga om grundläggande rättigheter för att stödja dem när de vidtar åtgärder eller utformar handlingsplaner inom respektive behörighetsområden som avser att skapa full respekt för de grundläggande rättigheterna.

(8)

Det erkänns att byrån endast bör verka inom gemenskapslagstiftningens tillämpningsområde.

(9)

Byrån bör i sitt arbete hänvisa till de grundläggande rättigheter som avses enligt artikel 6.2 i fördraget om Europeiska unionen, inklusive den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, och som kommer till uttryck särskilt i stadgan om de grundläggande rättigheterna, med beaktande av dess ställning och tillhörande förklaringar. Den nära anknytningen till stadgan bör speglas i byråns namn.

(10)

Eftersom byrån skall bygga på det befintliga europeiska centrumet för övervakning av rasism och främlingsfientlighet bör byråns arbete även fortsättningsvis omfatta fenomenen rasism, främlingsfientlighet och antisemitism, skyddet av rättigheter för personer som tillhör minoriteter samt jämställdhet mellan kvinnor och män, som väsentliga faktorer för skyddet av de grundläggande rättigheterna.

(11)

Byråns tematiska verksamhetsområden bör fastställas i det fleråriga ramprogrammet och på så sätt ge ramarna för byråns arbete. På grund av det fleråriga ramprogrammets politiska betydelse är det viktigt att rådet självt antar det efter att ha hört Europaparlamentet på grundval av ett förslag från kommissionen.

(12)

Byrån bör samla in objektiv, tillförlitlig och jämförbar information om hur läget i fråga om de grundläggande rättigheterna utvecklas, analysera denna information för att få fram orsakerna till kränkningar och följdverkningarna, samt granska exempel på god praxis i hanteringen av sådana frågor.

(13)

Byrån bör ha rätt att utarbeta yttranden till unionens institutioner och medlemsstaterna i samband med genomförandet av gemenskapslagstiftningen, antingen på eget initiativ eller på begäran från Europaparlamentet, rådet eller kommissionen, utan att det påverkar lagstiftnings- och rättsförfarandena enligt fördraget. Institutionerna bör emellertid kunna begära yttranden om deras lagstiftningsförslag eller ståndpunkter som intas under lagstiftningsförfaranden när det gäller överensstämmelsen med de grundläggande rättigheterna.

(14)

Byrån bör lägga fram en årsrapport om frågor som rör de grundläggande rättigheterna inom byråns verksamhetsområden, tillsammans med exempel på god praxis. Den bör också utarbeta tematiska rapporter på områden av särskild vikt för unionens politik.

(15)

Byrån bör arbeta för att göra allmänheten mer medveten om sina grundläggande rättigheter och om möjligheterna och de olika mekanismerna för att hävda dem i allmänhet, men utan att själv ta upp enskilda klagomål.

(16)

Byrån bör samarbeta så nära som möjligt med alla berörda EU-institutionerna samt med gemenskapens och unionens organ, kontor och byråer för att undvika dubbelarbete, särskilt när det gäller det framtida europeiska jämställdhetsinstitutet.

(17)

Eftersom samarbete med medlemsstaterna är en väsentlig faktor för att byrån skall kunna utföra sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt, bör byrån ha ett nära samarbete med medlemsstaterna genom sina olika organ och medlemsstaterna bör utse nationella sambandsmän för detta ändamål som byråns primära kontaktpunkter i medlemsstaterna. Byrån bör särskilt samråda med de nationella sambandsmännen när det gäller rapporter och andra dokument som byrån utarbetar.

(18)

Byrån bör ha ett nära samarbete med Europarådet. Genom ett sådant samarbete bör det kunna garanteras att all överlappning mellan byråns och Europarådets verksamhet undviks, särskilt genom att man bygger upp mekanismer för att garantera komplementaritet och mervärde, till exempel att man sluter ett bilateralt samarbetsavtal och låter en oberoende person utsedd av Europarådet delta i byråns förvaltningsstrukturer med en på lämpligt sätt definierad rösträtt.

(19)

Med tanke på den viktiga roll som det civila samhället spelar för skyddet av de grundläggande rättigheterna bör byrån främja en dialog med det civila samhället och nära samarbeta med icke-statliga organisationer och institutioner inom det civila samhället som är verksamma inom området för grundläggande rättigheter. Den bör inrätta ett nätverk för samarbete kallat ”Plattformen för grundläggande rättigheter” i syfte att upprätta en strukturerad och givande dialog och ett nära samarbete med alla berörda aktörer.

(20)

Med tanke på byråns särskilda funktioner bör varje medlemsstat utse en oberoende expert till styrelsen. Mot bakgrund av principerna om nationella institutioners status och funktion när det gäller att skydda och främja mänskliga rättigheter (”Parisprinciperna”) bör dess sammansättning garantera att byrån är oberoende av såväl gemenskapsinstitutionerna som medlemsstaternas regeringar och samlar bredast möjliga sakkunskap på de grundläggande rättigheternas område.

(21)

För att se till att byråns arbete håller hög vetenskaplig kvalitet bör byrån anlita en vetenskaplig kommitté som vägleder dess arbete genom vetenskaplig objektivitet.

(22)

De myndigheter som utser ledamöter i styrelsen, direktionen och den vetenskapliga kommittén bör sträva efter att uppnå balans mellan kvinnor och män i dessa organ. Man bör även ägna särskild uppmärksamhet åt en väl avvägd könsfördelning bland byråns personal.

(23)

Med tanke på den viktiga roll som Europaparlamentet spelar när det gäller försvar, integrering och främjande av grundläggande rättigheter bör det medverka i byråns verksamhet, inklusive vid antagandet av det fleråriga ramprogrammet för byrån samt, med tanke på byråns speciella karaktär och uppgifter, i urvalet av de föreslagna kandidaterna till befattningen som direktör för byrån utan att skapa ett prejudikat för andra byråer.

(24)

Byrån bör tillämpa den gällande gemenskapslagstiftningen om allmänhetens tillgång till handlingar enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (4), om skydd för enskilda vid behandling av personuppgifter enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (5), och om språk enligt förordning nr 1 av den 15 april 1958 om vilka språk som skall användas i Europeiska ekonomiska gemenskapen (6) och rådets förordning (EG) nr 2965/94 av den 28 november 1994 om upprättande av ett översättningscentrum för Europeiska unionens organ (7).

