EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 31993R3203

Rådets förordning (EG) nr 3203/93 av den 22 november 1993 om ändring av förordning (EEG) nr 738/92 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av garn av bomull med ursprung i Brasilien och Turkiet

OJ L 289, 24.11.1993, p. 1–2 (ES, DA, DE, EL, EN, FR, IT, NL, PT)
Special edition in Finnish: Chapter 11 Volume 023 P. 167 - 168
Special edition in Swedish: Chapter 11 Volume 023 P. 167 - 168

Legal status of the document No longer in force, Date of end of validity: 28/03/1997

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/1993/3203/oj

31993R3203

Rådets förordning (EG) nr 3203/93 av den 22 november 1993 om ändring av förordning (EEG) nr 738/92 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av garn av bomull med ursprung i Brasilien och Turkiet

Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 289 , 24/11/1993 s. 0001 - 0002
Finsk specialutgåva Område 11 Volym 23 s. 0167
Svensk specialutgåva Område 11 Volym 23 s. 0167


RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 3203/93 av den 22 november 1993 om ändring av förordning (EEG) nr 738/92 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av garn av bomull med ursprung i Brasilien och Turkiet

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2423/88 av den 11 juli 1988 om skydd mot dumpad eller subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska ekonomiska gemenskapen (), särskilt artikel 14 i denna,

med beaktande av det förslag som kommissionen lagt fram efter samråd i rådgivande kommittén enligt ovanstående förordning, och

med beaktande av följande:

A. TIDIGARE FÖRFARANDE

1. Rådet införde genom förordning (EEG) nr 738/92 (), en slutgiltig antidumpningstull på import av bomullsgarn som omfattas av KN-numren 5205 11 00 till 5205 45 90 och 5206 11 00 till 5206 45 90 med ursprung i Brasilien och Turkiet.

2. Rådet konstaterade i nämnda förordning att kommissionen omedelbart var redo att inleda ett översynsförfarande beträffande de exportörer som till kommissionen lämnade tillräckliga bevis för att de inte exporterade produkterna i fråga till gemenskapen under den ursprungliga undersökningsperioden (1 januari till 31 december 1989) och att de började med sådan export först efter undersökningsperiodens utgång eller hade en fast avsikt att göra det samt att de inte var anknutna till eller hade kommersiellt samband med något av de företag vilka omfattades av antidumpningstullen (så kallade nykomlingar).

B. ÖVERSYN

3. Fyra brasilianska företag, Cocamar Ltda, Corduroy SA, Cotece SA, Norfil S/A och ett turkiskt företag Kula Mensucat Fabrikasi AS, gav sig till känna för kommissionen och uppgav att de inte hade exporterat produkterna i fråga under undersökningsperioden och att de hade börjat med sådan export först efter nämnda period. De anförde också att de inte var närstående till något av de företag vilka omfattades av antidumpningstullen och anmodade kommissionen att inleda en översyn av nykomlingarna.

4. Dessa företag lade på anmodan fram bevis för de förhållanden de anförde. De framlagda bevisen har ansetts tillräckliga för att motivera ett inledande av en översyn enligt artiklarna 7 och 14 i förordning (EEG) nr 2423/88 (i det följande kallad grundförordningen). Kommissionen offentliggjorde därför den 23 september 1992 () efter samråd inom rådgivande kommittén ett tillkännagivande om översyn av förordning (EEG) nr 738/92 beträffande de fem ovan nämnda företagen och inledde undersökningen.

C. RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN

1. Normalvärde

5. Normalvärdet har fastställts på grundval av det jämförbara pris som vid normal handel faktiskt betalats eller skall betalas för likadan vara avsedd för förbrukning i ursprungslandet i de fall då försäljningen på hemmamarknaden var representativ och vinstgivande.

