EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 31994D0595

94/595/EG: Kommissionens beslut av den 27 juli 1994 om inrättandet av en gemensam kommitté för postväsendet

OJ L 225, 31.8.1994, p. 31–33 (ES, DA, DE, EL, EN, FR, IT, NL, PT)
Special edition in Finnish: Chapter 05 Volume 006 P. 157 - 159
Special edition in Swedish: Chapter 05 Volume 006 P. 157 - 159

No longer in force, Date of end of validity: 01/01/1999; upphävd genom 398D0500

ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/1994/595/oj

31994D0595

94/595/EG: Kommissionens beslut av den 27 juli 1994 om inrättandet av en gemensam kommitté för postväsendet

Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 225 , 31/08/1994 s. 0031 - 0033
Finsk specialutgåva Område 5 Volym 6 s. 0157
Svensk specialutgåva Område 5 Volym 6 s. 0157


KOMMISSIONENS BESLUT av den 27 juli 1994 om inrättandet av en gemensam kommitté för postväsendet (94/595/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, och

med beaktande av följande:

Stats- och regeringscheferna uttryckte i sin förklaring av den 21 oktober 1972 att den ekonomiska expansionens viktigaste syfte var att minska skillnaderna i levnadsförhållanden och att detta skulle komma till uttryck i bättre livskvalitet och levnadsstandard.

I detta sammanhang ansåg de det nödvändigt att både arbetsgivare och arbetstagare i allt högre grad skulle delta i gemenskapens ekonomiska och sociala beslut.

I sin resolution av den 21 januari 1974 om ett socialt åtgärdsprogram(1) nämnde rådet ett ökat deltagande från arbetsmarknadens parter i gemenskapens ekonomiska och sociala beslut som en av de prioriterade åtgärderna.

I sin resolution av den 13 juni 1972(2) förklarade Europaparlamentet att deltagandet av arbetsmarknadens parter i utformningen av gemenskapens sociala politik borde uppnås under den första etappen av ekonomiska och monetära unionen.

Ekonomiska och sociala kommittén uttryckte en liknande åsikt i sitt yttrande av den 24 november 1971.

Rådet betonade i sina slutsatser av den 22 juni 1984 beträffande ett socialt åtgärdsprogram på medellång sikt för gemenskapen(3), att den sociala dialogen i Europa måste stärkas och anpassas så att arbetsmarknadens parter på ett mera effektivt sätt deltar i gemenskapens ekonomiska och sociala beslut.

I artikel 118b i fördraget fastslås att kommissionen skall sträva efter att utveckla dialogen på europeisk nivå mellan arbetsgivare och arbetstagare så att denna dialog, om parterna önskar det, kan leda till avtalsbundna relationer.

I punkt 12 i gemenskapens stadga om arbetstagares grundläggande sociala rättigheter föreskrivs att arbetsgivare eller arbetsgivarorganisationer å ena sidan och arbetstagarorganisationer å andra sidan skall ha rätt att förhandla om och sluta kollektivavtal på de villkor som fastställs i nationell lagstiftning och praxis. Dialogen mellan arbetsmarknadens parter på europeisk nivå, vilken måste utvecklas, kan, om parterna önskar det, leda till avtalsbundna relationer, särskilt på branschöverskridande och sektoriell nivå.

Situationen i de olika medlemsstaterna pekar tydligt på behovet av att arbetsmarknadens parter inom postväsendet aktivt deltar i diskussioner om förbättringen av levnads- och arbetsvillkor inom denna sektor. En gemensam kommitté knuten till kommissionen är det lämpligaste sättet att säkerställa sådant deltagande genom att på gemenskapsnivå skapa ett representativt forum för de socio-ekonomiska intressen som berörs.

Medlemsstaternas postmyndigheter, företagen inom denna sektor, postkunder och kommissionen erkänner alla vikten av att upprätthålla dialogen mellan arbetsmarknadens parter för att ge gemenskapen det effektiva postväsende som den behöver.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

En gemensam kommitté för postväsendet, nedan kallad "kommittén", skall inrättas.

Artikel 2

Kommittén skall genom yttranden bistå kommissionen i utarbetandet och genomförandet av gemenskapsåtgärder som syftar till att

- förbättra den ekonomiska ställningen och konkurrenskraften hos gemenskapens postväsende,

- förbättra och harmonisera levnads- och arbetsvillkor inom postväsendet inom ramarna för de relevanta bestämmelserna i fördraget.

Artikel 3

1. För att uppnå de mål som fastställs i artikel 2 skall kommittén

a) avge yttranden och framlägga rapporter för kommissionen, antingen på begäran av kommissionen eller på eget initiativ, och

b) beträffande ärenden som ligger inom befogenheterna för de arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer som anges i artikel 4.3

- främja dialog och samarbete mellan dessa organisationer,

- förbereda undersökningar,

- delta i diskussioner och seminarier.

2. Kommittén skall underrätta alla intresserade parter om sin verksamhet.

3. När kommissionen begär ett yttrande eller en rapport från kommittén enligt punkt 1 a, får kommissionen fastställa en tidsfrist inom vilken yttrandet eller rapporten skall framläggas.

Artikel 4

1. Kommittén skall bestå av 54 ledamöter.

2. Platserna i kommittén skall tilldelas på följande sätt:

a) 27 platser till företrädare för arbetsgivarorganisationer,

b) 27 platser till företrädare för arbetstagarorganisationer.