(25)

Kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 23 december 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (8) bör gälla för byrån, liksom också Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 av den 25 maj 1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) (9).

(26)

Tjänsteföreskrifterna för tjänstemännen i Europeiska gemenskaperna, anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska gemenskaperna och de tillämpningsföreskrifter för tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren som antagits gemensamt av Europeiska gemenskapernas institutioner bör gälla för byråns personal och direktör, inklusive de bestämmelser som rör avsättande av direktören.

(27)

Byrån bör ha ställning som juridisk person och efterträda Europeiska centrumet för övervakning av rasism och främlingsfientlighet i fråga om alla dess rättsliga förpliktelser, ekonomiska åtaganden och skulder, överenskommelser och anställningsavtal med centrumets personal.

(28)

Det bör stå öppet för kandidatländerna att delta i byrån. Dessutom bör länder med vilka ett stabiliserings- och associeringsavtal ingåtts tillåtas att delta i byrån eftersom detta kommer att göra det möjligt för unionen att stödja deras strävan mot europeisk integration genom att underlätta en successiv anpassning av deras lagstiftning till gemenskapsrätten samt en överföring av sakkunskap och god praxis, särskilt på de områden av regelverket som kommer att utgöra en viktig referenspunkt för reformprocessen i västra Balkan.

(29)

Byrån bör vid lämplig tidpunkt inleda de nödvändiga utvärderingarna av sin verksamhet och byråns verksamhetsområde, uppgifter och arbetsmetoder skulle kunna ses över mot bakgrund av dessa utvärderingar.

(30)

Eftersom målen för denna förordning, nämligen att ta fram jämförbara och tillförlitliga upplysningar och data på europeisk nivå för att bistå unionens institutioner och medlemsstater att respektera de grundläggande rättigheterna, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av åtgärdens omfattning och verkningar, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(31)

Byråns bidrag till att garantera full respekt för de grundläggande rättigheterna inom ramen för gemenskapslagstiftningen kommer sannolikt att medverka till att gemenskapens mål uppnås. När det gäller antagandet av denna förordning innehåller fördraget inga andra befogenheter än de som anges i artikel 308.

(32)

I denna förordning bör inte något tolkas på ett sätt som påverkar frågan om huruvida byråns mandat kan utvidgas till att omfatta områdena för polissamarbete och i straffrättsligt samarbete.

(33)

Eftersom förordning (EG) nr 1035/97 skulle behöva ändras i väsentliga avseenden för inrättandet av byrån, bör den för tydlighetens skull upphöra att gälla.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL 1

SYFTE, MÅL, TILLÄMPNINGSOMRÅDE, UPPGIFTER OCH VERKSAMHETSOMRÅDEN

Artikel 1

Syfte

Härmed inrättas Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (”byrån”).

Artikel 2

Mål

Byråns mål skall vara att ge gemenskapens och dess medlemsstaters berörda institutioner, organ, kontor och byråer stöd och sakkunskap i fråga om grundläggande rättigheter i samband med genomförandet av gemenskapslagstiftningen, för att stödja dem när de vidtar åtgärder eller utformar handlingsplaner inom sina respektive behörighetsområden som avser att skapa full respekt för de grundläggande rättigheterna.

Artikel 3

Tillämpningsområde

1.   Byrån skall bedriva sin verksamhet för att uppnå det mål som anges i artikel 2 inom gemenskapens behörighetsområden i enlighet med fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

2.   Byrån skall när den utför sina uppgifter hänvisa till de grundläggande rättigheterna enligt artikel 6.2 i fördraget om Europeiska unionen.

3.   Byrån skall behandla frågor om de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen och i medlemsstaterna i samband med genomförandet av gemenskapslagstiftningen.

Artikel 4

Uppgifter

1.   För att uppnå målen i artikel 2 och i enlighet med dess behörighet enligt artikel 3 skall byrån

a)

samla in, registrera, analysera och sprida relevanta, objektiva, tillförlitliga och jämförbara uppgifter och data, inbegripet forsknings- och övervakningsresultat från medlemsstaterna, unionens institutioner samt gemenskapens och unionens organ, kontor och byråer, forskningscentrum, nationella organ, icke-statliga organisationer, tredjeländer samt internationella organisationer, och i synnerhet från Europarådets behöriga organ,

b)

utveckla metoder och normer för att förbättra jämförbarheten, objektiviteten och tillförlitligheten av data på europeisk nivå i samarbete med kommissionen och medlemsstaterna,

c)

bedriva, samarbeta om eller uppmuntra forskning och vetenskapliga undersökningar, förberedande studier och genomförbarhetsstudier inklusive, när det är lämpligt och förenligt med byråns prioriteringar och årliga arbetsprogram, på begäran av Europaparlamentet, rådet eller kommissionen,

d)

utarbeta och offentliggöra slutsatser och yttranden om särskilda tematiska ämnen, för unionens institutioner och medlemsstaterna i samband med genomförandet av gemenskapslagstiftningen, antingen på eget initiativ eller på begäran av Europaparlamentet, rådet eller kommissionen,

e)

offentliggöra en årlig rapport om de frågor om de grundläggande rättigheterna som omfattas av byråns verksamhetsområden, även med exempel på god praxis,

f)

offentliggöra tematiska rapporter som grundas på dess analyser, forskning och undersökningar,

g)

offentliggöra en årlig rapport om sin verksamhet, och

h)

utveckla en kommunikationsstrategi och främja dialog med det civila samhället för att öka allmänhetens medvetenhet om de grundläggande rättigheterna och aktivt sprida information om sitt arbete.

2.   De slutsatser, yttranden och rapporter som avses i punkt 1 kan gälla förslag från kommissionen enligt artikel 250 i fördraget eller ståndpunkter som institutionerna har fastställt under lagstiftningsförfarandet, under förutsättning att respektive institution har lämnat in en begäran i enlighet med punkt 1 d. De skall inte gälla frågor om lagenligheten av rättsakter i den mening som avses i artikel 230 i fördraget eller frågan om en medlemsstat har underlåtit att fullgöra en skyldighet enligt fördraget i den mening som avses i artikel 226 i fördraget.

Artikel 5

Verksamhetsområden

1.   Rådet skall på förslag från kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet anta ett flerårigt ramprogram för byrån. När kommissionen förbereder sitt förslag skall den höra styrelsen.