När det inte förekom sådan försäljning, beräknades normalvärdet enligt artikel 2.3 b ii i grundförordningen med tillägg för produktionskostnader, vilka omfattar ett skäligt belopp för försäljning, administration och andra allmänna omkostnader och en skälig vinstmarginal. I Brasiliens fall, där försäljningen inte var vinstgivande, grundades marginalen på de andra exporterande producenternas genomsnittliga vinster vid försäljning av produkten i fråga på hemmamarknaden.

2. Exportpris

6. För tre brasilianska tillverkare och den turkiska tillverkaren fastställde kommissionen exportpriserna på grundval av de priser som faktiskt betalats för bomullsgarn som sålts för export till gemenskapen.

För en brasiliansk tillverkare som uteslutande sålde till en närstående importör i gemenskapen beräknades exportpriserna enligt artikel 2.8 b i grundförordningen och grundades därför på priset till förste oberoende kund i gemenskapen, justerat med hänsyn till alla kostnader som uppstår mellan import och vidareförsäljning samt ett skäligt vinstbelopp.

3. Jämförelse

7. För att jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset skulle bli rättvist togs hänsyn till olikheter som påverkade prisjämförbarheten i förhållande till artikel 2.9 och 2.10 i grundförordningen, nämligen provision, kreditvillkor, frakt, försäkring, hantering, förpackning och andra därmed förbundna kostnader. Exportpriserna jämfördes i varje enskilt fall med normalvärdet fritt fabrik i samma handelsled.

4. Dumpingsmarginal

8. Undersökningen av omständigheterna visade att dumpning förekommer beträffande bomullsgarn som exporterats av de fem företagen. Dumpningsmarginalerna, vilka motsvarar det belopp varmed normalvärdet överstiger priset vid export till gemenskapen, var uttryckta i procent av det totala cif-värdet följande:

- Brasilien

Cocamar Ltda: 12,3 %

Corduroy SA: 11,7 %

Cotece SA: 10,9 %

Norfil SA: 8,7 %

- Turkiet

Kula Mensucat Fabrikasi: 8,4 %

5. Skada

9. Ingen översyn av undersökningsresultaten rörande skadan begärdes, och det finns därför inget skäl att betvivla riktigheten av slutsatserna om skada i den ursprungliga undersökningen.

D. ÄNDRING AV DE UNDERSÖKTA ÅTGÄRDERNA

10. Enligt artikel 13.3 i grundförordningen får antidumpningstullens belopp inte överstiga den fastställda dumpningsmarginalen och bör vara lägre om det lägre beloppet räcker för att undanröja skadan.

I det föreliggande fallet är de fastställda dumpningsmarginalerna lägre än de marginaler för skada som konstaterades i det ursprungliga förfarandet och kommissionen finner därför att förordning (EEG) nr 738/92 bör ändras och att tullen för vart och ett av de fem berörda företagen bör fastställas till en nivå som motsvarar de fastställda dumpningsmarginalerna (se punkt 8 i ingressen).

11. De fem exportföretagen och den klagande har underrättats om dessa slutsatser och har inte gjort invändningar mot dem.

12. Då översynen begränsas till en turkisk och fyra brasilianska tillverkare, påverkar den inte det datum då förordning (EEG) nr 738/92 upphör att gälla enligt artikel 15.1 i förordning (EEG) nr 2423/88.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Artikel 1.2 i förordning (EEG) nr 738/92 skall ändras på följande sätt:

1. under a skall följande läggas till:

"Cocamar (Cooperativa de Cafeicultores e Agropecuaristas de Maringá Ltda) 12,3 % 8735

Corduroy SA (Indústrias Têxteis) 11,7 % 8736

Cotece SA 10,9 % 8737

Norfil S/A (Indústria Têxtil) 8,7 % 8738"

2. under b skall följande läggas till:

"Kula Mensucat Fabrikasi AS 8,4 % 8739"

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 22 november 1993

På rådets vägnar Ph. MAYSTADT Ordförande

() EGT nr L 209, 2.8.1988, s. 1.

() EGT nr L 82, 27.3.1992, s. 1.

() EGT nr C 244, 23.9.1992, s. 14.

Top