3. Kommitténs ledamöter skall utse av kommissionen på följande sätt:

a) 48 ledamöter skall utse på förslag av följande arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer:

- Post-, Telegraf- och Telefoninternationalen (PTTI) och Fédération Européenne du Personnel des Services Publics: 24 ledamöter,

- medlemsstaternas behöriga myndigheter inom postsektorn: 24 ledamöter.

b) Sex ledamöter skall utses direkt av kommissionen, efter överläggning med de organisationer som avses i a, från de arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer som är mest representativa, och, när så är lämpligt, från andra organisationer än de som anges i a.

Artikel 5

1. En suppleant skall utses för varje ledamot i kommittén på samma villkor som de som föreskrivs i artikel 4.3.

2. Utan att det påverkar bestämmelserna i artikel 9 får en suppleant endast delta i möten som hålls av kommittén eller av sådana arbetsgrupper som avses i artikel 9, eller delta i dess arbete, om ledamoten för vilken han är suppleant är förhindrad.

Artikel 6

1. Kommitténs ledamöter och deras suppleanter skall utses för en tid av fyra år. Deras mandat kan förnyas.

2. Ledamöterna och deras suppleanter vars mandatperiod har löpt ut skall stanna kvar i tjänst tills de har ersatts eller mandatet har förnyats.

3. En ledamots eller en suppleants mandatperiod skall upphöra före utgången av fyraårsperioden om han avgår eller avlider, eller om den organisation som har utsett honom begär att han ersätts. Hans ersättare skall utses för resten av mandattiden på det sätt som föreskrivs i artikel 4.3.

4. Uppdraget skall vara oavlönat.

Artikel 7

1. Kommittén skall med två tredjedels majoritet av närvarande ledamöter bland sina ledamöter välja en ordförande och en vice ordförande för en tid av två år. Ordföranden och vice ordföranden skall omväxlande väljas från de två grupper av organisationer som avses i artikel 4.3.

2. a) En ordförande eller vice ordförande vars mandattid har utgått skall förbli i tjänst tills han har ersatts.

b) Om ordföranden eller vice ordföranden lämnar tjänsten innan mandattidens utgång skall en ersättare utses för resten av mandattiden enligt punkt 1, på förslag av den grupp som hans organisation är ansluten till.

Artikel 8

Kommittén skall tillsätta ett presidium bestående av ordföranden och vice ordföranden och två företrädare för arbetsgivar- respektive arbetstagargruppen som skall planera och koordinera arbetet. Presidiet får inbjuda rapportörer från de arbetsgrupper som avses i artikel 9 att delta i dessa möten.

Artikel 9

Kommittén får

a) bilda tillfälliga eller permanenta arbetsgrupper för att underlätta arbetet. Den får tillåta en ledamot att låta sig representeras i arbetsgruppen av en annan, namngiven företrädare för hans organisation; denne representant skall ha samma rättigheter vid arbetsgruppens möten som den ledamot han ersätter,

b) föreslå kommissionen att tillsätta experter för att bistå kommittén vid specifika uppgifter.

Arbetsgivar- eller arbetstagargrupper kan till kommitténs möten inbjuda en person som är särskilt kunnig i ett ämne på dagordningen. Den sakkunnige skall endast närvara vid diskussionen av det ämne som kräver hans närvaro.

Artikel 10

Kommittén skall sammankallas av sitt sekretariat på begäran av kommissionen, presidiet eller en tredjedel av ledamöterna. I det senare fallet skall den sammanträda inom 30 dagar.

Artikel 11

1. Kommitténs yttrande är endast giltigt om två tredjedelar av ledamöterna eller deras suppleanter är närvarande.

2. Kommittén skall framlägga sina yttranden eller rapporter för kommissionen. Om ett yttrande eller en rapport inte är enhällig, skall kommittén förelägga kommissionen de avvikande åsikter som har uttryckts.

Artikel 12

1. Kommissionen skall bistå kommittén, presidiet och arbetsgrupperna med ett sekretariat.

2. Kommissionen skall säkerställa att företrädare av lämplig tjänstegrad från berörda avdelningar deltar i alla kommitténs, presidiets och arbetsgruppens möten.

3. En företrädare för sekretariatet för varje organisation som avses i artikel 4.3. a får närvara vid kommitténs möten som observatör.

4. Efter samråd med kommittén får kommissionen inbjuda andra organisationer än de som avses i artikel 4.3. att delta som observatörer i kommitténs arbete.

Artikel 13

Om kommissionen har informerat kommittén att ett yttrande som den har begärt berör ett ärende av konfidentiell karaktär, skall kommitténs medlemmar vara förpliktade, utan att detta påverkar artikel 214 i fördraget, att inte lämna ut några upplysningar som de har fått vid kommitténs, arbetsgruppernas eller presidiets möten.

Artikel 14

Efter att ha tagit del av kommitténs synpunkter får kommissionen ändra detta beslut med hänsyn till förvärvade erfarenheter.

Artikel 15

Detta beslut träder i kraft den 27 juli 1994.

Utfärdat i Bryssel den 27 juli 1994.

På kommissionens vägnar

Padraig FLYNN

Ledamot av kommissionen

(1) EGT nr C 13, 12.2.1974, s. 1.

(2) EGT nr C 70, 1.7.1972, s. 11.

(3) EGT nr C 175, 4.7.1984, s. 1.

Top