2.   Ramprogrammet skall

a)

omfatta fem år,

b)

fastställa temaområdena för byråns verksamhet, bland vilka kampen mot rasism, främlingsfientlighet och därmed sammanhängande intolerans skall ingå,

c)

vara i enlighet med unionens prioriteringar, med vederbörligt beaktande av riktlinjerna enligt Europaparlamentets resolutioner och rådets slutsatser på området för de grundläggande rättigheterna,

d)

ta vederbörlig hänsyn till byråns ekonomiska och mänskliga resurser, och

e)

omfatta bestämmelser som syftar till att säkerställa komplementaritet med ansvarsområdena för gemenskapens och unionens andra organ, kontor och byråer samt med Europarådet och andra internationella organisationer som är verksamma inom området för grundläggande rättigheter.

3.   Byrån skall genomföra sina uppgifter inom de temaområden som fastställs i det fleråriga ramprogrammet. Detta skall inte påverka byråns reaktioner på önskemålen från Europaparlamentet, rådet eller kommissionen enligt artikel 4.1 c och 4.1 d om frågor utanför dessa temaområden, under förutsättning att byråns ekonomiska och mänskliga resurser tillåter det.

4.   Byrån skall utföra sina uppgifter med beaktande av sitt årliga arbetsprogram och med vederbörlig hänsyn till tillgängliga ekonomiska och mänskliga resurser.

KAPITEL 2

ARBETSMETODER OCH SAMARBETE

Artikel 6

Arbetsmetoder

1.   För att säkerställa att de uppgifter som tillhandahålls är objektiva, tillförlitliga och jämförbara skall byrån, under utnyttjande av den sakkunskap som finns inom olika organisationer och organ i medlemsstaterna och med beaktande av behovet att engagera de nationella myndigheterna i insamlingen av data,

a)

inrätta och samordna informationsnätverk samt använda befintliga nätverk,

b)

anordna möten med externa experter, och

c)

vid behov bilda tillfälliga arbetsgrupper.

2.   I sin verksamhet skall byrån för att uppnå komplementaritet och garantera bästa möjliga resursanvändning, i förekommande fall, beakta uppgifter som insamlats och verksamhet som bedrivits, särskilt av

a)

unionens institutioner och gemenskapens och unionens organ, kontor och byråer samt av medlemsstaternas institutioner, organ, kontor och byråer,

b)

Europarådet, med hänvisning till resultaten av och verksamheten inom ramen för Europarådets övervaknings- och kontrollsystem samt av Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter, och

c)

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Förenta nationerna och andra internationella organisationer.

3.   Byrån får ingå avtal, särskilt om underentreprenad, med andra organisationer för genomförandet av uppgifter som byrån kan tänkas anförtro dem. Byrån får också ge bidrag för att främja lämpligt samarbete och gemensam verksamhet, särskilt till de nationella och internationella organisationer som avses i artiklarna 8 och 9.

Artikel 7

Förbindelser med relevanta gemenskapsorgan, gemenskapskontor och gemenskapsbyråer

Byrån skall säkerställa lämplig samordning med relevanta gemenskapsorgan, gemenskapskontor och gemenskapsbyråer. Villkoren för samarbetet skall fastställas i samförståndsavtal när så är lämpligt.

Artikel 8

Samarbete med organisationer i medlemsstaterna och på internationell nivå

1.   För att säkerställa ett nära samarbete med medlemsstaterna skall varje medlemsstat utse en regeringstjänsteman till nationell sambandsman, som skall vara den huvudsakliga kontaktpunkten för byrån i medlemsstaten. De nationella sambandsmännen får bland annat lägga fram yttranden om utkastet till årligt arbetsprogram för direktören innan det föreläggs styrelsen. Byrån skall informera de nationella sambandsmännen om alla handlingar som utarbetats i enlighet med artikel 4.1 a–h.

2.   För att underlätta utförandet av sina uppgifter skall byrån samarbeta med

a)

statliga organisationer och offentliga organ som är behöriga inom området för grundläggande rättigheter i medlemsstaterna, inbegripet nationella människorättsorganisationer, och

b)

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), särskilt kontoret för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR), Förenta nationerna och andra internationella organisationer.

3.   De administrativa arrangemangen för samarbetet enligt punkt 2 skall vara förenliga med gemenskapslagstiftningen och antas av styrelsen på grundval av ett utkast som skall läggas fram av direktören efter det att kommissionen har avgett ett yttrande. Om kommissionen inte är nöjd med de föreslagna arrangemangen skall styrelsen granska dem igen och, med eventuella nödvändiga ändringar, anta dem med två tredjedelars majoritet av sina ledamöter.

Artikel 9

Samarbete med Europarådet

För att undvika dubbelarbete och för att säkerställa komplementaritet och mervärde skall byrån samordna sin verksamhet med Europarådets verksamhet, särskilt när det gäller dess årliga arbetsprogram som avses i artikel 12.6 a och samarbete med det civila samhället enligt artikel 10. I det syftet skall gemenskapen, i enlighet med det förfarandet i artikel 300 i fördraget, ingå ett avtal med Europarådet för att få till stånd ett nära samarbete mellan Europarådet och byrån. I avtalet skall ingå att Europarådet utser en oberoende person som skall ta plats i byråns styrelse och i dess direktion i enlighet med artiklarna 12 och 13.

Artikel 10

Samarbete med det civila samhället; plattform för grundläggande rättigheter

1.   Byrån skall nära samarbeta med icke-statliga organisationer och med institutioner inom det civila samhället vilka är verksamma inom området för grundläggande rättigheter, inbegripet kampen mot rasism och främlingsfientlighet, på nationell, europeisk eller internationell nivå. Byrån skall i det syftet inrätta ett nätverk för samarbete (”plattform för grundläggande rättigheter”), som består av icke-statliga organisationer som behandlar mänskliga rättigheter, fackföreningar och arbetsgivarorganisationer, berörda sociala organisationer och yrkesorganisationer, kyrkor, religiösa, filosofiska och icke-konfessionella organisationer, universitet och andra kvalificerade experter i europeiska och internationella organ och organisationer.

2.   Plattformen för grundläggande rättigheter skall utgöra en mekanism för informationsutbyte och kunskapsinsamling. Den skall garantera ett nära samarbete mellan byrån och berörda intressenter.

3.   Plattformen för grundläggande rättigheter skall stå öppen för alla intresserade och kvalificerade aktörer i enlighet med punkt 1. Byrån får vända sig till medlemmarna i plattformen för grundläggande rättigheter i överensstämmelse med specifika behov som har samband med områden som angetts vara en prioritering i byråns arbete.

4.   Byrån skall framför allt uppmana plattformen för grundläggande rättigheter att

a)

lämna förslag till styrelsen om det årliga arbetsprogram som skall antas enligt artikel 12.6 a,

b)

ge styrelsen återkoppling och föreslå uppföljning när det gäller den årliga rapport som avses i artikel 4.1 e, och

c)

ge direktören och vetenskapliga kommittén resultat och rekommendationer från konferenser, seminarier och möten av relevans för byråns arbete.

5.   Plattformen för grundläggande rättigheter skall samordnas under direktörens ansvar.

KAPITEL 3

ORGANISATION

Artikel 11

Byråns enheter

Byrån skall bestå av

a)

en styrelse,

b)

en direktion,

c)

en vetenskaplig kommitté, och

d)

en direktör.

Artikel 12

Styrelsen

1.   Styrelsen skall bestå av personer som har lämplig erfarenhet av att leda organisationer inom den offentliga och den privata sektorn och dessutom har kunskaper om frågor som gäller grundläggande rättigheter enligt följande:

a)

En oberoende person som utses av varje medlemsstat, med ansvar på hög nivå i en oberoende nationell institution för mänskliga rättigheter, eller en annan organisation i den offentliga eller den privata sektorn.

b)

En oberoende person som utses av Europarådet.

c)

Två företrädare för kommissionen.

2.   Varje styrelseledamot får företrädas av en suppleant som uppfyller ovannämnda krav och har utsetts genom samma förfarande. Förteckningen över styrelseledamöter och suppleanter skall offentliggöras och uppdateras av byrån på dess webbsida.

3.   Mandattiden för styrelseledamöterna och suppleanterna skall vara fem år. Den får inte förlängas.

4.   Med undantag för normal nytillsättning eller dödsfall skall mandatperioden för en styrelseledamot eller en suppleant upphöra först när han eller hon avgår. Emellertid skall en styrelseledamot eller en suppleant, som inte längre uppfyller kriterierna för oberoende, genast meddela kommissionen och byråns direktör om detta. Den berörda parten skall utse en ny ledamot eller en ny suppleant för resten av mandatperioden. Den berörda parten skall också utse en ny ledamot eller en ny suppleant för resten av mandattiden om styrelsen utifrån ett förslag från en tredjedel av sina ledamöter eller från kommissionen har fastställt att vederbörande styrelseledamot eller suppleant inte längre uppfyller kriterierna för oberoende. Om den återstående mandatperioden är kortare än två år kan den nya ledamotens eller suppleantens mandat utsträckas till en hel femårsperiod.

5.   Styrelsen skall välja ordförande och vice ordförande samt de två övriga styrelseledamöter som avses i artikel 13.1 bland sina ledamöter utsedda enligt punkt 1 a för en period om två och ett halvt år med möjlighet till förlängning en gång.

6.   Styrelsen skall se till att byrån utför de uppgifter som har anförtrotts den. Den är byråns instans för planering och övervakning. I synnerhet skall styrelsen

a)

anta byråns årliga arbetsprogram i enlighet med det fleråriga ramprogrammet utifrån ett utkast som läggs fram av byråns direktör sedan kommissionen och den vetenskapliga kommittén har avgett ett yttrande. Det årliga arbetsprogrammet skall överensstämma med tillgängliga ekonomiska och mänskliga resurser och beakta gemenskapens forskning och statistik. Det årliga arbetsprogrammet skall översändas till Europaparlamentet, rådet och kommissionen,

b)

anta de årliga rapporter som avses i artikel 4.1 e och 4.1 g med en jämförelse, i fråga om den senare, särskilt mellan de uppnådda resultaten och målen för det årliga arbetsprogrammet; utan att det påverkar tillämpningen av artikel 14.5 skall den vetenskapliga kommittén rådfrågas före antagandet av den rapport som avses i artikel 4.1 e. Dessa rapporter skall senast den 15 juni överlämnas till Europaparlamentet, rådet, kommissionen, revisionsrätten, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén,

c)

utse och, om så är nödvändigt, avsätta byråns direktör,

d)

anta byråns årliga förslag till budget och dess slutliga budget,

e)

utöva de befogenheter i förhållande till direktören som fastställs i artikel 24.2 och granska direktören i disciplinärenden,

f)

upprätta en årlig beräkning över inkomster och utgifter för byrån och översända denna till kommissionen i enlighet med artikel 20.5,

g)

anta byråns arbetsordning på grundval av ett förslag från direktören och efter yttrande av kommissionen, den vetenskapliga kommittén och den person som nämns i punkt 1 b,

h)

anta finansiella bestämmelser för byrån på förslag av direktören och efter yttrande av kommissionen i enlighet med artikel 21.11,

i)

anta de åtgärder som är nödvändiga för att genomföra tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna och anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska gemenskaperna i enlighet med artikel 24.3,

j)

anta förfarandena om insyn och tillgång till handlingar i enlighet med artikel 17.2,

k)

utse och återkalla ledamöterna i den vetenskapliga kommittén i enlighet med artikel 14.1 och 14.3, och

l)

fastställa att en ledamot eller en suppleant i styrelsen inte längre uppfyller kriterierna för oberoende, i enlighet med punkt 4.

7.   Styrelsen får delegera sitt ansvar till byråns direktion utom vad gäller de frågor som avses i punkt 6, leden a–e, g–h, k och l.

8.   Styrelsens beslut skall fattas med enkel majoritet av antalet avgivna röster, utom vad gäller de beslut som anges i punkt 5 och i punkt 6, leden a–e, g, k och l, varvid det krävs två tredjedels majoritet av samtliga ledamöter samt vad gäller de beslut som avses i artikel 25.2, varvid styrelsen skall fatta beslut med enhällighet. Varje styrelseledamot, eller dennes suppleant vid ledamotens frånvaro, skall ha en röst. Ordföranden skall ha utslagsröst. Den person som Europarådet utser får rösta i de beslut som avses i punkt 6, leden a, b och k.

9.   Ordföranden skall sammankalla styrelsen två gånger om året, utan att det påverkar möjligheten att kalla till extra möten. Ordföranden skall kalla till extra möten på eget initiativ eller på begäran av minst en tredjedel av styrelseledamöterna.

10.   Den vetenskapliga kommitténs ordförande eller vice ordförande och direktören för det europeiska jämställdhetsinstitutet får delta i styrelsemötena som observatörer. Direktörerna för andra berörda gemenskapsbyråer och EU-organ samt andra internationella organ angivna i artiklarna 8 och 9 får också delta som observatörer på inbjudan av direktionen.

Artikel 13

Direktionen

1.   Styrelsen skall bistås av en direktion. Direktionen skall utgöras av styrelsens ordförande och vice ordförande, två andra styrelseledamöter som väljs av styrelsen i enlighet med artikel 12.5 samt en av kommissionens företrädare i styrelsen. Den person Europarådet utser till styrelsen får delta i direktionens möten.

2.   Direktionen skall sammankallas av ordföranden när det är nödvändigt för att förbereda styrelsens beslut och för att bistå och ge råd till direktören. Den skall fatta beslut med enkel majoritet.

3.   Direktören skall delta i direktionens möten utan rösträtt.

Artikel 14

Vetenskapliga kommittén

1.   Den vetenskapliga kommittén skall vara sammansatt av elva oberoende personer som är högt kvalificerade inom området grundläggande rättigheter. Styrelsen skall utse ledamöterna genom en öppen infordran av intresseanmälningar och ett öppet urvalsförfarande efter att ha hört Europaparlamentets behöriga utskott. Styrelsen skall säkerställa en jämn geografisk representation. Ledamöter i styrelsen skall inte vara ledamöter i den vetenskapliga kommittén. I den arbetsordning som avses i artikel 12.6 g skall de närmare villkoren för tillsättning av den vetenskapliga kommittén fastställas.

2.   Mandatperioden för ledamöterna i den vetenskapliga kommittén skall vara fem år. Den får inte förlängas.

3.   Ledamöterna i den vetenskapliga kommittén skall vara oberoende. De får endast ersättas på egen begäran eller vid varaktigt förhinder att fullgöra sina åtaganden. Emellertid skall en styrelseledamot som inte längre uppfyller kriterierna för oberoende genast meddela kommissionen och byråns direktör om detta. Alternativt kan styrelsen utifrån ett förslag från en tredjedel av sina ledamöter eller från kommissionen förklara att kriteriet för oberoende inte längre uppfylls och återkalla personen i fråga. Styrelsen skall utse en ny ledamot för resten av mandatperioden i enlighet med förfarandet för ordinarie ledamöter. Om den återstående mandatperioden är kortare än två år får den nya ledamotens mandat utsträckas till en full femårsperiod. Byrån skall på sin webbplats offentliggöra och uppdatera en förteckning över ledamöterna i den vetenskapliga kommittén.

4.   Den vetenskapliga kommittén skall inom sig utse en ordförande och en vice ordförande för en mandatperiod på ett år.

5.   Den vetenskapliga kommittén skall garantera den vetenskapliga kvaliteten på byråns arbete och bistå med vägledning i detta syfte. I detta syfte skall direktören i ett så tidigt skede som det är möjligt av lämplighetsskäl engagera den vetenskapliga kommittén i utarbetandet av alla handlingar som upprättas i enlighet med artikel 4.1 a, b, c, d, e, f och h.

6.   Den vetenskapliga kommittén skall uttala sig med två tredjedels majoritet. Den skall sammankallas av ordföranden fyra gånger om året. Vid behov skall ordföranden igångsätta ett skriftligt förfarande eller kalla till extra möten på eget initiativ eller på begäran av minst fyra ledamöter i den vetenskapliga kommittén.

Artikel 15

Direktör

1.   Byrån skall ledas av en direktör som utses av styrelsen i enlighet med det samarbetsförfarande (”concertation”) som avses i punkt 2.

Direktören skall utses på grundval av sina meriter, sin erfarenhet av frågor om grundläggande rättigheter och sin administrations- och förvaltningskapacitet.

2.   Detta samarbetsförfarande skall gå till på följande sätt:

a)

På grundval av en förteckning som upprättats av kommissionen efter en infordran av intresseanmälningar och ett öppet urvalsförfarande, uppmanas sökandena före ett sammanträffande att vända sig till rådet och det behöriga utskottet i Europaparlamentet och besvara frågor.

b)

Europaparlamentet och Europeiska unionens råd yttrar sig sedan och anger sin prioritetsordning.

c)

Styrelsen utnämner direktören med beaktande av dessa yttranden.

3.   Mandatperioden för direktören skall vara fem år.

Under de nio månaderna före periodens slut skall kommissionen göra en utvärdering. I utvärderingen skall kommissionen särskilt bedöma

a)

direktörens arbete, och

b)

byråns uppgifter och behov under de närmaste åren.

Styrelsen får på förslag av kommissionen, med beaktande av utvärderingsrapporten och endast i de fall det kan motiveras på grund av byråns uppgifter och behov, förlänga direktörens mandatperiod en gång med högst tre år.

Styrelsen skall underrätta Europaparlamentet och rådet om sin avsikt att förlänga direktörens mandat. Inom en period av en månad innan styrelsen fattar sitt formella beslut att förlänga mandatet kan direktören anmodas att göra ett uttalande inför Europaparlamentets behöriga utskott och svara på parlamentsledamöternas frågor.

Om mandatperioden inte förlängs skall direktören sitta kvar till dess att en efterträdare har utnämnts.

4.   Direktören skall ha ansvaret för

a)

utförandet av de uppgifter som avses i artikel 4, särskilt sammanställning och offentliggörande av de dokument som utarbetas i enlighet med artikel 4.1 a–h i samarbete med den vetenskapliga kommittén,

b)

utformning och genomförande av byråns årliga arbetsprogram,

c)

handläggning av alla personalfrågor, särskilt utövande av de befogenheter i förhållande till personalen som fastställs i artikel 24.2,

d)

den löpande administrationen,

e)

genomförande av byråns budget i enlighet med artikel 21,

f)

införande av effektiva förfaranden för kontroll och utvärdering av byråns arbete i förhållande till dess mål i enlighet med erkända standarder; direktören skall varje år rapportera till styrelsen om resultatet av kontrollsystemet,

g)

samarbete med nationella sambandsmän, och

h)

samarbete med det civila samhället, inklusive samordning av plattformen för grundläggande rättigheter i enlighet med artikel 10.

5.   Direktören skall sköta sitt uppdrag självständigt. Han eller hon skall ansvara för utförandet av sina uppgifter inför styrelsen och skall delta i styrelsemötena utan att ha rösträtt.

6.   Direktören kan när som helst uppmanas av Europaparlamentet eller rådet att delta i en utfrågning avseende vilken fråga som helst som har anknytning till byråns verksamhet.

7.   Direktören kan på förslag från en tredjedel av styrelseledamöterna eller från kommissionen avsättas av styrelsen innan mandatperioden har löpt ut.

KAPITEL 4

DRIFT

Artikel 16

Oberoende och allmänintresse

1.   Byrån skall vara helt oberoende vid utförandet av sina uppgifter.

2.   Ledamöterna och suppleanterna i styrelsen, den vetenskapliga kommitténs medlemmar och direktören skall förbinda sig att handla i allmänhetens intresse. I detta syfte skall de utfärda en intresseförklaring, antingen om att det inte föreligger några intressen som skulle kunna anses påverka deras oberoende eller om att det föreligger direkta eller indirekta intressen som skulle kunna anses påverka deras oberoende. Denna förklaring skall göras skriftligt vid anställningstillfället och skall revideras om förändringar inträder med avseende på dessa intressen. Den skall offentliggöras av byrån på dess webbplats.

Artikel 17

Insyn och tillgång till handlingar

1.   Byrån skall utveckla god administrativ praxis i syfte att skapa största möjliga insyn i sin verksamhet.

Förordning (EG) nr 1049/2001 skall tillämpas på dokument som hanteras av byrån.

2.   Styrelsen skall inom sex månader från det att byrån inleder sin verksamhet anta särskilda regler för det praktiska genomförandet av punkt 1. I dessa skall bland annat ingå regler för

a)

öppna möten,

b)

offentliggörande av byråns arbete, inklusive vetenskapliga kommitténs arbete, och

c)

åtgärder för att tillämpa förordning (EG) nr 1049/2001.

3.   När byrån fattar beslut i enlighet med artikel 8 i förordning (EG) nr 1049/2001 kan klagomål läggas fram för ombudsmannen eller talan väckas vid Europeiska gemenskapernas domstol i enlighet med artiklarna 195 respektive 230 i fördraget.

Artikel 18

Dataskydd

Förordning (EG) nr 45/2001 skall tillämpas på byrån.

Artikel 19

Ombudsmannens översyn

Byråns verksamhet skall övervakas av ombudsmannen i enlighet med bestämmelserna i artikel 195 i fördraget.

KAPITEL 5

FINANSIELLA BESTÄMMELSER

Artikel 20

Fastställande av budgeten

1.   Byråns alla inkomster och utgifter skall beräknas för varje budgetår, som skall vara kalenderår, och redovisas i byråns budget.

2.   Byråns inkomster och utgifter skall balansera varandra.

3.   Utan att det påverkar andra medel, skall byråns inkomster inbegripa ett bidrag från gemenskapen som tas upp i Europeiska unionens allmänna budget (kommissionsavsnittet).

Dessa inkomster kan kompletteras med

a)

betalningar för tjänster som tillhandahållits i samband med genomförandet av de uppgifter som räknas upp i artikel 4, och

b)

ekonomiska bidrag från de organisationer eller länder som avses i artiklarna 8, 9 och 28.

4.   Byråns utgifter skall omfatta löner till personalen, kostnader för administration och infrastruktur samt driftskostnader.

5.   Styrelsen skall varje år, på grundval av ett förslag utarbetat av direktören, upprätta en beräkning av byråns inkomster och utgifter för nästkommande budgetår. Denna beräkning, som skall inbegripa ett utkast till tjänsteförteckning, skall överlämnas av styrelsen till kommissionen senast den 31 mars.

6.   Kommissionen skall överlämna beräkningen till Europaparlamentet och rådet (nedan kallad ”budgetmyndigheten”) tillsammans med det preliminära förslaget till Europeiska unionens budget.

7.   På grundval av beräkningen skall kommissionen i det preliminära utkastet till Europeiska unionens allmänna budget ta upp de beräknade belopp som den anser nödvändiga för tjänsteförteckningen och det bidragsbelopp som skall belasta den allmänna budgeten, som den skall förelägga budgetmyndigheten enligt artikel 272 i fördraget.

8.   Budgetmyndigheten skall bevilja anslagen för bidraget till byrån. Budgetmyndigheten skall anta byråns tjänsteförteckning.

9.   Byråns budget skall antas av styrelsen. Efter det att Europeiska unionens allmänna budget har antagits blir den slutlig. Vid behov skall den anpassas på lämpligt sätt.

10.   Styrelsen skall så snart som möjligt underrätta budgetmyndigheten om att den har för avsikt att genomföra eventuella projekt som kan få betydande finansiella konsekvenser för finansieringen av byråns budget, särskilt alla projekt som rör egendom, exempelvis hyra eller köp av byggnader. Den skall informera kommissionen om detta.

Om en gren av budgetmyndigheten har meddelat att den har för avsikt att lämna ett yttrande, skall den överlämna sitt yttrande till styrelsen inom sex veckor från och med den dag då den underrättades om projektet.

Artikel 21

Genomförande av budgeten

1.   Direktören skall genomföra byråns budget.

2.   Senast den 1 mars efter budgetårets utgång skall byråns räkenskapsförare överlämna den preliminära redovisningen till kommissionens räkenskapsförare tillsammans med en rapport om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen för det budgetåret. Kommissionens räkenskapsförare skall sammanställa institutionernas och de decentraliserade organens preliminära redovisning i enlighet med artikel 128 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (10) (”budgetförordningen”).

3.   Senast den 31 mars efter utgången av varje budgetår skall kommissionens räkenskapsförare överlämna byråns preliminära redovisning till revisionsrätten tillsammans med en rapport om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen för det budgetåret. Rapporten om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen för det budgetåret skall också översändas till Europaparlamentet och rådet.

4.   Efter det att revisionsrättens synpunkter på byråns preliminära redovisning enligt bestämmelserna i artikel 129 i budgetförordningen inkommit, skall direktören på eget ansvar upprätta byråns slutliga redovisning och översända den till styrelsen för yttrande.

5.   Styrelsen skall avge ett yttrande om byråns slutliga redovisning.

6.   Direktören skall senast den 1 juli efter utgången av varje budgetår överlämna den slutliga redovisningen till Europaparlamentet, rådet, kommissionen och revisionsrätten tillsammans med yttrandet från styrelsen.

7.   De slutliga redovisningarna skall offentliggöras.

8.   Senast den 30 september skall direktören sända ett svar på revisionsrättens synpunkter. Han eller hon skall också skicka detta svar till styrelsen.

9.   Direktören skall på Europaparlamentets begäran lämna alla uppgifter som behövs för att förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet för det berörda budgetåret skall fungera väl, i enlighet med artikel 146.3 i budgetförordningen.

10.   På rekommendation av rådet som beslutar med kvalificerad majoritet skall Europaparlamentet före den 30 april år n + 2 bevilja direktören ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för år n.

11.   Styrelsen skall anta byråns finansiella bestämmelser efter samråd med kommissionen. Dessa bestämmelser får inte avvika från förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002, såvida inte detta särskilt är nödvändigt för byråns funktion och kommissionen i förväg givit sitt godkännande.

Artikel 22

Bedrägeribekämpning

1.   I syfte att bekämpa bedrägerier, korruption och annan olaglig verksamhet skall bestämmelserna i förordning (EG) nr 1073/1999 gälla byrån utan förbehåll.

2.   Byrån skall ansluta sig till det interinstitutionella avtalet av den 25 maj 1999 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska gemenskapernas konvention om interna utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) (11) och skall, utan dröjsmål, utfärda de bestämmelser som skall gälla för hela dess personal.

3.   I beslut om finansiering samt i de avtal om och instrument för genomförande som ingåtts till följd av dessa beslut skall det uttryckligen föreskrivas att revisionsrätten och OLAF vid behov får utföra kontroller på plats hos dem som mottagit anslag från byrån och hos den personal som är ansvarig för fördelningen av dessa anslag.

KAPITEL 6

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 23

Rättslig ställning och säte

1.   Byrån skall vara en juridisk person.

2.   Byrån skall i var och en av medlemsstaterna ha den mest långtgående rättskapacitet som tillerkänns juridiska personer enligt deras nationella lagstiftning. Den skall bl.a. kunna förvärva och avyttra fast och lös egendom samt föra talan inför domstol.

3.   Byrån skall företrädas av direktören.

4.   Byrån skall rättsligt efterträda Europeiska centrumet för övervakning av rasism och främlingsfientlighet. Den skall överta centrumets alla juridiska rättigheter och skyldigheter samt ekonomiska förpliktelser och skulder. Anställningskontrakt som har ingåtts av centrumet innan denna förordning antogs skall gälla.

5.   Byrån skall ha sitt säte i Wien.

Artikel 24

Personal

1.   Tjänsteföreskrifterna för tjänstemännen i Europeiska gemenskaperna, anställningsvillkoren för andra anställda i Europeiska gemenskaperna och de regler som antagits gemensamt av Europeiska gemenskapens institutioner för tillämpningen av dessa tjänsteföreskrifter och anställningsvillkor skall tillämpas på byråns personal och dess direktör.

2.   Byrån skall gentemot sin personal utöva de befogenheter som tillkommer tillsättningsmyndigheten enligt tjänsteföreskrifterna för tjänstemännen i Europeiska gemenskaperna och den myndighet som har rätt att ingå avtal enligt anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska gemenskaperna.

3.   Styrelsen skall i samförstånd med kommissionen anta de nödvändiga genomförandebestämmelserna i enlighet med bestämmelserna i artikel 110 i tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna och anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska gemenskaperna.

4.   Styrelsen får införa bestämmelser som gör det möjligt för byrån att anställa nationella experter utsända från medlemsstaterna.

Artikel 25

Språkanvändning

1.   Bestämmelserna i förordning nr 1 av den 15 april 1958 skall tillämpas på byrån.

2.   Styrelsen skall fatta beslut om byråns interna språkanvändning.

3.   De översättningar som krävs för byråns verksamhet skall utföras av Översättningscentrum för Europeiska unionens organ.

Artikel 26

Immunitet och privilegier

Protokollet om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier skall tillämpas på byrån.

Artikel 27

Domstolens behörighet

1.   Byråns avtalsrättsliga ansvar skall regleras av den lagstiftning som är tillämplig på avtalet i fråga.

Domstolen skall vara behörig enligt en skiljedomsklausul som ingår i ett avtal som slutits av byrån.

2.   Vad beträffar utomobligatoriskt ansvar skall byrån, i enlighet med de allmänna principer som är gemensamma för medlemsstaternas rättsordningar, ersätta skada som orsakats av byrån eller av dess anställda vid tjänsteutövning.

Domstolen skall vara behörig att avgöra tvister som rör ersättningen av sådana skador.

3.   Domstolen skall vara behörig att pröva talan som väcks mot byrån enligt de villkor som anges i artiklarna 230 och 232 i fördraget.

Artikel 28

Deltagande och omfattning när det gäller kandidatländer och länder med vilka ett stabiliserings- och associeringsavtal har ingåtts

1.   Byrån skall vara öppen för deltagande av kandidatländer som observatörer.

2.   Deltagandet och villkoren för detta skall fastställas genom ett beslut i det berörda associeringsrådet med beaktande av varje lands särskilda ställning. I beslutet skall särskilt arten och omfattningen av dessa länders deltagande i byråns verksamhet anges samt formerna för detta, inom den ram som anges i artiklarna 4 och 5, inbegripet bestämmelser om deltagande i de initiativ som byrån tar, om ekonomiska bidrag och personal. Beslutet skall överensstämma med denna förordning och med tjänsteföreskrifterna för tjänstemännen i Europeiska gemenskaperna och anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska gemenskaperna. I beslutet skall föreskrivas att det deltagande landet får utse en oberoende person som har de personliga kvalifikationer som anges i artikel 12.1 a som observatör i styrelsen utan rösträtt. Efter beslut av associeringsrådet får byrån behandla frågor om grundläggande rättigheter inom tillämpningsområdet för artikel 3.1 i respektive land, i den mån detta är nödvändigt för en gradvis anpassning till gemenskapslagstiftningen i det berörda landet.

3.   Rådet får, med enhällighet och på förslag av kommissionen, besluta att inbjuda ett land med vilket Europeiska gemenskapen har slutit ett stabiliserings- och associeringsavtal att delta i byrån som observatör. I detta fall skall punkt 2 tillämpas på motsvarande sätt.

KAPITEL 7

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 29

Övergångsarrangemang

1.   Mandatperioden för styrelseledamöterna i Europeiska centrumet för övervakning av rasism och främlingsfientlighet (centrumet) skall löpa ut den 28 februari 2007.

2.   När det gäller att utse styrelsen gäller följande:

a)

Kommissionen skall utan dröjsmål efter det att denna förordning har trätt i kraft vidta de åtgärder som krävs för att den styrelse som inrättats i enlighet med artikel 12 skall kunna inleda sitt arbete i vederbörlig ordning.

b)

Inom fyra månader från dagen för denna förordnings ikraftträdande skall medlemsstaterna meddela kommissionen namnen på de personer som de har utsett till ledamot och suppleant i styrelsen i enlighet med artikel 12.1 och 12.2. Efter det att denna period har löpt ut skall kommissionen sammankalla styrelsen, under förutsättning att minst 17 ledamöter har utsetts. I ett sådant fall och genom undantag från artikel 12.8 skall styrelsens beslut fattas med två tredjedels majoritet av de utsedda ledamöternas röster. När 23 ledamöter av styrelsen har utsetts, skall artikel 12.8 tillämpas.

c)

Vid styrelsens första möte, efter det att samtliga styrelsemedlemmar har utsetts, skall kommissionen genom lottning utse 15 styrelseledamöter vilkas uppdrag skall upphöra efter utgången av de tre första åren av deras mandatperiod, genom undantag från artikel 12.4.

3.   De berörda parterna skall påbörja förfarandet för att utse en direktör för byrån i enlighet med artikel 15.1 utan dröjsmål efter det att denna förordning har trätt i kraft.

4.   I avvaktan på att styrelsen inrättas i enlighet med punkt 2 b och artikel 12.1 och 12.2 skall kommissionen sammankalla en interimsstyrelse bestående av de personer som för närvarande är utsedda av medlemsstaterna, Europarådet och kommissionen till centrumets styrelse enligt artikel 8 i förordning (EG) 1035/97.

Interimsstyrelsen skall ha mandat att

a)

för att inleda urvalsförfarandet avge ett yttrande om ett förslag från kommissionen om infordran av intresseanmälningar till tjänsten som direktör, i enlighet med artikel 15.1,

b)

på förslag av kommissionen, utse en tillförordnad direktör eller förlänga den nuvarande mandatperioden för centrumets direktör för kortast möjliga period under det förfarande för att utse en direktör som avses i punkt 3,

c)

anta byråns budget för år 2007 i överensstämmelse med artikel 20.9 och ett budgetförslag för år 2008 i överensstämmelse med artikel 20.5, och

d)

anta den årliga rapporten för 2006 om centrumets egen verksamhet i överensstämmelse med artikel 12.6 b.

5.   Till dess att det första fleråriga ramprogrammet för byrån har antagits i enlighet med artikel 5.1, skall byrån utföra sina uppgifter på temaområdena kampen mot rasism, främlingsfientlighet och därmed sammanhängande intolerans enligt artikel 5.2 b utan att tillämpningen av artikel 5.3 andra meningen påverkas.

Artikel 30

Utvärderingar

1.   Byrån skall regelbundet genomföra förhands- och efterhandsbedömningar av sin verksamhet när denna nödvändiggör betydande utgifter. Direktören skall meddela styrelsen resultaten av dessa bedömningar.

2.   Byrån skall varje år till budgetmyndigheten översända alla uppgifter som rör resultatet av utvärderingsförfarandena.

3.   Senast den 31 december 2011 skall byrån beställa en oberoende extern utvärdering av de resultat byrån har uppnått under de fem första verksamhetsåren utifrån den uppdragsbeskrivning som styrelsen har utfärdat i samförstånd med kommissionen. Vid utvärderingen skall man

a)

beakta byråns uppgifter, dess arbetsmetoder och dess betydelse för att skydda och främja de grundläggande rättigheterna,

b)

bedöma tänkbara behov av att ändra byråns uppgifter, räckvidd, verksamhetsområde eller struktur,

c)

ta med en analys av synergieffekter och de finansiella konsekvenserna av eventuella ändringar av uppgifterna, och

d)

beakta berörda parters synpunkter såväl på gemenskapsnivå som på nationell nivå.

4.   Styrelsen skall, i samförstånd med kommissionen, fastställa tidsplan och omfattning beträffande de påföljande externa utvärderingarna, vilka skall genomföras med jämna mellanrum.

Artikel 31

Översyn

1.   Styrelsen skall granska slutsatserna av de utvärderingar som avses i artikel 30.3 och 30.4 och till kommissionen lämna sådana rekommendationer som kan behövas avseende förändringar av byrån, dess arbetsmetoder och räckvidden för dess uppdrag. Kommissionen skall lämna utvärderingsrapporterna och rekommendationerna till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén samt offentliggöra dem.

2.   Efter en bedömning av utvärderingsrapporten och rekommendationerna får kommissionen lägga fram förslag till sådana ändringar av denna förordning som den anser nödvändiga.

Artikel 32

Inledande av byråns verksamhet

Byrån skall inleda sin verksamhet senast den 1 mars 2007.

Artikel 33

Upphävande

1.   Förordning (EG) nr 1035/97 skall upphöra att gälla med verkan från och med den 1 mars 2007.

2.   Hänvisningar till den upphävda förordningen skall anses utgöra hänvisningar till den här förordningen.

Artikel 34

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den skall tillämpas från och med den 1 mars 2007.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 15 februari 2007.

På rådets vägnar

W. SCHÄUBLE

Ordförande


(1)  EUT C 88, 11.4.2006, s. 37.

(2)  EGT C 364, 18.12.2000, s. 1.

(3)  EGT L 151, 10.6.1997, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 1652/2003 (EUT L 245, 29.9.2003, s. 33).

(4)  EGT L 145, 31.5.2001, s. 43.

(5)  EGT L 8, 12.1.2001, s. 1.

(6)  EGT 17, 6.10.1958, s. 385/58. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1791/2006 (EUT L 363, 20.12.2006, s. 1).

(7)  EGT L 314, 7.12.1994, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1645/2003 (EUT L 245, 29.9.2003, s. 13).

(8)  EGT L 357, 31.12.2002, s. 72.

(9)  EGT L 136, 31.5.1999, s. 1.

(10)  EGT L 248, 16.9.2002, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG, Euratom) nr 1995/2006 (EUT L 390, 30.12.2006, s. 1).

(11)  EGT L 136, 31.5.1999, s. 15.


Top